?Apoteket står starkt i en konkurrenssituation?

Stefan Carlsson har snart varit Apotekets vd i fyra år. Halvtid kallar han det själv. I första halvlek har han genomfört stora förändringar i monopolföretaget. Men hur andra halvlek utspelar sig är trots det röda valresultatet oklart. Allt hänger på vilken färg de ekonomiska siffrorna har vid årets slut.

23 sep 2002, kl 11:30
0

Enligt Stefan Carlsson själv är hans uppdrag enkelt ? att utveckla företaget inom ramen för nuvarande system. Inget annat. Ingen dold agenda.
Han genomför sitt uppdrag med målet att företaget måste klara sig både i en monopolsituation och i en avreglerad situation. Oberoende av vilken politisk vind som blåser i landet.
? Vid en eventuell avreglering vill jag att politikerna ska titta på Apoteket AB och säga att det är ett bra företag, med positiv utveckling, som de vill hålla intakt.
Han är helt övertygad om att företaget står sig starkt och skulle klara sig i en konkurrens.
? Vi har låga marginaler, en otrolig kompetens och ett starkt varumärke.
Hur länge blir monopolet kvar?
? Det är en politisk fråga, en ägarfråga. Däremot kommer jag att i alla lägen slåss oerhört hårt för det svenska sammanhållna systemet. Jag anser att det går att avreglera monopolet så att Apoteket AB blir en av flera aktörer.
Stefan Carlsson ser allvarligt på att avreglera systemet och slå sönder Apoteket AB. Då skulle mycket förstöras ? som man plöjt ner stora pengar i för att få en fungerande verksamhet.
? Så är det i Norge idag. Många står med stora ögon inför det faktum att tre internationella aktörer har 95 procent av marknaden efter tre år.

Viktigt hitta köpare
När Stefan Carlsson började i företaget lade han märke till den bredd som finns inom Apoteket. Det var allt från distribution av läkemedel till kvalificerad konsultverksamhet i farmacevtiska frågor.
? Med den bredden kände jag att det finns en möjlighet att öka värdet av Apoteket.
En kungstanke, som han kallar den, i det här, är att lyfta fram den farmacevtiska kunskapen och synliggöra den som en resurs i hela läkemedelsfrågan. Ur det kommer att skapa tjänster och bygga värden, vilka är centrala i hans företagsbyggande. Det enklaste sättet att veta om man går rätt är när man gör saker som någon är villig att betala för.
? Om vi kan visa kvalitet i det vi gör så finns det också finansiärer. Idag är det ett stort tryck från landstingen att på ett helt annat sätt få välja vad Apoteket ska göra och inte göra.

För små möjligheter
Det absolut viktigaste i Stefan Carlssons förändringsarbete var att öka specialiseringen. Därför bestämde han sig snabbt för en renodlad affärsområdesindelning istället för den tidigare geografiska.
? Den geografiska indelningen skapade för små möjligheter att nyttja det sammanhållna systemet. Vår dosverksamhet är ett paradexempel. Det har utvecklats på lika många sätt som det finns dosenheter i Sverige. Då blir det svårt att få stabilitet.
Samma resonemang gäller för både öppenvårds- och sjukhusapoteken som idag utvecklas åt olika håll, med olika typer av tjänster och kundmöten.
? Jag tror att det viktigaste för farmacins utveckling är specialisering. Vi måste få farmacevter som är duktiga på att använda sin farmacevtiska kunskap i ett konsultativt arbetssätt. Det blir man bara duktig på om man får jobba med det på heltid.

Inga påskriftsmaskiner
Men här erkänner Stefan Carlsson att företaget fortfarande har en lång väg att vandra. Han vill bort ifrån att vara en centralstyrd kultur där det förväntas att styrning och besked ska komma uppifrån.
? Jag brukar skoja och säga att det finns ett fågelungssyndrom ? man tittar uppåt och gapar och hoppas att lösningen ska komma uppifrån. Det där måste man vända på och skapa ett tydligare ansvarstagande ute i organisationen. Det håller vi på att försöka göra. Men det är lite som att gå ett steg fram och två tillbaka.
Att modernisera företaget handlar också om att göra det mer attraktivt. Något som kan påverka farmacevtbristen inom företaget.
? I det korta perspektivet tror jag att farmacevtbristen kan lösas genom att vi har rätt kompetens till rätt uppgift. På längre sikt kan vi hantera farmacevtbehovet genom de förändringar vi gör inom företaget ? ökad specialisering och en förändrad logistik som frigör folk.
Det handlar också om att få folk att välja Apoteket som arbetsgivare.
? För att lösa det skapar vi tydligare karriärvägar inom företaget och vi försöker utveckla kundmötet på olika sätt. Vi vill inte bara ha påskriftsmaskiner, någon som efter sina studier bara signerar recept hela dagen.

Individen bestämmer
Förra hösten blev Stefan Carlsson även författare. Han skrev boken ?Tankar om Apoteket? tillsammans med Bodil Jönsson, professor vid Lunds tekniska högskola.
? Jag har kallat den boken för en idérevision. Bodil och jag har jobbat ihop i fem-sex år i olika sammanhang. Framför allt har vi jobbat kring frågor om kunskapsutveckling. Det har varit oerhört fruktbart eftersom hon vrider och vänder på saker och ting och jag måste börja fundera i andra vinklar.
Dessutom tyckte han att det fanns behov av att fundera djupare ? hur apotekets omvärld ser ut och apotekets roll i den omvärlden.
? En sak som blev ett viktigt uppvaknande för mig är distinktionen mellan tillgänglighet och delaktighet. Som ledare tror jag att man på olika sätt kan göra diskussionen om företagets framtid tillgänglig, men man kan inte kommendera fram delaktighet. Individen måste själv bestämma om hon eller han vill vara delaktig. Som ledare måste man acceptera att vi är olika som individer, vissa bryr sig oerhört om hur Apoteket AB utvecklas medan andra nöjer sig med att arbeta med sitt.

?Vi har ett finansieringsproblem?
Ekonomiskt har de senaste åren varit magra för Apoteket. För att klara resultatet har man tagit pengar ur pensionskassan. Sedan 1997 har det egna kapitalet halverats och soliditeten har mer än halverats.
? Det är på grund av marginalförändringen som har gjorts. Vi har tappat en halv miljard i intäkter på den minskande marginalen.
Varför vill staten tjäna så mycket pengar på er?
? Det är 100 miljoner per år, det är en fullkomligt rimlig avkastning på insatt kapital i företaget. Jag tycker istället att vi har ett finansieringsproblem. Genom den roll som vi spelar så skulle vi behöva lite bättre marginaler på receptaffären.
Här gör Stefan Carlsson en jämförelse. I Sverige tar detaljhandeln runt 17 procent av priset, partihandeln två procent och industrin runt 80 procent. I Finland tar industrin 60 procent medan de andra delar på resten.
? Man måste föra en debatt om ifall fördelningen är rimlig, och den måste föras utifrån perspektivet vad ägare och finansiärer vill att vi ska göra. Vill de att vi ska föra en viktig samhällsroll måste vi titta på hur det ska finansieras. Och den diskussionen är vi precis inne i.
Vad ser du för resultat för 2002?
? Vi har en ambition att nå plus 100 miljoner kronor. Det blir tufft men vi har lagt ett ordentligt program att hålla nere våra kostnader. Vi ser över den centrala organisationen och vi tittar på våra IT-kostnader.
Trots ett rött/blått valresultat måste siffrorna på raden längst nere vara svarta.
? Styrelsen har varit tydlig med att det ekonomiska resultatet är en prioriterad fråga. Man får ingen frihet om man går med röda siffror.
Fredrik Hed

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng