Annons

Blodpropp kan behandlas bättre

Mer än 1 000 svenskar dör varje år av lungemboli. En ny SBU-rapport pekar på flera säkra metoder att behandla blodproppar. Men de bästa metoderna används inte alltid.

12 sep 2002, kl 17:13
0

Ventrombos är en både vanlig och farlig komplikation som ofta drabbar patienter efter kirurgi. Enligt en ny rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, orsakas mer än 1 000 dödsfall per år av proppar som bildas i djupt liggande blodkärl i benen och som slits loss och slutligen täpper till blodflödet i lungorna.

SBU:s slutsatser bygger på omkring 1300 vetenskapliga studier och en kartläggning av svensk praxis. För att förebygga och behandla akuta fall av ventrombos och lungemboli ges till en början injektioner med antikoagulantia i form av heparin. Heparinet förekommer i två former, ofraktionerat eller lågmolekylärt.

Den nya rapporten visar bland annat att behandling med lågmolekylärt heparin är minst lika effektivt som ofraktionerat, och dessutom gör det möjligt att sköta behandlingen utan att patienten behöver läggas in på sjukhus.

Vid ventrombos och lungemboli ger en enda daglig spruta med lågmolekylärt heparin lika gott skydd mot nya proppar som ofraktionerat heparin vilket måste ges i dropp. Vid blodpropp i låret finns dessutom bevis för att den lågmolekylära formen räddar fler liv och skyddar bättre mot nya proppar. Den ger dessutom mer sällan blödningar, något som är en risk med alla blodförtunnande medel.

Trots fördelarna med metoden använder en tredjedel av klinikerna i Sverige lågmolekylärt heparin på mindre än var tionde patient med lungemboli, enligt rapporten.

Proppar kan förebyggas

Vissa situationer ökar risken för blodpropp. Det gäller till exempel stora operationer, omfattande skador vid olycksfall, vissa typer av cancer, kraftig övervikt och ärftliga rubbningar i blodets förmåga att levra sig.

Den nya rapporten visar att förebyggande behandling inför stora operationer, speciellt ortopediska ingrepp, minskar risken för blodpropp betydligt.

Det är också viktigt att läkare eller barnmorska bedömer varje kvinnas risk för ventrombos vid graviditet, innan hon börjar använda p-piller eller får behandling med östrogen i klimakteriet.

Venös tromboembolism och dess följdsjukdomar kostar samhället omkring en halv miljard kronor, enligt SBU:s beräkningar för år 1999.