Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA har påbörjat en undersökning av cox-2 hämmarnas säkerhetsprofil.
? Anledningen är att rapporterna om biverkningar är högre än väntat, säger Jane Ahlqvist Rastad på Läkemedelsverket.
En undersökning, VIGOR-studien har till exempel visat på högre risk för hjärtinfarkt vid användning av rofecoxib (Vioxx) jämfört med naproxen, (0,4 procent jämfört med 0,1 procent). Ett resultat som gjorde att företaget MSD ändrade sin varningstext i USA.
Resultaten från den så kallade CLASS-studien då man jämfört celecoxib ( Celebra) med ibuprofen och diklofenak har också föranlett diskussioner om biverkningsfrekvensen hos cox-2 hämmare.
Frankrike, Irland och Tyskland har utsetts att för EMEA göra undersökningen.. Rapportländerna ska titta på om biverkningarna är en klasseffekt, alltså gäller för samtliga cox-2 hämmare eller om det gäller speciella preparat och jämföra cox-2 hämmare med NSAID-preparat.
Årlig arkivering 2002
EMEA undersöker
cox-2 hämmares säkerhet
Ny beredningsform hjälpte inte
Läkemedlet Doryx fick i mitten av 90-talet en ny beredningsform eftersom doxycyklinhydroklorid visat sig orsaka skador i matsrupen. Men det har inte hjälpt. Substansen orsakar fortfarande esofagusskador och företaget har nu dragit in försäljningen.
I en kontroll gjord av Läkemdelsverket visade det sig att en stor del av substansen frisätts inom tio minuter vid högt pH. Om kapseln fastnar i matsrupen kan höga koncentrationer av medlet snabbt leda till skador.
Totalt har Läkemedelsverket fått in 18 rapporter om skador.
Apoteket planerar att
lägga ned unikt
läkemedelsregister
Ulf Bergman, ordförande i Svensk Epidemiologisk Förening, menar att det vore en skandal om Jämtlandregistret läggs ned.
? Jämtlandsregistret är världens äldsta befolkningsbaserade läkemedelsregister. Ingen annanstans i Sverige kan vi, uppdelat på ålder och kön, få uppgifter om hur många i befolkningen som får receptförskrivna läkemedel, hur många som får ett visst läkemedel, hur många som får polyfarmaci, och hur många som får olika läkemedel.
? Däremot hoppas jag att det inom en snar framtid kan införlivas i ett större befolkningsbaserat läkemedelsregister.
I Jämtlands län följs kontinuerligt sedan 1970 utköp av receptläkemedel av en sjundedel, knappt 18 000 av länets invånare. I Apoteket AB:s årliga publikation Svensk Läkemedelsstatistik ingår incidens- och prevalenstal från läkemedelsregistreringen i Jämtland. Uppgifter man inte kan få fram på annat håll.
Registret har också kunnat användas för att simulera effekterna av nya förmånskonstruktioner.
Ekonomiska skäl
Skälet till att Apoteket AB funderar på att lägga ned registret är ekonomiska, säger Leif Lindberg, statistikchef På Apoteket AB.
? När vi lägger om vårt datasystem blir det för kostsamt att hålla det vid liv. När varje sektor ska finansiera sig själv blir det för dyrt, tror vi.
Apoteket har därför gått ut med en förfrågan om det finns några som vill vara med och finansiera registret. Knappt en miljon årligen anser Leif Lindberg att man behöver som stöd.
Ännu har inte några finansiärer hört av sig.
? Jag menar att det ingår i avtalet med staten att Apoteket sköter registret inom marginalen, säger Ulf Bergman.
Målstyrd behandling ger cancerpatienter bättre prognos
onkologiska kliniken vid Lunds universitetssjukhus. Patienter kommer att behandlas med ett läkemedel och en ny teknik, båda framtagna av företaget Mitra Medical Technology AB i forskningsbyn Ideon i Lund.
Vd Bengt E B Sandberg är hoppfull.
– Det som är helt nytt är själva blodfiltret, och det finns inget vi omedelbart kan peka på i den tekniken som skulle kunna ge nya biverkningar.
Patienterna som ska ingå i den kliniska studien har ”en relativt vanlig cancersjukdom där prognoserna inte är så goda idag”, enlig Bengt E B Sandberg.
Och det är just där den nya tekniken har sin största potential: fungerar den som tänkt kommer den att kraftigt förbättra behandlingsmöjligheterna för en del vanliga cancertyper som är svåra att få bukt med. Bröstcancer, äggstockscancer och prostatacancer är några exempel.
90 procent fastnar i filtret
Idén är enkel. Patienten genomgår immunoterapi, där monoklonala antikroppar specifika för tumörcellerna injiceras i blodet. Varje antikropp är kopplad till ett litet komplex bestående dels av en radioisotop, dels av biotin, en co-faktor även kallad vitamin H. Antikroppskomplexen får cirkulera i kroppen under en tid medan en del av dem letar sig till tumörcellerna och fastnar där. Sedan får patientens blod passera genom ett gelfilter, utanför kroppen, som innehåller proteinet avidin.
Avidin och biotin binder mycket hårt till varandra – något som är känt sedan länge – så det läkemedel som inte bundit till cancercellerna fastnar i filtret. Den radioaktiva isotopen hänger direkt samman med biotinet, vilket gör att metoden fungerar även om antikroppen skulle hinna brytas ned. Tester har visat att över 90 procent av isotoperna försvinner ur blodet på tre timmar.
Isotoper påverkar fler celler
Jan Tennvall, docent och överläkare på onkologiska kliniken i Lund, är prövningsledare för studien. Kliniken har landets största erfarenhet av behandling med radioisotopmärkta antikroppar, som fortfarande är en ny terapiform.
– Många tumörceller, men inte alla, har på sin yta ett antigen som en antikropp kan binda till, berättar Jan Tennvall.
– På de cellerna har även ”kalla antikroppar”, alltså sådana utan isotop, viss effekt. Men kopplar man på en isotop påverkar man inte bara den cell antikroppen fastnar på, utan också dem närmast omkring, oavsett om de har antigen eller ej.
Flera olika cancerformer har med framgång isotopbehandlats i Lund. Problemet är biverkningarna. Redan vid låga stråldoser påverkas benmärgen, och vid högre levern, njurarna och lungorna. Det håller nere doseringen så mycket att terapins effekt ibland inte räcker.
Med det nya blodfiltret skulle biverkningarna från den överflödiga medicinen minska och dosen kunna höjas.
– Större dos till tumören innebär större chans att behandlingen blir framgångsrik, konstaterar Jan Tennvall.
En ny idé
Enligt Bengt E B Sandberg är Mitra ensamma om sin teknik som har patenterats i hela världen. Göran Lindquist, företagets medicinske chef, tror att en viktig orsak till att just detta forskningsprojekt verkar lyckas är samverkan mellan olika yrkesgrupper. Mitras personal har utvecklat produkten tillsammans med högskolor i både Europa och USA, med andra forskningsföretag, och hela tiden i nära samarbete med cancerforskare vid Lunds universitet och universitetssjukhuset.
– Vi är väldigt privilegierade som har haft både cancerläkare och radiofysiker med i utvecklingen från början, säger Bengt E B Sandberg.
Möjligen handlade det också om att någon helt enkelt behövde få den rätta idén.
– Hittills har forskare försökt finna en lösning på problemet inuti kroppen, kanske för att det känns enklare och mer naturligt. Men på det viset gör man det betydligt mer komplicerat än om man förlägger reningsprocessen utanför, säger Göran Lindquist.
Ingen oro inför testerna
Principen fungerar för alla antikroppar, oavsett hur de ser ut. Behandlingen går relativt snabbt, och läkaren kan själv bestämma exakt när filtreringen ska ske. Dessutom är processen oberoende av patientens egen farmakokinetik, medan motsvarande behandling inuti kroppen skulle behöva skräddarsys.
Varken Bengt E B Sandberg eller Göran Lindquist säger sig känna oro inför den kliniska prövningen. Filtret är noga testat på helblod, biotin är ett kroppseget ämne och avidin finns det mycket klinisk erfarenhet av.
– Rent ekonomiskt tillför det här marginella kostnader vid en cancerbehandling. I kombination med kirurgi och annan konventionell behandling är jag övertygad om att det innebär besparingar för samhället, säger Bengt E B Sandberg.
Naturlig gräns
De första patienter som ingår i studien kommer vara sådana som inte svarat på konventionell behandling.
– När jag läste till läkare stod det i böckerna att cancer var en obotlig sjukdom, säger Göran Lindquist. Fortfarande talar man för varje ny teknik inte om bot, utan om hur mycket livslängden ökar. En ökning med några månader anses bra! Behandling med radioaktiva antikroppar är väldigt lovande, men det finns en naturlig gräns för hur långt man kan nå med den idag. Det som provas nu är en bra lösning. Kanske den enda lösningen.
Lisa Kirsebom
FDA godkänner ändring av märkning av candesartan
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt en ändrad märkning av blodtryckssänkaren candesartan (Atacand, Astrazeneca). Det innebär att Astrazeneca kan hävda att angiotensin II-antagonisten candesartan är bättre än konkurrenten losartan (Cozaar, MSD) på att sänka blodtrycket. Beslutet kommer efter en enig rekommendation i somras av FDA:s ?Cardiovascular and Renal Drugs Advisory Committee?.
? Vi kommer att med omedelbar verkan ändra märkningen i USA, säger Staffan Ternby, informationschef på Astrazeneca.
Båda läkemedlen tolereras väl och sänker både systoliskt och diastoliskt blodtryck vid maximal rekommenderad dos. För den utökade märkningen förlitar sig FDA på data som visar att 32 mg candesartan sänker systoliskt och diastoliskt blodtryck med 3 respektive 2 mm mer vid lägsta nivån än vad losartan gör.
? Det här kommer att ge oss ytterligare vind i seglen på den amerikanska marknaden där losartan är den största konkurrenten.
Enligt Staffan Ternby är ingen ändring aktuell i Sverige.
Mer intresserad av
människor än molekyler
Astrid Kågedal föreläser på Nordisk läkemedelskonferens. Samlingsrubriken den här eftermiddagen är bättre läkemedelsanvändning, hon berättar om ett projekt med så kallade läkemedelsprofiler som nyligen startat på elva apotek.
? Vi har en tendens att informera utifrån den burk vi har, inte utifrån den kund vi har, säger hon. Men det är oftare än vi anar som kunderna inte vet varför de fått medicinen.
Man måste börja i rätt ände är hennes budskap. Det är ingen idé att tala om hur medicinen ska tas om kunden inte förstått varför den ska tas eller vilken nytta den gör.
? Om vi expedierar Vibramycin, så är den information vi ger helt inriktad på burkens innehåll. Jag vill utveckla vår information utifrån vem det är jag möter. Men det kräver ett annat tänk och en annan attityd.
Detta som Astrid Kågedal i snart femton år funderat över, och varit engagerad i på lokal nivå, har hon nu fått en plattform för centralt inom Apoteket AB.
Hon hade arbetat på apotek i 25 år då hon förra hösten tillfrågades om hon var intresserad av ett arbete på huvudkontoret. Det var hon.
Efter tio år som apotekschef på apoteket Nordstjärnan i Skellefteå är hon nu en kugge i Apoteket AB:s organisation, där hon ingår i Affärsområde Hälsas ledningsgrupp. Det är den
del av företaget som arbetar mot de cirka 800 öppenvårdsapoteken med sina närmare 90 miljoner kundbesök varje år.
Inte så enkelt
Även om jag anar att hon nog inte tycker det alltid är så enkelt att hitta formen för arbetet, och hur hennes kugge ska passa in i det stora hjulet, går det inte att ta miste på hennes engagemang. Hon berättar ivrigt och entusiasmerande, hämtar många exempel från egen erfarenhet.
? Och så är det mycket uppmuntrande att man kan börja om, göra något nytt när man är 55 år .
Hon var också ivrigt påhejad av sina vuxna barn. Och maken var, även om han kanske var den minst entusiastiska inför flytten, beredd att följa med.
Å andra sidan var det Astrid Kågedal som i början på 70-talet lämnade Stockholm för makens hemort. 25 år som satt sina spår i tonmelodin.
? Jo, svarar hon på inandningen.
? Så är det nog.
En petnoga farmacevt
Att Astrid Kågedal blev farmacevt beskriver hon som en tillfällighet mer än ett medvetet val.
? Mamma trodde det skulle passa mig eftersom hon tyckte jag var så noggrann. I hennes ögon faktiskt petnoga.
Något mamman hade hört var en förutsättning för yrket.
? Den noggrannheten som jag verkligen har all respekt för gäller hela vägen från forskningen över de kliniska prövningarna, distributionen och expedieringen. Men där någonstans, när läkemedlet väl är expedierat har kravet på noggrannhet upphört. Man har brytt sig förvånansvärt lite om vad som sedan händer, när läkemedlet väl hamnat hos kunden.
Den länken, den sista i läkemedelskedjan, hakade Astrid Kågedal tag i när man i slutet av 80-talet skulle införa dosdispensering i kommunens äldreboenden. Inför den förändringen begärde kommunen också en genomgång av läkemedelsanvändningen.
? Så för varje nytt hem som införlivades i dosdispenseringen hade vi från apoteket en sittning med vårdpersonalen där vi gick igenom varje patients läkemedelsbehandling. Förutom en mängd praktiska saker om läkemedel som skulle passa i maskinerna och liknande krävde vi att det skulle finnas en indikation för varje läkemedel.
Men om läkemedelsbehandlingen kunde se ut så här på ett vårdhem med regelbundna läkarbesök och med vårdutbildad personal, hur fungerar den då för alla andra som bor hemma funderade Astrid Kågedal.
? Det var i de diskussionerna och de här erfarenheterna som mitt intresse för samtalet med kunden vid disken började.
? Vilket var vårt ansvar vid apoteksdisken för att förbättra och göra läkemedelsanvändningen säkrare.
I takt med tiden
Vid den här tiden föddes begreppet farmacevtisk omsorg utifrån en amerikansk studie som diskuterade de här frågorna; farmacevtens möjlighet och ansvar för att läkemedel som expedieras används rätt.
? När jag började arbeta fick man i princip inte säga någonting om behandlingen.
Astrid Kågedal refererar en av förgrundsfigurerna inom pharmaceutical care, professorn i farmakologi Linda Strand på universitetet i Minneapolis, som påpekat att den viktigaste förutsättningen för en lyckad läkemedelsanvändning är att patienten förstår varför man blivit ordinerad ett visst läkemedel.
Det praktiska runt ett läkemedel; det vill säga hur ofta, på fastande mage eller inte, hur man öppnar förpackningen och så vidare blir intressant för kunden först när hon eller han förstått indikationen, nyttan och effekten.
Det faktum att man räknar med att felanvändningen av läkemedel idag kostar nästan lika mycket som användningen är ett mycket gott argument för att utveckla den sista länken i läkemedelskedjan, menar Astrid Kågedal. Och här har farmacevterna på apoteken en viktig uppgift och möjlighet att visa på betydelsen av farmacevtisk kompetens.
? Har du haft den här medicinen tidigare, är standardfrågan sedan vi började med behandlingsanvisningar och delar ut informationsblad till den som inte haft det.
? Men att kunden svarar ja innebär inte självklart att hon också använder medicinen rätt, tycker den fungerar eller ens vet riktigt varför den ordinerats.
Tycker du den fungerar bra mot din värk, sover du bra på den är exempel på följdfrågor som Astrid Kågedal började ställa.
? Får man då svaret att ?Ja, de här är de bästa jag haft, nu mår jag så bra, men det tog lång tid innan jag fick dom,? behöver jag inte lägga mer tid på den kunden.
Men ibland är det inte så.
? Då får man gå vidare, utreda lite mer.
Men var går gränsen för den farmacevtiska omsorgen, när är kundens eventuella problem en fråga för farmacevten och när blir det en fråga för den förskrivande läkaren?
Där, säger Astrid Kågedal kommer professionalismen in. Men vid apoteksdisken kan många frågetecken rätas ut.
Hon sticker inte under stol med att det inte är gjort i en handvändning. Erfarenheten från åren som apotekschef säger henne att det bland farmacevter såväl som bland anda yrkesgrupper finns både de som snabbt välkomnar förändringar och andra, som Astrid Kågedal uttrycker det, mer reflekterande.
Men Astrid Kågedals övertygelse är att många farmacevter som valt att arbeta på apotek, precis som hon själv, är minst lika intresserade av människor som molekyler.
? Själv är jag numer mer intresserad av människorna.
På de apotek som ingår i projektet med läkemedelsprofiler, en sammanställning över de enskilda patienternas totala läkemedelsanvändning, genomgår farmacevterna nu ett speciellt träningsprogram där deras egna kundmöten utgör stommen.
Och till nästa år då Apotekets temaår ska handla om hälsa planerar Astrid Kågedal för utbildningar i motivationssamtal; hur man, utan pekpinnar, samtalar med kunder om metoder att förbättra sin hälsa som inte alltid innefattar läkemedelsbehandling.
? Vi har ju redan idag, i och med att vi säljer till exempel nikotinersättningsmedel, en del sådana samtal. Och i takt med att allt fler läkemedel blir receptfria, till exempel diskuteras ju att göra bantningsmedlet Xenical receptfritt, kommer det rådgivande samtalet att flyttas från läkaren till farmacevten.
Den egna attitydens betydelse
Beslutet om utbytbarhet, det vill säga att apotekspersonal från den 1 oktober alltid ska expediera det billigaste tillgängliga läkemedlet, ställer också högre krav på farmacevternas förmåga att kommunicera med kunderna.
? Vår förmåga att göra det begripligt tror jag till stor del handlar om vår egen attityd till reformen.
På samma sätt som kunden måste förstå varför läkaren förskrivit ett läkemedel för att också ta det enligt ordinationen, på samma sätt behöver apotekspersonalen förstå och i viss mån omfatta läkemedelsreformen för att göra utbytbarheten begriplig för kunden.
Gilla läget
Själv ser Astrid Kågedal fördelar med beslutet om utbytbarhet; det kan på sikt bli kostnadsbesparande för samhället, och kanske framför allt, farmacevtens yrkeskunnande blir viktigare. I dagsläget tror hon dock att det finns en skepsis mot reformen och att många nog ser den som en ytterligare pålaga från regeringen.
Själv skulle hon gärna gå vidare till generisk förskrivning, det vill säga läkaren förskriver substansen, medan farmacevten och kunden tillsammans kommer fram till vilken produkt som är lämpligast.
Den utbildning om läkemedelsförmånen som personalen går under hösten, och som Astrid Kågedal har ett finger med i, syftar bland annat till att fler ska se reformens möjligheter.
Missionerande föräldrar
För en del år sedan läste Astrid Kågedal u-landsfarmaci.
? Vi hade lite planer på att åka ut och arbeta med bistånd, jag och min man.
Men vips hade barnen kommit i skolåldern och planerna las på hyllan.
Själv växte hon upp i Indien där hennes föräldrar arbetade som missionärer. Hon var några månader när de flyttade ?ut? och nästan tretton när de återvände till Sverige. Under hela skoltiden i Indien bodde hon och hennes syskon hundratals mil från föräldrarna som de träffade under jul- och sommarloven.
? När vi flyttade hem till Sverige var jag verkligen en främmande fågel den första terminen. Mina klasskamrater hade börjat sin frigörelse från hemmet. Själv var jag så oerhört tacksam att äntligen få ha mamma och pappa hos mig.
? Kanske är det ett av skälen till att jag var hemma under barnens uppväxt.
Nu när barnen är utflugna är det inte omöjligt att planerna till sist realiseras. Om tillfälle ges.
Intresset för de internationella sammanhangen har hon nu kanaliserat via den farmacevtiska organisationen, FIP. Där har hon under senare år suttit med i styrelsen i sektionen för öppenvårdsfarmaci.
Den kontaktytan är en anledning till att hon ser fördelar med det apoteksmonopol vi har i Sverige, säger hon.
? I många länder tvingas apoteken av konkurrensskäl att mer eller mindre fungera som vilken detaljhandel som helst.
? Risken är ett den farmacevtiska kunskapen drunknar i utbudet av allehanda krafs som apotekaren tvingas sälja för att överleva.
Den sektion inom FIP där Astrid Kågedal verkar har som ett syfte att vara en motkraft till den utvecklingen och stödja de apotekare som vill konkurrera med sin farmacevtiska kunskap.
? Idag är FIP också en oerhört västdominerad organisation. Jag önskar verkligen att fler apotekare från länder utanför väst kunde komma med.
Inför FIP:s kongress i början av september lobbades det för att nominera Astrid Kågedal till ordförande i sektionen. Apotekarsocieteten där hon är vice ordförande, vill gärna se henne på den posten.
? Jo jag hörde ryktas om det, säger hon.
Men Astrid Kågedal sa nej.
Det skulle inte fungera nu, tyckte hon. Ett tag framöver är det de 90 miljoner kundbesöken här hemma hon ska lägga ned sitt engagemang på.
Sen får vi se.
"Snus bör rekommenderas som rökavvänjning"
Snusets roll som hjälpmedel vid rökavvänjning är för närvarande föremål för en intensiv vetenskaplig debatt, där två tydliga lägerbildningar kan urskiljas. Idag uttrycker fyra läkare på DN Debatt ståndpunkten att läkare bör rekommendera snus som avvänjningsmedel, om patienten inte kan sluta på annat sätt.
Freddi Lewin, Karl-Olov Fagerström, Kjell Asplund och Lars Erik Rutqvist hävdar bland annat att ingen studie hittills påvisat ett samband mellan snus och cancer. Uppemot hälften av läkarna hyser dock uppfattningen att snus kan ge cancer, något som enligt författarna säkert hälsas med glädje av den "mycket starka och hänsynslösa cigarettindustrin".
Mindre effekt när nikotinläkemedel blev receptfritt
Forskare vid San Diego medicinska högskola i Kalifornien, USA har gjort en studie där de använde data från intervjuer av mer än 15 000 vuxna rökare från 1992, 1996 och 1999 där. Under de sju åren hade andelen rökare som försökte sluta ökat med mer än 60 procent. Under samma tid hade användning av nikotinläkemedel ökat med cirka 50 procent.
Forskarna fann att nikotinersättning hade en signifikant effekt på abstinensen varaktighet vid varje mätning. Men i motsats till 1992 och 1996 var effekten 1999 bara kortvarig. Efter cirka tre månader var effekten ungefär densamma som för de personer som inte använde nikotinersättning. Forskarna påpekar också att de kortvariga fördelarna bara sågs för medel- och storrökare men inte hos de som rökte mindre.
Forskarna drar slutsatsen att förändringen beror på hur tillgängliga nikotinläkemedlen var. 1992 förskrevs nikotinersättning enbart av läkare och råd om hur medlen skulle användas fick man av läkare eller farmacevt. Sedan nikotinläkemedlen blev tillgängliga utan recept i USA 1996 har det skett en kraftig marknadsföring av preparaten. Där skiljer man tyvärr inte på de som röker mycket eller lite, påpekar forskarna. De menar att nikotinersättning bara bör användas i kombination med andra typer av åtgärder som kognitiv terapi.
The Pharmaceutical Journal 2002;269:349
Nepi besvarar kritiken om studien om kalciumantagonister
I torsdags publicerade Läkemedelsvärlden en artikel med kritik mot en studien utförd av Nepi, Nätverk för läkemedelsepidemiologi.
Studiens författare har bett att få kommentera artikeln, vilket de gör på debattplats här på Läkemedelsvärldens hemsida.
Klicka på länken till höger, ”Nepi besvarar…” under relaterade artiklar.
Blodpropp kan behandlas bättre
Ventrombos är en både vanlig och farlig komplikation som ofta drabbar patienter efter kirurgi. Enligt en ny rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, orsakas mer än 1 000 dödsfall per år av proppar som bildas i djupt liggande blodkärl i benen och som slits loss och slutligen täpper till blodflödet i lungorna.
SBU:s slutsatser bygger på omkring 1300 vetenskapliga studier och en kartläggning av svensk praxis. För att förebygga och behandla akuta fall av ventrombos och lungemboli ges till en början injektioner med antikoagulantia i form av heparin. Heparinet förekommer i två former, ofraktionerat eller lågmolekylärt.
Den nya rapporten visar bland annat att behandling med lågmolekylärt heparin är minst lika effektivt som ofraktionerat, och dessutom gör det möjligt att sköta behandlingen utan att patienten behöver läggas in på sjukhus.
Vid ventrombos och lungemboli ger en enda daglig spruta med lågmolekylärt heparin lika gott skydd mot nya proppar som ofraktionerat heparin vilket måste ges i dropp. Vid blodpropp i låret finns dessutom bevis för att den lågmolekylära formen räddar fler liv och skyddar bättre mot nya proppar. Den ger dessutom mer sällan blödningar, något som är en risk med alla blodförtunnande medel.
Trots fördelarna med metoden använder en tredjedel av klinikerna i Sverige lågmolekylärt heparin på mindre än var tionde patient med lungemboli, enligt rapporten.
Proppar kan förebyggas
Vissa situationer ökar risken för blodpropp. Det gäller till exempel stora operationer, omfattande skador vid olycksfall, vissa typer av cancer, kraftig övervikt och ärftliga rubbningar i blodets förmåga att levra sig.
Den nya rapporten visar att förebyggande behandling inför stora operationer, speciellt ortopediska ingrepp, minskar risken för blodpropp betydligt.
Det är också viktigt att läkare eller barnmorska bedömer varje kvinnas risk för ventrombos vid graviditet, innan hon börjar använda p-piller eller får behandling med östrogen i klimakteriet.
Venös tromboembolism och dess följdsjukdomar kostar samhället omkring en halv miljard kronor, enligt SBU:s beräkningar för år 1999.
Läkemedelsförmåns- nämndens ledamöter utsedda
Regeringen beslutade idag att förordna följande personer som ordförande och ledamöter i Läkemedelsförmånsnämnden från och med den 1 oktober 2002 till och med den 30 september 2004:
Ordförande:
Axel Edling, f.d. Generaldirektör Konsumentverket
Ledamöter:
Per Carlsson, Professor i hälsoekonomi vid Linköpings universitet
Olof Edhag, Professor, f.d. överdirektör på
Socialstyrelsen
Magnus Johannesson, Docent i hälsoekonomi vid Handelshögskolan
Rurik Löfmark, Överläkare
Ingmarie Skoglund, Allmänläkare, ordförande i läkemedelskommittén i Södra Älvsborg
Rune Dahlqvist, Professor i klinisk farmakologi
vid Umeå universitet
Ellen Vinge, Docent och överläkare i klinisk farmakologi vid
Universitetssjukhuset i Lund
Ann-Kathrine Granérus, Professor i geriatrik vid Hälsouniversitetet i Linköping
Gertrud Sigurdsen, f.d. Statsråd
Christina Wahrolin, Vice ordförande i Handikappförbundens samarbetsorgan HSO
Läkemedelsförmånsnämnden är en ny myndighet som från den 1 oktober kommer att ansvara för subventionerings- och prisregleringsbeslut av de varor som ingår i läkemedelsförmånerna. Till den nya myndighetens ansvarsområden hör även att fatta beslut om nya läkemedel ska omfattas av förmånerna, samt avgöra om befintliga läkemedel ska tas ur förmånssystemet.
Kritik mot ny Nepi-studie om kalciumantagonister
En ny Nepi-studie, som snart publiceras i tidningen Pharmacoepidemiology and Drug Safety, men som redan nu finns tillgänglig via Nepis hemsida, riktar kritik mot kalciumantagonister för behandling av högt blodtryck. I undersökningen kommer författarna fram till att resultat från flera studier, både randomiserad och observationella, inklusive deras egen, indikerar högre mortalitet och högre kardiovaskulär morbiditet vid användning av kalciumantagonister. Därmed anser de att kalciumantagonister inte ska användas som förstahandsbehandling vid högt blodtryck.
Studien får dock skarp kritik från flera håll. På SFAM:s mailinglista Ordbyte diskuterar Rikard Viberg, Hässelby vårdcentral, Anders Hernborg, Vc Laholm, och Jan Håkansson, Krokom Hc studiens upplägg och brister. Rikard Viberg tycker att slutsatserna är ovederhäftiga och att författarna inte gör objektiva bedömningar.
Jan Håkansson tycker att en observationsstudie på två vårdcentraler med ganska få fall inte håller måttet. Dessutom kritiserar han den stora slagsida i riskfaktorer till kalciumantagonisternas nackdel, som man enligt Håkansson säger sig ha "justerat för". Håkansson undrar hur vi vet att justeringarna gör att behandlingarna blir jämställda? Han ifrågasätter också hur det kommer sig att Nepi valde att göra studien på just de två utvalda vårdcentralerna.
Jan Håkansson menar att Nepi inte är ute efter att sprida opartiskt ljus över kalciumantagonisterna. Han menar att man i artikeln hänvisar till en metaanalys (Blood Pressure Lowering Treatment Trialists Collaboration) som påvisade högre risk för kranskärlssjukdom och hjärtsvikt vid behandling med kalciumantagonister jämfört med betablockerare/diuretika. Håkansson menar att det visserligen är korrekt, men att man i rättvisans namn också borde säga att kalciumantagonister i samma metaanalys hade motsvarande fördel jämfört med betablockerare/diuretika vad gäller stroke.
Främsta invändningen mot studien är, enligt Anders Hernborg, att trots att man försökt korrigera för olika riskfaktorer, är det möjligt att patienterna som fick kalciumblockerare från början hade en sämre prognos, vilket möjligen markerades att de i snitt hade fler antal blodtryckssänkare än gruppen som inte hade kalciumblockerare. Man visste bara vad de ingående patienterna hade för medicinering när de inkluderades. Om de sedan slutade med kalciumblockare eller om de i icke-kalciumblockargruppen senare under åren fick kalciumblockerare vet man inte heller.
Utifrån dagens kunskap menar Anders Hernborg att kalciumantagonister först kommer på tredje plats i rangordningen av läkemedel att behandla okomplicerat högt blodtryck med.
Jan Håkansson avslutar med att tycka att diskussionen måste vara saklig och inte färgad av författarnas förutfattade meningar.
Losartan inte optimal behandling efter hjärtinfarkt
Angiotensin II-antagonisten losartan (Cozaar) visade sig inte vara bättre än ACE-hämmaren captopril i den nyligen publicerade Optimaal-studien (Optimal Trial in Myocardial Infarction with the Angiotensin II Antagonist Losartan). Studien presenterades den 2 september, vid den nyligen avslutade ESC-kongressen i Berlin, och publicerades samtidigt på Lancets hemsida.
Den primära effektparametern, mortalitet, visade en positiv trend för captopril, men var inte signifikant (18,2 procent för losartan mot 16,4 procent för captopril). Däremot var den fördefinierade effektparametern kardiovaskulär död, signifikant bättre för captopril (13,3 procent mot 15,3 procent för losartan). Övriga effektparametrar visade även de en positiv trend för captopril. Samtliga mortalitetsskillnader inträffade inom studiens första sju månader. Därefter var kurvorna parallella.
Studien genomfördes i sju europeiska länder och inkluderade 5477 patienter i akutfasen av en hjärtinfarkt. De randomiserades till antingen 50 mg losartan dagligen eller 50 mg captopril 50 mg tre gånger dagligen. Patienterna följdes i snitt i 2,7 år.
Som väntat tolererades Losartan bättre. Färre patienter i losartangruppen upplevde biverkningar och avbröt studien på grund av biverkningar än patienter i captoprilgruppen.
Resultaten ligger i linje med de från Elite II, på hjärtsvikt, där samma preparat jämfördes. Även den visade en positiv trend för captopril. Enligt Kenneth Dickstein, verksam vid universitetet i Bergen i Norge, som presenterade studien i Berlin, är det fortfarande oklart om ACE-hämmare är bättre än angiotensin II-antagonisterna.
Enligt Kenneth Dickstein är fortfarande ACE-hämmare förstahandsmedel för patienter som genomgått hjärtinfarkt men att losartan kan vara ett alternativ för patienter intoleranta för en ACE-hämmare.
En förklaring till studiens resultat, som Kenneth Dickstein framförde, kan vara att dosen losartan var för liten. Samma dos, 50 mg, användes i Elite II, som visade sämre resultat än captopril. Däremot användes 100 mg i både Life-studien (mot betablockaren atenolol) samt i Renaal-studien (mot placebo som tillägg till konventionell behandling), som båda visade bättre resultat.
Missbrukande kvinnor
återfår fertilitet
vid behandling med buprenorfin
Det är inte ovanligt att ägglossningen upphör hos kvinnor som missbrukar heroin. Vid metadonbehandling som är den vanligaste medicinska behandlingen vid heroinberoende kvarstår ofta infertiliteten.
Sedan några år tillbaka är också buprenorfin (Subutex) en godkänd substitutionsbehandling vid opiatberoende. Och buprenorfin påverkar inte ägglossningen så som till exempel heroin och metadon.
När barnutredaren Marie-Anne Egerö i Stockholm började undersöka effekterna av buprenorfinbehandling fann hon att många av de behandlade kvinnorna blivit gravida.
? I dagsläget har 18 av 36 kvinnor, som jag spårat, blivit gravida sedan de påbörjade behandling med buprenorfin. Och det är betydligt fler än kvinnor som behandlas med metadon.
Totalt har ett knappt 50-tal kvinnor behandlats med buprenorfin på grund av opiatmissbruk sedan slutet av 90-talet.
Marie-Anne Egerö hoppas nu att hon ska få anslag för att kunna gå vidare med de här fynden, för att bland annat undersöka hur det går för barnen och mammorna.
? Men vad vi vet nu, bland annat från studier som gjorts i andra europeiska länder, påverkas inte heller fostret på samma sätt som barn till mödrar som använder heroin eller metadon. De barnen uppvisar till exempel svårare abstinenser och behöver en avtrappning efter förlossningen, säger Marie-Anne Egerö.
? Barnen till mödrar som behandlats med buprenorfin har, verkar det, betydligt lindrigare abstinenssymtom.
Apoteket bandar telefonsamtal
Enligt Lars Eriksson på Apoteket är anledningen att man vill säkerställa kvaliteten och säkerheten. De inspelade samtalen ska kunna användas om företaget anmäls för felaktig rådgivning samt i utbildningssyfte. Samtalen lagras i tre år.
Även mer triviala frågor om öppettider etcetera bandas. De som ringer informeras inte om att samtalet bandas, men Lars Eriksson ser inga problem med detta.
? Man spelar in på banker, försäkringsbolag och SOS Alarm. Om du ringer och begär ambulans är det ingen som frågar om det är okej att spela in.