Årlig arkivering 2002

? Vi har beslutat se över kostnaderna och alla nya befattningar ska godkännas på en högre nivå, säger Staffan Ternby, informationschef på Astrazeneca.

Stora resurser ska nu koncentreras till den forskning och det marknadsarbete som snabbast möjligt kan få ut de nya läkemedlen på marknaden, skriver DI.

? Vi befinner oss i en kritisk situation med övergång från flera gamla produkter till flera nya. Det är en mycket omfattande satsning med höga kostnader för förberedelser till lansering på marknaden, säger Staffan Ternby.

Den förväntade storsäljaren, kolesterolsänkaren rosuvastatin (Crestor), förväntas godkännas i referenslandet Nederländerna under hösten och enligt Astrazeneca bör preparatet finnas på apotekshyllorna senast i början av 2003.

I USA har dock produktlanseringen försenats; FDA begärde i början av augusti in ytterligare dokumentation som ska inlämnas under första kvartalet 2003. Sedan har FDA rätt att ta sex månader på sig för att ta ställning till de nya uppgifterna.

Prevalensen av positivt svar på pricktest vid 6-7 års ålder var 33,6 procent i gruppen som var helt utan kontakt med katt eller hund under det första levnadsåret. Om barnet hade träffat en hund eller katt var prevalensen 34,3 procent och sjönk till 15,2 om barnet hade kontakt med 2 eller fler husdjur.

Efter korrigering för bland annat kön, äldre syskon, om föräldrarna rökte eller hade astma och om familjen hade husdjur själv, visade gruppen som träffat två eller fler husdjur under sitt första levnadsår en signifikant lägre risk för någon allergisk reaktion.

Studien utfördes som en prospektiv födelsekohortstudie i Detroit i USA, bland barn som föddes mellan den 15 april 1987 och 31 augusti 1989. Barnen följdes årligen upp till en ålder av 6-7 år. Av de 835 barn som inledde studien fullföljde 474 (57 procent) av dem.

I studien användes två olika pricktest med sex vanliga allergener; två olika kvalster, hund, katt och två olika gräs.

Författarna drar slutsatsen att två eller fler husdjur under det första levnadsåret signifikant kan minska känsligheten för allergener underbarnaåren.

Escitalopram utgörs av den ena enantiomeren (spegelbildsformen) av citalopram, den aktiva substansen i det antidepressiva läkemedlet Cipramil. I flera europeiska länder, däribland Sverige, marknadsförs redan läkemedlet som Cipralex; i USA blir varumärket Lexapro.

Rolf Håkansson, professor i farmakologi i Lund, är kritisk till Lundbecks påstående att escitalopram har en bättre effekt än citalopram.

? De statistiska analyser från publicerade studier som gjorts av de svenska och danska läkemedelsmyndigheterna visar inte på någon skillnad i effekt, säger Rolf Håkansson.

? Generellt sett är det dock en utmärkt princip att isolera en mer fördelaktig spegelbildsform. Men det finns ingen automatik i att den ena av formerna verkligen är bättre.

Att döma av den stora försäljningen av Astrazenecas Nexium i USA, som utgör motsvarande isolat av en enskild enantiomer från omeprazol (Losec), kanske den amerikanska lanseringen lyckas.

? Möjligen är amerikanska läkare mer lättlurade än svenska, säger Rolf Håkansson.

Sex forskningsrapporter som publicerades i slutet av december förra året, tre i Science och tre i Nature, kommer med ytterligare bevis för att inlagring av
ß-amyloid i hjärnan orsakar demens vid Alzheimers sjukdom. Det ökar möjligheterna att med en vaccinliknande metod kunna hindra förstörelsen av hjärnceller vid Alzheimers sjukdom. Metoden bygger på att bildning av amyloid är avgörande för sjukdomsutvecklingen ? en hittills omdiskuterad teori.
Den första rapporten om att injektioner med amyloid på alzheimermöss kunde minska bildningen av plack i hjärnan publicerades i juni 1999. Där kunde forskare visa att immunisering med ß-amyloid kunde reducera bildningen av amyloid i hjärnan på möss. Studierna som nyligen redovisades i Nature bekräftar dessa resultat och har även kunnat koppla den minskade inlagringen av amyloid med reducerad minnesfunktion. I Nature (2000;975-79) beskriver forskare från Storbritannien ett test för att kunna mäta åldersrelaterade defekter som är kopplade till inlagringar av amyloid. Genom att använda varianter av det nya testet har forskare i Kanada och USA (Nature 2000;979-82,982-85) kunnat demonstrera att vaccinering med ß-amyloid också resulterar i signifikant reducering av störningar i kognitiva funktioner och minnesfunktioner. De har använt olika metoder för att minska bildningen av amyloid. Det tyder på att det går att minska amyloidbildningen på flera olika sätt, vilket också skulle kunna ge olika typer av läkemedel.
Fram till idag är apolipoprotein E4-genen (APOE4) den enda kända genetiska riskfaktorn för Alzheimers sjukdom. Men eftersom bara hälften av alla alzheimerpatienter bär på APOE4-genen har forskarna sökt efter andra gener som har samband med sjukdomen. Nu rapporterar tre forskargrupper i Science att kromosom 10 troligen består av en eller flera gener som ökar risken för Alzheimers sjukdomen.
Att tre skilda forskargrupper har hittat samband med kromosom 10, trots att de använt helt skilda metoder, stärker teorin. De tre rapporterna är publicerade i samma nummer av Science (2000;290:2302-05). Enligt forskarna har den nya genetiska avvikelsen lika stor effekt på sjukdomsrisken som APOE4 och risken är ökad oberoende av APOE4.
När man har hittat genen eller generna på kromosom 10 ökar möjligheten att identifierade individer som löper risk att drabbas av sjukdomen och bestämma vilken läkemedelsbehandling som är bäst, menar forskarna. Det är viktigt att kunna påbörja behandlingen så tidigt som möjligt eftersom amyloidinlagringen i hjärnan pågår under många år innan symtom på sjukdomen visar sig.n

