Annons

Läkemedel eller skademedel

På 1960-talet läste jag om ett par misslyckade medicinska projekt i Afrika. De drevs av en läkarmission och hade orsakat att befolkningen i flera byar dött i läkemedelsförgiftning. Läkarna hade delat ut tabletter mot en infektionssjukdom, och sagt till invånarna att ta ett piller om dagen, så skulle sjukdomen vara botad på en månad. När […]

23 sep 2002, kl 11:34
0

Annons

På 1960-talet läste jag om ett par misslyckade medicinska projekt i Afrika. De drevs av en läkarmission och hade orsakat att befolkningen i flera byar dött i läkemedelsförgiftning. Läkarna hade delat ut tabletter mot en infektionssjukdom, och sagt till invånarna att ta ett piller om dagen, så skulle sjukdomen vara botad på en månad. När missionsläkarna lämnat byn, räknade bybefolkningen ut att om ett piller om dagen botade sjukdomen på 30 dagar så måste ju 30 piller på en gång bota sjukdomen på en dag. Och vem vill vänta på att bli botad? Och läkemedlets effekt blev skada.

Det finns nog anledning att fundera över hur vi till vardags använder orden. I min verksamhet som handledare inom sjukvården ser jag både analoga, homeopatiska och magiska tankeströmmar sida vid sida med strikt evidensbaserad medicin. Vi har uppenbarligen inte eliminerat irrationalitet och ignorans, även om det vetenskapliga språkbruket kunde tyda på det. Inte bara utifrån medicinsk och farmakologisk utan också från filosofisk synpunkt finns det skäl att öka intentionsdjupet, alltså problematisera och definiera begreppen. Kan det till exempel finnas risker inbyggda i vårt system? Vi har en uppsjö av det vi kallar läkemedel ? ofta i reklamen klart tendentiöst beskriven beträffande indikation och verkan samt bristfälligt dokumenterad (vi tittar ju inte i papperskorgen på alla misslyckade försök beträffande medlet i fråga?). Vad händer med praxis om denna stora tillgång på läkemedel kopplas till det teknologiska imperativet, som säger att om en (teknisk) möjlighet finns så är det människans skyldighet att begagna sig av den? Sålunda betraktas det ofta som självklart med screening av genetiska defekter, men var slutar defekter och var börjar ovanliga egenskaper? Är det till exempel föräldrarnas skyldighet att använda den avancerade medicinens möjligheter att anlagsutforska sina barn? I en socialmedicinsk övningskurs där man var överens om på vilka grunder ett foster skulle aborteras sade ledaren efteråt ironiskt till gruppen ?You just killed Beethoven??

Och om någon är nedstämd så finns ju som bekant antidepressiva. Men om nu nedstämdheten är en naturlig del i en livsanpassning? En mamma, som mist sin son genom olycksfall där arbetsledningen varit försumlig, kämpade ett helt år efter dödsfallet för att de ansvariga skulle få stå till svars för sin försumlighet. Denna kamp fördröjde sorgprocessen. Genom samtal med familjeprästen fick mamman så småningom kontakt med sorgen och saknaden efter sonen. Detta ledde självklart till nedstämdhet. Men då ryckte husläkaren ut och ordinerade antidepressiva!

Blir vi verkligen läkta av läkemedel? Vad säger oss själva begreppet? Vilka bilder, associationer och föreställningar ger detta ord? När detta skrivs pågår valrörelsen, och debatten vimlar av ord som skall väcka positiva känslor och associationer. Ibland framför man ?prognoser? eller gör ?bedömningar? på ett sätt som låter som löften, men inte är det. Men inte bara i politisk propaganda töms ord och begrep på ursprungligt innehåll, ges nya innebörder, eller till och med förstörs. På en affisch i våras läste man BOTA VASA. Ja, vad är bota? Vilken sjukdom? Vem är botaren? Och i en annons för apotekarprogrammet i Uppsala står rubriken: ?Är värktabletter intelligenta?? På ett provinslasarett fångas min blick av ett påkostat ställ med broschyren ?LÄKEKONST?. Det visar sig handla om ett program för utsmyckning av lasarettet. ?Värden för vården? handlar inte om medmänsklighet och patientomsorg utan om likviditet och Cash Flow.
?Park? kan idag betyda industriområde, ?kostnadseffektiv? kan betyda att låta någon annan betala, ?kund? kan betyda patient och ?läkemedel? kan betyda ett affärsområde på börsen (forskning, utveckling, marknadsföring och aktieutdelning skall betalas!)

Läkaren som skriver ut en tablett som ?kanske? hjälper och tränaren som kränger ryssfemmor på det ljusskygga bakgårdsgymmet har naturligtvis helt olika uppsåt. Men på vilket sätt kan man förebygga att läkemedel blir skademedel? Ärligt uppsåt och god vilja räcker inte.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng