Månads arkivering februari 2002

Försäljningen av dextropropoxifen har halverats på fem år

0

Försäljningen av dextropropoxifenpreparat har, mätt i Apotekens utförsäljningspris, AUP, halverats sedan mitten av 90-talet. Mätt i definierade dygnsdoser, DDD, har försäljningen minskat från 15,6 DDD fjärde kvartalet 1997 till 7,0 DDD sista kvartalet 2001. Fjärde kvartalet 2000 var försäljningen 9,4 mätt i DDD. Dextropropoxifen måste sedan den 15 juni förra året förskrivas på särskild receptblankett.

Ulf Jonasson som tillsammans med sin hustru, Birgitta Jonasson, sedan slutet av 90-talet arbetat för en skärpning av användningen och även doktorerat på bruket, tror att användningen kommer att minska ytterligare.

? I Norge och Danmark, där man långt tidigare än i Sverige införde restriktioner för de här preparaten, har man en försäljning på bara ett par DDD.

Förekomsten av dextropropoxifen i blodet i rättskemiska obduktioner har också minskat de senaste åren från 9 procent 1997, som var den högsta siffran under 90-talet, till 4,9 procent förra året. Ulf Jonasson har tagit fram statistik som visar att förekomsten av dextropropoxifen också minskat andra halvåret 2001 jämfört med det första, från 5,4 procent till 4,5 procent.

Många dödsfall

Studier som bland annat forskarparet Jonasson gjort har visat att dextropropoxifen varit bidragande eller direkt orsak till mellan 150 till 200 dödsfall om året i Sverige.

Samtidigt med att försäljningen av dextropropoxifen minskat har försäljningen av tramadol, ett morfinliknande analgetikum som lanserades i mitten av 90-talet ökat.

? Även tramadol är beroendeskapande, men det är inte så giftigt som dextropropoxifen. Därför är det mindre farligt, säger Ulf Jonasson.

? I Tyskland där man förskrivit tramadol i över 20 år har man bara registrerat några enstaka dödsfall.

Biverkningar av paroxetin trots nedtrappning

0

De nya studierna visar att biverkningar som mardrömmar, stickningar, domningar och yrsel är vanliga, trots att man trappar ned dosen. För att en biverkan ska räknas som vanlig krävs att minst en av hundra patienter riskerar att drabbas. I de här studierna var det drygt sju procent som fick yrselproblem trots nedtrappning och två procent som upplevde parestesier och mardrömmar.

FDA påpekar i sin rapport att liknande biverkningar har rapporterats för andra SSRI-läkemedel.
I de av FDA refererade studierna, som gjordes på indikationen posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och generaliserat ångestsyndrom, GAD, trappades den dagliga dosen ned med 10 mg i veckan till 20 mg. Efter en veckas behandling på 20 mg avslutades behandlingen.

Nedtrappning rekommenderas

Gradvis utsättande och noggrann uppföljning är innebörden i den nya amerikanska behandlingsrekommendationen. Om patienten får oacceptabla biverkningar bör den tidigare doseringen återupptas och nedtrappningen ske ännu långsammare.

? De senaste fem åren har vi inom professionen känt till att man bör trappa ned behandlingen, säger psykiatrikern Björn Mårtensson.

Han menar också att 20 mg är en för hög dos att avsluta med.

? Det är de sista milligrammen som är de svåra. Jag brukar minska dosen till 10 mg innan utsättandet.

Seroxat finns dock inte i lägre dosering än 20 mg. Men det finns en skåra i tabletterna.

I produktresumén och FASS står det att abrupt utsättande ska undvikas.

Lagändring och förskrivarkod ska underlätta granskning av överförskrivande läkare

0

Genom att ge Socialstyrelsen tillgång till receptregistret för att granska förskrivningen av narkotiska läkemedel och förbud att expediera recept på narkotiska preparat som inte har förskrivarkod hoppas regeringen att tillsynen över överförskrivande läkare ska förbättras.
Förslagen finns med i den narkotikapolitiska propositionen som är tänkt att tas av riksdagen i början av april.

Enklare för apoteken

? För apoteken innebär det en betydande förenkling, säger Inger Näsman på Apoteket AB, som är positiv till förslaget.
Idag måste personalen manuellt gå igenom recepten när Socialstyrelsen vill granska en läkares förskrivning.

Hur stor del av de narkotikaklassade läkemedlen, framför allt bensodiazepiner men också kodein- och dextropropoxifenmedel, på den illegala marknaden som är förskrivna av läkare är svårt att uppskatta. Men Narkotikakommissionen beskriver det som ett omfattande missbruk och en inte obetydlig handel som ökat under senare år.

I en rapport som Socialstyrelsens tillsynsenhet i Malmö gjort om överförskrivande läkare beräknar man att det totalt i Sverige rör sig om cirka 240 läkare som av olika skäl står för den här förskrivningen. Man uppskattade att kostnaderna år 2000, i ren läkemedelskostnad, var cirka 150 miljoner kronor. På den illegala marknaden betingar sedan preparaten ett betydligt högre värde.

? Även om det förstås är en liten del av den totala läkemedelskostnaden finns det ju viktigare saker att använda pengarna till, säger Nils René som gjort rapporten.

Dryga tiotalet läkare fick förra året sin legitimation indragen på grund av felaktig förskrivning av narkotiska läkemedel.


Nils René ser regeringens förslag som en viljeyttring men tror inte att förändringarna i praktiken innebär så mycket för tillsynsarbetet.

? I det första skedet när man samlar in posterna är det en förenkling. Men för att kunna gå vidare och utöva tillsynen måste vi begära in journaler och recept manuellt.

Lennart Rinder avdelningschef på Socialstyrelsens tillsynsavdelning säger att lagändringen eventuellt kan göra det möjligt att screena fram överförskrivande läkare. Istället för att söka en viss läkares förskrivning söker man läkare med en viss förskrivning:

? Till exempel skulle vi som kriterium kunna ha alla läkare som förskriver narkotiska läkemedel till mer än tio patienter i månaden eller över en viss mängd DDD. Vilka de här värdena ska vara måste man förstås tänka igenom så det inte ?ramlar ut? tusentals läkare.

Friska men kortvuxna ska inte behandlas med tillväxthormon

0

Idiopatisk kortväxthet, ISS, kallas det när det inte finns någon medicinsk förklaring till den försämrade längdtillväxten. Sedan en tid tillbaka finns det möjlighet att behandla med syntetiskt tillväxthormon. Men det är en dyr behandling.

Uppskattningsvis ligger läkemedelskostnaden på flera hundratusen kronor för varje centimeter. Tillväxten har i de studier som gjorts också visat sig ?måttlig? i bästa fall sju centimeter.

Men det finns också etiska aspekter på behandlingen menar de sakkunniga. Genom behandlingen, som kan innebära injektioner i tio års tid, riskerar man att medikalisera friska barn.

Som kortvuxen räknas idag män som är under 167 centimeter och kvinnor under 158 centimeter.

Ramipril skyddar mot stroke oavsett blodtryckssänkning

0

I den nya specifika undersökningen av stroke minskade risken för icke dödlig stroke med 24 procent och dödlig stroke med 61 procent. Dock, påpekades vid presentationen, var antalet patienter ganska litet, 17 patienter i ramiprilgruppen mot 44 i placebogruppen. Risken för återkommande stroke minskade med 33 procent, ischemisk stroke med 36 procent och hemorragisk stroke med 26 procent.

Forskarna fann även att patienter som fick ramipril, som drabbades av en stroke, fick lindrigare skador än de som fick placebo.

Under presentationen hävdades att resultaten inte helt och hållet kan förklaras med enbart systolisk blodtryckssänkning, som var marginella 3,3 mm Hg. Frågan är kontroversiell och jämfört med andra studier borde sänkningarna varit runt 13 procent för stroke och 5 procent för hjärtinfarkt. I Hope var sänkningarna 32 procent respektive 20 procent.

När forskarna analyserade placebogruppen och en blodtryckssänkning om 3,3 mm Hg, visade det sig att de hade en riskminskning för stroke på 7 procent och för hjärtinfarkt på 6 procent.

? Här finns något annat, förutom blodtryckssänkningen, som ger den kraftiga strokeminskningen, sa Jeffrey Probstfield under presentationen.

De nya resultaten kommer att publiceras i British Medical Journal.

För två år sedan, när Hope-studien publicerades i Lancet, med extra positiva resultat för diabetiker, gick American Heart Association ut med en ny rekommendation att alla med hypertoni och diabetes skulle behandlas med ramipril för att minska risken att patienten drabbas av stroke. I Hope-studien rapporterades 32 procents reduktion i strokerisk.

I Hope-studien fick 9297 patienter med vaskulär sjukdom eller diabetes och minst en ytterligare riskfaktor ramipril eller placebo. Patienterna följdes i mellan fyra och sex år. Studien avbröts i förtid på grund av fördelaktiga resultat till ramiprils fördel. I den kombinerade primära variabeln kardiovaskulär död, hjärtinfarkt eller stroke minskade risken med 21 procent, från 17,5 procent i placebogruppen till 13,9 procent i ramiprilgruppen (p=0,000002).

Landstingen 300 miljoner minus på läkemedelsnotan

0

Statsbidraget till landstingen var 16,7 miljarder. Enligt avtalet med staten ska underskottet delas lika mellan landstingen och staten.

Landstingens del av underskottet består av en kollektiv del som betalas av landstingskollektivet och en individuell del som betalas av varje enskilt landsting.

Stockholm, Västra Götaland och Skåne är de landsting som har de största underskotten, 81, 42 och 53 miljoner back. Det är också de landsting som har de största läkemedelskostnaderna och det största statsbidraget.

Ett enda landsting, Gävleborgs, har inte använt hela bidraget från staten utan hade vid förra årets slut ett överskott på 15 miljoner kronor.

Kemister skräddarsys för läkemedelsindustrin

0

Till hösten startar Stockholms universitet en ny linje i läkemedelskemi. Syftet är att möta den stora efterfrågan på utbildade kemister inom forskningssektorn i den svenska läkemedelsindustrin.
?Svensk läkemedelsindustri kommer under en lång tid framåt att ha ett stort behov av kvalificerade kemister inom forskning och utveckling?, spår Dr Claes Wilhelmsson, Astrazenecas forskningsdirektör.
Den nya utbildningen lägger stor vikt vid uppbyggnad och design av organiska föreningar, men även på analys och funktion av dessa. Bland annat kommer en halv termin att ägnas åt hur läkemedel fungerar och verkar i människokroppen.
? Utbildningen är skräddarsydd för att passa läkemedelsindustrin. Den viktigaste nyheten är påbyggnadsblocket med kurser i avancerad organisk kemi och bioanalytisk kemi, säger professor Jan-Erling Bäckvall, kursansvarig.
Utbildningen är fyraårig och leder fram till magisterexamen.

Ny apoteksförening får säte i Köpenhamn

0

Apoteket AB bildar nu tillsammans med apotekarföreningarna i Danmark, Finland och Norge den så kallade Nordiska Apoteksföreningen.

? Detta samarbete ska säkra kvaliteten, stärka den farmaceutiska utvecklingen på apoteken och samtidigt öka de nordiska apotekens internationella inflytande på den politiska arenan. Inom EU ska det bli en mycket tydlig nordisk profil i allt det som rör apoteksverksamhet. Och vi ser gärna en internationell utveckling på apoteksområdet som följer den nordiska modellen, säger Stefan Carlsson, vd på Apoteket AB, i ett pressmeddelande.

Sekretariatet förläggs till Köpenhamn, närmare bestämt i Danmarks Apotekarförenings lokaler.

Placeboeffekten fångad på bild

För första gången har professor Martin Ingvar och medarbetare vid Karolinska institutet i Solna kartlagt vad som händer i hjärnan vid smärtlindring med en spruta med saltlösning, skriver Dagens Nyheter i dag.

Forskarna sa till en grupp frivilliga att de skulle få sprutor med ett nytt smärtstillande läkemedel. I själva verket innehöll bara hälften av sprutorna medicin. Resten innehöll saltlösning.

Ändå upplevde samtliga att sprutorna minskade smärtan när de fick en het metallstav mot baksidan av handen. Smärtan kändes mycket starkare när de inte hade fått någon spruta alls.

Inbillningens kraft är verklig

Förloppet i hjärnan filmades med en PET-kamera. Bilderna visar att mönstren var snarlika, oavsett om smärtlindringen berodde på riktig medicin eller placebo. I båda fallen ökade aktiviteten i en del av hjärnbarken och i hjärnstammen. Utan någon medicin alls blev bilden helt annorlunda.

En tolkning av detta är att "inbillningens" kraft att häva smärta är lika verklig och påtaglig som behandling med smärtstillande mediciner.

Martin Ingvar betonar att de nya beläggen för placeboeffekten inte betyder att läkare lika gärna kan skriva ut sockerpiller till sina patienter.

– Grunden för all behandling är ett förtroende mellan läkare och patient. Det får aldrig rubbas. Men placeboeffekten står för en del av behandlingens effekt. Det vore synd om vi lämnade den åt alternativmedicinen, säger han i Dagens Nyheter.

Statin och medelhavsdiet lovande kombination

Forskarna studerade hur simvastatin (Zocord) ensamt eller i kombination med medelhavsdiet med liten andel mättade fettsyror påverkade totalkolesterol och LDL-kolesterol. Studien utfördes i Åbo i Finland och redovisas i senaste numret av JAMA (6 februari 2002).

Hos dem som behandlades med enbart diet sänktes totalkolesterolnivåerna med 7,6 procent (P<0,001), LDL-kolesterol med 10,8 procent (P<0,001), HDL-kolesterol med 4,9 procent (P = 0,01), apolipoprotein B med 5,7 procent (P = 0,003) och seruminsulin med 14,0 procent (P = 0,02).

I simvastatingruppen sänktes totalkolesterol med 20,8 procent, LDL-kolesterol med 29,7 procent, triglycerider med 13,6 procent, apolipoprotein B med 22,4 procent (P<0,001 för samtliga), samt förhöjda nivåer av HDL-kolesterol med 7,0 procent (P<0,001) och seruminsulin med 13,2 procent (P = 0,005). Glukosnivåerna påverkades inte i någon grupp.

De män som randomiserades till både diet- och statinbehandling upplevde en additiv sänkning av serumlipid-, lipoprotein-, glukos- och insulinnivåer.

undersökningen omfattade 120 tidigare obehandlade män med hyperkolesterolemi som behandlades i en randomiserad crossover-studie. Hälften av männen fick en specialdiet som gav max 10 procent av energibehovet från olika mättade fettsyror, max 250 mg kolesterol per dag samt minst 4 gram/dag av omega 3-fettsyror. Den andra halvan fortsatte med sin vanliga kost. Båda grupper randomiserade sen till att få antingen 20 mg simvastatin per dag eller placebo.

? Kombinationen är logisk och dieten bör ses som en viktig del av statinbehandling, skriver Antti Jula, läkare vid Åbo universitet i Finland, i artikeln i JAMA.

En svaghet med studien är att det bara var män som studerades och resultaten kan därför inta sägas gälla för kvinnor. Dessutom var studien förhållandevis kort, tolv veckor, och man tittade bara på biologiska markörer ? inga kardiovaskulära händelser relaterade till de förhöjda värdena studerades.

Hormonbehandling kan försämra livskvaliteten

Vilken effekten blir berodde i den här studien främst på vilka symtom kvinnorna hade innan behandlingen påbörjades. Kvinnor med klimakateriebesvär i form av blodvallningar fick en förbättrad livskvalitet medan resultatet för de som fick behandling utan att ha dessa symtom blev negativt. Deras livskvalitet försämrades istället. Fysisk aktivitet, trötthet och depressiva symtom var de faktorer som studerades.

I USA där studien gjorts beräknar man att närmare 40 procent av kvinnor mellan 50 och 74 år behandlas med hormoner. Förutom att förebygga osteoporos och hjärtsjukdom finns också en utspridd uppfattning om att hormonbehandlingen har en mer generell positiv inverkan på äldre kvinnors hälsa. Studien bekräftar alltså inte detta.

I studien som pågick under tre år ingick 2763 kvinnor med dokumenterade hjärtproblem. Medelåldern var 67 år. Hälften behandlades med hormoner hälften med placebo.

Pharmacia storsatsar i Strängnäs

Företaget ska bland annat bygga en ny enhet för produktion av Genotropin, skriver Eskilstuna-kuriren.

– Det handlar om en miljardsatsning som kan ge 70-90 nya jobb. Sverige har visat sig vara det bästa landet för bioteknikproduktion i en global jämförelse, säger Marianne Bäärnhielm, informationschef på Pharmacia till Läkemedelsvärlden.

Läkemedelsvärlden återkommer med mer information om satsningen i nästa nummer.

WHO vill bygga nätverk för global tillgång på läkemedel

Rapporten, titulerad "Macroeconomics and Health: Investing in Health for Economic Development", fastslår att en rejäl uppskalning av investeringarna i tredje världen kan rädda miljontals liv och samtidigt skapa enorma ekonomiska vinster.

I rapporten föreslås bland annat en satsning på nyckeltal för differentierade priser, en mer omfattande produktlicensiering och rabatterade avtal om stora läkemedelsinköp, skriver nyhetsbrevet SCRIP. Mer generella ramsystem bör skapas för att tillgängliggöra läkemedel i tredje världen.

Den internationella federationen av läkemedelstillverkare, IFPMA, stöder rapporten i stort, men kritiserar några av rekommendationerna, bland annat vad gäller differentierad prissättning.

Första ketoliden erövrar Europa

Aventis nya antibiotikum telithromycin (Ketek), den första så kallade ketoliden, har nu lanserats i Spanien och Italien. I oktober 2001 lanserades medlet i Tyskland som första europeiska land.

Medlet är indicerat för en rad samhällsförvärvade infektioner, exempelvis CAP (samhällsförvärvad pneumoni). I Tyskland tog det bara åtta veckor för preparatet att nå en marknadsandel på åtta procent.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng