Månads arkivering februari 2002

Landsting stoppade TNF-behandling av kostnadsskäl

0

Introduktionen av de nya TNF-alfa-hämmarna har inneburit ett behandlingsgenombrott för många patienter med reumatoid artrit. Samtidigt skjuter kostnaderna i höjden. Bara under fjolåret ökade exempelvis användningen av infliximab (Remicade) med över 50 procent.
? Troligen har kostnadsexplosionen bara börjat. Vi har ju bara sett den första fasen av utvecklingen av specifika och välfungerande men samtidigt väldigt dyra läkemedel, säger Rolf Oding, överläkare och klinikchef på reumatologen vid Centrallasarettet i Västerås.


Djupt otillfredställande


Kostnadsutvecklingen har gjort att man i Örebro läns landsting tidvis helt enkelt satt stopp för nyrekrytering av patienter till TNF-alfa-behandling.
Reumatologkliniken på universitetssjukhuset tvingades under sommaren 2001 neka patienter förstagångsbehandling. Stoppet är dock upphävt i nuläget.
? Eftersom dessa läkemedel räknas som dagvårdsläkemedel i slutenvården i vårt landsting och inte skrivs på recept, belastas klinikens budget. Vi hade därmed en ansträngd ekonomi redan inför sommaren 2001, men då fick jag ändå direktiv från sjukhusledningen att hålla budgeten. Vi var därför tvingade att sätta stopp för behandling av nya patienter. Efter fortsatta diskussioner efter sommaren accepterade man dock ett överskridande av budgeten, säger Marie Vallgårda, överläkare och klinikchef vid avdelningen för reumatologi vid universitetssjukhuset i Örebro.
? Situationen var förstås djupt otillfredsställande. Det måste helt enkelt finnas budgetutrymme för en modern och effektiv behandling som denna.


Tio i vänteläge


Marie Vallgårda uppskattar att stoppet i Örebro gjorde att ett tiotal patienter hamnade i ett vänteläge.
Lena Öhrsvik, ordförande i Reumatikerförbundet, reagerar starkt på informationen om att förstagångsbehandling stoppats.
? Vi har varit oroliga för att detta scenario skulle uppstå, men vi hade inte hört talas om att det blivit verklighet. Om det stämmer har patienter förvägrats bästa tillgängliga vård. Detta strider uppenbart mot regeringens prioriteringsriktlinjer och är sannolikt ett brott mot Hälso- och Sjukvårdslagen, säger Lena Öhrsvik, som inte utesluter en anmälan till Socialstyrelsen.
I de flesta landsting betraktas dock TNF-läkemedlen som öppenvårdsläkemedel och förskrivs via recept ? vilket gör att kostnaderna hamnar på den generella läkemedelsnotan. En annan lösning, som tillämpas i exempelvis Eskilstuna, är att reumatologklinikerna tilldelas en separat budget för behandlingen.


Alla experter deltar i beslut


Totalt behandlas i dagsläget bara ett 20-tal patienter med TNF-alfa-hämmare i Örebro. Marie Vallgårda utesluter inte att det ekonomiska trycket bidragit till denna siffra ? som är lägre än i de angränsande landstingen Värmland och Västmanland ? och gjort att man tolkat Svensk Reumatologisk Förenings riktlinjer på ett striktare sätt. På kliniken har man infört ett system där samtliga läkare deltar i diskussionen innan en patient startar behandling med TNF-alfa-hämmare.

I Västerås har man till skillnad från Örebro inte tvingats stoppa förstagångsbehandling av reumatiker ? än.
? Känslan är att vi kommer allt närmare ett scenario där vi tvingas titta i plånboken, säger Rolf Oding.

E-handel med läkemedel i Malmö under senvåren

0

Pilotprojektet i Malmö omfattar inledningsvis bara receptfria läkemedel och övriga handelsvaror.
Under slutet av året hoppas man dock även kunna utvärdera e-handel med receptbelagda läkemedel. Här är dock ingen försöksort ännu utsedd.
? Om pilotprojekten blir lyckosamma kommer tjänsten stegvis att utökas till hela landet under 2-3 år. Då kommer distansapoteken att vara i funktion och den elektroniska receptförskrivningen kommer att vara mer utbredd, vilket är en förutsättning för e-handel med receptbelagda läkemedel, säger Tony Rydberg, affärsområdeschef på Apoteket Direkt AB.
En av de säkerhetsaspekter som återstår att lösa är hur kunderna ska kunna identifieras.
? Det blir ett system som liknar de som bankernas internettjänster använder, det är den säkerhetsnivån som gäller, säger Tony Rydberg.

