I går måndag upphörde debiteringen av läkare som inte satt arbetsplatskod på sina recept.
Sedan den 1 oktober ska recept vara försedda med en arbetsplatskod för att läkemedlet ska subventioneras. I samband med att lagen trädde i kraft slöt Stockholms läns landsting ett avtal med apoteket i Stockholm om att personalen skulle stödkoda recept som saknade kod. En tjänst som landstinget debiteras för. Landstinget skickade i sin tur en räkning till de läkare som inte fört in arbetsplatskoden på receptet.
Ett beslut som landstinget fått massiv kritik för, från läkarhåll.
? Att det skulle bli ett sådant ramaskri hade jag inte räknat med , säger Lars-Bertil Arvidsson, sjukvårdsdirektör i landstinget.
Att debiteringen nu upphör har dock enligt honom inget med kritiken från läkarkåren att göra:
? Veckan innan lagen om arbetsplatskodning trädde i kraft, saknade ungefär 15 procent av recepten i Stockholm arbetsplatskod. Vi var sämst i landet.
? Nu en månad senare är det så få som saknar kod att vi tycker att vi kan säga upp avtalet med apoteket om stödkodning.
Det tar Lars-Bertil Arvidsson som intäkt för att beslutet om debitering haft effekt.
Årlig arkivering 2002
Stödkodning av
recept upphör
Förmånsnämnden har fattat sina första beslut om subventionering
Parallellimporterat Plendil från Cross Pharma AB, blev enligt vad Läkemedelsvärlden erfar det första nya läkemedel som godkänts för subventionering av den nya Läkemedelsförmånsnämnden.
För ett preparat från Roche fattades dock beslut om fortsatt beredning. Företaget har dock inte lämnat in någon ansökan om subventionering för fetmaläkemedlet orlistat (Xenical), som idag är exkluderat från förmånssystemet.
Vid sammanträdet fattades även beslut om att förenkla prissättningsförfarandet, i princip i linje med det förslag som den så kallade prisgruppen under departementsrådet Anders Blanck föreslagit (se LMV 11/02). Ett begärt pris ska direkt kunna fastställas av nämnden om det understiger priset för det dyraste utbytbara läkemedlet, förutsatt att det senare kan fastställas utan särskilda överväganden.
Protokollet från sammanträdet kan laddas ner från LFN:s hemsida (se länk i högermarginalen).
Fotnot: Utifrån LFN:s prisdatabas kan man få intrycket att subventioneringsbeslut även fattats för två andra nyligen godkända läkemedel (parallellimporterat Zoloft och Lopid från företaget Omnia Mutantur). Enligt Michael Falk, informationsansvarig på LFN, är dock så inte fallet; dessa beslut har hamnat under en missvisande rubrik i databasen. LFN:s databas kommer enligt honom att ses över med syfte att besluten ska bli lättare att tolka.
Lågdos tricykliska bättre än placebo
I metaanalysen inkluderades 35 studier, omfattande 2013 vuxna patienter, som jämförde lågdos tricykliskt antidepressiva läkemedel (TCA) mot placebo, samt sex studier med 551 vuxna patienter som jämförde lågdos TCA med normaldos. Samtliga studier var i den akuta fasen av depressionsbehandling.
I gruppen som fick lågdos TCA, vanligtvis i intervallet 75-100 mg/dag, var chansen 65 procent större att få effekt av behandlingen jämfört med placebo efter 4 veckors behandling. Efter 6-8 veckor var chansen 47 procent bättre bland dem som fick TCA jämfört med placebo.
Bland dem som fick normaldos TCA var inte effekten bättre. Däremot var det fler som avbröt studierna på grund av biverkningar än i gruppen på lågdos TCA.
Utifrån studien drar författarna slutsatsen att behandling av vuxna med lågdos TCA är motiverad. Däremot behövs fler studier för att ytterligare belysa området.
Ingen anledning ändra rekommendationer för paracetamol till gravida kvinnor
Nyligen publicerades i tidskriften Thorax en prospektiv studie på 14 000 gravida och deras intag av värktabletter som innehåller paracetamol av brittiska forskare vid Kings College i London. Forskarna drog slutsatsen att det kan föreligga en ökad risk för varaktig rosslig andning om modern haft en daglig konsumtion av paracetamol under slutet av graviditeten.
Enligt Läkemedelsverkets bedömning finns det flera skäl till att resultaten måste tolkas med försiktighet. Barnens symtom bedömdes av mödrarna själva, ej genom att läkare satte diagnosen. Rosslande andningsljud som förknippas med astma kan orsakas av många olika faktorer såsom ärftlighet, rökvanor, husdjur, amning, omogna lungor på grund av prematuritet, infektioner och socioekonomiska faktorer.
Vidare är detta den första studien av denna frågeställning. Den uppskattade ökningen av den relativa risken är liten och skulle kunna förklaras av metodfel. Mekanismen för att paracetamolintag under graviditet skulle orsaka rosslighet hos barnet är okänd.
Enligt Läkemedelsverkets bedömning ger resultaten från denna studie inte anledning att ändra rekommendationerna till gravida kvinnor som har behov av smärtstillande medicinering. De kan också i fortsättningen välja paracetamol enligt gällande anvisningar.
Krav om läkemedelstest på barn olaglig enligt amerikansk domstol
Det amerikanska läkemedelsverket FDA har överskridit sina befogenheter när de kräver att vissa läkemedel ska prövas på barn enligt domstolsutlåtandet. Regeln som infördes av FDA 1998 har accepterats allmänt av läkemedelsindustrin och antalet läkemedel som har testats för användning på barn har ökat.
FDA och sjukvården har ansett att regeln är ett viktigt framsteg genom att det ökar antalet läkemedel som blir tillgängliga för behandling av barn. Innan regeln infördes var de flesta läkemedel godkända efter att bara ha testats på vuxna. Läkare som skrev ut läkemedel till barn kunde i stort sett bara lita till sin egen erfarenhet.
Men enligt BMJ (2002?325:920) stämde ett par konsumentorganisationer FDA därför att de ansåg att de hade överskridet sina lagliga befogenheter.
Landstinget debiterar läkare för saknad kod
Läkare i Stockholm och Skåne, som har ett liknande system, har ringt till Läkarförbundet och klagat.
– Vi uppmanar våra medlemmar att inte betala in pengarna. Vi anser att det här är helt fel, säger andre vice ordförande Eva Nilsson Bågenholm till Dagens Medicin.
Sedan den 1 oktober ska alla recept vara försedda med arbetsplatskod om läkemedlet ska subventioneras. På nyare receptblanketter finns koden förtryckt, annars ska förskrivaren klistra fast en etikett med den. För att patienten inte ska drabbas om läkaren glömmer kan apotekspersonal under en övergångsperiod skriva in koden i efterhand. För detta debiteras alltså läkaren 200 kronor.
– Eftersom förskrivningsrätten är personlig, måste läkaren personligen ta ansvar för felaktigheter på recepten. Om det kostar 200 kronor att rätta till ett recept, så får läkaren betala, säger Lars-Bertil Arvidsson, sjukvårdsdirektör i Stockholms läns landsting till Dagens Medicin.
Läkarna har inte fått någon information om avgiften i förväg. Det tycker inte Lars-Bertil Arvidsson är nödvändigt.
Exanta minskar risken för venös tromboembolism
Astrazenecas direkta trombinhämmare ximelegatran (Exanta) är vid sidan av den nya ”superstatinen” Crestor ett av företagets största framtidshopp för närvarande. Preparatet har en bred indikationsfront och över 15 000 patienter i 30 länder deltar i kliniska prövningar. Av företaget rubriceras preparatet som ”den största nyheten inom antikoagulation på 50 år”.
Idag meddelade Astrazeneca vid en internationell kongress om trombos att fas III-studien Express visat att ximelegatran minskar risken för venös tromboembolism (VTE) effektivare än det etablerade medlet enoxaparin vid större ortopediska operationer.
Studien visade bland annat att den relativa risken för VTE (i form av embolism i de större venerna/lungembolism) minskade med 63 procent vid behandling av ximelegatran jämfört med standardbehandling med enoxaparin. Den relativa riskreduktionen ? ett kritiserat effektmått ? för VTE i större vener var något större efter höftledsbyte (67 procent) än efter knäledsbyte (60 procent).
Den totala risken för VTE minskade med 24 procent vid profylaktisk behandling med ximelegatran, jämfört med enoxaparin.
Medlet blir sannolikt det första på marknaden med en direkt hämmande effekt på trombin, ett centralt enzym i det sista steget vid blodets koagulering.
Friare prissättning av utbytbara läkemedel föreslås
Den största nyheten i rapporten, som nu ska ut på remiss, är ett förslag om förenklad prissättning inom förmånerna. Prisförändringar för parallellimporterade och generiska läkemedel föreslås kunna ske via rutinmässiga beslut från Läkemedelsförmånsnämnden (LFN), förutsatt att de begärda priserna ligger under eller på samma nivå som det dyraste utbytbara medlet inom förmånen.
– Redan idag sker prissänkningar enligt ett förenklat förfarande, medan beslut om höjningar tas efter en mer omfattande ärendeberedning. Om förslaget går igenom innebär det totalt sett en förenkling för oss, säger Ann-Christine Tauberman, generaldirektör på LFN.
Idag måste nämnden rapportera prissänkningsbeslut till Apoteket senast den 5:e i varje månad för att de skall börja gälla från och med månaden därpå, vilket ger en viss tröghet i systemet. Nämnden för därför samtal med Apoteket om hur snabba prissänkningar ska hanteras i framtiden.
Förhandlingar kan förbjudas
En het potatis som arbetsgruppen behandlat är sjukvårdshuvudmännens deltagande i prisförhandlingar (se LMV 6/01). Gruppen har övervägt olika modeller för att tillfredställa landstingens önskemål om inflytande.
Det förslag som gruppen antog innebär dock ingen större förändring jämfört med dagens ordning. Landstingen får precis som idag möjlighet att begära överläggningar i nämnden i prisärenden.
Gruppen vill dock inte tillåta landstingen att förhandla vidare med tillverkarna efter besluten i LFN, för att få till stånd överenskommelser om lägre inköpspriser till apoteken. Landstingsförbundets två representanter i gruppen har därför reserverat sig mot detta förslag.
– Vi har länge hävdat att våra medlemmar bör ha möjlighet att förhandla om rabatter och vår reservation ligger i linje med denna ståndpunkt, säger Marianne Boivie på Landstingsförbundet.
Inget förbud idag
I dagsläget finns dock ingen lag som reglerar landstingens möjlighet att själva förhandla om läkemedelspriserna.
Vissa jurister har därför gjort bedömningen att det som inte uttryckligen är förbjudet måste vara tillåtet, och några landsting förhandlar sedan några år på egen hand.
I Stockholms och Jönköpings län har man kommit längst, men såväl Region Skåne, Västra Götalandsregionen med flera landsting planerar för egna förhandlingar.
– Vi fortsätter att prisförhandla på egen hand tills det blir förbjudet, säger Lars-Göran Friberg, inköpsansvarig i Jönköpings läns landsting.
Generikaföretag
kan slås ut av priskriget
De flesta beslut om prissänkningar gäller generika där företagen sänkt allt från någon krona per förpackning till mer spektakulära sänkningar; till exempel Astrazeneca som sänkt priset på det kärlvidgande preparatet Imdur 30 mg med 44 procent, och därmed lagt sig på samma nivå som generikapreparaten. Detsamma gäller Bristol–Myers Squibb som genom att sänka priset på Buspar och Capoten tagit upp priskonkurrensen med generikaföretagen.
Vissa hävdar att beslutet om utbytbarhet i förlängningen kan innebära att läkemedel blir dyrare eftersom generikaföretagen kan slås ut av starka originalföretag som väljer att gå back på ett preparat för att bli av med konkurrenterna.
Ordförande i generikaföretagens förening, Kenneth Nyblom, tror dock inte att det är någon större risk.
– Nej, man talar mycket om priskriget, men i praktiken är det bara ett par originalföretag som gjort sådana här spektakulära prissänkningar.
Några kan försvinna
Idag finns det jämfört med bara för några år sedan ett femtontal företag som är aktiva på generikamarknaden.
– Visst kan man tänka sig att det på den här marknaden, liksom på andra, visar sig att alla inte kan bli kvar.
Men någon överhängande risk för generikaföretagen ser inte Kenneth Nyblom.
Inte heller Anders Wessling på Läkemedelsförmånsnämnden ser en sådan.
– Det är ju inte så ovanligt att det finns ett originalföretag bakom generikaföretaget. För de stora drakarna är det väl ofta bättre att lägga krut på nya läkemedel, säger han.
Lugn första tid med reformen
Såväl fack som arbetsgivare verkar överens. Erfarenheterna på apoteken efter den första tiden med reformen är överlag positiva. Omställningen har gått utan några större problem.
– Vi har gjort en snabbenkät till ett femtontal apotek och sammantaget tycker personalen inte att arbetsbelastningen förvärrats av reformen, säger Camilla Frankelius, biträdande förbundsdirektör på Sveriges farmacevtförbund.
– Visst har man haft en del längre diskussioner med kunder, men de beskrivs inte som besvärliga. Det verkar också som kunderna är välinformerade.
Ilona Ekmark, apotekschef i Falkenberg, håller i princip med.
– Vi har sedan tidigare haft en frivillig överenskommelse med läkarna om byte. Skillnaden är att vi tidigare inte återrapporterade, eftersom läkarna sa ifrån sig det. De tyckte inte de behövde veta om vi bytt från en förpackning med 98 till 100 tabletter eller om kunden fått ett parallellimporterat medel.
Varje byte återrapporteras
– Men nu ska vi återrapportera varje byte, suckar hon.
Och det är en relativt diger skörd återrapporter hon sitter med, två veckor efter reformens införande. På apoteket i Falkenberg har man gjort cirka 200 byten ett femtiotal läkare är inblandade i.
Bland de vanligaste bytena i Falkenberg är till exempel från Vibramycin till Doxyferm, Cipramil till Citalopram och Imovane till Zopiklon
– Vibramycin är till exempel 20 kronor dyrare, så det är inget att säga om. Men ibland handlar det om så små summor att man undrar om det verkligen är samhällsekonomiskt att göra de här bytena, med tanke på arbetsinsatsen, undrar Ilona Ekmark.
Camilla Frankelius håller med.
– Även om merarbetet på apoteken kanske är överkomligt kan man fundera över hur vårdpersonalen sedan använder den här informationen. Kommer de verkligen, vilket de ska, sitta och föra in alla förändringar, stora som små?
Konkurrenten vaknar
I Halland rekommenderar läkemedelskommitten Panodil, men lägligt till den första oktober sänkte Astrazeneca priset på Alvedon.
– Till första december har kanske konkurrenterna vaknat och så är Panodil åter några kronor billigare. Då har läkarna här kanske precis börjat skriva ut Alvedon för att få en återrapport om att vi bytt till Panodil, spekulerar Ilona Ekmark.
– Och hur ska vi få fram återrapporterna till alla stafettläkare?
Enligt den statistik som Apoteket tog fram efter den första veckan i oktober omfattade drygt hälften av alla nyutskrivna receptposter preparat som ingår i listan av utbytesgrupper. Av dessa hade förskrivaren i 76 procent av fallen från början valt de billigaste preparatet. I 13 procent av möjliga fall har apoteket genomfört ett byte. Det är bland dessa Falkenbergs cirka 200 byten ingår. I hela landet handlar det om 28 000 byten. På ett år blir det cirka fyra miljoner byten och återrapporter.
Apotekets buffert punkterad efter börsfallet
Det är risk att Apoteket måste betala tillbaka åtminstone delar av de 280 miljoner kronor bolaget tog ur stiftelsen i januari i år, som en så kallad gottgörelse. Ett ”skummande av grädden” som Farmacevtförbundet reserverade sig emot i MBL-förhandlingarna för ett år sedan.
– Vi varnade då, men till allas försvar ska sägas att vi är inne i en extrem situation. Ingen kunde förutse den här kraftiga nedgången. Så det är svårt att klandra någon, säger förbundets direktör Lennart Axelsson, som sitter i pensionsstiftelsens styrelse.
Under kritisk gräns
Ett riktvärde för stiftelsen har varit minst 120 procents konsolideringsgrad. Om den ligger på 100 procent är de framtida pensionerna tryggade enligt de beräkningsmodeller som Finansinspektionen föreskriver.
Tidvis har Apotekets stiftelse legat över 140 procent. I början av året låg man på 127, men i slutet av september hade den kritiska 100-gränsen underskridits, till 94 procent.
– Policyn att ligga på 120 procent har gett oss en kudde att falla på när börsen gått ner, säger Britt-Marie Skoglösa, ordförande i Farmaciförbundet och ledamot i pensionsstiftelsens styrelse.
Hon betecknar det som uteslutet att Apoteket kan göra extra uttag ur stiftelsen även nästa år.
– Ja, som börsläget är nu. Det är ju meningslöst att ta ut en gottgörelse om man sedan måste betala tillbaka den.
”Ingen kunde förutse”
Apotekets vice vd Per Matses vill inte hålla med om att årets uttag på 280 miljoner var i överkant.
– Vi hade en rejäl överkonsolidering i stiftelsen vid årets ingång. Nu har börsfallet blivit väldigt kraftigt, det hade vi inte förutsett – och det hade väl ingen.
Totalt saknas runt 400 miljoner kronor i stiftelsen, men enligt Per Matses är det självklart att pensionsåtagandena ska säkras. Antingen får Apoteket betala tillbaka till stiftelsen så att konsolideringsgraden blir 100 procent, eller också får bolaget reservera pengar i balansräkningen.
– Vi ska se till att vi har täckning för våra pensionsåtaganden, lovar Per Matses.
Glukosamin dyrare som läkemedel än kosttillskott
Hälsokostrådet har i ett brev till Läkemedelsverket påpekat att så gott som alla publicerade studier om glukosamins effekt är gjorda på sulfatet, medan det godkända preparatet innehåller glukosaminhydroklorid.
– Vår bedömning är att de olika salterna i det här fallet är kliniskt likvärdiga, säger Tomas Salmonson på Läkemedelsverket.
Det är inte helt ovanligt, enligt honom, att till exempel generika innehåller andra salter än originalet och exemplifierar med Paroxetin och Seloken.
Artrox, som är försäljningsnamnet på det godkända glukosaminmedlet, är det första som godkänts som läkemedel. Men ytterligare ett par till ansökningar väntar.
Kommer de här preparaten att räknas som utbytbara?
– Skillnaden är att när företag ansöker om godkännande för generika använder man sig av originalets studier. Nu har man skilda bibliografiska ansökningar. Men visst verkar det rimligt att de skulle vara utbytbara, säger Tomas Salmonson.
Alla har rätt att vända sig till allmänheten
Minns ni primärvårdsreformen från början av 90-talet vars avsikt var att avlasta sjukhusen och därmed spara pengar åt landstingen. Vi skulle välja husläkare, men fick inget veta om kandidaternas kompetens. Sjukvårdspolitiker i osalig förening med läkarnas organisationer lyckades tuta i folkflertalet att alla husläkare var lika duktiga.
Den 1 oktober trädde apotekens rätt att byta originalläkemedel mot billigare kopior i kraft. Mot det kloka i detta har som bekant Läkemedelsindustriföreningen (LIF) protesterat. Den hävdar att reformens nackdelar äter upp kalkylerade kostnadsbesparingar. Redan vid förpostfäktningarna 1999 gav LIF ut en pamflett för att visa på nackdelarna med byte till generika. Undertecknad kritiserade därvid i denna tidning trovärdigheten i de framförda argumenten.
Under förhösten förde LIF ut sina argument till allmänheten och kritiserades för detta i bland annat Dagens Medicin av fem företrädare för läkemedelsetablissemanget och av ordföranden i Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM). I första fallet anklagades LIF för att ??omkullkasta det arbete som Sveriges Riksdag ? bedriver för att komma tillrätta med onödiga läkemedelskostnader?. I det senare gällde kritiken att LIF störde relationen läkare/patient. Bägge inläggen andades missnöje med att LIF vänt sig direkt till konsumenterna.
