Man har en poäng i att läkemedelsförsäljningen fortfarande är knuten till apotek i de flesta länder (?kompetensmonopol?). Men det hade varit klädsamt om man åtminstone i förbifarten talat om att Sverige faktiskt är ensamt om ett system med statliga apotek och utan privat etableringsrätt (statligt försäljningsmonopol).
Socialminister Lars Engqvist argumenterade på liknande sätt som Apoteket på en läkemedelskonferens i december, men han var noga med att förtydliga resonemanget enligt ovan. Att kalla det mer onyanserade budskapet från statsföretagets informationsstab för desinformation är kanske att gå långt ? men inte var det speciellt rakryggat.
Statsmonopolet har gett oss välfungerande apotek men en unik, oacceptabelt dålig tillgänglighet på läkemedel eftersom apoteken är så få. Därför är det just i Sverige extra angeläget att tillåta försäljning av beprövade receptfria läkemedel i detaljhandeln; förhoppningsvis blir det senare också EG-domstolens slutsats under 2004. Försäljningen i butikerna måste naturligtvis ske inom ramen för ett nytt, genomtänkt regelsystem.
Månads arkivering januari 2004
Apoteket och myten om monopolet
Långt kvar till världsmästartiteln
Ändå är Sverige år 2004 det enda EU-land som inte i lag förbjudit reklam för receptbelagda läkemedel till allmänheten, trots att ett glasklart EU-direktiv funnits sedan 1992. Man kan tycka vad man vill i sakfrågan ? själv är jag tveksam ? men direktivet existerar och efter att Olof Edhags läkemedelsutredning 2000 föreslagit att det borde införas i den svenska lagstiftningen, borde detta rimligtvis ha skett.
En svensk världsmästargren är i alla händelser värnandet om den personliga integriteten. Onödig registrering av personuppgifter bör förstås alltid undvikas, men det finns flera exempel från svenskt samhällsliv där den personliga integritetens mantra blivit en stoppkloss för rationell utveckling.
Det senaste exemplet är Leif Ekbergs utredningsförslag om ett apoteksbaserat läkemedelsregister som förskrivare kan få se utdrag från under vissa förutsättningar. Det är bättre än inget, men att börja bygga ett system som de flesta berörda redan från början anser vara feltänkt vore olyckligt.
Mijailo Mijailovics irrationella medicinering satte nyligen problematiken i ett isande strålkastarljus. Nu brådskar det att ge vården verktyg för att få en relevant överblick över patienternas läkemedelsanvändning.
Tyvärr verkar den kritiserade utredningen bli en ganska oförändrad proposition, vilket är synd. Man kunde kommit betydligt längre utan någon reell integritetsproblematik (se LMV 11/03).
I detta sammanhang kan det vara på sin plats med en liten återblick. 1998 kom Lars Jedings läkemedelsutredning, som fick lovord från de flesta remissinstanser. Arbetet innehöll en nyanserad analys och ett av många applåderat förslag om avreglering av apoteksetableringsmonopolet. Men utredningen var trots sina förtjänster för politiskt kontroversiell och hamnade i Regeringskansliets papperskorg.
Snart kom nästa utredning, signerad Olof Edhag. Det förslag som fick tydligast bifall i remissrundan var det om en expeditionsavgift vid receptuttag, med syfte att komma åt frikortssystemets uppenbart kostnadsdrivande effekter. Frikorten är säkert en av anledningarna till att Sverige enligt en ny OECD-rapport är världsmästare i kostnadsutveckling på läkemedelsområdet (se sidan 11 och 14). Men även avgiften på några tior var för politiskt kontroversiell; socialministern dödade förslaget.
I fjol kom så Leif Ekbergs utredning som de flesta verkar ogilla, men som i stora drag ska bli verklighet i en proposition. Landstingen gör nu allt för att få gehör för sina invändningar ? någon typ av omsvängning är förhoppningsvis fortfarande möjlig.
Socialministern gav vid konferensen i december uttryck för en sund och nyanserad syn på läkemedel som företeelse och kostnadsutvecklingen inom området. De av Edhags förslag som blivit av, generikareformen 2002 och Läkemedelsförmånsnämnden, har visat sig lyckade och kan ses som fjädrar i den Engqvistska hatten.
Men ställer man dagens verklighet i relation till alla de sunda förslag som förts fram inom ramen för statliga utredningar på läkemedelsområdet på senare år, är det tydligt att läkemedel inte varit de senaste regeringarnas världsmästargren.
Biologiska läkemedel mot psoriasis i sen klinisk utveckling
Alefacept (Amevive), ett immunmodulerande läkemedel mot psoriasis som varit godkänt i USA i ett år, beskrevs under denna vinjett i LMV 3/03. Strax efter pressläggningen för den utgåvan i slutet av februari 2003 fick företaget bakom läkemedlet, Biogen, ett nedslående besked ? EMEA:s expertkommitté CPMP krävde fler studier på läkemedlet.
? Amevive kan kanske finnas på den europeiska marknaden om två år, men det är ytterst osäkert, säger Charlotte Leife på Biogen i Sverige.
Istället kan efalizumab (Raptiva, se även artikel på sidan 20) bli den första immunmoduleraren mot psoriasis på den europeiska marknaden. Läkemedlet har tagits fram av ett mindre amerikanskt biotechföretag, Xoma, i samarbete med Genentech. I Sverige kommer läkemedlet att marknadsföras av Serono.
? Vi hoppas på ett EU-godkännande under 2004 och en lansering tidigt 2005, säger Marie Nilsson på Serono.
De etablerade immunmodulerarna etanercept (Enbrel) och infliximab (Remicade), som är godkända mot bland annat reumatoid artrit, utvärderas också för närvarande i fas III-studier på indikationen psoriasis.
Monoklonal antikropp
Allt fler högteknologiska immunmodulerande läkemedel gör nu sitt intåg i skolmedicinen; efalizumab är bara ett exempel. Läkemedlet är en monoklonal antikropp med immunförsvarets T-lymfocyter, närmare bestämt en del av dess ytantigen LFA-1, som måltavla. LFA-1 påverkar i T-lymfocyternas möjlighet att passera blodkärlsväggar och ta sig in i olika vävnader.
Efalizumab blockerar LFA-1:s interaktioner med specifika intracellulära molekyler, vilket antas förklara läkemedlets terapeutiska effekt vid psoriasis. För en mer detaljerad beskrivning av verkningssättet, se New England Journal of Medicine 349;21;1987-90.
Aktuellt för liten grupp
Enligt Olle Larkö, professor i dermatologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, innebär de nya läkemedlens intåg i behandlingen av psoriasis inte samma genombrott som när de introducerades mot reumatoid artrit. Utgångsläget i form av fungerande läkemedel, främst metotrexat, är helt enkelt bättre på psoriasisområdet.
? Det finns en liten grupp patienter som inte svarar på gängse behandling. Där kan dessa medel definitivt vara något att pröva. Här på Sahlgrenska kanske det handlar om 20 patienter, säger Olle Larkö.
Studier där efalizumab jämförts med etablerade behandlingar saknas.
Besked om receptfria läkemedel tidigast till hösten
Vid tisdagens pläderingar i EG-domstolen i Luxemburg framkom att Apotekets monopol på försäljning av receptfria läkemedel är hotat från två håll. Från ena sidan attackerar Bringwells förra vd Krister Hanner och från den andra sätter EU-kommissionen in sin stöt.
Krister Hanner, via sitt ombud Rolf Olofsson på advokatbyrån White & Case, menar att Apotekets monopol är diskriminerande mot utländska receptfria läkemedel som vill in på den svenska marknaden. Han hävdade också att monopolet inte främjar allmänheten och allmänintresset, samt att den dåliga tillgänglighet som Apoteket erbjuder är ett hot mot folkhälsan.
? Varför får man sälja skadliga cigaretter i vilken kiosk som helst när man får sälja betydligt mer hälsosamma nikotintuggummi bara på apotek?, undrade Rolf Olofsson, och menade att logik saknas.