Läkemedelsvärlden deltog som traditionen numera bjuder med en monter vid Läkarstämman i Göteborg i november/december. Förutom tidningen utgjorde professor emeritus Lars Werkö det främsta dragplåstret. Denne i högsta grad levande legend inom den svenska medicinen signerade till åtskilliga köpare sin nyutkomna memoarbok ?Det gäller alltid livet?.
Läkemedelsvärlden 12/2000 gick åt som en bekant mejeriprodukt i varm väderlek och redaktionen fick tillgripa ransonering för att överhuvudtaget ha några tidningar kvar att dela ut under den sista mässdagen.
I arla morgonstund den 30 november anordnade Läkemedelsvärlden ett frukostseminarium med temat ?Fackpressens roll i läkarnas vidareutbildning?. Trots att tre veckors konstant regnväder kulminerade i ett ohyggligt oväder denna morgon slöt ett stort antal allmänläkare upp på restaurang Trädgår?n några kvarter från Svenska Mässan.
Gösta Eliasson, fortbildningssamordnare på Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), Meta Wiborgh, ordförande i samma förening och Anders Hernborg, riksbekant distriktsläkare i Laholm, levererade sina infallsvinklar på temat. Gösta Eliasson betonade bland annat vikten av ett vardagsstyrt, problembaserat lärande som reflekterar läkarens aktuella kunskapsbehov. Anders Hernborg pekade på internet som kunskapskälla och förmedlade länktips. Hans inledande revelj fick säkerligen de åhörare som mot förmodan slumrat till att skärpa sina sinnen.
Stjärnkocken Anders Dahlbom hade komponerat ihop den exotiska frukostbuffén. 

På Läkemedelsvärlden roade vi oss bland annat med att gå runt och kartlägga utbudet och se hur företagen försökte få in besökarna i montrarna. Tävlingar och förfriskningar var vanliga som lockbeten. Alla ska ha chans att vinna, därför är det egentligen aldrig några svåra frågor, som kräver någon större tankemöda. Svaren finns ofta på affischer i montern.
När tipsraden är inlämnad är det bara att traska vidare till disken med kaffe, apelsinjuice, smågodis eller morotsstavar. Har man otur kommer det fram en representant för företaget som vill berätta om de senaste rönen om något läkemedel.
Pris för mässans bästa företagsmonter ger Läkemedelsvärlden till Aventis. De hade en av de största montrarna men hade ändå lyckats göra den hemtrevlig och ovanlig. Det kändes mer som en sjurumslägenhet med matrum, kök/servering, vardagsrum med öppen spis, kontor med dator och mycket annat. Fåtöljer och stolar fanns på flera ställen och fullt med både fack- och skönlitteratur. Det blev en naturlig och avslappnad mötesplats som alltid var full med folk. Säkert till glädje för Aventis-folket som ändå höll en förhållandevis låg profil gentemot besökarna.
Vräkigt och drastiskt
Pris för mässans sämsta monter ger vi till Janssen-Cilag. Vad har en stor fet BMW Z8 (eller vad modellen nu hette?) på mässan att göra frågar sig vän av ordning? Visst är det ett försök att locka in folk i montern men måste det vara så påkostat och uppenbart? I och för sig visade det sig fungera. När jag stod i Läkemedelsvärldens monter och delade ut tidningar till förbipasserande kom en läkare och frågade: ?Vet du var den där BMW:n står någonstans??
Senare talade jag med Ulf Nissbrand, marknadschef på Janssen-Cilag, och frågade honom varför man ställt en BMW i montern.
? Vi är den fjärde protonpumpshämmaren och har en procents marknadsandel. Det här är ett sätt att få in folk i montern så att vi kan prata med dem och lyfta fram fördelarna med vårt läkemedel. BMW:n är en snabb bil och ska associera till snabb symtomlindring, vilket vi anser att Pariet ger. Snabbhet har varit ett genomgående tema i vår kampanj under hösten.
Det märks att konkurrensen blir tuffare och tuffare. Det är svårt att få uppmärksamhet. Då tar företagen till allt mer drastiska metoder. På frågan om det är relevant marknadsföring med en skinande blank BMW i montern fortsätter Ulf Nissbrand försvara sin sak.
? Företagen har olika tricks för sig att få folk till montern. Vi tycker att det är en bra koppling till läkemedlet men alla läkare förstår den inte. Men det ger oss en bra möjlighet att få prata med folk. 

På Celeras hemsida står det ?Discovery can?t wait? med stora bokstäver. Craig Venter tillhör den otåliga människotypen som alltid har bråttom. Han var inbjuden till Göteborg för att tala under titeln ?Sequencing the human genome?. Stämningen var andäktig och lokalen för liten.
På sin egen fråga, varför det är så viktigt att läsa av den mänskliga och andra arvsmassor, svarade Craig Venter:
? Har vi ett genom kan vi hitta sekvenser. Har vi två kan vi jämföra. Men har vi flera kan vi analysera, lära oss och utveckla våra tekniker och vår kunskap.
Craig Venter kallar det för komparativ genomik. Men genetik kan bara ge sannolikheter, inte säga ja eller nej.

Enormt intresse
När vi känner till arvsmassan hos oss själva och hos andra djur kan vi förstå varför läkemedelseffekten kan variera mellan individer. De så kallade polymorfismerna, skillnader i DNA-sekvens mellan individer, kan påverka ett läkemedels effekt och toxicitet. Det kan förklara varför ett läkemedel fungerar eller inte fungerar i olika populationer och vi kan hitta länkar till olika sjukdomar. Han uppskattar att människan har max 50 000 gener som kodar för runt 300 000 proteiner.
? Det är därför läkemedelsföretagen är så intresserade av vår forskning, sa Craig Venter.
Nästa steg för Venter och Celera är proteomik, vilket talar om hur de proteiner som DNA-sekvensen kodar för veckar sig och därmed fungerar i kroppen.
? Genom att förstå genomet kan vi förstå hur proteinerna fungerar och först då kan vi använda det till medicinska ändamål.
Venter berättade att de inte bara analyserar det de själva vill. De analyserar vad kunderna vill ha analyserat. Bara kunden är villig att betala de 80 miljoner dollar Craig Venter och Celera tar för besväret.

Dag Thelle från Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg gav en målande inledning där han konstaterade att Sverige och Norge är både lika och olika. I Norge säljs det nästan dubbelt så mycket lipidsänkare (statiner) som i Sverige. Skillnaderna mellan länderna är dock inte så stora att det motiverar en fördubblad försäljning, ansåg Dag Thelle.

Andra riskfaktorer
Serena Tonstad överläkare på Ullevåls sjukhus i Oslo. Hon fortsatte att diskutera hur man i Norge ser på användning av lipidsänkande behandling.
Det finns framför allt två anledningar till varför det skiljer så mycket mellan länderna. I Norge riktas en stor del av ansträngningarna mot de patienter som har familjär hyperkolesterolemi, den ärftliga varianten av förhöjda blodfetter. Dessutom använder man i Norge en absolut riskvärdering istället för enbart kolesterolvärdet som riskmått. Det betyder att man i Norge dels behandlar många fler patienter primärpreventivt än i Sverige och att man i Norge till större del väger in även andra riskfaktorer i sin bedömning av patienten. Det är faktorer som diabetes, rökning, hypertoni, och hjärtinfarkt i släkten.
När det gäller äldre patienter är nästan alla kandidater för statinbehandling. Och oavsett behandlingstyp, konstaterade Serena Tonstad, är vinsten ungefär densamma vid primär som sekundär behandling, en kolesterolsänkning på cirka 30 procent.

Underbehandling
Enligt Lars Wilhelmsen, professor emeritus vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, har förskrivningen av statiner i Sverige nästan fördubblats från 1998 till 2000 enligt nya data från Socialstyrelsen. Men enligt riktlinjer från Läkemedelsverket borde ytterligare 24 000 patienter i Sverige behandlas för kranskärlssjukdom. Det skulle kosta 100 miljoner kr per år men under en femårsperiod skulle man spara 200 miljoner kronor. Totalt används i dag statiner för 1 miljard norska kronor men i Sverige för 450 miljoner svenska kronor.
En anledning till den stora skillnaden är att i Norge bedrivs en aktiv ?screening? av 40-åringar för att hitta högriskpatienter. Detta görs inte i Sverige eftersom SBU har sagt att vi inte ska screena.
? Men i Sverige har vi ett bra behandlingsprogram, kontrade Lars Wilhelmsen.
En intressant påpekan var den att de doser som förskrivs är lägre än de som har använts i de kliniska prövningarna på statinerna. Runt 80 procent av de studerade doserna är de som skrivs.
? Vi har en bättre behandling i dag och fler överlevande vid hjärtinfarkt jämfört med tidigare, sa Lars Wilhelmsen.
Avslutningsvis spekulerade Lars Wilhelmsen i om det naturliga förloppet för hjärtinfarkt (och stroke?) har blivit lindrigare. Incidensen är i stort sett densamma men infarkterna är inte lika allvarliga längre.