Diabetiker känner inte till riskerna

0

Mer än 2000 amerikaner deltog i studien som utfördes mellan augusti och oktober 2001. 68 procent svarade att de inte trodde att kardiovaskulkär sjukdom är en allvarlig komplikation av diabetes. Istället nämnde de blindhet och amputering som allvarliga komplikationer.

Äldre patientyer och diabetiker hade sämst kunskap om riskerna med diabetes. 75 procent hade ingen kunskap om riskerna. tio procent i hela gruppen kunde inte nämna någon komplikation till följd av diabetes.

Runt hälften av patienterna sa att deras läkare aldrig hade diksuterat blodtrycks- eller kolesterolsänkning med dem. Bland rökare sa en tredjedel att läkaren aldrig hade tagit upp att sluta röka.

? Utbildning är mycket viktig, säger Christopher D Saudek, ordförande i ADA, till heart.org.

? Patienterna måste känna till hur de kan påverka sin egen risk, bland annat genom läkemedelsbehandling, säger han till heart.org.

Läkemedel mot svår Alzheimer godkänt av EMEA

0

Läkemedlet memantin (Ebixa) reglerar frisättningen av transmittorsubstansen glutamat och har visat sig ha effekt vid svår Alzheimers sjukdom.

Medlet tillhör en ny läkemedelskategori för behandling av demens, så kallade NMDA- eller glutamatreceptorantagonister.

Memantin har tagits fram av det tyska forskningsbolaget Merz.

Memantin har varit godkänt på den tyska marknaden i ett tiotal år. Omkring 2000 patienter har hittills fått preparatet i klinisk praxis, och ungefär lika många inom ramen för kliniska prövningar.

Glukosamin riskerar försvinna från marknaden

0

Produkter som innehåller substansen glukosamin marknadsförs idag som ett kosttillskott för behandling av artros och säljs framför allt i hälsokostbutiker och via postorder. Produkterna har fått stor uppmärksamhet och blivit riktiga storsäljare. Att Läkemedelsverket klassat medlen som läkemedel betyder att de på sikt inte får säljas som kosttillskott och nuvarande försäljningstillstånd sträcker sig fram till första november i år. Glukosamin säljs idag som läkemedel i exempelvis Finland, Tyskland och Italien.

Fortsatt försäljning?
Eftersom glukosamin är ett naturligt ämne är det svårt att patentskydda och det är idag osäkert om något svenskt läkemedelsföretag kommer att försöka få medlet godkänt som läkemedel.
Läkemedelsverkets beslut att klassa produkter som innehåller glukosamin som läkemedel är att de har ett medicinskt användningsområde. De produkter som finns ute i handeln idag är inte kontrollerade och enda källan till information är företagens egen marknadsföring. Det innebär att konsumenten inte kan veta om preparatet innehåller deklarerad och tillräcklig mängd eller ens något glukosamin över huvud taget.
Genom att fabrikanterna ansöker om att få produkterna godkända som läkemedel kan man också utvärdera dem på samma sätt som andra läkemedel.
? Flera företag har varit intresserade och diskuterat regler och annat som krävs, säger Jane Ahlqvist-Rastad på Läkemedelsverket. Problemet är nog att det finns ganska svag dokumentation. Om det hade funnits bra dokumentation skulle vi redan haft en ansökan här.

? Företagen har marknadsfört glukosaminprodukterna väldigt hårt. När man nu har försökt marknadsföra det som läkemedel så måste man väl anpassa sig till de krav som gäller för läkemedel. Det skulle vara intressant att veta hur mycket pengar företagen har tjänat på preparaten.

Få studier
Det finns bara ett fåtal publicerade studier på glukosamin och substansens effekter har framför allt studerats vid artros.
En ny klinisk studie som publicerades i Lancet (2001;357:251-56) antyder att flerårig behandling med 1,5 mg glukosamin kan motverka de ledförändringar som uppkommer vid artros i knäleden.