Sen följde svenska staten i pläderingsordning, genom sitt ombud departementsrådet Anders Kruse på Utrikesdepartementet. Svenska staten hävdade att enbart det statliga monopolet på ett rationellt sätt kan garantera läkemedel till enhetliga priser över hela landet. Anders Kruse menade också att Apoteket tar in alla de läkemedel som är godkända av både Läkemedelsverket och EMEA. Även om alla produkter inte alltid finns på alla apotek kan allt tas in inom 24 timmar. Man menar också att det vore ett hot mot folkhälsan om receptfria läkemedel fick säljas på andra ställen än på apotek. För att garantera tillgänglighet där det inte finns apotek finns Apotekets ombud som har ett sortiment med de vanligaste läkemedlen.
Slutligen förkunnade EU-kommissionen, genom sitt ombud Lena Ström, att man anser att det svenska monopolet är diskriminerande mot andra länders läkemedelsföretag och läkemedel. Bland annat hur varor väljs ut för exponering i hyllor och hur den lokala apotekschefen väljer ut vilka preparat som ska finnas hos ombuden. Hon menade att även om det finns andra alternativ att tillgå tvingas kunden mer eller mindre att välja av det som finns framme i hyllorna.
Lena Ström sa också att Apoteket väljer ut ombud där de inte konkurrerar med fullskaliga apotek och bland redan befintliga verksamheter som livsmedelsaffärer. Det är ett annat sätt hur utländska produkter missgynnas på den svenska marknaden, i strid mot Etableringsrätten enligt Artikel 43.
Förtydligas kan också i sammanhanget att EU:s lagar och regler inte förbjuder monopol, bara sådana monopol som diskriminerar.
Den 27 april kommer generaladvokaten med sitt uttalande och EG-domstolen kommer med sin dom tidigast i höst. I runt 80 procent av fallen följer EG-domstolen generaladvokatens uttalande i slutgiltiga domen.
Ingen av parterna ville efter förhandlingarna spekulera i utgången. Även om Thomas Svaton, vd i Svenska Dagligvaruhandel, som ekonomiskt stöder Krister Hanner i processen, var svagt positiv.
? Man kan väl se det som att det än så länge står 2-1 till oss.
Läs mer om förhandlingarna i Läkemedelsvärlden nr 3 som utkommer den 23 februari.
Tid till patienten viktigt för lyckad hjärtsviktsvård
Tid! Vi har tid med patienterna.
Den kanske största bristvaran idag, tid, det har hjärtsjuksköterskan Agneta Törnqvist med sina hjärtsviktspatienter. Och det är kanske den enskilt viktigaste faktorn för att optimera omhändertagandet, menar hon.
Sedan tre år tillbaka arbetar hon på Liljeholmens hjärtmottagning i Stockholm. Men med hjärtpatienter har hon arbetat sedan 1972 och kan konstatera att det hänt mycket inom hjärtsviktsvården sedan dess.
? Idag ser man inte de svårt sjuka med enormt svullna ben som bara kunde andas med hjälp av syrgas. Då fanns inte de potenta läkemedel vi har idag som gör att patienterna mår betydligt bättre, betydligt längre.
Men den, i det perspektivet, nya farmakologiska behandlingen kräver också ett annat omhändertagande för att medicineringen ska fungera optimalt.
Specialistvård nära patienterna
Vid insättande av såväl ACE-hämmare som betablockerare krävs ett upptitreringsförfarande som innebär täta kontroller och mycket stöd till patienten. Det är där sviktsjuksköterskorna har en helt avgörande roll visar de studier som gjorts.
Genom att delegera upptrappningen av medicinerna och genom återkommande täta besök till sköterskebaserade sviktmottagningar lyckas man bättre med att få upp patienterna till önskad måldos. Vilket i sin tur innebär färre sjukhusinläggningar.
Idag finns ett 50-tal sköterskebaserade sviktmottagningar inom primärvåden och de flesta sjukhus har idag sjuksköterskeledda mottagningar.
Liljeholmsmottagningen kan beskrivas som utlokaliserad specialistvård. Här finns kardiolog som undersöker och konstaterar sjukdomen, medan den efterföljande behandlingen ligger på sköterskorna. Mottagningen är en filial till Huddinge Universitetssjukhus, men de flesta patienterna kommer på remiss från primärvården i närområdet.
Dramatiskt besked
Det är ett dramatiskt besked att få veta att man har hjärtsvikt.
? Men samtidigt har många mått så dåligt, men inte vetat varför de varit så trötta och andfådda. För en del patienter innebär faktiskt kunskapen om vad det beror på att de känner sig bättre, säger Agneta Törnqvist.
Patienterna kommer till mottagningen under cirka tre månader, en del varje vecka, andra var fjortonde dag. Vid varje besök är en timme avsatt för samtal och telefonen är öppen veckans fem arbetsdagar.
? Eftersom man reagerar väldigt individuellt på ACE-hämmare låter vi patienterna ta sin första dos här på mottagningen under övervakning.
Blodprov tas också alltid vid trieringen av ACE-hämmare på grund av att medlet kan påverka salthalten och njurfunktionen.
? Mitt mål är att patienterna ska känna sig någorlunda trygga och säkra trots sin sjukdom. Jag vill att de ska bli så kunniga att de lär sig att hantera en del själva.
Och till det behövs tid för samtal, konstaterar hon.
? Genom att till exempel känna igen sina symtom kan de öka eller minska de vätskedrivande medicinerna själva, genom att regelbundet kontrollera vikten.
För många patienter blir det också en omedelbar positiv effekt när de med vätskedrivande läkemedel fått ut vätska ur kroppen.
Uppgivenhet kräver samtal.
Men den omedelbara effekten kan sedan bytas mot uppgivenhet om upptrappningen av hjärtmedicinerna inte ger den positiva förändring man hoppats på. Utan kanske snarare tvärtom. Speciellt betablockerare gör att vissa istället känner sig tröttare än tidigare.
När motivation sviktar är samtalen desto viktigare.
? Jag kan förklara varför man känner som man gör, att det handlar om en långsiktig behandling som gör att sjukdomen inte försämras, att den framför allt är skyddande.
Om en patient känner sig väldigt trött eller inte mår så bra efter de första doseringarna kan Agneta Törnqvist alltid föreslå att man backar lite eller väntar med att höja dosen ytterligare.
Det är just tiden med patienten som ger möjlighet att motivera till att fullfölja medicineringen, men också motivera till förändringar som kan göra livskvaliteten lite bättre.
? Speciellt om det är yngre patienter med lättare hjärtsvikt kan patienten se hjärtsviktsbeskedet som kroppens signal om att göra vissa förändringar.
För medicinerna är visserligen viktiga, konstaterar Agneta Törnqvist:
? Men det är också viktigt att patienterna ser möjligheter att påverka hur sjukdomen utvecklas genom att göra livsstilsförändringar.
Som alltid handlar det om att inte röka, att röra sig och att äta rätt.
? Jag kan till exempel tipsa en patient om att gå en känd sträcka varje dag. Den kan bli ett mått på hur de mår. De kanske orkar gå den oftare efter en tids medicinering eller hon behöver inte stanna och vila så ofta som tidigare.
Avtal om leverantörskontakter klart under våren
Avtalet gäller hur produktinformation, terapiinriktad utbildning och vetenskapliga sammankomster ska ske. Även de fackliga organisationerna har yttrat sig.
? Det är bra att det nu blir regler, även om det är en mycket liten del av företagens informations- och marknadsföringsbudget som läggs på apotekspersonal, säger Lennart Axelsson, förbundsdirektör på Sveriges Farmacevtförbund.
? Samtidigt kan man förstås diskutera om avtalet i sig faktiskt öppnar upp för företagen när det gäller hur man ska förhålla sig till apotekspersonalen.
Även generika- och parallellföretagen kommer att skriva på det här avtalet.
? Generikaföretagen har en mycket liten budget för marknadsföring. Men den vi har använder vi främst mot apoteken, säger Kenneth Nyblom, ordförande i generikaföretagens förening.
EU-lag positiv för svenska generikaföretag
Såväl generikaföretagen som den forskande industrin i Sverige andades ut när EU-parlamentet i slutet av förra året antog förslaget till gemensam europeisk läkemedelslagstiftning. Sedan hösten 2000, då EU-kommissionen lade fram sitt förslag har förhandlingar och diskussioner pågått. Avsikten är bland annat att stävja överflyttningen av industriell läke- medelsforskning till USA.
Att parlamentet nu tog förslaget innebär att lagstiftningen formellt kommer att ha antagits av ministerrådet innan utvidgningen av EU med tio nya medlemsstater i maj. Hade förslaget inte gått igenom hade förhandlingarna fått börja om från början, något de flesta nuvarande EU-länder ville undvika.
? Så framför allt är det bra att det hela blev klart nu, säger Inger Näsman på Läkemedelsindustriföreningen, Lif.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att dokumentskyddet för nya läkemedel blir tio år med möjlighet till maximalt ett års förlängning. Norge och Danmark liksom de flesta nya medlemsstaterna har idag ett sexårigt dokumentskydd. I och med att lagstiftningen antagits kommer det tioåriga skyddet också att gälla i dessa länder.
Vinner tid
Men två år innan dokumentskyddet går ut får generikaföretagen rätt att lämna in sina handlingar till myndigheterna.
? För generikaföretagen i Sverige är det här positivt. Det innebär att vi plötsligt tjänar tid, säger Anders Jungbeck på generikaföretaget Ratiopharm.
? Tidigare har vi inte fått lämna in våra handlingar förrän skyddet gått ut, alltså efter tio år. Vi får inte börja marknadsföra produkterna förrän dokumentskyddet gått ut, men vi tjänar i handläggningstid.
Inger Näsman på Lif menar att den här förändringen inte betyder så mycket i praktiken.
? Det som har störst betydelse för företagen är patentet. EU-lagstiftningen handlar om dokumentskyddet som har med godkännande och marknadsföringstillstånd att göra. Men finns det ett patent tar det över.
Förmånsnämnden tidsbegränsar subvention
Om två år måste företaget Lilly, som marknadsför teriparatid (Forsteo), ett medel mot benskörhet, på nytt ansöka om subvention. Det är första gången som LFN tidsbegränsar subventionen.
Tidigare har till exempel subventionen av Xenical och Crestor bland annat knutits till villkor om att företagen om några år ska återkomma med studier som bekräftar nyttan. Men det står inget i besluten om att subventionen är tidsbegränsad.
? Den här gången kan man säga att vi använt oss av omvänd bevisbörda, säger Niklas Hedberg, sakkunnig på myndigheten. Det är företaget som om man ansöker om förnyad subvention ska kunna presentera nya studier som bekräftar de hälsoekonomiska vinsterna.
? Vi tycker att villkoret är helt ok, säger John Ahlmark på Lilly.
? Vi har varit rädda för krav på hälsoekonomiska studier som skulle vara omöjliga att få fram redan vid första beslutet om subvention. Nu har vi fått den tid vi behöver.
Socialstyrelsen föreslår nationell lista
Istället för att som nu, i princip varje läkemedelskommitté tar fram en egen rekommendationslista över vilka läkemedel som ska användas, bör man sträva efter att på sikt ta fram en nationell baslista för förskrivning inom öppenvården. Det föreslår Socialstyrelsen i sin rapport ?En uppföljning av läkemedelskommittéernas arbete?.
? Det är möjligt om man också inför generisk förskrivning, kommenterar Ola Ohlsson, ordförande i Region Skånes Läkemedelsråd och Lok, ordförandekollegiet för landets samtliga kommittéer, förslaget.
? Om man nationellt skulle rekommendera en fabrikant slår det ut konkurrensen. Då skulle ju alla i hela landet gynna ett företag. Ta simvastatin till exempel. Om ett av företagen dumpade priset skulle vi inte ha något annat preparat.
? Men med generisk förskrivning kan jag ställa upp på det. Det var det vi eftersträvade med överenskommelsen mellan landets läkemedelskommittéer i höstas då vi rekommenderade simvastatin och inget annat. Sedan är det upp till alla fabrikanter att komma med det bästa erbjudandet.
Försäljningen av östrogener minskar kraftigt
??qºtde senaste årens studier som visat på en ökad risk för hjärtsjukdom, cancer och blodproppar vid behandling med östrogener som gjort att användningen minskat kraftigt. I USA är man nu enligt en ny studie nere i 1995 års försäljningssiffror, 58 miljoner dollar.
I Sverige har också användningen minskat. Försäljningen av östrogener samt gestagener i kombination med östrogener har gått tillbaka kraftigt visar statistik från Läkemedelsindustriföreningen. 2003 låg försäljningen lägre än 1997; 290 miljoner jämfört med 317 miljoner kronor sex år tidigare. Högst var försäljningen 1999 då industrin sålde för 385 miljoner till Apoteket. Mätt i definierade dygnsdoser, användningen per 1 000 kvinnor och dag, har användningen på de senaste två åren minskat från 55 till 40 dygnsdoser av östrogener och från 40 till 30 av kombinationspreparaten.
Möjligt förbjuda internethandel om folkhälsan hotas
Domen gäller ett nederländskt apotek som lanserat sig på den tyska marknaden via internet. Men det är ett riktigt apotek som bara expedierar receptbelagda läkemedel mot recept som skickas till apoteket.
? Problemet är ju att den mesta internethandeln med läkemedel inte sker via recept eller seriös läkarkonsultation, säger Fredrik Nilsson Björner, jurist på Läkemedelsverket.
? Vi misstänker också att en del av läkemedlen som säljs är ?egentillverkade?.
Att den här verksamheten är olaglig finns det redan stöd för i den svenska lagstiftningen, säger Fredrik Nilsson Björner.
Problemet är inte lagstödet utan hur man kommer åt försäljningen. Läkemedelsverket har anmält ett internetföretag med adress i Skåne. Ärendet ligger nu hos malmöpolisen.
?Distansapoteken medför en ökad miljöbelastning?
I dag finns distansapotek i Boden, Sollefteå, Falun och Hässleholm. Planer finns även för Mälardalen och Västra Götaland. Tanken är att de ska samordna leveranser till sjukvården, avtalskunder, ombud och liknande.
Men Marianne Dicander Alexandersson, vd på Kronans Droghandel, är inte positiv.
? Bygger man upp en kompletterande logistikstruktur, vilket innebär nästan dubbelt så många distribunaler jämfört med befintlig struktur, medför det en ökad miljöbelastning ur många aspekter.
Enligt Michael Camitz, chef för distansapoteken, ska transporterna gå i redan befintliga transportsystem.
? Vi köper inga speciallösningar utan fyller på transporter som redan går, till exempel Posten, DHL och Schenker. Vi kommer också att kunna plocka bort vissa led i dagens transportkedja. Det blir en bättre miljöhänsyn.
Tur och retur Boden
Det dröjer dock innan systemet är fullt utbyggt. Under våren kommer läkemedel transporteras från grossister i Mälardalen till distansapoteket i Boden. Därifrån skickas det vidare till privatkunder i Stockholm.
? Det blir så i ett pilotförsök vi ska driva. Anledningen är att det bara var Boden som kunde hantera de här leveranserna. 2005 blir det bättre, med distansapoteket i Mälardalen, säger Bo Gunnarsson, miljöchef på Apoteket.
Färre leveranser
Bo Gunnarsson menar att de stora miljöeffekterna skulle uppnås genom ett smidigt resonemang med Kronans Droghandel och Tamro, om de valde att samdistribuera läkemedel till apoteken och distansapoteken.
? Man har samkört tidigare, men i dag visar man inget större intresse för det.
KD och Tamro menar att det inte är så lätt.
? Visst vore det bra om vi kunde samleverera med KD. Lättast skulle det nog vara att hitta samleveranser till avlägsna platser, säger Rickard Syrén, Affärsansvarig Apotek på Tamro.
? Vi skulle gärna hitta en neutral lösning som är konkurrensmässigt gångbar. Men många apotek har av utrymmesskäl inte möjlighet att ta emot alla backar i en leverans. Största miljövinsten skulle snarare vara att minska frekvensen, att apoteken inte får daglig leverans, säger Marianne Dicander Alexandersson.
Utsättningsinformation i Fass redan 2005
Läkemedelsbibeln Fass kommer att genomgå en större förändring till 2005. Bland annat kommer utsättningsinformation tas med som ett eget kapitel.
? Till en början tar vi in det som ett eget kapitel i Fass. På sikt hoppas vi att det kan bli en rubrik under varje produkt, säger Per Manell som är ansvarig för Fass på Läkemedelsindustriföreningen, Lif.
Det är Anders Rane, professor vid avdelningen för klinisk farmakologi vid Huddinge universitetssjukhus, som skriver kapitlet på uppdrag av Lif.
? Jag kommer att presentera ett utkast för Lif i februari och räknar med att texten är helt färdig under våren, säger Anders Rane.
Vad som går att ta in i boken är begränsat, men i den elektroniska versionen finns inga begränsningar.
? Oavsett måste alla företag stå bakom att ta in informationen under varje produkt, eftersom det är företagen som ansvarar för Fasstexterna. Det blir ett stort jobb att lägga in det för de runt 5 000 produkterna i Fass, säger Per Manell.
Under varje produkt
Claes Lundgren arbetar på uppdrag av läkemedelskommittén i Västerbotten med en handbok om utsättning av läkemedel (se LMV 12/03), som kallas Fas ut. Han har också fått i uppdrag att skriva ett kapitel om utsättning av läkemedel till den kommande upplagan av Läkemedelsboken.
Per Manell har kontaktat Claes Lundgren men något samarbete är ännu inte klart.
? Nej, först ska handboken bli klar, vilket den blir till sommaren. Sen ska vi sprida den informationen och då kan Fass vara en av flera kanaler, säger Claes Lundgren.
Fas ut ska även innehålla information om utvärdering av läkemedelsbehandling, inte bara utsättning. Claes Lundgren är klar över var han vill ha informationen.
? Som förskrivare, och i mina kontakter med kollegor, kan jag spontant tycka att det är positivt att få information under varje produkt i Fass, säger Claes Lundgren.
Stor skillnad mellan prognoser för läkemedelsförsäljningen
Socialstyrelsen (SoS) tror i sin prognos att försäljningsökningen för läkemedel inom läkemedelsförmånen blir sju procent under 2004. I prognosen som kommer från Läkemedelsstatistik AB, LSAB, som analyserar hela läkemedelsmarknaden, är samma ökning tre procent.
? Det är en trend att kostnaderna inom förmånen ökar lite mer än vad totalkostnaden gör, säger Örjan Ericsson, apotekare på SoS och den som gjort prognosen.
Anledningen till det är att läkemedlen blir dyrare per definierad dygnsdos och att patienterna behandlas med fler läkemedel. Då kommer de snabbare upp i högkostnadsskyddet.
Men Mats Olsson, marknadschef på LSAB, anser inte att det förklarar den stora skillnaden mellan prognoserna.
? Jag tror istället att SoS ser 2003 som en parentes och bygger 2004 på 2002.
Örjan Ericsson bekräftar det.
? Ja, det har vi. Visst kommer effekterna från 2003 synas även 2004, men vi har varit medvetet försiktiga i prognosen. Det är bättre med en för hög prognos och ett lägre utfall än tvärtom, säger han.
Mycket att lära
Det är första gången som Socialstyrelsen gör en försäljningsprognos. Uppdraget kom från Socialdepartementet. På LSAB har man gjort försäljningsprognoser under lång tid. Mats Olsson tror att man kommer att pricka rätt.
? För 2003 spådde vi en ökning på två procent. Det stannade på 1,9 procent.
När LSAB i höstas gick ut och frågade läkemedelsföretagen om 2004 förutspådde man en ökning på 2,96 procent.
Men Mats Olsson kan inte förklara varför LSAB och SoS hamnar så långt ifrån varandra. Däremot tycker han att landstingen har mycket att lära.
? Landstingens prognos för 2003 var en ökning med i snitt sju procent.
Läkemedelsförsäljningen ökade med två procent 2003
Under 2003 ökade försäljningen av läkemedel från läkemedels-företagen till Apoteket med 1,9 procent. Det kan jämföras med 2002 då motsvarande ökning var 7,4 procent.
Totalt sålde Tamro och Kronans Droghandel läkemedel för 23,3 miljarder kronor till Apoteket mätt i AIP, Apotekets inköpspris. Försäljningen mätt i antalet definierade dygnsdoser, DDD, steg med 1,2 procent medan den mätt i antalet förpackningar minskar med 0,8 procent. Det visar statistik från Läkemedelsstatistik AB, LSAB.
Lundbeck tappar mest
De två största bidragande orsakerna till den bromsade ökningstakten är generisk substitution samt patentutgångar för läkemedel med stor användning, bland annat Zocord (simvastatin) och Losec (omeprazol). Då patenten gick ut vidtog stor priskonkurrens med ett kraftigt priskrig. Störst prissänkning skedde för simvastatin, vars pris sjönk med 86 procent.
MSD, som säljer Zocord, tillhör de stora förlorarna under 2003 och tappar 25 procent av sin försäljning, till stor del på grund av Zocordpatentet. Andra företag som tappar är Janssen Cilag (-16,6 %), Lundbeck (-43,3 %) och Cross Pharma (-28,1 %). Bland vinnarna återfinns, förutom generikaföretagen, Amgen (+97,4 %), Boehringer Ingelheim (+22,7 %) och Roche (+21,6 %).
I och med sammanslagningen mellan Pfizer och Pharmacia är Pfizer idag Sveriges största läkemedelsföretag, sett till försäljningen, även om företagen särredovisas i LSAB:s statistik.
Bland enskilda preparat tappar Losec Mups mest, följt av Zocord, Eprex, Remeron och Plendil. Vinnarna här är Artrox (+1025 %), Spiriva (+308 %), Aranesp (+ 195 %), Glivec (+ 53,4 %) och Nexium (+32,1 %).
Största preparat sett till försäljning är nu det antidepressiva Zoloft.
De tio största läkemedlen inkl parallellimport 2003 i Sverige
Företag; Försäljn MSEK, AIP; Förändr från 2002
1. (3) Zoloft 395 +4,8 %
2. (5) Lipitor 380 +10,3 %
3. (4) Lanzo 361 +3,0 %
4. (1) Zocord 330 -56,2 %
5. (7) Seloken Zoc 286 +10,2 %
6. (11) Remicade 240 +17,5 %
7. (8) Imigran 219 -6,1 %
8. (10) Genotropin 212 -2,3 %
9. (2) Losec Mups 204 -57,7 %
10. (13) Symbicort 196 +25,2 %
Placering 2002 inom parentes.
Källa: LSAB
Apoteket snart i hamn med sparbeting
Sommaren 2003 aviserade Apoteket ett sparprogram motsvarande 300 heltidstjänster. Enligt företagets vice vd Per Matses är man nu nära att nå det målet.
? Vi kommer definitivt att nå det tidigt under 2004. Vi har dragit ner på övertidsarbete och har inte förlängt visstidsanställningar. Vi arbetar också aktivt för att hålla kontroll på våra kostnader, säger Per Matses, som ser positivt på 2004.
Han medger också att ett antal personer har blivit uppsagda.
Enligt Britt-Marie Skoglösa, ordförande i Farmaciförbundet, motsvarar besparingen fler än de aviserade 300 tjänsterna.
? Man gjorde en beräkning och jämförde oktober 2003 med oktober 2002. Medelantalet anställda skulle vara 300 färre men det visade sig vara ännu färre.
Hård prioritering
Trots att målet snart nås blir 2004 ett tufft år.
? För att klara av att ge en rimlig avkastning har vi en hårt ansträngd ekonomi även under detta år, säger informationsdirektören Thony Björk.
? Det innebär till exempel att vi prövar alla vakanser och tvingas göra hårda prioriteringar.
Britt-Marie Skoglösa håller med.
? Om man ska klara budgeten med den aviserade produktionshöjningen fordrar det att alla tidsplaner håller så att distansapotek och andra avlastande funktioner kommer igång. Annars frigörs ingen tid för personalen ute på apoteken.
Kräver balans
I början av året gick Apotekets Thony Björk ut och lovade att 50-60 apotek runt om landet ska utöka sina öppettider på kvällar och helger. Apoteken ska framför allt finnas i köpcentra och anpassa sina tider till köpcentrats.
Enligt Per Matses förutsätter detta en ekonomi i balans och kan bland annat finansieras genom en ökad försäljning av handelsvaror.
? Först då kan vi också på andra sätt öka tillgängligheten, till exempel hemleveranser och hämtställen.