I Frankrike protesterade nyligen läkarna mot att Novartis vänt sig direkt till allmänheten och uppmanat dem att söka läkare för nagelsvamp. Vare sig Novartis eller dess produkt Lamisil nämndes i informationen. De franska läkarna anser liksom SFAM att frågan om läkemedelsval är en fråga för läkaren och dennes patient. Dessutom är deras inställning att sjukdomen är negligerbar, och tar kraft från viktigare behandlingar. Novartis fick dock rätt för sitt handlande i domstol.
Sjukvården i industriländerna har kommit att omfatta allt fler friska eller måttligt sjuka medborgare. Kontakterna sker i förebyggande syfte och genom att vanan att söka sig till vården vuxit kraftigt. Utvecklingen innebär att förhållandet läkare ? patient allt oftare handlar om läkare ? konsument.
Det svenska förbudet mot DTC är entydigt. Men det finns inget förbud att informera allmänheten om sjukdomar och läkemedel. Fanns det ett sådant skulle vare sig LIF:s agerande, tidningarnas reportage om läkemedel eller vanliga hälsosajter vara tillåtna. Sverige liksom de flesta europeiska länder har valt mångfalden när det gäller att informera allmänheten i hälsofrågor.
Om apotekens rätt att byta till generika spar pengar åt samhället får vi veta om några år. Jag hoppas och tror den gör det ? även om husläkarreformen inte gjorde det.
Trojkan som ska förbättra samsynen inom vården
Information om vikten av följsamhet brukar främst riktas mot patienten. I det här projektet, som sker inom ramen för ABLA (Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning) riktas fokus istället på professionen. Budskapet är att det behövs en bättre samsyn mellan läkare, sjuksköterskor och farmacevter om följsamheten ska bli bättre.
– Idag är det ofta patienten som är budbäraren, ”doktorn sa att…”. Vi ska försöka finna sätt där professionerna kan bli budbärare, främst kanske att sköterskor och farmacevter finner kanaler tillbaka till förskrivaren, säger Sune Pettersson, som är en av pionjärerna bakom läkemedelsgenomgångar på sjukhem. Han har slutat sin tjänst som apotekschef vid sjukhuset i Eskilstuna. Inger Nordström Torpenberg har arbetat med tobaksprevention och Richard Fuchs har nyligen deltagit i ett projekt för att öka följsamheten till rekommenderade läkemedel.
– Även om det råder en medvetenhet om den dåliga följsamheten, tror jag det har varit tungt att riktigt ta till sig att hälften av patienterna som står på lång behandling inte följer ordinationen och vilka konsekvenser det faktiskt har för ohälsan, säger Sune Pettersson.
Framöver kommer det att bli brett upplagda kampanjer, konferenser, gemensamma utbildningar och forskningsprojekt för att testa nya arbetssätt.
Vad de ska fyllas konkret har man bara börjat fundera på. Men som ett exempel nämner Sune Pettersson konkreta tips om hur man frågar för att faktiskt få veta om patienten tar sin medicin.
Svenska läkare skriver ut mer antibiotika till barn
än nordiska kollegor
En rodnad trumhinna med misstanke om varigt sekret i mellanörat är skäl att skriva ut antibiotika till förskolebarn. Det ansåg en majoritet av de svenska allmänläkare som ingick i en nordisk studie. Medan bara 17 procent av de norska och 27 procent av de danska läkarna skulle ha ordinerat antibiotika vid detta första besök uppgav
73 procent av de svenska läkarna att de skulle ha gjort det.
– Det är fortfarande en onödigt hög förskrivning av antibiotika till barn i Sverige, konstaterar Anita Bylander-Groth, öron-näsa-halsspecialist och en av dem som höll i enkätstudien.
– Våren 2000 antog vi nya rekommendationer vid en konsensuskonferens. Men läkare är mycket konservativa, säger hon.
Anita Bylander-Groth anser att antibiotikaförskrivningen till barn bör minska med ungefär
30 procent.
Pfizer fullföljer miljardsatsning vid kritiserad anläggning
Sett i ett blågult perspektiv har Pharmacias utflyttningar och försäljningar av sina forskningsenheter från landet på senare år utgjort ett nationalekonomiskt sorgekapitel.
Kvar inom gränserna finns idag fyra tillverkningsenheter, en mindre forskningsenhet i Helsingborg och ett marknadsbolag.
Enligt Håkan Åström, vd för svenska Pharmacia, finns ingen anledning till oro över de befintliga verksamheterna i Sverige med anledning av samgåendet med Pfizer.
– De här delarna hade ett stort värde för Pharmacia och kommer också att ha ett stort värde för Pfizer. Nicorettefabriken i Helsingborg, biotekniken i Strängnäs med mera är unika anläggningar som drar in stora belopp, säger Håkan Åström.
Hans egen roll i det nya företaget är dock mer osäker.
– Pfizer har redan en fungerande företagsledning. I samband med fusioner rationaliseras ju i regel ledningen bort i det företag som köps upp.
Tummen upp från Pfizer
För att klara en planerad global expansion inom bioteknikområdet beslöt Pharmaciakoncernen i våras att detaljprojektera för två nya produktionsanläggningar i Strängnäs (se LMV 3/02). Sedan Pfizers bud på Pharmacia offentliggjordes i somras har det dock varit ovisst vad som skulle hända med den planerade satsningen.
I början av oktober besökte en delegation från Pfizer under ledning av den vice globala tillverkningschefen Norman Winskills Strängnäsfabriken. Winskills har stort inflytande över Pfizers inriktning inom bioteknikområdet.
– Han ställde en rad framåtriktade frågor, vilket kändes bra, och vi fick direktiv om att fortsätta projekteringen enligt plan. Allt talar för att de nya anläggningarna kommer att hamna här, säger Mikael Blomqvist, chef för Pharmacia i Strängnäs.
Biotech prioriteras
Den ena projekterade anläggningen är avsedd för tillverkning av storsäljaren Genotropin; den andra för tillverkning av ett flertal bioteknologiska produkter som idag befinner sig i sen klinisk utveckling, bland annat preparatet Somavert mot akromegali. Anläggningarna beräknas ge 70-90 nya arbetstillfällen och vara i drift 2005.
Tänkbara förklaringar till att utbyggnaden i Strängnäs prioriteras är enligt Mikael Blomqvist att produktionsbehovet inom bioteknologi idag vida överstiger tillverkningskapaciteten, samt att Pfizer är relativt svaga på området.
– Den här typen av produktion är oerhört kostsam att ha externt, det blir billigare för alla parter att ha den inom företaget, säger Mikael Blomqvist.
Det slutliga beslutet om de nya fabrikerna i Strängnäs tas, förutsatt att aktieägarna godkänner fusionen, i början av nästa år.
Kompletterande uppgifter
Den 6 respektive 9 december håller de båda bolagen extra bolagsstämmor. För att affären ska förverkligas krävs att aktieägare som står för minst 50 procent av innehavet röstar för affären.
Nyligen begärde den amerikanska konkurrensmyndigheten FTC in kompletterande uppgifter kring samgåendet. Analytiker har tolkat detta som att det nya bolaget av konkurrensskäl kan tvingas att avyttra produkter inom terapiområden där det blir alltför dominerande, exempelvis urologi och migrän.
Pfizers koncernchef Hank McKinnell och Pharmacias dito Fred Hassan besökte Sverige i mitten av oktober och träffade bland annat handelsminister Leif Pagrotsky. McKinnell uttryckte då att den svenska verksamheten åtminstone delvis kommer att stanna kvar i landet efter fusionen, utan att specificera detta närmare.
Varningsbrev hävt
Amerikanska FDA utfärdade i januari 2001 ett varningsbrev till Pharmacias Strängnäsfabrik, efter att man sommaren dessförinnan genomfört en inspektion på plats (se LMV 6/01). Bristerna gällde dels dokumentationen kring fabrikens IT-system; dels att omgivningshygienprogrammen inte var tillräckliga för att påvisa penicillinförekomst i lokalerna mot bakgrund av att fabriken ligger granne med DSM:s (f d Fermenta) penicillinfabrik.
Varningsbrevet hävdes dock nyligen efter att en återinspektion genomförts av personal från FDA.