Studien utfördes med ett preparat som är godkänt som läkemedel (inte i Sverige) och forskarna påpekar därför att resultaten inte kan generaliseras till alla glukosaminprodukter som säljs som kosttillskott. Ingen uppenbar biverkningsrisk framkom i studien.

EU avstyrkte
Läkemedelsverket lade förra året fram ett förslag som innebar att glukosaminprodukter som uppfyllde vissa grundläggande krav skulle kunna beviljas tillfälliga försäljningstillstånd fram till dess att ansökan om godkännande som läkemedel var avgjord. Förslaget skickades på remiss inom Sverige och anmäldes även till EU-kommissionen.

Förslaget skulle framför allt ses mot bakgrund av att glukosamin är godkänt som läkemedel i flera andra EU-länder, den utbredda användningen i Sverige samt den nämnda studien som antyder viss positiv effekt. För att kunna bedöma substansens medicinska effekt och säkerhet krävs dock ytterligare dokumentation, menar Läkemedelsverket.
Men i det utlåtande som kom från EU-kommissionen accepterades inte förslaget om tillfälligt försäljningstillstånd och Läkemedelsverket beslutade då om den förlängda slutförsäljningstid som nu gäller.
EU-kommissionen tar däremot inte ställning till om glukosaminprodukter ska klassas som läkemedel eller inte.

Många protester
Eftersom många som använder glukosamin tycker att det hjälper har reaktionen varit kraftig på att det skulle försvinna från marknaden. Till Hälsokostrådet har det kommit in tusentals namnunderskrifter från konsumenter som vill ha det kvar.
Åke Färnlöf, VD på Hälsokostrådet som är en branschorganisation för hälsokostbutiker, menar att om det inte kommer fram något registrerat läkemedel med glukosamin så måste Läkemedelsverket flytta fram tidpunkten för slutförsäljning.
? Vi ska göra allt för att det ska få fortsätta att säljas fritt, det är vår filosofi. Mot bakgrund av de höga sjukvårdskostnaderna tycker jag att det är viktigt att förbättra möjligheterna till egenvård. Genom att sälja glukosamin fritt kan man spara in på dyra läkarbesök.
? Vi vet att några politiker har intresserat sig för frågan och eventuellt kommer det att tas upp i samband med den nya läkemedelspropositionen. Vi hoppas på en lösning, säger han.
Idag är det cirka 15 olika företag som säljer produkter med glukosamin. Åke Färnlöf medger att det har förekommit en del övertramp i marknadsföringen men att det nu har rättats till.

Många nya antibiotika utvecklas

0

En av de största nyheterna som presenterades vid en amerikansk kongress nyligen var Astrazenecas AZD2563, den första potentiella konkurrenten till Pharmacias linezolid (Zyvoxid). Det rapporterades också tidiga data från en mängd nya antibiotika.

Ökad forskning
Forskning kring nya klasser antibakteriella medel har ökat på senare år som svar på ökat hot om resistensutveckling. Det har sporrat forskarna både i utveckling av nya produkter inom existerande läkemedelsklasser som fluoroquinoloner samt nya klasser antibiotika som ännu inte hotas av korsresistens till äldre läkemedelssfamiljer. När linezolid först lanserades i USA 2000 var det den första nya antibiotikaklassen på drygt 35 år.
Medan linezolid för närvarande är ensamma på marknaden i sin klass, fortsätter forskning på att ta fram kopior. De närmaste konkurrenterna är Pharmacia/ Versicors VEC-3783 i fas I-studier och Astrazenecas AZD2563 där kliniska prövningar har startat.

Bättre än Linezolid?
Tidiga data om AZD2563 tyder på att det kan ha en liten fördel över linezolid. Det har utvecklats för att tas en gång per dag samt verkar ha en något bättre effekt. Som andra oxazolidioner ska det användas vid samhälls- och sjukhusförvärvade lunginflammationer och komplicerade hud- och mjukdelsinfektioner som orsakas av Gram-positiva bakterier. AZD2563 är inte aktivt mot bakteriestammar som är resistenta till linezolid vilket tyder på korsresistens inom antibiotikaklassen.
Professor Ragnar Norrby, chef för Smittskyddsinstitutet och som varit med i utvecklingen av linezolid, håller med om att AZD2563 kan ha vissa ? men ganska marginella ? fördelar över Linezolid. Verkningsmekanismen är också densamma.
? Det pågår en kraftig utveckling av preparat som är aktiva mot Gram-positiva bakterier, alltså stafylokocker, pneumokocker och enterokocker. Det som är nytt, och som jag tror kan bli av stort intresse, är att man också börjar ta fram små korta peptider som är aktiva mot Gram-negativa bakterier. Det är framförallt japanerna som varit duktiga på området och där är de nu framme vid in vitro studier, säger han.

Även mot Gram-negativa bakterier
Till grund för forskningen ligger arbeten av professor Hans G Boman vid Karolinska institutet som har definierat ett stort antal normalt förekommande mikrobiella peptider. Japanerna har också tittat på peptider från bland annat Sushi och Takeda har tagit fram en substans TAD-083 som bara verkar på helicobacter pylori.
? Den japanska forskningen är intressant eftersom det är det enda som görs på Gram-negativa bakterier, säger Ragnar Norrby. Det är annars en hård koncentration av forskning riktad mot Gram-positiva bakterier vilket är bekymmersamt, men det är
där pengarna ligger. När det gäller alla dessa rapporter om nya antibiotika är det tyvärr
så att de flesta faller igenom
och inte resulterar i nya läkemedel.

Nya antibiotikaklasser
Av de nya antibiotikaklasser som rapporterades vid kongressen (enligt SCRIP2002;2710:23) kan nämnas en så kallad peptiddeformylashämmare från British Biotech. Studier med det första i klassen BB-83698 visar att det har bra effekt in vitro mot Gram-positiva bakterier i luftvägarna inklusive quinolon- och penicillinresistenta pneumokocker och meticillinresistenta stafylokocker. Klinisk studie med BB-83698 ska starta i år.
En potentiell ny klass antibiotika kallad HARP (Hetero ARomatic Polycycles), som utvecklats av GeneSoft, är fortfarande i tidig utvecklingsfas. Prekliniska studier visar att de har ett brett spektrum mot Gram-positiva bakterier utan att förstärka eller motverka andra antibiotikaklasser

P53 påskyndar åldrande

0

En mekanism som motverkar utvecklingen av cancertumörer kan drabbas av en viktigt bakslag. Överaktivt p53 ? ett protein som kan tillbakabilda potentiella cancerceller ? orsakar för tidigt åldrande och död hos möss. Det rapporterar molekylärbiologer från Houston, USA.
Den mesta forskningen på p53 har inriktats på hur en defekt i proteinet kan orsaka cancer. Utan tillräcklig mängd fungerande p53 kan skadade celler löpa amok och vissa växer ut till cancertumörer.
I den aktuella studien försökte forskarna minimera en vanlig human p53 mutation hos möss. De skapade då av en slump en annan mutation vilket gjorde att mössen reagerade som om de hade fått extra mängd av p53. Ingen av dessa möss utvecklade tumörer medan hälften av de möss som hade defekta p53 fick dödliga tumörer. Men mössen i den första gruppen kunde inte njuta av sin cancerfria tillvaro fullt ut. De uppvisade snabbare flera tecken på åldrande, de blev rynkiga, de fick olika åldersrelaterade sjukdomar och dog tidigare.
Resultatet visar att p53 motverkar cancer ? men till ett högt pris. Genom att förhindra okontrollerad celldelning minskas också djurets möjlighet att fylla på andra för kroppen viktiga celler. Teorin stämmer med andra arbeten som kopplat p53 till åldrande, till exempel att en gen (Sir2) som är känd för att förlänga livet hos kvinnor verkar genom att nedreglera aktiviteten av p53.
Ett sätt att få längre liv är alltså att slå ut p53, men då riskerar man i stället att få cancer. Forskargruppen har lyckats samla några preliminära data kring hur man skulle kunna komma runt det här problemet. Möss som har en normal och en inaktiv kopia av p53 har en hög frekvens av cancer. Men två av de 217 mössen i studien fick inte tumörer och de levde mycket längre än normala möss. De ska nu följa upp den lockande observationen för att se om små mängder p53 kan ge längre liv och samtidigt göra djuren cancerfria.
SCIENCE 2002;295:28

Nya angreppssätt för lipidsänkning prövas

0

Merck och Schering-Plough Pharmaceuticals har lämnat in ansökan om godkännande i USA för det första medlet, ezetimibe (Zetia), i en ny klass lipidsänkande läkemedel ? kolesterolabsorptionshämmare. Under året ska ansökningar lämnas även i andra länder. Om läkemedlet godkänns väntas den största användningen bli tillsammans med statiner, men monoterapi med ezetimibe kan bli aktuell för patienter som inte kan använda statiner.

Patienter med höga kolesterolvärden som redan använder en statin når ofta inte målnivåer av LDL och ökad dos kan orsaka leverbiverkningar. Användning av två läkemedelsklasser tillsammans kan ge större reducering av kolesterolnivåerna med bättre tolererbarhet, hävdar företaget.

Ezetimibe angriper den exogena kolesterolnedbrytningen och hämmar selektivt absorption av kolesterol från tarmen, medan statiner verkar på kolesterol som syntetiseras i levern. Läkemedlet är hittills den enda kolesterolabsorptionshämmaren under utveckling.

Företaget håller också på att utveckla en kombinationstablett med ezetimibe och simvastatin där det nu pågår kliniska studier.
Franska forskare har identifierat en potentiell ny klass lipidsänkande läkemedel, så kallade SCAP-ligander. Vid katabolismen av det onda kolesterolet LDL involveras en familj membranbundna transkriptionsfaktorer (kallade SREBP) som aktiveras av en grupp proteiner, SCAP (SREBP cleavage activating proteins). Den nya klassen lipidsänkare binder specifikt till SCAP. När medlet administrerades till hyperlipidemiska hamstrar så reducerades både LDL-kolesterol och triglyceridnivåer med upp till 80 procent.

Raloxifen minskar bröstcancer

0

För att testa hypotesen om raloxifen (Evista) kan minska risken för bröstcancer användes data från den så kallade MORE studien vars syfte var att studera effekten på osteoporos. Drygt 7 000 kvinnor observerades i fyra år.
Forskarna fann att kvinnor med höga östrogennivåer som fick raloxifen hade 76 procents lägre risk för bröstcancer än de kvinnor som hade fått placebo.

Hos kvinnor med låga östrogennivåer var det ingen skillnad.
Genom att behandla kvinnor med de högsta östrogennivåerna skulle man kunna minska den genomsnittliga risken för bröstcancer med cirka 47 procent, är den slutsats som forskarna drar av studien.
JAMA 2002;287:216

Raloxifen kan skydda mot hjärt-kärlsjukdomar

0

Raloxifen, som saluförs under namnet Evista, är en selektiv östrogenreceptormodulator (SERM). Substansen har delvis samma effekter som vanlig östrogenersättningsterapi, men påverkar inte livmoder, bröst och hypotalamus. Idag används raloxifen med indikationen behandling och förebyggande av osteoporos, men det är även känt sedan tidigare att kolesterolvärdena sänks.

En ny analys av MORE-studien, som ursprungligen publicerades 1999, visar att substansen även har andra positiva effekter. Kvinnor som tidigare drabbats av hjärt-kärlsjukdom eller hade förhöjd risk att drabbas studerades närmare. De som tagit roloxifen hade 40% mindre risk att drabbas av hjärt-kärlproblem än de som ingick i placebogruppen.

Övriga kvinnor hade ingen märkbart förändrad risk, trots att deras kolesterolvärden förändrats till det bättre. Forskarna misstänker därför att den minskade risken kan ha berott på någon annan, hittills okänd effekt.

Eftersom MORE-studien bara inkluderade kvinnor med osteoporos, och inte fokuserade specifikt på hjärt-kärlsjukdomar, ser forskarna resultaten som osäkra. En studie pågår nu för att undersöka raloxifens påverkan på hjärtat, men resultaten kommer inte vara tillgängliga på flera år än.

Johan Calltorp ordförande i Fammi

0

Calltorp arbetar sedan 2000 som hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen. Tidigare har han bland annat tjänstgjort vid Nordiska Hälsovårdshögskolan i Göteborg och byggt upp en samhällsmedicinsk enhet inom Stockholms läns landsting.

Till chef för Fammi utsågs som väntat familjeläkaren och Fammi-utredaren Göran Sjönell.

Fammi, som formellt bildades den 18 februari, ska fungera som ett nationellt center för kunskapsutveckling och kunskapsspridning för att stärka kommunernas och landstingens primärvård.

En huvuduppgift för institutet är att ge all personal inom primärvården möjlighet till kompetensutveckling och fortbildning.

Tidigare artiklar om det nya familjemedicinska institutet nås via länkarna i högermarginalen.

Celecoxib ger inte ökad risk för hjärtinfarkt eller stroke

0

Den retrospektiva analysen visar bland annat att användning av Celebra, vid två till fyra gånger den rekommenderade dosen för behandling av ledbesvär och smärttillstånd, inte är förknippad med ökad risk för hjärtinfarkt eller stroke jämfört med de traditionella NSAID-preparaten ibuprofen och diklofenak.

Förekomsten av allvarliga hjärtkärlrelaterade händelser var likartad vid en jämförelse mellan Celebra och NSAID-preparaten (både gemensamt och vart för sig) för hela patientgruppen, samt för den delgrupp av patienterna som inte använde acetylsalicylsyra. Detta gällde både alla allvarliga blodproppsfall sammantaget och enskilda typer av hjärtkärlbesvär.

Tidigare artiklar om cox II-hämmarnas hjärtkärlsäkerhet nås via länkarna i högermarginalen.

BMJ-tidningar gratis till världens fattigaste länder

0

BMJ:s specialisttidningar, såsom Gut, Heart och Thorax, släpps helt fria på internet till alla som bor i världens 100 fattigaste länder. Länderna utgör en majoritet av världens befolkning, skriver tidningens chefredaktör Richard Smith.

Det är länder som betecknas låginkomst- och lågmellaninkomstländer som omfattas och innefattar bland andra Eritrea, Ukraina, Afghanistan, Zambia, Iran, Sri Lanka och Cuba.

I ett pilotprojekt har tidningarna varit tillgängliga för de 50 fattigaste länderna men utökas alltså nu. Samtidigt är BMJ noga med att påpeka att man inte är ensamt om denna generositet, samt att kritiker undrar hur mycket gott det egentligen gör när tillgången till internet i dessa länder är låg. BMJ menar att tillgången förbättras hela tiden. Dessutom kan initiativ som detta och andra bidra till att utbyggnaden skyndas på.

Läkemedelskostnaderna ökar

0

Jämfört med övriga Europa och USA är kostnadsökningen måttlig visar statistik från Apoteket AB. Mellan september 2000och september20001 var den genomsnittliga försäljningsökningen i Europa 9 procent, i USA 16 procent och Japan 4 procent.

Den måttliga ökningen antas bero på tre saker: Ökad parallellimport och trycket från generika, låg volymökning beroende bland annat på mindre förpackningar och på att få nya läkemedel introducerats förra året.

Användningen ökar knappt

Bara en procent av ökningen beror på en ökad användning av läkemedel. Resten av ökningen står nya och dyrare behandlingar för. Statinerna forsätter till exempel att öka beroende på ändrade rekommendationer för behandling av förhöjda blodfetter. Blodfettssänkaren Zocord såldes till exempel för 659 miljoner kronor förra året och blev därmed det mest sålda läkemedlet i Sverige.

De två stora förlorarna förra året var Xenical och Losec/LosecMups. Båda preparatens försäljning minskade med drygt 200 miljoner jämfört med 2000. Minskningen för magsårsmedlet Losec beror framför allt på att Lanzo tagit marknadsandelar. Lanzo är också det preparat som ökade sin försäljning mest jämfört med året innan. Men trots minskningen ligger Losec Mups på andra plats på försäljningslistan.
Att Xenical minskade beror förstås på att subventionen drogs in i april förra året.

Av cirka 4 000 receptbelagda läkemedel står 20 stycken för 26 procent av försäljningen. Zocord, Losec Mups, Cipramil, Zoloft och Lipitor är de fem största.

De tre största grupperna var 2001 liksom året innan Nervsystemet med 20 procent, Hjärta/kretslopp med 14 procent och Matsmältning/ämnesomsättning med 14 procent av den totala försäljningen.

Bland kvinnor är SSRI den största gruppen, bland män statiner.

Felaktig indikation för syrahämmare vanligast bland lungpatienter

0

Bland patienter inlagda på en lungmedicinsk avdelning på Sahlgrenska i Göteborg var det relativt vanligt att patienter som behandlades med kortison också fick syrahämmande medel. Som en förebyggande åtgärd.

? Men det är en myt att man får magsår av kortison, säger docent Einar Björnsson på sjukhusets gastrosektion och ordförande i Läkemedelskommitténs terapigrupp för mag-tarmsjukdomar.

? Det är väldokumenterat att kortison inte ökar risken för magsår. Det är om man samtidigt behandlar med NSAID- medel som risken är förhöjd.

För att få en uppfattning om förskrivningen av syrahämmande medel har man på Sahlgrenska sjukhuset gått igenom indikationerna för 194 inneliggande patienter på en akutmedicinsk, två kirurgiska och en lungmedicinsk avdelning.

Det visade sig att 43-70 procent av patienterna, beroende på vilken avdelning patienterna låg, hade en felaktig indikation. Flest felaktiga hade man på den lungmedicinska avdelningen, där bara 30 procent hade en indikation motsvarande nuvarande konsensus.

Varför de felaktiga indikationerna var vanligast bland lungpatienter ska man undersöka vidare.

Användningen av antibiotika minskar mycket lite

0

I mitten av 1990-talet minskade användningen av antibiotika något i Sverige.

?Vi vände den uppåtgående trenden. Något vi är ganska ensamma om att ha lyckats med, säger Otto Cars, infektionsläkare och ordförande i Strama-gruppen ( Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning).

Men minskningen har sedan dess planat ut och sedan 94/95 har det egentligen inte hänt något visar Socialstyrelsens senaste kvartalsrapport av läkemedelsanvändningen i Sverige.

I rapporten har Socialstyrelsens läkemedelsenhet speciellt tittat på användningen av antibiotika och antivirala medel. När det gäller de antivirala medlen är det mest anmärkningsvärda den stora skillnaden mellan länen i användningen av herpesläkemedel. Det är mer än en trefaldig skillnad mellan Stockholm och Västerbotten.

Bekymmersamt men inte panik

Även om den värsta överanvändningen av antibiotika försvann i och med trendbrottet är Otto Cars bekymrad

? Även om vi inte har något panikläge när det gäller resistens vet vi, bland annat från England, att låga siffror under en lång följd av år plötsligt kan rasa i väg.
Strama-gruppen har kartlagt behandlingen av 8000 infektionspatienter i öppenvård. Med den diagnosreceptundersökningen som underlag ska man under våren sätta upp mål för hur mycket förskrivningen kan minska.

Otto Cars pekar framför allt på tre områden där användningen bör minska radikalt: Halsfluss, öroninflammation och akut bronkit.

Läkemedelsverket kom i slutet av förra året ut med nya, betydligt restriktivare rekommendationer för antibiotikaanvändning vid halsinfektion.

? De har förstås ännu inte fått genomslag. Däremot är det trist att vi inte kommit längre när det gäller akut öroninflammation.

Stramas undersökning visar att 90 procent av barnen fortfarande får antibiotika. Samma undersökning visar också att närmare hälften av alla patienter med akut bronkit får antibiotika..

? Detta trots att den oftast orsakas av virus.

Hur mycket man kan minska användningen vill Otto Cars inte säga idag. Men när det gäller till exempel akut bronkit tror han att den nog kan minska till kanske hälften.

I Socialstyrelsens kvartalsredovisning betecknar man det som anmärkningsvärt att tetracykliner ofta används vid behandlingen av akut bronkit. Både för att användningen vid virusinfektioner är omotiverad men också risken för resistensutveckling.

En riskabel användning av kinoloner påpekas också i kvartalsredovisningen. Det är illavarslande att de fortfarande används vid behandling av nedre urinvägsinfektioner. Kinoloner är värdefulla läkemedel vid allvarliga infektioner och ett försämrat resistensläge vore därför mycket olyckligt skriver man i rapporten.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng