Bakom tatueringen, som fortfarande befinner sig på utvecklingsstadiet, står forskarna Gerard Coté, vid Texas A&M University, och Michael Pishko, vid Penn State University. Med hjälp av små polymerkulor belagda med fluorescerande molekyler har de skapat en kroppsburen biosensor för glukos.
Kulorna, som består av en polyetylenglykolgel, är gjorda så att glukos hellre binder till ytan än de fluorescerande molekylerna. Därför är tatueringen mest fluorescerande vid låga glukosnivåer och bleknar i takt med stigande glukosnivåer.
Tillsammans med en detektor, i exempelvis klockformat, som läser av den fluorescerande nivån hos tatueringen och omvandlar den till motsvarande glukosnivå, kan en diabetiker kontinuerligt övervaka sitt blodsocker utan ständiga nålstick.
Lovande reultat
I likhet med konventionella tatueringar injiceras polymerkulorna med nål i huden. Men medan en normal tatuerings bläck-partiklar tas upp av hudcellerna, är polymerkulorna alltför stora för att rymmas i hudcellerna. De stannar istället i den vätska som omger cellerna.
? Det är just det som gör att det hela fungerar. Glukosnivåerna i vätskan mellan cellerna beror nämligen på glukosnivåerna i blodet. Inne i cellerna omvandlas däremot glukos nästan omedelbart till energi, säger Gerard Coté.
Biosensorn bör inte utsättas för konstant solljus, men ska samtidigt vara lättillgänglig för bäraren, vilket gör magen eller överarmens insida till lämpliga placeringar.
? Vi har patenterat tekniken och djurstudier pågår. Preliminära studier på råttor har gett mycket lovande resultat. Vi har injicerat tatuerade råttor med glukos och sett att tatueringen bleknar såsom förväntat, berättar Gerard Coté.
På frågan hur snart deras uppfinning kan förverkligas och bli en kommersiell produkt svarar professor Coté:
? Det beror mest på om något företag nappar på tekniken eller om vi själva kommersialiserar den via våra universitet.
Gittan Cedervall
Årlig arkivering 2002
Tatuering håller koll på blodsockret
Actar satsar på Parkinson
Läkemedelsföretaget Actar, som startades i fjol med pengar från fem universitet, KTH och Teknikbrostiftelsen, har rönt ett stort intresse bland läkemedelsforskare på universiteten.
Företaget, som satsar på tidig läkemedelsutveckling för senare utlicensiering, har sedan starten utvärderat 45 akademiska projekt.
? Vi har nu identifierat de 4-5 projekt som vi tror har störst utvecklingspotential och börjat arbeta med två av dessa, säger Göran Häss, vd på Actar.
Ett av de utvalda projekten är inriktat på Parkinsons sjukdom. Projektets måltavla är ett tidigare oexploaterat, CNS-selektivt receptorkomplex inom dopaminsystemet. I september startade företaget ett andra projekt, som avser att identifiera nya metoder för antiinflammatorisk behandling hos patienter med astma, inflammatorisk tarmsjukdom och psoriasis.
? Angreppspunkten här är de vita blodkropparnas migration till områden med inflammation, säger Göran Häss.
Lågt förtroende för Apotekets ledning bland personalen
Enligt en ny arbetsmiljöundersökning från Farmaciförbundet är det bara 15 procent av de anställda som har förtroende för Apotekets ledning. För två år sedan var samma siffra 23 procent. Stress, delaktighet och framtidstro har inte heller förbättrats.
? Redan vid undersökningen för två år sedan var det oroande. Vi trodde att ledningen inom Apoteket skulle ha gjort något, men situationen är densamma, säger Gun-Britt Mellin, ombudsman på Farmaciförbundet.
Thony Björk är informationsdirektör i Apoteket. Han menar att man tar resultatet på största allvar.
? De ger oss anledning att öka våra insatser för att få till stånd en bra dialog kring vår verksamhetsutveckling. Samtidigt är vi i ledningen helt övertygade om att den utveckling vi är inne på är fullt nödvändig.
Enligt Farmaciförbundet är det mest slående i undersökningen att bara tio procent tror att den nya organisationen kommer att leda till en bättre verksamhet.
Dessutom är förvirringen stor kring vem som är chef på apoteket. Närmare hälften svarar chefsfarmacevt, trots att något personalansvar inte ligger i den funktionen.
Stress och sjukskrivning
Undersökningen visar också att 60 procent anser att det är för stressigt på jobbet, mot 58 procent för två år sedan. 60 procent vill ha mer tid för att kunna informera kunderna om läkemedelsanvändning och bara åtta procent hinner hålla sig uppdaterad med nyheter inom läkemedelsområdet. Samtidigt oroar sig en tredjedel för att recepthanteringen inte görs korrekt.
? Det är naturligt att man upplever stress vid förändringar. När de organisatoriska förändringarna har satt sig är vi övertygade om att vi kommer att få en annan bild, säger Thony Björk.
Även på Sveriges Farmacevtförbund, SFF, känner man igen problemen.
? Stress och sjukskrivningar är ett stort problem som det verkar finnas en okunskap om inom företaget, menar Camilla Frankelius, vice förbundsdirektör på SFF.
? Det råder ingalunda okunskap om problemet. Vi för en kontinuerlig dialog med de fackliga organisationerna för att hitta lämpliga insatser, säger Thony Björk.
Friskvård och kompetens
För att råda bot på bristerna kräver Farmaciförbundet friskvård på betald arbetstid, 2,5 timmes egen kompetensutveckling i veckan och en arbetsorganisation där varje anställds kompetens utnyttjas bättre.
? Det kan man göra genom att utveckla teamarbetet där en receptarie assisteras av två apotekstekniker. Det frigör recep-tarietid för mer avancerad rådgivning till de receptkunder som behöver det, säger Gun-Britt Mellin.
Farmaciförbundet anser att arbetsmiljöfrågan är högaktuell eftersom Apoteket har utsett 2003 till Hälsans år.
? De har fått rapporten och vi har bett att få träffa Apotekets ledning i slutet av september. Vi måste tillsammans komma fram med en åtgärdsplan, säger Gun-Britt Mellin.
Fredrik Hed
Läkemedelsnotan fortsätter skena
Totalförsäljningen inom läkemedelsförmånen mellan januari och augusti var 7,0 procent högre än under samma månader 2001.
Den del som betalas av landstingen/staten har dock stigit ännu mer; under januari till augusti var den 7,8 procent högre jämfört med motsvarande tidsperiod förra året.
Dessa utgifter är drygt 450 miljoner kronor högre än de statliga bidragen, och fortsätter utvecklingen i samma takt kommer det slutliga underskottet för landstingen i förhållande till statsbidragen att hamna på över 600 miljoner kronor. Kanske kan generikareformen som införs den 1 oktober minska underskottet något.
Kostnadsökningen beror som tidigare på att mer läkemedel konsumeras, att äldre läkemedel ersätts av nya, dyrare samt i liten utsträckning prishöjningar.
Ökningen är allra störst på Gotland (plus 11,6 procent), följt av Västernorrlands län, Jönköpings län och Skåne län. Läkemedelskostnaderna ökar minst i Norrbottens län.
Läkemedel eller skademedel
På 1960-talet läste jag om ett par misslyckade medicinska projekt i Afrika. De drevs av en läkarmission och hade orsakat att befolkningen i flera byar dött i läkemedelsförgiftning. Läkarna hade delat ut tabletter mot en infektionssjukdom, och sagt till invånarna att ta ett piller om dagen, så skulle sjukdomen vara botad på en månad. När missionsläkarna lämnat byn, räknade bybefolkningen ut att om ett piller om dagen botade sjukdomen på 30 dagar så måste ju 30 piller på en gång bota sjukdomen på en dag. Och vem vill vänta på att bli botad? Och läkemedlets effekt blev skada.
Det finns nog anledning att fundera över hur vi till vardags använder orden. I min verksamhet som handledare inom sjukvården ser jag både analoga, homeopatiska och magiska tankeströmmar sida vid sida med strikt evidensbaserad medicin. Vi har uppenbarligen inte eliminerat irrationalitet och ignorans, även om det vetenskapliga språkbruket kunde tyda på det. Inte bara utifrån medicinsk och farmakologisk utan också från filosofisk synpunkt finns det skäl att öka intentionsdjupet, alltså problematisera och definiera begreppen. Kan det till exempel finnas risker inbyggda i vårt system? Vi har en uppsjö av det vi kallar läkemedel ? ofta i reklamen klart tendentiöst beskriven beträffande indikation och verkan samt bristfälligt dokumenterad (vi tittar ju inte i papperskorgen på alla misslyckade försök beträffande medlet i fråga?). Vad händer med praxis om denna stora tillgång på läkemedel kopplas till det teknologiska imperativet, som säger att om en (teknisk) möjlighet finns så är det människans skyldighet att begagna sig av den? Sålunda betraktas det ofta som självklart med screening av genetiska defekter, men var slutar defekter och var börjar ovanliga egenskaper? Är det till exempel föräldrarnas skyldighet att använda den avancerade medicinens möjligheter att anlagsutforska sina barn? I en socialmedicinsk övningskurs där man var överens om på vilka grunder ett foster skulle aborteras sade ledaren efteråt ironiskt till gruppen ?You just killed Beethoven??
Och om någon är nedstämd så finns ju som bekant antidepressiva. Men om nu nedstämdheten är en naturlig del i en livsanpassning? En mamma, som mist sin son genom olycksfall där arbetsledningen varit försumlig, kämpade ett helt år efter dödsfallet för att de ansvariga skulle få stå till svars för sin försumlighet. Denna kamp fördröjde sorgprocessen. Genom samtal med familjeprästen fick mamman så småningom kontakt med sorgen och saknaden efter sonen. Detta ledde självklart till nedstämdhet. Men då ryckte husläkaren ut och ordinerade antidepressiva!
Blir vi verkligen läkta av läkemedel? Vad säger oss själva begreppet? Vilka bilder, associationer och föreställningar ger detta ord? När detta skrivs pågår valrörelsen, och debatten vimlar av ord som skall väcka positiva känslor och associationer. Ibland framför man ?prognoser? eller gör ?bedömningar? på ett sätt som låter som löften, men inte är det. Men inte bara i politisk propaganda töms ord och begrep på ursprungligt innehåll, ges nya innebörder, eller till och med förstörs. På en affisch i våras läste man BOTA VASA. Ja, vad är bota? Vilken sjukdom? Vem är botaren? Och i en annons för apotekarprogrammet i Uppsala står rubriken: ?Är värktabletter intelligenta?? På ett provinslasarett fångas min blick av ett påkostat ställ med broschyren ?LÄKEKONST?. Det visar sig handla om ett program för utsmyckning av lasarettet. ?Värden för vården? handlar inte om medmänsklighet och patientomsorg utan om likviditet och Cash Flow.
?Park? kan idag betyda industriområde, ?kostnadseffektiv? kan betyda att låta någon annan betala, ?kund? kan betyda patient och ?läkemedel? kan betyda ett affärsområde på börsen (forskning, utveckling, marknadsföring och aktieutdelning skall betalas!)
Läkaren som skriver ut en tablett som ?kanske? hjälper och tränaren som kränger ryssfemmor på det ljusskygga bakgårdsgymmet har naturligtvis helt olika uppsåt. Men på vilket sätt kan man förebygga att läkemedel blir skademedel? Ärligt uppsåt och god vilja räcker inte.
Apotek i ondskans centrum
Det ska sägas på en gång. Läget är lugnt i Kosovo. Det råder inte krig ? men heller inte fred. Så ser det ut även på papperet. Men trots lugnet får de 800 svenska soldaterna härnere en unik erfarenhet. Sverige har inte varit i krig på nästan två hundra år, men här kan både manskap och materiel testas under mycket realistiska förhållanden. Det gäller också sjukvårds- och läkemedelssidan.
Apoteket ligger mitt i byn. För Camp Victoria ? som förläggningen är döpt till ? liknar mest en liten svensk by. Här finns restaurangen och sporthall och postkontor. Här finns pubar och en liten kyrka. Allt omgärdat av en betongmur. Landskapet utanför muren är fridfullt och pastoralt med betande kor och grönskande kullar.
? Det är faktiskt en fara med lugnet, det blir lite för lätt för soldaterna att slappna av och tänka ? här kan inget hända.
Det är bataljonschefen Johans Fölstads funderingar. Han sitter på sitt tjänsterum i en röd tegelbyggnad på Camp Victoria ? den svenska förläggningen. Tidigare var den här byggnaden basen för MUP-styrkorna, den serbiska inrikespolisen. MUP har gjort sig känd som en av de grymmaste deltagarna i konflikten. När den första svenska bataljonen installerade sig i byggnaden ryktas det att de fick tvätta blodet av väggarna i källaren.
Kriget gör sig fortfarande påmint. Kanske inte så mycket i söndersprängda byar. Men väl i människornas minnen.
Får medicin direkt
Det är en vanlig förmiddag på Camp Victoria. Hettan är svår och stämningen lite loj. Ibland mullrar det till i hettan. Dieselmotorer. Motorer som driver tungt beväpnade pansarfordon åker i skytteltrafik mellan den svenska bataljonen och verklighetens Balkan.
I skuggan bakom sjukstugan sitter sjukvårdspersonalen och planerar dagen. I baracken bredvid huserar receptarien Bodil Gustafsson. Apotek upplyser skylten på dörren ? öppet vardagar mellan tio och tolv.
? Fast apotek är egentligen inte korrekt. Läkemedelsförråd är nog mer riktigt. Jag lämnar ju inte ut efter recept, patienterna får medicinen direkt av sjukvårdpersonalen.
Ska hon helt gå enligt regelboken ska
hon bara lämna ut till sjukvårdspersonal.
? Men kommer en soldat så är det klart att han får ett par Alvedon.
Så kommer minröjare Helena Johansson förbi apoteket, eller läkemedelsförrådet. Hon är inte bara minröjare utan även sjuksköterska. Och nu har de problem med huggormar i området de röjer.
? I går fick vi skjuta ihjäl en med hagelbössa.
I minröjningsområdet stod tidigare en strategiskt viktig serbisk radiomast. Det tog en dag för serberna att minera området. Minröjarna har arbetat i tre år och är ännu långt ifrån färdiga.
? Fast igår gick det bra, vi röjde två kvadratmeter.
Bodil försvinner in bland hyllorna för att leta reda på kortison och antihistamin.
Där ska allt finnas för att de svenska soldaterna ska kunna vara stridsdugliga.
? Det skiljer sig inte så mycket från ett vanligt apotek, menar Bodil.
Fast ett vanligt apotek har kanske inte lika stora mängder atropin och oxim HI6.
? Jo, vi klarar en nervgasattack.
Skottsäkra västar
Sortimentet är framtaget av FSC, Försvarets sjukvårdscentrum.
? Målet är att hålla lika bra kvalitet som i det civila, eller bättre, säger förre försvarsöverapotekare Bengt Berglund.
Han har varit med om att ta fram noga specificerade listor över allt som behövs. Listor som grundar sig på erfarenheten från alla svenska utlandsmissioner.
? Stora mängder antibiotika för stridsskador måste ju alltid finnas. Annars är det faktiskt inte så stor skillnad från ett vanligt apotek. Förutom att klientelet är yngre och mera vältränat. Så hjärtmedicin och annat behöver vi inte ha så stora lager av.
Och soldaterna härnere är vältränade. Till och med lite i överkant kan tyckas. Samtidigt som Bodil kommer tillbaka med kortisonet passerar några muskulösa unga grabbar apoteket. Iklädda kortbyxor och skottsäker väst rör de sig snabbt över gårdsplan.
? För varmt att jogga, förklarar Bodil, så de har västarna på sig för att bränna mer fett.
Sjukvårdsplutonen har en övergripande uppgift. Att ta hand om de svenska soldaterna. Det är egentligen inte tänkt att svenskarna ska bistå lokalbefolkningen.
? Men det är klart att vi hjälper till vid akuta fall.
? Igår kom en pappa med en feberkrampande treårig flicka.
Hon fick första hjälp i sjukstugan. Den är ungefär utrustad som en vanlig svensk vårdcentral. Sen skjutsade de henne och pappan till ett vanligt sjukhus.
? Fast vi försöker hjälpa så gott vi kan. Till exempel gräddar vi våfflor varje söndag och säljer här på förläggningen. Behållningen går till en serbisk hjälporganisation i grannbyn.
Så kommer ytterligare en soldat förbi och vill ha kompresser och tejp.
? Det är faktiskt det som det går åt mest av. Kompresser och tejp.
Det kanske kan låta banalt, men en soldat med skavsår är inte en bra soldat.
Någon kvalificerad vård klarar de förstås inte av på sjukstugan.
? Men händer det något allvarligt skjutsar vi patienten till Bond Steel, det amerikanska fältsjukhuset. Det har alla resurser.
? Fast visst, vi har ytterst bra utrustning också. Medicinförrådet är till och med ?overkill?. Jag oroar mig inte. Vi skulle klara ett skarpt läge.
Hon beställer via dator och får leverans en gång i veckan.
? Det fungera oftast helt utan problem.
Liten viktig detalj
Klockan har slagit tolv. Dags för Bodil att stänga. Hon tar sin AK:5a som hon haft fastkedjad i kassaskåpet i apoteket och slår sig ned i skuggan bakom sjukstugan. Hon är klädd i samma gröna kamouflagekläder som de andra soldaterna. Men på en punkt skiljer sig hennes uniform från soldatens. Hon har en vit bindel med ett rött kors på runt armen. En liten men viktig detalj. Hon lyder under Genèvekonventionen.
? Automatgeväret har jag till för att försvara mina patienter och mig själv. Men jag får inte delta i strid.
Och nu kommer vi in på svåra spörsmål. Det här med krig. Det är visserligen lugnt i Kosovo nu men det vore mer än lovligt naivt att tro att ingenting kan hända. Kosovo ? ett landstycke inte mycket större än Skåne. Men också ett stycke land som placerat sig mitt i världspolitiken.
Bodil har läst på och kan konflikten. Åtminstone på det intellektuella planet.
Men det finns aspekter som inte riktigt låter sig förstås. Några svenska barnpsykologer vet. Under kriget tvingades över 800000 människor härnere fly sina hem. Ett par tusen av flyktingarna fann en fristad i Sverige. Några av dem var barn. Psykologerna lät dem rita av sig ångesten. Och barnen ritade halmvolmar. Man ser halmvolmarna på varenda åker härnere ? bönderna sätter upp halmen på en hög stör för att torka och lagras.
? Men varför ritar de halmvolmar? undrade barnpsykologerna.
Svaret var lika enkelt som grymt. Först våldtog rövarbanden mödrarna, sen band de kvinnorna vid volmarna och tände eld.
Det är sådant vi pratar om i skuggan av sjukstugan. Om allt det vidriga som skett i detta grönskande landskap
Och hit har Bodil Gustafsson sökt sig frivilligt.
? Ja, det var inte för att jag sökte äventyret i alla fall, säger hon.
? Det mest spännande som händer mig härnere är när datasystemet går ner.
Så blir hon allvarlig och tänker efter.
? Det är nog så enkelt att jag behövde omväxling.
Knepig ondska
Någon gång under utbildningen hade hon hört tals om utlandstjänst. Och när det där behovet av omväxling växte plockade minnet fram vad hon en gång hört. Hon skaffade fram ansökningsblanketter, blev antagen och fick en grundläggande soldatutbildning.
? Det var jättekul att lära sig skjuta.
Så en junimorgon finner hon sig själv på Skavsta flygplats. Ute på startbanan väntade ett av arméns Herkulesplan. Fyra timmar senare landar hon i Skopje i Makedonien, kvitterar ut AK:5an och kliver på bussen som ska föra de svenska soldaterna till campen. Hon trycker näsan mot bussfönstret och därute slingrar sig Kosovos böljande dalgångar. Det var alltså här allt skett som hon läst om. De etniska rensningarna, skövlingarna, våldtäkterna, massakrerna…
Godhet tror vi oss alla begripa. Ondskan är knepigare. Men vi känner dess fula tryne. Treblinka, Song My, Guernica. Och nu sist Kosovo.
? Det kom många tankar där i bussen…
Har hon då förstått konflikten?
? Nej, säger hon och låter mycket säker.
? Jag har inte förstått.n
?Apoteket står starkt i en konkurrenssituation?
Enligt Stefan Carlsson själv är hans uppdrag enkelt ? att utveckla företaget inom ramen för nuvarande system. Inget annat. Ingen dold agenda.
Han genomför sitt uppdrag med målet att företaget måste klara sig både i en monopolsituation och i en avreglerad situation. Oberoende av vilken politisk vind som blåser i landet.
? Vid en eventuell avreglering vill jag att politikerna ska titta på Apoteket AB och säga att det är ett bra företag, med positiv utveckling, som de vill hålla intakt.
Han är helt övertygad om att företaget står sig starkt och skulle klara sig i en konkurrens.
? Vi har låga marginaler, en otrolig kompetens och ett starkt varumärke.
Hur länge blir monopolet kvar?
? Det är en politisk fråga, en ägarfråga. Däremot kommer jag att i alla lägen slåss oerhört hårt för det svenska sammanhållna systemet. Jag anser att det går att avreglera monopolet så att Apoteket AB blir en av flera aktörer.
Stefan Carlsson ser allvarligt på att avreglera systemet och slå sönder Apoteket AB. Då skulle mycket förstöras ? som man plöjt ner stora pengar i för att få en fungerande verksamhet.
? Så är det i Norge idag. Många står med stora ögon inför det faktum att tre internationella aktörer har 95 procent av marknaden efter tre år.
Viktigt hitta köpare
När Stefan Carlsson började i företaget lade han märke till den bredd som finns inom Apoteket. Det var allt från distribution av läkemedel till kvalificerad konsultverksamhet i farmacevtiska frågor.
? Med den bredden kände jag att det finns en möjlighet att öka värdet av Apoteket.
En kungstanke, som han kallar den, i det här, är att lyfta fram den farmacevtiska kunskapen och synliggöra den som en resurs i hela läkemedelsfrågan. Ur det kommer att skapa tjänster och bygga värden, vilka är centrala i hans företagsbyggande. Det enklaste sättet att veta om man går rätt är när man gör saker som någon är villig att betala för.
? Om vi kan visa kvalitet i det vi gör så finns det också finansiärer. Idag är det ett stort tryck från landstingen att på ett helt annat sätt få välja vad Apoteket ska göra och inte göra.
För små möjligheter
Det absolut viktigaste i Stefan Carlssons förändringsarbete var att öka specialiseringen. Därför bestämde han sig snabbt för en renodlad affärsområdesindelning istället för den tidigare geografiska.
? Den geografiska indelningen skapade för små möjligheter att nyttja det sammanhållna systemet. Vår dosverksamhet är ett paradexempel. Det har utvecklats på lika många sätt som det finns dosenheter i Sverige. Då blir det svårt att få stabilitet.
Samma resonemang gäller för både öppenvårds- och sjukhusapoteken som idag utvecklas åt olika håll, med olika typer av tjänster och kundmöten.
? Jag tror att det viktigaste för farmacins utveckling är specialisering. Vi måste få farmacevter som är duktiga på att använda sin farmacevtiska kunskap i ett konsultativt arbetssätt. Det blir man bara duktig på om man får jobba med det på heltid.
Inga påskriftsmaskiner
Men här erkänner Stefan Carlsson att företaget fortfarande har en lång väg att vandra. Han vill bort ifrån att vara en centralstyrd kultur där det förväntas att styrning och besked ska komma uppifrån.
? Jag brukar skoja och säga att det finns ett fågelungssyndrom ? man tittar uppåt och gapar och hoppas att lösningen ska komma uppifrån. Det där måste man vända på och skapa ett tydligare ansvarstagande ute i organisationen. Det håller vi på att försöka göra. Men det är lite som att gå ett steg fram och två tillbaka.
Att modernisera företaget handlar också om att göra det mer attraktivt. Något som kan påverka farmacevtbristen inom företaget.
? I det korta perspektivet tror jag att farmacevtbristen kan lösas genom att vi har rätt kompetens till rätt uppgift. På längre sikt kan vi hantera farmacevtbehovet genom de förändringar vi gör inom företaget ? ökad specialisering och en förändrad logistik som frigör folk.
Det handlar också om att få folk att välja Apoteket som arbetsgivare.
? För att lösa det skapar vi tydligare karriärvägar inom företaget och vi försöker utveckla kundmötet på olika sätt. Vi vill inte bara ha påskriftsmaskiner, någon som efter sina studier bara signerar recept hela dagen.
Individen bestämmer
Förra hösten blev Stefan Carlsson även författare. Han skrev boken ?Tankar om Apoteket? tillsammans med Bodil Jönsson, professor vid Lunds tekniska högskola.
? Jag har kallat den boken för en idérevision. Bodil och jag har jobbat ihop i fem-sex år i olika sammanhang. Framför allt har vi jobbat kring frågor om kunskapsutveckling. Det har varit oerhört fruktbart eftersom hon vrider och vänder på saker och ting och jag måste börja fundera i andra vinklar.
Dessutom tyckte han att det fanns behov av att fundera djupare ? hur apotekets omvärld ser ut och apotekets roll i den omvärlden.
? En sak som blev ett viktigt uppvaknande för mig är distinktionen mellan tillgänglighet och delaktighet. Som ledare tror jag att man på olika sätt kan göra diskussionen om företagets framtid tillgänglig, men man kan inte kommendera fram delaktighet. Individen måste själv bestämma om hon eller han vill vara delaktig. Som ledare måste man acceptera att vi är olika som individer, vissa bryr sig oerhört om hur Apoteket AB utvecklas medan andra nöjer sig med att arbeta med sitt.
?Vi har ett finansieringsproblem?
Ekonomiskt har de senaste åren varit magra för Apoteket. För att klara resultatet har man tagit pengar ur pensionskassan. Sedan 1997 har det egna kapitalet halverats och soliditeten har mer än halverats.
? Det är på grund av marginalförändringen som har gjorts. Vi har tappat en halv miljard i intäkter på den minskande marginalen.
Varför vill staten tjäna så mycket pengar på er?
? Det är 100 miljoner per år, det är en fullkomligt rimlig avkastning på insatt kapital i företaget. Jag tycker istället att vi har ett finansieringsproblem. Genom den roll som vi spelar så skulle vi behöva lite bättre marginaler på receptaffären.
Här gör Stefan Carlsson en jämförelse. I Sverige tar detaljhandeln runt 17 procent av priset, partihandeln två procent och industrin runt 80 procent. I Finland tar industrin 60 procent medan de andra delar på resten.
? Man måste föra en debatt om ifall fördelningen är rimlig, och den måste föras utifrån perspektivet vad ägare och finansiärer vill att vi ska göra. Vill de att vi ska föra en viktig samhällsroll måste vi titta på hur det ska finansieras. Och den diskussionen är vi precis inne i.
Vad ser du för resultat för 2002?
? Vi har en ambition att nå plus 100 miljoner kronor. Det blir tufft men vi har lagt ett ordentligt program att hålla nere våra kostnader. Vi ser över den centrala organisationen och vi tittar på våra IT-kostnader.
Trots ett rött/blått valresultat måste siffrorna på raden längst nere vara svarta.
? Styrelsen har varit tydlig med att det ekonomiska resultatet är en prioriterad fråga. Man får ingen frihet om man går med röda siffror.
Fredrik Hed
Linolsyra kan skydda mot stroke
Japanska forskare har kommit fram till att linolsyra kan skydda mot stroke. Forskarna gjorde en prospektiv kontrollerad studie på 197 personer i åldern 40-85 år som hade haft en stroke.
Analys av blodprov från dessa individer visade att de som hade haft en stroke hade lägre serumkoncentrationer av linolsyra och arakidonsyra jämfört med kontrollgruppen.
Stroke 2002;33:2086
Olämplig förskrivning till äldre
En finsk studie visar att många äldre som bor hemma får läkemedel som är olämpliga för dem. De fann till exempel att 38 procent av patienterna med perifer vaskulär sjukdom fick betablockerare som förvärrar värk i benen, 33 procent av diabetespatienter och 27 procent av patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) även fick betablockerare som kan dölja symtom på lågt blodsocker och påverka andningen. Dessutom fann forskarna att 20 procent av personerna med KOL fick sedativa läkemedel som kan trycka ner andningen.
Forskarna intervjuade över 3 000 personer i Helsingfors i åldern 75 till 95 år.
The Pharmaceutical Journal 2002;269:204
Stärkelserik mat kopplad till pankreascancer
En diet med mycket vitt bröd, vitt ris och potatis gör att kvinnor löper större risk att få pankreascancer. Det rapporterar forskare i USA på hemsidan till Journal of the National Cancer Institute.
Tidigare är den enda kända riskfaktorn för pankreascancer rökning. Forskarna har använt data från ?the Nurse´s Health Study?, en pågående studie på 89 000 sjuksköterskor som noggrant noterar sin diet och andra vanor och vars hälsa sedan studeras.
För att reducera risken rekommenderar forskarna att ersätta potatis med broccoli samt ris och snacks med frukt.
Låga kaliumnivåer risk hos diuretikaanvändare
Forskare på Hawaii har gjort en observationsstudie på sambandet mellan diuretika, kaliumnivåer och risken för stroke som nyligen publicerades i tidskriften Neurology. De följde 5 600 män och kvinnor i åldern 65 år och äldre som inte tidigare haft stroke. Deltagarna följdes i fyra till åtta år och alla fall av stroke registrerades.
Forskarna fann att personer som hade de lägsta kaliumnivåerna hade 3,1 gånger större risk att drabbas av stroke än personer med normala kaliumnivåer. För de som använde loop-diuretika och kaliumsparande diuretika var risken 2,4 respektive 2,0 högre.
Forskarna undersökte också det lilla antalet diuretikaanvändare som också hade förmaksflimmer. De fann att personer som hade både förmaksflimmer och låga kaliumnivåer hade nästan tio gånger högre risk att få en stroke än diuretikaanvändare med regelbunden hjärtrytm.
Även om det är en liten grupp gör den stora riskökningen att sambandet bör undersökas i större studier, menar forskarna.
Den slutsats som forskarna drar av sin studie är att behandling med diuretika skulle vara ännu mer effektiv om kaliumnivåer behölls på normal nivå.
I en kommentar i samma nummer av Neurology (s 304) påpekar en expert att även om kaliumbrist är en låg riskfaktor för stroke kan den tillsammans med andra riskfaktorer som hypertoni, diabetes, rökning och förmaksflimmer ha en stor effekt mot bakgrund av den stora användningen av diuretika. Dessutom går det att med relativt enkla metoder korrigera kaliumnivåer. Goda källor för kalium är till exempel fikon, avokado, bananer, citrusfrukter, gröna grönsaker, mjölk och nötter.
Neurology 2002; 59:314
Ginko biloba förbättrar inte minnet
NATURMEDEL I en amerikansk studie på 230 män och kvinnor i åldern 60 år och äldre kunde forskarna inte se någon förbättring i minne eller kognitiva funktioner av ginko biloba. Personerna fick antingen ginko biloba som rekommenderat (40 mg tre gånger per dag) eller placebo i sex veckor.
Alla deltagare var i god hälsa och hade inga kognitiva störningar när studien startade. De genomgick en serie tester om inlärning, minne och koncentration när studien startade och avslutades.
Vid jämförelse mellan grupperna fann man inte någon skillnad i hur de klarat de 14 testerna och inte heller i de anhörigas omdömen.
JAMA 2002;288:835-40
Fetma bör räknas som oberoende riskfaktor för hjärtsvikt
KÄRLSJUKDOMAR Idag är närmare 60 procent av USA:s befolkning överviktiga med stor risk för ökad dödlighet i hjärtkärlsjukdomar. Flera studier har visat samband mellan fetma och hjärtsvikt, men det har rått delade meningar om övervikt är en oberoende riskfaktor. I exempelvis Framinghamstudien togs inte fetma med som riskfaktor eftersom det ansågs påverka andra viktiga riskfaktorer.
I New England Journal of Medicine publicerades nyligen en studie som undersökt relationen mellan BMI och antalet fall av hjärtsvikt bland de 5 881 personer som ingick i Framinghamstudien. Forskarna kom fram till att cirka 11 procent av alla fall av hjärtsvikt bland män och 14 procent bland kvinnor beror på enbart fetma. Forskarna menar att övervikt och fetma som orsak till hjärtsvikt inte har uppmärksammats tillräckligt.
I studien kunde man se en progressivt ökad risk för hjärtsvikt när BMI ökar från normalt (18,5 till 24,5) till övervikt (25 till 29,9) och fetma (över 30). Med ett BMI på över 30 uppskattades risken till dubbelt så stor jämfört med normalt BMI.
Är det då viktigt om fetma är en oberoende riskfaktor för hjärtsvikt eller om effekten går via andra fysiologiska och metabola avvikelser? Enligt en kommentar i samma nummer av NEJM (358-359) kan bättre kunskap om sambandet mellan hjärtsvikt och fetma bidra till att utveckla bättre behandlingsmetoder. Vissa terapier för hypertoni och diabetes, som hämmare av renin-angiotensinsystemet och metformin, verkar vara särskilt effektiva för behandling eller prevention av konsekvenserna av övervikt och fetma och kan därför minska risken för hjärtsvikt.
Det är också viktigt att ta med överviktiga och feta patienter i kliniska studier, påpekar man. Det kan i sin tur hjälpa till att identifiera fler terapier som är särskilt effektiva i att förhindra hjärtkärlsjukdom i den här populationen.
New England Journal of Medicine 2002;347:305-313
Behandling med tillväxthormon
gav liten effekt
Varje år söker mellan 500 och 1000 barn i Sverige för idiopatisk kortvuxenhet, ISS, kortvuxenhet som inte har någon medicinsk förklaring.
De kan sedan en tid tillbaka behandlas med biosyntetiska tillväxthormoner, men ISS är inte någon godkänd indikation för hormonbehandling i Sverige, utan avgörs från fall till fall.
SBU konstaterade i en Alert-rapport i våras att effekten av behandlingen är oklar och dessutom mycket dyrbar, drygt en miljon per patient.
Slutsatserna i den rapporten får nu stöd av ytterligare en studie som nyligen publicerades i BMJ.
Franska forskare följde upp nära 3000 barn som behandlats för idiopatisk GH-brist. Nära hälften av barnen avbröt behandlingen innan målet var uppnått och jämfördes med den andra halvan som fullföljde behandlingen.
Den fann att den vuxna slutlängden inte skiljde sig åt mellan de två grupperna.
Förklaringen, menar de, är att en stor del av barnen haft en försenad tillväxt och därför nådde en adekvat slutlängd trots avbruten behandling.
Även om studien inte ger några säkra besked om behandlingens effekt, understryker forskarna vikten av ordentlig diagnosticering, det vill säga att patienterna verkligen har en konstaterad hormonbrist.
Mycket kodande för
marginell förskrivning
Tandvårdens förskrivning av läkemedel är marginell. En kartläggning i Stockholms län visar att länets tandläkare och tandhygienister står för cirka 1,3 procent av samtliga recipen. I Stockholm liksom i många andra landsting har det inte förekommit någon registrering av koder när det gäller tandvården.
Men från 1 oktober ska dessa recept precis som alla andra ha en arbetsplatskod för att ingå i subventionen. Bara i Stockholm rör det sig om cirka 1000 arbetsplatser som enligt lagen ska ha en arbetsplatskod för en förskrivning som utgör cirka 0,3 procent av läkemedelskostnaden.
Apoteken i Stockholm kodar
I Stockholm har Apoteket och landstinget kommit överens om att stödkoda med en kollektiv arbetsplatskod. Det innebär att apotekspersonalen registrerar alla recept från tandvården manuellt i terminalsystemet.
? Men det här är en temporär lösning, säger Lars-Åke Söderlund som förhandlat för Apoteket AB:s räkning.
Hur man löser tandvårdens kodning skiftar mellan landstingen, men det är bara i Stockholm man slutit avtal om stödkodning.
? I Skåne har vi beslutat om tre olika koder som nu fördelas, berättar tandvårdsdirektör Thomas Fors.
? En till privatpraktiserande, en till de offentliganställda och en till de i utbildning,
I flera landsting har man valt gruppkodning, framför allt av de privatpraktiserande, medan varje folktandvårdsklinik har en egen kod.
Men i till exempel Gävleborg ska varje privatpraktiserande också ha egen arbetsplatskod.
Enskilda preparat styr
läkemedelskostnaderna
som fortsätter att öka
Apotekets läkemedelsförsälning ökade med sju procent jämfört med första halvåret 2001. Jämfört med slutet av 90-talet då ökningen varje år låg på 10-17 procent har ökningstakten alltså minskat. Indragningen av subventionerna för potens- och överviktsbehandling är en förklaring, en ökande generikamarknad samt att få nya läkemedel introducerats under det senaste året två andra.
Jämfört med övriga europeiska länder är ökningstakten måttfull, och jämfört med USA:s 14 procent, högst i världen, är den låg.
Av de cirka 4000 läkemedel som säljs i Sverige utgörs drygt en fjärdedel av försäljningen på recept av de 20 största läkemedlen. Och störst av alla är Zocord, följt av Cipramil och Losec MUPS.
Det är alltså enskilda preparat som styr läkemedelskostnaderna.
De flesta betalar själv
Försäljningen inom läkemedelsförmånen uppgick under första halvåret till 11 709 miljarder kronor. Drygt 20 procent betalades av kunderna, resterande 78,4 procent, drygt nio miljarder, av förmånen.
Elva procent av befolkningen står för 70 procent av läkemedelskostnaderna, medan 70 procent av befolkningen handlar läkemedel för högst 1000 kronor på ett år och i princip betalar hela kostnaden själv.
Protonpumpshämmare, statiner och antidepressiva är de tre grupper med störst försäljning. Även om försäljningen av Losec som nu bara finns som parallellimporterat och Losec mups minskat ökar försäljningen av Lanzo och Nexium vilket gör att gruppen totalt ökat med cirka tio definierade dygnsdoser (DDD) under första halvåret. Att statinerna ökar beror bland annat på de ändrade rekommendationerna för behandling av blodfetter som kom för några år sedan.
Utifrån de studier som gjorts brukar man beräkna att cirka fyra till fem procent av befolkningen har depressiva syndrom vilket grovt skattat motsvarar en försäljning på cirka 50 DDD. Idag ligger försäljningen på cirka 60 DDD och förefaller inte mattats. Under första halvåret ökade försäljningen med drygt fyra procent.
Förklaringen är bland annat att de flesta antidepressiva nu har ett flertal andra indikationer, främst olika tvångssyndrom.
? Även om det ofta handlar om tilläggsdiagnoser, så kan man säkert skatta antalet till 10 procent av befolkningen, tror Sten Thelander på SBU, som håller i den studie över depressionsbehandling som ska komma under våren 2003.
Med sådana mått förefaller det alltså fortfarande finnas utrymme för en ökad försäljning.