Månads arkivering januari 2004

Nya avancerade metoder prövas vid svår hjärtsvikt

0

Patienter med svår hjärtsvikt är en särskilt utsatt grupp. Farmakologisk behandling av patienter med mycket dålig hjärtfunktion är komplicerad och kräver kombination av många läkemedel, periodvis genom intravenös tillförsel. Hjärttransplantation är en behandlingsmöjlighet endast för vissa patienter.

Även på svårt sjuka
Det har gjorts försök med olika typer av rekonstruktiv hjärtkirurgi som har gått att genomföra även på svårt sjuka patienter. Myokardreduktion, som ger en volymminskning och därmed ett gynnsammare hjärtarbete, är en metod. En annan möjlighet är att stärka hjärtarbetet genom att utnyttja bröstkorgsmuskulaturen, så kallad kardiomyoplastik. Dessa avancerade operationstekniker betraktas dock fortfarande som experimentella.
Ytterligare en möjlighet är att använda så kallade LVAD (left ventricular assist devices). Det är sofistikerade små pumpar eller mekaniska hjärtan som kan inplanteras och fungera som hjälphjärtan inför en senare transplantation. Tekniken utvecklas snabbt och i framtiden kan dessa pumpar eventuellt utgöra alternativ till transplantation.

Ny typ av pacemaker
Biventrikulär pacemakerbehandling är en relativt ny metod för att förbättra hjärtats pumpförmåga. Förutom de två traditionella elektroderna till hjärtats högra förmak och kammare har man även en extra elektrod som placeras i ett blodkärl ovanpå vänster kammare. Det är för att samordna sammandragningarna i kamrarna på ett bättre sätt. Metoden är dyr, men sparar in på kostnader för sjukhusvistelse.
? Vi vet ännu inte i hur stor utsträckning metoden ska tillämpas, det är en kostnadsaspekt, säger professor Karl Swedberg vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Inte utvärderade
Han betonar att ingen av de nya kirurgiska möjligheterna är utvärderade i randomiserade kliniska studier.
Han vill också stryka under att läkemedelsbehandlingen vid hjärtsvikt har varit mycket framgångsrik under de senaste tio till femton åren och att behandlingsvinsterna har få motsvarigheter i modern medicin.
? Med rätt genomförd behandling kan man göra väldigt mycket nytta. Det är också väldigt få som kan bli hjärttransplanterade på grund av donatorbristen, så det är inte en framkomlig väg, säger han.

Läkemedelsvärlden på plats i Luxemburg

Huvudfrågan som domstolen väntas ta ställning till är huruvida det är förenligt med EG-rätten att Apoteket AB har ensamrätt på försäljning av receptfria läkemedel i Sverige. Upprinnelsen är att företaget Bringwell 2001 sålde rökavvänjningsläkemedel i en butik i Stockholm, och polisanmäldes av Läkemedelsverket för detta. Stockholms tingsrätt bordlade ärendet och vände sig till EG-domstolen för vägledning.

Inom tre till sex månader efter de muntliga förhandlingarna idag ska generaladvokaten Phillippe Léger komma med sitt vägledande utlåtande, som sedan följs av en slutlig dom i EG-domstolen.

Läkemedelsvärlden återkommer med vidare rapportering, samt ett reportage kring ärendet och huvudförhandlingarna, i nummer 3/04.

Många läkemedel saknar bipacksedel

Anledningen är främst att Läkemedelsverket inte hinner med att granska bipacksedlarna i tid, enligt SVT:s Rapport. Därför använder företagen ofta bipacksedlar som inte godkänts av myndigheten ? vilket är ett lagbrott. I vissa fall saknas bipacksedel helt och hållet.


Flera läkemedel saknar idag bipacksedel överhuvudtaget, enligt Rapports granskning. Det gäller till exempel Bactrim, Trivina, Antabus, Somadril, Somadril Comp och Tryptizol.

Enligt Läkemedelsverket saknar 40-50 läkemedel bipacksedel.

– Det här handlar om resursbrist. Många personer och chefer före mig har jobbat med frågan med olika strategier, men man har inte lyckats på grund av den enorma ärendetillströmningen. Man tvingas göra en prioritering av vilka ärenden som är viktigast att jobba med. Vi har bedömt marginalnyttan med dessa åtgärder som mindre än vad man uppnår med andra uppgifter, säger Thomas Kühler, direktör vid Läkemedelsverket, till SVT.


 


 

Generikautbyte hotar mindre företag

Därför har Recip nu vänt sig till domstol för att riva upp verkets beslut att jämföra två av företagets läkemedel med andra billigare preparat.

– Vi har lagt ner miljonbelopp på att vidareutveckla Kalcipos D-tugg. Det släpptes på marknaden i september och har hittills sålt för 8 000 kronor, säger Recips vd Lars Backsell i en artikel i Sydsvenska Dagbladet.

Det är nu länsrätten i Uppsala som ska pröva fallet. Förhandling är utsatt till februari månad. På Läkemedelsverket säger chefsjurist Anna-Maria Åslundh Nilsson att man får ta emot flera klagomål från läkemedelsföretag som inte är nöjda med utbyteslistorna.

– Vi har ett par fall som ska prövas i domstol. Men jag vill inte uttala mig förrän jag satt mig in i ärendena, säger hon.

Slår undan benen

Enligt Recip går Läkemedelsverket för långt och tar med för många produkter på utbyteslistan ? allt för att spara så mycket pengar som möjligt.

– Det här är en oerhört viktig fråga för små och medelstora läkemedelsföretag. Det slår undan våra möjligheter att bedriva forskning och utveckling av nya läkemedel, säger Lars Backsell.

I Recips vidareutveckling av Kalcipos D-tugg har man bland annat gjort den lättare att svälja samt gjort förpackningen lättare att öppna.

– Samtliga är små förändringar men för patienterna, som ofta ska ta medicinen under hela livet, är det förbättringar, säger Lars Backsell.

Prisskillnaden är inte stor. Recips produkt kostar 136,50 kronor för 90 tabletter. En av konkurrenterna kostar 130 kronor för 100 tabletter.

– Men det räcker för att Apoteket alltid ska välja något av de billigare alternativen. Konsekvensen blir att konsumtionen styrs mot läkemedel som inte är lika bra för patienten och att vidareutvecklingen av nya läkemedel försvåras, säger Lars Backsell.

Tveksamt om parallellimport sänker kostnader

0

De flesta europeiska länder har lagar för att uppmuntra användning av parallellimporterade läkemedel, i tron att det minskar kostnaderna för läkemedel. Men forskare från London School of Economics ifrågasätter nu i en studie den samhälleliga vinsten med parallellimporterade läkemedel, enligt The Pharmaceutical Journal.

Forskarna har tittat på sex EU-länder och konstaterar att förtjänsten för samhället är marginell. Enligt studien har det engelska sjukvårdssystemet sparat kanske två procent på parallellimporten, medan parallellföretagens vinstmarginal är nästan 50 procent. I Sverige finns idag ett tiotal aktiva parallellimportörer.

Nytt läkemedel gav effekt på svår cancersmärta

0

Resultaten av en ny studie som nyligen publicerades i JAMA visar att mer än hälften av svårt sjuka patienter med cancer eller AIDS, som inte svarade på annan behandling, lindrades när de fick läkemedlet ziconotide (tidigare SNX-111).
Läkemedlet verkar genom att blockera spänningskänsliga kalciumkanaler av N-typ som finns vid presynaptiska nervterminaler. Det är den första kliniska studien med ett sådant läkemedel och det har utvecklats ur gift från en snäcka.
Forskare vid John Hopkins School of Medicine, Baltimore USA, behandlade 111 patienter med cancer eller AIDS med ziconotide eller placebo. Merparten av patienterna fick morfin när studien startade.
Resultatet blev att 53 patienter som fått ziconotide hade moderat till fullständig kontroll av smärtan jämfört med 17,5 i placebogruppen.
Forskarna har även en pågående studie med en kombination av ziconotide och morfin som snart är klar och den kommer enligt forskarna att ge ännu bättre resultat. De räknar med att det då behövs lägre dos av båda läkemedlen vilket ger mindre biverkningar.

Antiinflammatoriska läkemedel kan göra det svårare att bli gravid

0

Norska läkemedelsverket upplyser på sin hemsida om att antiinflammatoriska läkemedel kan göra det svårare för kvinnor att bli gravida.

Enligt Ingebjørg Buajordet har det under senare år visats i studier och redogjorts för patientfall som visar att smärtlindrande läkemedel kan minska möjligheterna att bli gravid.

? Inte i normalfallet, men studierna antyder att för kvinnor som har svårigheter att bli gravida kan användning av antiinflammatoriska medlen ha negativ påverkan.

Orsaken till problemet kan enligt den norska myndigheten vara att de antiinflammatoriska läkemedlen dämpar produktionen av prostaglandiner som har betydelse för ägglossningen.

I Norge ska nu bipacksedlarna göras om och information om den här biverkningen tas med.

INLEDAREN

Du vet att den är smittsam men har inte nog med utrustning för att skydda dig.Faktum är att du själv inte är helt säker på om du är fri från smitta. Inte kan du ta reda på det heller, eftersom du kan förlora ditt jobb om du bär på sjukdomen.

Egentligen vill inte dina patienter tala om sjukdomen utan kallar sina symtom för något annat. Kommer bekanta på sjukbesök måste du vakta din tunga så att det inte sprids på patientens hemort vad han lider av. Dina kolleger som arbetar i hemsjukvården blir ibland inte insläppta hos patienterna av rädsla för vad grannarna ska tycka. De får absolut inte skylta med någon slags skyddsutrustning som kan tyda på att de är på väg till en smittad patient.

Det finns medicin som kan förbättra tillståndet, men för dina patienter är den inte tillgänglig.

Du och dina kolleger är trötta på hela situationen, ni tycker att ni kan göra allt för lite för patienterna, och börjar behandla dem med allt mindre respekt. Flera av dina arbetskamrater försvinner iväg till andra länder för att få bättre arbetsvillkor och för dig blir arbetet allt tyngre. När perspektivet begränsas till västvärlden är naturligtvis scenariot helt otänkbart. Men när västvärldens och tredje världens sjuksköterskor möttes i Genève i slutet av juni kom verkligheterna närmare varandra. Sjuksköterskor i södra Afrikas länder lever under just dessa villkor.

Hiv/aids överskuggande betydelse för hälsoläget i stora delar av världen fick stort utrymme på den internationella sjuksköterskerskeorganisationens, icn:s, konferens. Tusen sjuksköterskor från 80 länder samlades i Genève för att utbyta erfarenheter från sina olika verkligheter.

För sjuksköterskan Mpho Sebanyoni-Motlhasedi är verkligheten Moretele Sunrise Hospice, en kommunbaserad hemsjukvård i 78 byar i nordvästra Sydafrika. Hon hade i många år arbetat i ansvarsfulla positioner på ett akutsjukhus men stod inte ut med att se alla aidssjuka patienter skrivas ut från sjukhuset till ett liv i hembyarna, utstötta och utan minsta tillgång till behandling.

Mpho sa upp sig och startade sitt projekt, som nu har vuxit till en omfattande verksamhet där flera hundra frivilliga lärts upp till att stödja de hivsmittade i olika stadier av sjukdomsutvecklingen. Allt från samtal vid beskedet om det positiva testresultatet, till rådgivning under sjukdomens lugnare stadier och slutligen palliativa insatser. En viktig del av arbetet handlar också om upplysning för att motverka den förödande stigmatisering av de smittade som leder till ett motstånd mot att hivtesta sig, till tystnad och därmed fortsatt smittspridning.

Mpho Sebanyoni-Motlhasedi har utsetts till “Årets kvinna” inom hälsoområdet i Sydafrika.

Apoteket drar tillbaka överklagande om tillsättning

Idag måndag kommer Apoteket att lämna in en skrivelse till Kammarrätten i Stockholm där man drar tillbaka sin överklagan av Läkemedelsverkets beslut att en apotekschef på ett sjukhusapotek måste vara farmacevt.

? Vi har diskuterat det här både internt och med Läkemedelsverket och kommit fram till att det blir bäst så här, säger Apotekets chefsjurist Dag Johannesson.

? Vi ser inte längre något behov att klargöra ärendet juridiskt, fortsätter han.

Ärendet sträcker sig tillbaks till 2001 då Apoteket anställde en person från Posten som chef för sjukhusapoteket i Trollhättan. När detta anmäldes till Läkemedelsverket satte verket stopp för utnämningen. Apoteket överklagade då verkets beslut och ärendet gick till slut vidare till Kammarrätten. Men nu drar alltså Apoteket själv tillbaka ärendet.

? Verksamheten fungerar bra som den gör och personen arbetar inte kvar i företaget längre, säger Dag Johannesson.

? Vi har inte ändrat inställning, men vi har en bättre förståelse för Läkemedelsverkets inställning idag. Vi kan leva med det här, medger Dag Johannesson.

Astrazenecas forskningsportfölj bäst i branschen

Varje år utser tidningen R&D Directions den bästa forskningspipelinen och i år har Astrazeneca ansetts ha “the best and most innovative pipeline”. Det är andra gången på tre år som företaget får utmärkelsen.

Det skriver R&D Directions i sitt januarinummer.

? Astrazeneca har åstadkommit en remarkabel förvandling av sin produkt- och forskningsportfölj, kommenterar Martin Nicklasson, Executive Vice President, Global Drug Development, i ett pressmeddelande från Astrazeneca..

? Vi har gått från att vara starkt beroende av en handfull olika produkter till en bred portfölj av nyskapande, medicinskt angelägna läkemedel.

R&D Directions har identifierat 10 "pipelines" i läkemedels- och biotechbranschen, vilka utmärker sig enligt vissa kriterier, bland annat företagets förmåga att upprätthålla ett kontinuerligt projektflöde av nya receptbelagda läkemedel med stor kommersiell potential i både tidig och framskriden utvecklingsfas, inställning till att satsa på högriskprojekt, forskningsproduktivitet, graden av innovation samt förmågan att effektivt marknadsföra läkemedlen.

Jan Lundberg, professor och Executive Vice President, Global Discovery Research, säger:

? Vi har ett stort antal projekt som utvecklas starkt och vi är glada över att R&D Directions har gett detta erkännande av vår forskningsportfölj.

Hans Wahlén ny vd för Tamro

Hans Wahlén, en välkänd profil i läkemedelssverige, har arbetat de senaste tolv åren som vd för Pharmacias marknadsbolag i Sverige.

Som en följd av sammanslagningen mellan Pfizer och Pharmacia lämnade han sin tjänst 2003 och har sedan dess arbetat som oberoende konsult inom läkemedelsbranschen.

Tamro fick liksom konkurrenten Kronans Droghandel (KD) i december förnyad dispens från Konkurrensverket för att bedriva enkanalsdistribution av läkemedel fram till den 31 december 2006.

Tamro har på senare år förlorat marknadsandelar till sin enda konkurrent KD.

Tusentals klagade på Apotekets öppettider

0

Apotekets begränsade öppettider är det som de flesta varit missnöjda med. Målsättningen är därför att öka antalet kvällsöppna försäljningsställen säger informationsdirektör Thony Björck till tidningen Metro. Apoteket har sedan flera år bara ett dygnetruntöppet apotek, Scheele, i Stockholm. Ett fåtal apotek har kvällsöppet och ännu färre har söndagsöppet.

Tack vare att fler farmaceuter nu har utbildats planeras i år enligt Thony Björck ytterligare 50 till 60 kvällsöppna apotek i landet. Det handar nästan uteslutande om apotek som ska anpassa sina öppettider till ett köpcentrum.

Antalet klagomål till Apotekets kundcentrum har ökat de senaste två åren. Förutom öppettider har många kunder synpunkter på vilken sorts medicin de fått av apotekspersonalen. När farmaceuten bytt ut det ordinerade läkemedlet mot ett likvärdigt preparat hör patienten ofta av sig till kundcentrat.

I en kommentar till Läkemedelsvärelden säger Andreas Rosenlund, pressekreterare på Apoteket:

? Apotekets kundcentrum tog under 2003 emot 4,4 miljoner telefonsamtal. Av dessa rörde 7 086 någon form av
klagomål. Hälften av dessa, 3 377, rörde frågor som berörde lokala apotek, till exempel öppettider. Då bör man också veta att Apoteket uppmanar kunder att inkomma med klagomål och synpunkter eftersom vi vet att det utvecklar verksamheten. Apoteket får även ta emot klagomål som rör läkemedel generellt, förpackningar, biverkningar och så vidare. När det gäller klagomål på lokala apotek så hanteras de i första hand lokalt. Till exempel om det gäller klagomål på öppettiderna så hanteras de lokalt av chefer på apoteksområdesnivå eller på distriktschefsnivå. Exakt hur många klagomål som rör just öppettiderna finns det idag ingen statistik på.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng