Annons
Home 2024

Årlig arkivering 2024

”Vi hinner inte med – fler hälsoekonomer behövs”

Helene Wallskär
-
0
”Vi hinner inte med – fler hälsoekonomer behövs”

Utan ökade resurser till att anställa fler hälsoekonomer och medicinska utredare vid TLV kan patienter hinna avlida innan de får tillgång till nya läkemedel. Så kan man sammanfatta ett av budskapen till regeringen i en ny rapport från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

Den är en delrapport inom ett regeringsuppdrag som TLV fick i fjol. Myndigheten fick då 5,1 miljoner kronor i extra medel för att kunna öka antalet hälsoekonomiska bedömningar av nya läkemedel, främst på cancerområdet.

Ska skapa jämlikhet

Sedan 2016 har TLV ett permanent uppdrag att göra hälsoekonomiska bedömningar ar klinikläkemedel, det vill säga läkemedel som används inom vården. TLV gör dessa bedömningar på liknande sätt som när myndigheten värderar receptläkemedel och beslutar om de ska subventioneras inom läkemedelsförmånen.

Ett av syftena med klinikläkemedelsuppdraget är just att dessa terapier och receptläkemedel ska bedömas enligt samma principer.

Ett annat viktigt syfte är att vården ska införa samma nya behandlingar, på samma sätt, i hela landet. TLV:s hälsoekonomiska bedömningar av klinikläkemedel lägger grunden för regionernas gemensamma nationella införande av nya terapier.

NT-rådet beställer

Regionernas gemensamma organ NT-rådet beställer bedömningarna från TLV. Först när bedömningen är klar fattar rådet beslut – ska man rekommendera regionerna att införa den nya behandlingen eller ej? Om ja, i så fall till vilka patienter och på vilket sätt?

I den nya delrapporten framhåller TLV att bedömningarna på beställning av NT-rådet är ”en grundläggande komponent i ett jämlikt, ordnat och kostnadseffektivt införande av nya klinikläkemedel. De är också en förutsättning för att läkemedel ska värderas på likartade grunder oavsett om de förskrivs på recept eller rekvireras till slutenvården.”

Patienter får vänta längre

Problemet är, enligt TLV, att myndighetens bemanning inte alls är dimensionerad för att klara den snabbt växande efterfrågan på hälsoekonomiska bedömningar.

Följden har blivit att handläggningstiderna blivit allt längre vilket i förlängningen ”innebär att patienter riskerar att försämras i sitt sjukdomstillstånd i väntan på behandling”.

I en lång rad av år har NT-rådet begärt fler bedömningar av nya terapier än TLV hunnit göra. Åren 2019-2022 gjorde TLV bara ungefär hälften så många bedömningar som NT-rådet bad om.

– Det har också gjort att det skapats en kö av nya behandlingar som väntar på utvärdering och att våra handläggningstider successivt har blivit allt längre, förklarar Sofie Alverlind, projektledare vid TLV.

Ser flera risker

År 2022 begärde NT-rådet exempelvis bedömningar av 23 nya terapier från TLV som dock bara hann göra tolv. År 2023 begärde NT-rådet ett något färre antal bedömningar än tidigare år – 17 – och TLV gjorde 14.

– Som en effekt av TLV:s ansträngda läge och de långa handläggningstiderna har NT-rådet valt att prioritera hårdare när det gäller vilka läkemedel man väljer att utvärdera inom den nationella processen. Det finns flera risker med det, säger Sofie Alverlind.

– En risk är att sjukvården får färre behandlingsalternativ. En annan är att varje region fattar beslut på egen hand om att införa nya terapier så att vi får ett mer ojämlikt införande.

Allt mer komplicerade bedömningar

Regionernas behov av bedömningshjälp har ökat successivt sedan det bildades 2015.

Bakgrunden är att det kommer allt fler precisionsmedicinska behandlingar för specifika patientgrupper, inte minst på cancerområdet. Samtidigt ökar också antalet cell- och genterapier, ATMP (avancerade terapiläkemedel), mot både vissa cancerformer och andra sällsynta sjukdomar.

Gemensamt för de nya terapierna är att prislappen ofta är väl tilltagen och att godkännandena vilar på studier där osäkerheten fortfarande är hög.

– De hälsoekonomiska bedömningarna får därmed allt större komplexitet, säger Sofie Alverlind.

Vässat rutiner

I den aktuella delrapporten redovisar TLV vad myndigheten hittills gjort inom det uppdrag att öka de hälsoekonomiska bedömningarna som kom från regeringen i juni förra året.

”Givet den korta tiden, sju månader, fram till denna delrapport, har TLV haft begränsade möjligheter att rekrytera den personal som skulle krävas för att öka kapaciteten när det gäller hälsoekonomiska bedömningar för 2023″, skriver myndigheten.

I januari förlängde regeringen också uppdragstiden till januari 2026.

Behöver fler hälsoekonomer

Hittills har TLV, enligt rapporten, främst satsat på att försöka snabba upp sina rutiner för att förkorta handläggningstiden. Men det finns också ett stort behov att rekrytera fler hälsoekonomer och medicinska utredare.

Exakt hur många framgår inte och det kan inte heller Sofie Alverlind svara på.

– Men det vi vet är att behovet av hälsoekonomiska bedömningar sannolikt kommer att accelerera ännu mer de närmaste åren.

Dialog med regeringen

Sofie Alverlind påpekar att TLV har framfört dessa synpunkter flera gånger tidigare och hon menar också att myndigheten fått gehör hos regeringen.

– Både att vi fick regeringsuppdraget och att det blev förlängt är signaler om att frågan är angelägen för regeringen. Nu är det viktigt att vi får tillräckliga och långsiktiga resurser för att klara det här arbetet.

Kritik mot tuff arbetsmiljö för apoteksfarmaceuter

Anna Bäsén
-
0
Kritik mot tuff arbetsmiljö för apoteksfarmaceuter

Nu växer de fackliga protesterna mot tuffa arbetsvillkor för apoteksfarmaceuter.

Apotekspersonal vittnar om underbemanning, stress, höga sjukskrivningstal, dålig återhämtning, tuffa scheman, bristande kompetensutveckling, svårigheter att få semester eller att ens ta rast.

Sveriges farmaceuter kritiserar bland annat den hårda arbetsbelastningen för apoteksfarmaceuter.

– Vår uppfattning är att det är en låg grundbemanning. Det är något chefer och medarbetare ständigt oroar sig över. Det kan exempelvis vara svårt att få semester när man vill ha semester, säger Agnieszka Madej, ordförande för Sveriges farmaceuter och fortsätter:

– Det är klart att det påverkar arbetsmiljön negativt om man har låg grundbemanning. Man kanske inte hinner med sina arbetsuppgifter, inte hinner ta de raster man behöver, måste hoppa in för en kollega som är sjuk eller vabbar eller stannar längre eftersom det är någon som måste stänga apoteket. Det kan också göra det svårt att planera sitt liv utanför jobbet.

Tufft för apoteksfarmaceuter

”Sveriges farmaceuter anser inte att apoteksföretagen i dag uppfyller åtagandet att vara en god arbetsgivare.” Så skriver Sveriges farmaceuter i sitt remissvar till TLV, Tandvårds och läkemedelsförmånsverket, om förslaget om höjd handelsmarginal.

Pengarna bör användas till att förbättra arbetssituationen och arbetsmiljön för farmaceuterna på apoteken, anser fackförbundet.

Låg grundbemanning kan leda till stress som påverkar patientsäkerheten, enligt fackförbundets ordförande Agnieszka Madej.

– Såklart ökar det alltid risken att det blir fel om det förekommer stress under lång tid. Och ytterst är arbetsgivaren ansvarig för arbetsmiljön, säger hon.

Annika Hage Nederström, förhandlingschef på Sveriges farmaceuter, påtalar även hon att patientsäkerheten ytterst kan hotas.

– Det finns exempelvis en ökad risk att man felexpedierar. Du kan ju själv tänka dig att det är en stressad situation om du har 25 personer i kö. Hur mycket tid har du då att ge korrekt läkemedelsrådgivning till en kund som själv kanske bara vill hem så snabbt som möjligt? Kan du som farmaceut behålla lugnet, känner du dig bekväm?

Dålig bemanning utbrett problem

Det främsta arbetsmiljöproblemet, underbemanningen, gäller inte bara enstaka apotek eller kedjor.

Underbemanning är det största bekymret rent generellt, enligt förhandlingschef Annika Hage Nederström.

– Det är jämnt fördelat på alla kedjor, det är ingen som sticker ut särskilt.

En enkät Sveriges farmaceuter nyligen gjort, som Läkemedelsvärlden var först att rapportera om, bekräftar svårigheterna. Farmaceuter på apotek är mindre nöjda med sin arbetsmiljö än sina kollegor inom life science-sektorn eller offentlig sektor.

Apoteksfarmaceuter mest missnöjda

Det är första gången Sveriges farmaceuter jämför farmaceuter inom olika branscher. Farmaceuter på öppenvårdsapotek svarar i högre grad än de övriga att deras arbetsvillkor är påfrestande, att de inte får tillräckligt med återhämtning och uttrycker missnöje med ledarskapet.

Bara en av tio farmaceuter på öppenvårdsapotek håller helt med om att arbetsbelastningen är acceptabel, jämfört med dubbelt så många inom övriga sektorer.

Apoteken behöver se över farmaceuternas arbetsmiljö, tycker Annika Hage Nederström på Sveriges farmaceuter.

– Bemanningen ska vara så god att farmaceuterna får möjlighet till rast, återhämtning och har en rimlig arbetsbelastning. De ska också ha rätt till kompetensutveckling och bra betalt.

Svår arbetsmiljö på apotek

Att situationen på apotek är tuff visar även andra undersökningar. Våren 2019 gjorde Unionen en undersökning bland sina medlemmar i apoteksbranschen.

Över 70 procent av farmaceuterna och apoteksteknikerna uppger i den undersökningen att arbetsbelastningen är för hög, skrev tidningen Kollega.

Under pandemin förvärrades arbetsmiljön på apotek än mer. Det visar en vetenskaplig studie Läkemedelsvärlden rapporterat om.

Restsituationer och läkemedelsbrister har ytterligare ökat arbetsbördan på apotekspersonalen, så pass att de numera är ett arbetsmiljöproblem i sig, vilket Läkemedelsvärlden berättat.

Apotekspersonal tjänar sämre

Det är brist på farmaceuter. Många olika arbetsgivare konkurrerar om farmaceuterna. Förutom apoteken även life science-sektorn, staten, regionerna och kommunerna.

Förutom att facket anser att apoteksföretagen planerar en för låg grundbemanning, kan det också vara svårt att rekrytera farmaceuter till de tjänster som finns

Apoteksfarmaceuter har ofta lägre löner än farmaceuter i andra sektorer. En apotekare eller receptarie inom industrin tjänar i genomsnitt 24 000 respektive 21 000 kronor mer i medellön i månaden än en apotekare eller receptarie på apotek. Detta enligt lönestatistik Svensk farmaci rapporterat om.

Andra arbetsvillkor i industrin

Obekväma arbetstider med kvälls- och helgarbete kan också göra det svårt att rekrytera farmaceuter till apotek, enligt ordförande Agnieszka Madej.

– Att arbeta som farmaceut inom industrin eller på apotek är helt olika jobb. Förutom arbetstiderna har du kundkontakt på apotek. Det kan innebära att man kan utsätts för hot, våld, kränkningar och andra oönskade beteenden, något som vi arbetar mot.

Farmaceuter på apotek som har öppet sju dagar i veckan, med långa öppettider, kastas mellan pass med olika arbetstider. Det berättar Karin Gummesson, ordförande för apotekssektionens styrelse.

– Att växla mellan tidiga morgnar, kvällar och helger, ställa om hela tiden, är slitsamt. Man jobbar i högt tempo i fem-sex dagar och har sen kanske bara någon dags ledighet innan nästa pass. Kanske jobbar man elva timmar någon dag.

Hälsorisk att jobba på apotek

Just farmaceuter på apotek har sämst resultat på alla frågor som handlar om återhämtning i Sveriges farmaceuters nya miljöenkät.

– Man ligger i ytterkanten hela tiden, det är en utmaning för hälsan, konstaterar Karin Gummesson.

Enligt Försäkringskassan är det ett riskyrke att jobba på apotek.

En studie från Försäkringskassan visar att apotekspersonal med olika utbildningar – apotekare precis som receptarier och apotekstekniker – har hög risk för sjukfrånvaro. Då handlar det om en överrisk för både fysiska och psykiska sjukdomar.

Trenden fortsätter enligt den senaste statistiken från Försäkringskassans för 2022. Både apotekare och receptarier är oftare sjukskrivna och har fler sjukskrivningsdagar än genomsnittet för personer i andra yrken med samma utbildningsnivå.

Har minimibemanning

Verksamhetens behov styr allt, menar Karin Gummesson.

Det måste alltid finnas en farmaceut på plats för att apoteket ska få ha öppet.

– Arbetsgivarna har så få farmaceuter som möjligt, en minimibemanning. De tar inte höjd för sjukdom eller vabbande. Man kan behöva hoppa in för att täcka upp för en kollega och på mindre apotek är man ofta ensam farmaceut, berättar hon.

– Dessutom krävs det att du är flexibel och kan byta arbetsplats. Jobbar du på en apotekskedja kan du bli ivägskickad för att jobba på ett helt annat apotek.

Att kombinera apoteksjobb med oregelbundna arbetstider med ett vanligt familjeliv kan vara problematiskt, säger Karin Gummesson.

– Du kanske jobbar till tio eller halv elva på kvällen, sen ska du ändå upp och se till att barnen kommer iväg på morgonen.

Svårt att få ledigt

Karin Gummesson bekräftar att det kan att det kan vara knepigt för farmaceuter att få ledigt.

– Du kan behöva lämna in önskemål ett halvår i förväg och när du fått ett schema kan det vara svårt att göra ändringar.

Att farmaceuter måste ge avkall på raster och att behöva jobba över är ingen ovanlighet, enligt Karin Gummesson.

En omöjlig ekvation

Enkäten som Sveriges farmaceuter gjort visar att farmaceuter på öppenvårdsapotek också är mest missnöjda med ledarskapet på jobbet.

Apotekssektionens Karin Gummesson är inte förvånad. Att vara en bra chef på apotek är en omöjlig ekvation, anser hon.

– Chefen ska se till att verksamheten genererar vinst, samtidigt vara en bra ledare och hålla ihop gruppen och måste dessutom själv göra akututryckningar för att hoppa in och fylla hål i schemat. Det är otroligt taskiga förutsättningar för att vara en bra chef.

Apoteksfarmaceuter är lojala

Karin Gummesson poängterar att facket arbetar med arbetsmiljön på apotek. Sveriges farmaceuter har, tillsammans med Unionen, anmält tre apotek i Värmland till Arbetsmiljöverket på grund av brister i arbetsmiljön.

Men Karin Gummesson medger att det är sällsynt att de går i konflikt med arbetsgivare.

– Farmaceuter är nog en väldigt snäll grupp. Vi är tålmodiga och lojala, även om sjukskrivningstalen sticker iväg. Vi har ju ett samhällsansvar.

Förutom recepthantering och läkemedelsinformation har farmaceuterna även andra arbetsuppgifter som kan verka splittrande.

–  Vi ska damma i hyllorna, sköta logistik och hantering av varor, städa penicillinrummet en gång i veckan och kontrollera hållbarhet på produkterna. Man kanske skulle se över om man kan anställa personal som gör det och renodla farmaceutrollen, funderar Karin Gummesson.

Startskott för bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljöenkäten som Sveriges farmaceuter gjort är startskottet för fackförbundets fördjupade arbete med arbetsmiljöfrågor, enligt förhandlingschef Annika Hage Nederström.

– Arbetsgivarna behöver ställa sig frågan hur de blir en attraktiv arbetsgivare för farmaceuter. Vår uppfattning är att för att farmaceuter ska hålla över tid så krävs en god arbetsmiljö, relevant kompetensutveckling och bra farmaceuter ska ha bra betalt, säger hon.

Fotnot: Nästa vecka kommer nästa artikel om apotekens arbetsmiljö. Då svarar arbetsgivarnas företrädare på kritiken.

”Vi är nöjda med vaccinationstäckningen”

Anna Bäsén
-
0
”Vi är nöjda med vaccinationstäckningen”

Knappt 80 procent av de allra äldsta på särskilt boende är nu vaccinerade med den rekommenderade påfyllnadsdosen mot covid-19. Bland dessa äldre äldre, som personer som är 80 år och över ibland kallas, som inte bor på särskilt boende är vaccinationstäckningen över 80 procent.

Snittet för riket när det gäller personer som är 80 år och över ligger på 76,5 procent, enligt Folkhälsomyndighetens senaste statistik.

– Att nästan 80 procent av personer över 80 år har vaccinerats är en hög siffra, klart högre än de flesta andra europeiska länder, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén på Folkhälsomyndigheten till Läkemedelsvärlden.

I gruppen seniorer mellan 65 och 79 år är vaccinationstäckningen nästan 70 procent, enligt Magnus Gisslén.

Nöjd med vaccinationstäckningen

Startskottet för hösten och vinterns samordnade nationella vaccinationskampanj gick den 7 november förra året. Regionerna erbjöd riskgrupper vaccinering mot både influensa och covid-19 vid samma tillfälle.

Precis som är brukligt med vaccination mot säsongsinfluensan kunde personer på särskilda boenden vaccineras två-tre veckor tidigare.

– Det började lite trögt men nu har vi relativt bra täckning både vad det gäller vaccination mot säsongsinfluensan och covid-19, säger Magnus Gisslén.

Oro för vaccinationstäckningen

Andra myndigheter, däremot, uttrycker oro över låg vaccinationstäckning i Europa som helhet. En av dem är den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC:s expert på luftvägsburna virus, Edoardo Colzani.

I en intervju med Reuters säger Colzani att täckningen mot covid-19, enligt tidiga data från ECDC, ”är långt under pandeminivåerna”.

Enligt Reutersartikeln anser världsorganisationen WHO att vaccintäckningen borde vara 100 procent för högriskgrupperna, som äldre och personer med nedsatt immunförsvar.

Covidfallen ökar på södliga breddgrader och covid-19 är fortfarande inte ett säsongsbundet virus, enligt WHO.

Har ingen fast nivå

Den svenska Folkhälsomyndigheten har inte en fast nivå för önskvärd vaccinationstäckning mot covid-19 i olika grupper, enligt statsepidemiolog Magnus Gisslén.

Men hur ser du på WHO:s rekommendation om 100 procents vaccinationstäckning till högriskgrupperna, som äldre?

– Vi eftersträvar så hög vaccinationstäckning som möjligt för grupper med högre risk för allvarlig sjukdom, säger Magnus Gisslén.

Regionerna har gemensamt med smittskydd gjort en stor ansträngning med vaccinationskampanjen, enligt statsepidemiologen.

– Vi kan aldrig nå 100 procents vaccinationstäckning, det är en omöjlighet. En del kanske just har haft covid-19 och har ett skydd. Andra vill inte vaccineras och det kan också finnas andra skäl, säger statsepidemiologen och fortsätter:

– Sen finns det såklart alltid några som borde vaccinerats men som av olika skäl inte gjort det.

Svårt jämföra vaccinationstäckningen

Magnus Gisslén tycker också att det är svårt att jämföra olika delar i världen.

– Förutsättningarna är olika. I Sverige erbjöd vi en dos till de allra äldsta våren 2023. I höstas fick äldre på särskilda boenden också tillgång till vaccin några veckor innan vi började med de övriga.

Vårens covidvaccinationer 2023 däremot, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, visar på ett betydligt sämre slutresultat än Folkhälsomyndighetens nya statistik.

Tidpunkten diskuteras

Men tajmingen för höst- och vintersäsongens samordnade nationella vaccinationskampanjen är inte okontroversiell.

Tidpunkten har bland annat diskuterats av virusforskaren Ali Mirazimi samt apotekaren och vaccinsamordnaren Erik Fredholm i Läkemedelsvärlden.

Statistiken visar att Sverige fick en ökning av antalet bekräftade covidfall i slutet av oktober och i november. Alltså före och precis i starten av Sveriges samordnade nationella vaccinationskampanj mot säsongsinfluensa och covid-19.

Enligt Magnus Gisslén är det för tidigt att utvärdera om tidpunkten var rätt.

– Skyddet ska ju hålla hela säsongen för covid och för influensa. Vi vet inte hur smittspridningen kommer att utvecklas under våren. Vi kommer noga analysera om valet av tidpunkt var den bästa och dra lärdomar av detta inför nästa säsong.

Kan bli samordnad kampanj även i höst

Som Läkemedelsvärlden berättat kommer fler att få betala själva för covidvaccin våren 2024. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination, som företrädesvis ska ske i april, för en mindre grupp.

Personer som fyllt 80 år samt personer 65 år och äldre som har mer omfattande dagliga insatser får gratis vaccin.

Den kommande höst- och vintersäsongen kan det återigen bli aktuellt med en samordnad vaccinationskampanj mot både covid-19 och influensa.

– Om situationen är likadan finns goda skäl för samvaccination även hösten 2024. De data vi har visar att det har varit framgångsrikt och bidragit till hög täckning av både covid-19- och influensavaccination, säger Magnus Gisslén.

Men ännu är det är för tidigt att säga säkert hur det blir i höst, poängterar han.

– Vi följer hur epidemierna utvecklar sig, det kan ändra sig.

Fortfarande stora problem hos TLV efter hackerattack

Helene Wallskär
-
0
Fortfarande stora problem hos TLV efter hackerattack

Den ryska hackerattack som för snart två veckor sedan drabbade företag och myndigheter i Sverige, ställer fortfarande till problem på flera håll. På Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, fortsätter ett intensivt arbete med att återställa myndighetens olika digitala system efter attacken.

– Vi har fullt fokus på detta tillsammans med vår IT-leverantör Tietoevry, men det finns ännu ingen prognos för när alla system kommer att vara återställda, säger TLV:s kommunikationschef Maria Bjurö till Läkemedelsvärlden.

Hackerattack drabbade brett

En rysk grupp kallad Akira riktade lördagen 20 januari en hackerattack mot den stora IT-leverantören Tietoevry och följdverkningarna spred sig som en löpeld i det svenska samhället.

Enligt SvT drabbades bland andra 120 myndigheter i vårt land. En av dessa var, som Läkemedelsvärlden rapporterat, TLV. Där påverkar attacken fortfarande flera delar av verksamheten.

I dag meddelar myndigheten att prissänkningar som skulle ha genomförts 1 juni måste skjutas upp till november på grund av IT-angreppet. Det handlar om prissänkningar enligt den så kallade 15-årsregeln.

Regeln innebär att man kan sänka priset på vissa läkemedel som blivit 15 år eller äldre och har svag eller ingen konkurrens av generika (kopior).

Diariet är borta

TLV gör dessa prissänkningar två gånger om året, 1 juni och 1 november. Men för att göra dem behöver man ur databasen kunna ta fram en lista över vilka läkemedel som är aktuella för att få lägre pris.

– Den listan kan vi inte få fram förrän våra IT-system är återställda, förklarar Maria Bjurö.

Till det som är utslaget hos TLV hör databasen med aktuella priser för läkemedel och förbrukningsartiklar. E-ansökan fungerar inte heller. Dessutom är myndighetens hela diarium försvunnet.

Enligt Maria Bjurö är det ännu oklart hur mycket av diariet som går att återskapa:

– Frågan om vilken backup som finns får vi ta senare med IT-leverantören, men där är vi inte ännu.

Avslutar satsning på omstridd Alzheimerterapi

Helene Wallskär
-
0
Avslutar satsning på omstridd Alzheimerterapi

Det amerikanska läkemedelsföretaget Biogen slutar att sälja och utveckla antikroppsläkemedlet Aduhelm (adukanumab). Företaget ska i stället fokusera på fortsatt utveckling och marknadsföring av efterföljaren Leqembi (lekanemab) som bygger på en svensk upptäckt.

Detta innebär också att Biogen lägger ned den pågående fas IV-studien Envision där även svenska kliniker medverkar.

Lämnar tillbaka Aduhelm

Biogen lämnar tillbaka de globala rättigheterna till Aduhelm till det schweiziska läkemedelsföretaget Neurimmune som ursprungligen tog fram läkemedlet.

Biogen framhåller i ett pressmeddelande att beslutet att släppa Aduhelm inte beror på några frågetecken kring säkerhet och effekt. I stället ska det handla om ett strategiskt beslut i syfte att prioritera satsningen på det närbesläktade Alzheimerläkemedlet Leqembi.

Krävde mer klinisk forskning

Båda läkemedlen är monoklonala antikroppar som rensar bort skadliga ansamlingar av proteinet amyloid-beta i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom.

Adukanumab var först att få ett läkemedelsgodkännande. Det skedde när amerikanska FDA efter en hel del oenighet bland inkopplade experter, som Läkemedelsvärlden rapporterade, fick ett accelererat godkännande 2021.

Biogen hade i studierna visat att adukanumab rensade bort amyloidplack, men misslyckats med att tydligt visa en klinisk förbättring hos försökspersoner.

FDA satte därför som villkor att företaget efter godkännandet måste göra fler kliniska studier och bevisa även den kliniska effekten. Biogen startade då den kliniska studien Envision, där bland andra svenska kliniker i Stockholm, Göteborg och Skåne deltar.

Det är denna studie som nu stoppas.

Gick bättre för lekanemab

I EU fick adukanumab senare nobben av läkemedelsmyndigheten EMA som ansåg att nyttan inte övervägde riskerna med behandlingen.

I USA har lanseringen av Aduhelm också stött på en hel del motstånd från sjukförsäkringssystem som varit tveksamma till att bekosta denna behandling för sina försäkringstagare.

Lite lättare har resan varit för Biogens andra antikropp mot tidig Alzheimers sjukdom – ursprungligen svenskutvecklade Leqembi (lekanemab). En nyckelfaktor är den fas III-studie som kom i fjol och visade en 27-procentig minskning av Alzheimersymtom jämfört med placebo efter 18 månaders behandling.

Forskare blir allt mer övertygade om att det som avgör om man får klinisk effekt eller ej är hur mycket amyloid som behandlingen kan rensa bort.

Leqembi har fått ett ordinarie godkännande av FDA. Det är även godkänt i bland annat Japan och Kina och är under granskning hos EMA.

Aduhelm har banat väg

Biogens beslut att nu släppa Aduhelm till förmån för Leqembi påverkas också av att flera andra företag har liknande antikroppar på gång. Detta kan snart komma att öka konkurrensen.

I sitt pressmeddelande framhåller företagets chef Christopher A Viehbacher att satsningen på Aduhelm har varit viktig för forskningen om nya Alzheimerläkemedel:

– När man söker nya behandlingar kan ett genombrott bli den grund som gör att framtida läkemedel kan utvecklas. Aduhelm var en sådan banbrytande upptäckt som banade väg för en ny klass av läkemedel.

Schweiziska Neurimmune som nu får tillbaka Aduhelm skriver på sin webbplats att bolaget kommer att fortsätta utveckla adukanumab mot Alzheimers sjukdom. Detta för att försöka få få fram läkemedel som går att ge med vanliga subkutana injektioner i stället för som nu med intravenösa infusioner.

Kraftigt ökad vinst för Novo nordisk förra året

Helene Wallskär
-
0
Kraftigt ökad vinst för Novo nordisk förra året

Försäljningen av läkemedel mot diabetes och obesitas (fetma) gav i fjol en kraftigt ökad vinst för Novo nordisk. Det framgår av det danska läkemedelsbolagets årsrapport för 2023. Där rapporterar företaget vinst- och försäljningssiffror som är ännu högre än många bedömare hade väntat sig.

Nyhetsbyrån TT skriver, citerad i SvD Näringsliv (bakom betalvägg), att ”vinsten rusar” och att Novo nordisk ”växer så det knakar”. Företaget nyanställde omkring 6 000 personer i fjol, bara i Danmark.

GLP-1-analoger ligger bakom

Bakom framgångarna ligger framför allt företagets omtalade läkemedel Ozempic (semaglutid) och andra så kallade GLP-1-analoger mot diabetes och obesitas (fetma).

Inom området diabetes och obesitas steg försäljningen med 38 procent jämfört med året innan. Novo nordisk sålde diabetes- och obesitasläkemedel för totalt 215 miljarder danska kronor (ungefär 325 miljarder svenska kronor).

Det betyder att denna läkemedelsgrupp stod för merparten av företagets försäljning på totalt 232 miljarder danska kronor (drygt 350 miljarder svenska kronor).

Ökad vinst för Novo nordisk

En mycket kraftig ökning av försäljningen skedde, enligt rapporten, i USA.

Ett område där Novo nordisk minskade sin försäljning var läkemedel mot sällsynta sjukdomar.

Företagets rörelsevinst ökade 2023 med 44 procent räknat i fast växelkurs. Vinsten uppgick till närmare 103 miljarder danska kronor (156 miljarder svenska kronor).

Fortsätter bygga ut

I ett pressmeddelande framhåller Lars Fruergaard Jørgensen, vd för Novo nordisk, att över 40 miljoner människor i världen nu använder företagets behandlingar mot diabetes och obesitas.

– Vårt fokus för 2024 kommer att vara att nå fler patienter, utveckla vår pipeline och fortsätta att bygga ut vår produktionskapacitet.

Bättre läkemedelsrening senast 2045

Helene Wallskär
-
0
Bättre läkemedelsrening senast 2045

Senast 2045 ska reningsverk för tätorter med över 10 000 invånare i EU införa bättre läkemedelsrening av avloppsvattnet.

Reningsverk i större tätorter, med 150 000 invånare och däröver, ska vara klara med införandet senast 2039.

Det har EU-parlamentet och Europeiska unionens råd (bestående av ländernas ministrar inom relevanta områden) nu enats om. Tillsammans med en rad andra överenskommelser finns läkemedelsreningen med i ett gemensamt utkast till reviderat EU-direktiv för avloppsvatten från tätorter.

Överens om bättre läkemedelsrening

I oktober 2022 presenterade EU-kommissionen, som Läkemedelsvärlden rapporterade, sitt förslag till nytt avloppsdirektiv. Femton månader senare börjar man nu närma sig målsnöret i lagstiftningsprocessen genom att EU-parlamentet och Europeiska unionens råd lyckats förhandla klart om direktivet.

De har bland annat kommit överens om detaljerna i kraven på bättre läkemedelsrening. Dessa krav innebär att reningsverken måste införa avancerad teknik som kan skilja bort läkemedelsrester och andra organiska mikroföroreningar innan avloppsvattnet släpps tillbaka ut i vattendragen.

Läkemedelsrester som kommer ut i avloppsvattnet från vårdens och hushållens läkemedelsanvändning kan ha negativa effekter på djurlivet. När det handlar om antibiotika finns också farhågor om att föroreningarna skyndar på resistensutveckling.

Stegvis införande

Rådet och parlamentet har enats om att bättre läkemedelsrening ska införas stegvis från 2033 fram till 2039 vid större anläggningar som betjänar minst 150 000 invånare (eller personekvivalenter som facktermen lyder).

Och från 2045 ska kravet gälla även mindre anläggningar för tätorter med minst 10 000 invånare.

Dock ska man här kunna göra undantag om renat stadsavloppsvatten återanvänds för jordbruksbevattning och om det inte finns några miljörisker med detta.

Företagen ska stå för 80 procent

När det gäller den omdiskuterade punkten om producentansvar i kommissionens ursprungsförslag, har rådet och parlamentet hållit fast vid samma inriktning. De har dock sänkt kravet på producenterna något och menar att tillverkare av läkemedel och kosmetika ska betala minst 80 procent av de ökade reningskostnaderna.

– Det är glädjande att ett nytt avloppsdirektiv är nära och positivt att förorenarna ska betala den dyra avancerade reningen, kommenterar Pär Dalhielm, vd på Svenskt vatten, i ett pressmeddelande.

Även kväve och fosfor

Det direktivförslag som parterna förhandlat fram innehåller även en rad andra krav på förbättrad hantering av tätorternas avloppsvatten.

Bland annat ska reningsverk för 1000 invånare och däröver kunna rena bort biologiskt syreförbrukande ämnen senast 2035.

Även reningen av kväve och fosfor måste förbättras. Senast 2039 ska orter med 150 000 invånare och mer ha sådan rening och senast 2045 ska också orter med 10 000 och däröver rena kväve och fosfor.

Snart i mål

Den framförhandlade direktivtexten ska nu godkännas formellt av både rådet och parlamentet.

Sedan väntas EU inom kort presentera det färdiga direktivet.

Fyra regioner klarade mål för antibiotika på recept

Helene Wallskär
-
0
Fyra regioner klarade mål för antibiotika på recept

Under pandemin kom antibiotikaförskrivningen i Sverige för första gången ned under Stramas mål för antibiotika på recept. Det nationella nätverket Strama arbetar för en rationell antibiotikaanvändning och rekommenderar att antibiotikaförskrivningen bör minska till högst 250 recept per 1000 invånare.

Men 2022 vände, som Läkemedelsvärlden rapporterade, kurvan uppåt igen efter den kraftiga minskningen av antibiotikaförskrivningen under pandemin. Och förra året fortsatte förskrivningen att öka. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten.

Missar mål för antibiotika

Under 2023 ökade försäljningen av antibiotika på recept med åtta procent jämfört med 2022. Riksgenomsnittet var i fjol 270 recept per 1000 invånare.

Det är fortfarande en något lägre siffra än åren före pandemin, men samtidigt klart över Stramas ovan nämnda mål för antibiotika på recept.

Stora skillnader i landet

Fyra regioner höll sig fortfarande under 250 recept per 1000 invånare. Dessa var Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Jönköpings län.

Lägst förskrivning hade Region Västerbotten med strax över 222 antibiotikarecept per 1000 invånare.

Högst förskrivning hade, liksom året före, Region Skåne. Där skrev vården ut drygt 303 recept på antibiotika per 1000 invånare.

Kommentar från Folkhälsomyndigheten

Andreas Sandgren, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, kommenterar statistiken i ett pressmeddelande.

– Antibiotikaresistensutvecklingen är ett av vår tids största hot mot global hälsa. All antibiotikaanvändning driver den utvecklingen och det är därför viktigt att antibiotika bara används där den verkligen gör nytta, säger han.

– Det är viktigt med ett fortsatt fokus på att följa behandlingsrekommendationerna och att patienter får rätt vård. Sverige har fortfarande en låg användning av antibiotika jämfört med de flesta andra länder.

”Låt patientrådet vara med i beslut om nya läkemedel”

Anna Bäsén
-
0
”Låt patientrådet vara med i beslut om nya läkemedel”

Rådet för nationellt införande av nya terapier, NT-rådet, har efter kritik infört ett patientråd.

Kritiken handlar särskilt om att det svenska systemet för införande av nya läkemedel missgynnar nya behandlingar av sällsynta sjukdomstillstånd.

– Det ligger i tiden att lyssna på patienter och deras anhöriga, att fånga upp deras erfarenheter och synpunkter. Regeringskansliet har exempelvis infört ett patientråd, berättar Oskar Ahlberg.

Sitter i NT-rådets patientråd

Oskar Ahlberg är också adjungerad ledamot i själva NT-rådet, som en av två patientföreträdare. Han är också ledamot i NT-rådets patientråd.

Hans engagemang startade med att Oskar Ahlbergs son Kasper har den ovanliga och obotliga sjukdomen MPS typ 3A. Idag Oskar Ahlberg är dessutom både vice ordförande i MPS-föreningen samt vice ordförande i Riksförbundet sällsynta diagnoser.

Särläkemedel behandlas styvmoderligt

Att särläkemedel behandlas mer styvmoderligt i Sverige än i många andra länder är en av orsakerna till att ett det nu finns ett patientråd, berättar han.

Skillnaderna mellan länderna beror bland annat på på att systemen för godkännande av nya läkemedel ser olika ut.

Tandvårds- och läkemedelsverket, TLV, lyfter exempel på ojämlikheten i en kartläggning.

Patientråd breddar perspektivet

I NT-rådets patientråd representeras flera olika patientorganisationer, förutom Sällsynta diagnoser även andra patientorganisationer, som Astma- och allergiförbundet och Bröstcancerförbundet.

Vad gör patientrådet?

– Vi företräder alla patienter, inte bara den egna organisationen eller patienter med en viss sjukdom, säger Oskar Ahlberg.

– Vår roll är att ge en bredare bild av vad patienterna tycker är viktigt. Det är sådant som vi tycker man missat i sjukvården eller om det finns en annan behandling tillgänglig. Patienter har faktiskt ofta bättre koll än läkare vad som är på gång när det gäller behandlingsalternativ.

Patienten kan tycka annat är viktigt

Vad tillför ni med ert patientperspektiv?

– Vetenskapliga studier om nya läkemedel är ofta väldigt tekniska, som att läkemedelsföretaget mäter gångförmåga eller ett enskilt ämne i blodet eller urinen.

– Men ur ett patientperspektiv är detta kanske tämligen oviktigt. Visst är det bra att kunna gå lite bättre. Men symtom som smärta, trötthet eller depression är ofta betydligt viktigare för patienterna.

Vill att NT-rådet ser till hela effekten

Vad vill ni patientrådet åstadkomma? 

– Vi vill att NT-rådet blir bättre på att titta på hela effekten; hur patienten mår, som minskad trötthet och ökad funktionsförmåga.

– Jag talade exempelvis med en ung kvinna som har en variant av min sons sjukdom. Trots alla hinder studerar hon på universitet. Men den här unga kvinnan lider av sådan trötthet att hon tvingas välja mellan att gå på en föreläsning eller ha tvättstugan.

– För henne är det viktigare att både orka ha tvättstugan och gå på en föreläsning. Och eftersom hon sitter i rullstol är företagets studie av gångförmågan rätt oviktig för henne.

– Vi i patientrådet vill tillföra helhetsperspektivet.

”Patientrådets roll är rätt luddig”

Vad har patientrådet för inflytande på NT-rådets beslut?

– Vår roll är lite lite luddig idag. Ofta talar vi om övergripande och större frågor i patientrådet. Ett exempel är TLV:s rapport om stärkt tillgång till särläkemedel. Vi diskuterar inte enskilda läkemedel.

– NT-rådets ordförande Åsa Derolf, hälsoekonomen Gustaf Befrits och koordinator Kristina Aggesjö brukar sitta med på våra möten och lyssna.

Vill inte det ska vara en tesalong

Hur önskar du att patientrådets roll ska vara?

– Jag vill konkretisera hur patientrådet kan påverka på ett skarpt och vettigt sätt, och inte vara någon slags tesalong.

– Beslutsprocessen kring läkemedel bör se annorlunda ut. Det har jag tyckt länge. Jag tycker inte Sveriges modell är rättvis.

Stökigt men rättvisare i Tjeckien

– Tjecken införde ett NT-råd för att godkänna nya läkemedel ganska sent. Men deras modell är supersmart. Tjeckiens NT-råd har åtta ledamöter; två representanter för betalare/försäkringsbolag, två patientföreträdare, två läkare samt två regeringsföreträdare.

– Visst är det stökiga möten ibland. Men alla i rummet har en röst. Om NT-rådet röstar jämt, det vill säga fyra mot fyra, så har hälso- och sjukvårdsministern utslagsröst. Men på så sätt får alla berörda vara med och ta beslut. Det är mer rättvist, tycker Oskar Ahlberg.

Prövar psilocybin mot depression hos svårt sjuka

Helene Wallskär
-
0
Prövar psilocybin mot depression hos svårt sjuka

Hjälper terapi med den psykedeliska substansen psilocybin mot depression hos svårt sjuka med ALS, Parkinsons, MS och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL? Det undersöker ett europeiskt konsortium med bland andra svenska medlemmar.

EU har inom programmet Horizon beviljat ett anslag på 73 miljoner kronor (6,5 miljoner euro) till projektet.

Ser stort behov av nya terapier

Initiativtagare till den sameuropeiska psilocybinstudien är det svenska företaget Human kind labs och dess vd, organkemisten och läkemedelsforskaren Ulf Bremberg.

– Det finns ett stort behov av fler behandlingsalternativ mot depression och existentiell ångest hos svårt sjuka patienter i palliativ vård. Vi hoppas att vår forskning ska visa att psykedelisk terapi kan ha något att tillföra, säger Ulf Bremberg till Läkemedelsvärlden.

Psilocybin mot depression hos svårt sjuka

Att använda psykedeliska substanser som psilocybin, ketamin och MDMA ihop med psykologiskt stöd mot svårbehandlade psykiatriska tillstånd väcker ökande forskningsintresse. Läkemedelsvärlden har tidigare rapporterat om flera sådana studier.

I december fick också den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA den första ansökan om godkännande av ett läkemedel med en psykedelisk substans. Den gäller ett läkemedel med MDMA för behandling av posttraumatiskt stressyndrom.

Mot depression vid cancer har psykedelisk terapi med psilocybin utvärderats i flera mindre fas II-studier. År 2020 publicerade forskare även en långtidsuppföljning av en sådan mindre studie i Psychopharmacology. Resultaten har varit lovande.

I Sverige startar också forskare vid Karolinska institutet med stöd av Vetenskapsrådet i år en studie för att utvärdera just psilocybinterapi mot depression hos cancerpatienter.

Vill bredda forskningen

Nu vill Ulf Bremberg och hans medarbetare i det nya europeiska projektet undersöka om psykedelisk behandling kan hjälpa även patienter med andra svåra sjukdomar än cancer. EU har inom programmet Horizon beviljat ett anslag på 73 miljoner kronor (6,5 miljoner euro) till projektet.

– I studier på cancerområdet har man sett att en till två doser psilocybin kan ge en snabbt insättande och varaktig effekt mot depression och ångest. Det är rimligt att anta att det kan ha effekt vid andra sjukdomar också. Därför är det viktigt att undersöka säkerhet och effekt vid andra tillstånd, säger Ulf Bremberg.

Bakom projektet som fått namnet PsyPal står ett europeiskt konsortium med 19 medlemmar. Bland dessa finns flera svenska aktörer, såsom Human kind labs, stiftelsen Norrsken Mind och Stockholms och Uppsala universitet.

Fyra länder, fyra sjukdomar

Men själva forskningen kommer inte att ske här utan i fyra andra europeiska länder.

Det blir en randomiserad och placebokontrollerad studie bland patienter med depression och en av fyra livshotande och progressiva sjukdomar. Forskarna vid University medical centre Groningen i Nederländerna kommer att studera patienter med depression vid svår KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

Champalimaud foundation i Portugal fokuserar i projektet på depression vid så kallad atypisk Parkinsons sjukdom. National institute of mental health i Tjeckien ska studera patienter med multipel skleros, MS.

Och forskare vid Köpenhamns universitet och Bispebjergs sjukhus i Danmark undersöker å sin sida psilocybinterapi mot depression vid amyotrofisk lateralskleros, ALS.

Placebokontrollerad studie

Sammanlagt kommer drygt hundra patienter att ingå. De lottas till att  få antingen psilocybin eller  placebo under två dosessioner på sex till åtta timmar. De kommer också att erbjudas ett flertal terapisessioner.

– Det är mycket viktigt behandlingen sker under kontrollerade former tillsammans med en terapeut som skapar trygghet för patienten, säger Ulf Bremberg.

Han framhåller att det finns en fundamental skillnad mellan de läkemedelsbehandlingar som vården vanligtvis erbjuder svårt sjuka mot depression och existentiell ångest.

– Medan de befintliga behandlingarna är inriktade på att dämpa symtomen, handlar psykedelisk terapi snarare om att förstärka dem och vara en katalysator för samtalsterapin.

Kan vara hjälp till omorientering

Den fysiologiska effekten av psilocybin anses kunna hjälpa personen att frigöra sig från invanda, låsta tankemönster och bearbeta det förflutna. På så vis skulle behandlingen, menar Ulf Bremberg, kunna hjälpa en svårt sjuk patient till den omorientering som kan vara viktig i ett sådant livsskede.

– Det här kan aldrig bli något som passar alla. Men om det visar sig fungera kan det vara ett alternativ som kan hjälpa en del personer att varaktigt må mycket bättre trots sin svåra sjukdom.

Forskningsprojektet pågår till och med år 2026.

Fler kan få betala för covid-vaccin 2024

Helene Wallskär
-
0
Fler kan få betala för covid-vaccin 2024

Den som inte tillhör Folkhälsomyndighetens rekommenderade grupper får nu börja betala för covid-vaccin. Det är en trolig konsekvens av en ny rekommendation från Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Rekommendationen säger att regionerna bör erbjuda en kostnadsfri vaccindos i vår för dem som Folkhälsomyndigheten anser bör vaccineras. Dit hör bland andra alla som fyllt 80 år. Dit hör också personer som är 65 år eller äldre och har mer omfattande dagliga omsorgsinsatser.

– Covid-19 är fortsatt en allvarlig sjukdom och alla de som rekommenderas vaccination bör vaccinera sig, ingen ska behöva avstå av ekonomiska skäl, säger Rachel De Basso, ordförande för SKR:s sjukvårdsdelegation, i ett pressmeddelande.

Övriga kan få betala för covid-vaccin

Staten fortsätter att tillhandahålla covid-vaccin kostnadsfritt för regionerna. Men däremot ersätter staten sedan årsskiftet inte längre regionerna för vaccinationsarbetet.

Därför anser SKR att regionerna kan börja ta betalt för covid-vaccinering av personer utanför Folkhälsomyndighetens utpekade riskgrupper.

– Eftersom staten inte längre ersätter regionerna för vaccineringen så finns nu möjlighet för regioner att ta ut en patientavgift för de grupper som inte medicinskt rekommenderas vaccination, säger Rachel De Basso.

Förändring för stora grupper

Detta blir i så fall en förändring för de flesta personer i åldrarna 50-65 år som under 2023 fortfarande slapp betala för covid-vaccin. Detta trots att de inte tillhörde dem som rekommenderades vaccination.

Det blir också en förändring för 65-79-åringarna eftersom de i höstas tillhörde de rekommenderade grupperna.

Vaccinering i vår

SKR:s rekommendation gäller från och med 1 mars 2024. Från samma datum gäller även nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten om vilka som rekommenderas vaccination mot covid-19, se faktarutan.

SKR påpekar att det är upp till varje region att själv besluta om patientavgifter och eventuell avgiftsfrihet för vissa grupper.

Enligt Folkhälsomyndigheten ska vårens vaccinationsinsats i de rekommenderade grupperna ha sin tyngdpunkt i april.

Forskare hoppas på många svar om patientsäkerhet

Helene Wallskär
-
0
Forskare hoppas på många svar om patientsäkerhet

Har arbetet för patientsäkerhet på apotek förändrats efter pandemin? Den frågan vill en svensk forskargrupp undersöka.

I dagarna får därför över 5000 apotekare och receptarier som jobbar på apotek en inbjudan att medverka i studien ”Patientsäkerhetsklimatet i en föränderlig apoteksvärld – en pandemi senare”.

Enkät om patientsäkerhet på apotek

Inbjudan innehåller en länk till en enkät om farmaceuternas syn på olika faktorer som påverkar patientsäkerhet på apotek. Datainsamlingen pågår till 10 mars 2024.

Forskarna gjorde en liknande studie vintern 2021-2022, med datainsamling mitt i den sista stora vågen av pandemin.

Då hamnade fokus av naturliga skäl mycket på hur covid-19 påverkade verksamheten på apoteken. Resultaten visade, som Läkemedelsvärlden tidigare berättat, att farmaceuterna hade en tuff arbetsmiljö under pandemin, men ändå tyckte att patientsäkerheten var god.

Studien publicerades i tidskriften Exploratory research in clinical and social pharmacy.

Nu gör Göteborgsforskarna en uppföljningsstudie av patientsäkerhet på apotek för att se vad som hänt när samhället återgått till mer normala förhållanden.

Forskning värnar läkemedelsanvändarna

Forskargruppen består av Christina Ljungberg Persson, Göteborgs universitet, Björn Södergård, Åbo akademi, och Annika Nordén Hägg, Uppsala universitet.

”Att studera patientsäkerhetsarbetet på apoteken är viktigt för att värna läkemedelsanvändarna”, framhåller de i ett mejl till Läkemedelsvärlden.

”En sådan studie ger oss en inblick i hur man arbetar med patientsäkerheten på dagens apotek, ur farmaceuternas synvinkel. Den ger oss förhoppningsvis även möjlighet att lyfta fram patientsäkerhetsklimatet och det viktiga arbetet för patientsäkerheten på svenska apotek.”

Det här blir faktiskt den tredje studien med samma enkätformulär i Sverige. Den allra första genomförde forskare redan 2008 före omregleringen av apoteksmarknaden.

Listade kunskapsluckor ska stimulera forskning

Helene Wallskär
-
0
Listade kunskapsluckor ska stimulera forskning

Trettiotvå kunskapsluckor om antibiotika är nu samlade på en lista som Folkhälsomyndigheten och Platinea har tagit fram. Platinea (Plattform för innovation av existerande antibiotika) är som Läkemedelsvärlden tidigare berättat  en samverkansplattform för en rad organisationer som vill bevara nyttan av äldre antibiotika.

Den nya listan ska visa vilken forskning som är särskilt angelägen om vi ska kunna fortsätta ha tillgång till effektiv behandling av bakterieinfektioner.

Sökte kunskapsluckor om antibiotika

Detta är den tredje versionen av listan. Den första gjordes 2014. Sedan kom en uppdatering 2019 och nu ytterligare en revidering 2023.

Charlotta Edlund, antibiotikaexpert på Folkhälsomyndigheten, är en av dem som leder projektet. Läkemedelsvärlden talade med henne.

Hur gjorde ni för att få fram den nya listan?

– Vi började med att skicka ut en enkät via Vetenskapsrådet till omkring 700 forskare, kliniskt verksamma och andra experter med intresse för antibiotika. Drygt 200 förslag på studier och kunskapsluckor kom då in.

– Förslagen bearbetades sedan av en extern referensgrupp med 26 experter och av en arbetsgrupp på tre personer där jag ingick. Vi försökte ställa samman de inkomna förslagen så objektivt som möjligt och göra en syntes av dem. Resultatet blev en lista med 32 viktiga kunskapsluckor inom elva områden.

Mer precisionsmedicin i dag

Vilka förändringar syns jämfört med 2014 och 2019 års listor?

– En del av forskningsbehoven på de två tidigare listorna återkommer även denna gång. Frågorna är inte lösta. Andra förslag är nya. Några områden som fått ökat fokus under de senaste tio åren är precisionsmedicin inom antibiotikabehandling, vårdhygien, den digitala vårdens påverkan samt olika frågor om samspelet mellan antibiotika och tarmens bakterieflora, mikrobiotan.

Varför gör ni det här jobbet?

– Forskning om äldre antibiotika måste samhället finansiera. Detta eftersom företagen ofta inte har så stort intresse att satsa på forskning om läkemedel där patenten gått ut och priserna har sjunkit. Då hoppas vi att vår inventering ska bidra till att man satsar på det som är mest angeläget att studera.

– Vår förhoppning är därför att Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer ska ta hänsyn till listan vid sin anslagsgivning. Men det finns förstås inga garantier för att det blir så.

Har gett uppslag till flertal studier

Vilka resultat har de tidigare inventeringarna gett?

– Det är svårt att utvärdera de exakta effekterna. Men vi vet att 2014 års lista låg till grund för bland annat två stora kliniska studier som Folkhälsomyndigheten genomförde. Och 2019 års lista ligger bakom flera av de projekt som Platinea har satsat på.

Blir det en ny inventering av kunskapsluckor om antibiotika om fem år igen?

– I varje fall finns ambitionen både hos Folkhälsomyndigheten och Platinea att fortsätta att revidera listan med femårsintervall. Sedan får vi se vad som händer.

Industrikritik mot Tegnells nya vaccinutredning

Anna Bäsén
-
0
Industrikritik mot Tegnells nya vaccinutredning

Anders Tegnell lämnade över sin vaccinutredning till regeringen i fredags förra veckan. Utredningen förslår bland annat förslag en ny undantagsbestämmelse, som Läkemedelsvärlden var först att berätta om, så regeringen ska kunna ta snabbare beslut.

Undantagsbestämmelsen gör att regeringen, exempelvis vid en pandemi, kan ta beslut om att en smittsam sjukdom omfattas av nationella vaccinationsprogram även om grundkriterierna inte är uppfyllda.

Men Bengt Mattson, vaccinexpert på Läkemedelsindustriföreningen, Lif är inte helt nöjd med Anders Tegnells vaccinutredning. Förslagen är ”lovvärda” men de räcker inte hela vägen, säger han i ett pressmeddelande från Lif.

Saknar konkreta förslag i vaccinutredning

Anders Tegnell vill, i sin vaccinutredning, ha ett ett livsloppsperspektiv.

Med det menas ett tydligare fokus på nationella vaccinationsprogram som skyddar individer och befolkning från sjukdom genom hela livet och ”och inte som i dag där vi skyddar personer i vissa grupper från sjukdomen under hela eller delar av livet”.

Men Lif saknar konkreta förslag om ett nationellt vaccinationsprogram för vuxna, utan att regionala vaccinationsinsatser även framöver ska fylla det behovet.

– Lif har länge efterlyst ett omfattande vaccinationsprogram för vuxna, säger Bengt Mattson i pressmeddelandet.

– Det skulle förebygga allvarliga sjukdomar genom hela livet, vilket inte bara räddar liv utan också bidrar till bättre hälsa och minskad sjukfrånvaro – en hörnsten i folkhälsoarbetet.

Utökat register i vaccinutredning

Utredningen rekommenderar att regionerna ska samordna införandet av vaccinationer som inte ingår i de nationella programmen. Det finns en samarbetsstruktur för läkemedel som skulle kunna hantera detta.

Lif varnar för att det leder till fortsatta geografiska ojämlikheter. ”Det är en inbyggd svaghet i regionala insatser och en av anledningarna till att det behövs ett nationellt ansvar istället.” skriver föreningen.

Saknar tydliga skrivningar

Enligt vaccinutredningens förslag ska det nationella vaccinationsregistret utökas så att även vaccinationer regionerna själva initierar ingår.

Ett heltäckande register är nödvändigt för uppföljning, vård och forskning, poängterar Lif i sitt pressmeddelande.

Föreningen saknar dock tydliga skrivningar om hur man ska säkra att vaccinationerna faktiskt blir registrerade. Föreningen hoppas att rapporteringen kommer på plats skyndsamt, som utredningen förespråkar.

Vill se snabbare utvärdering

Lif vill att processen för att ta in nya vaccinationer i de nationella programmen snabbas upp. Det ger hälsovinster.

Föreningen exemplifierar med att det finns ett färdigt förslag att ta in influensavaccin i ett program för vuxna. Folkhälsomyndigheten presenterade det redan 2016.

”Det pekar på behovet av att effektivisera utvärderingsprocessen, något som utredningen tyvärr inte rekommenderar.” skriver Lif.

Saknar vaccinprogram för äldre

Fler satsningar på vaccin behövs för arbetet med folkhälsan, tycker Lif.

Bengt Mattson säger i pressmeddelandet att utrednings förslag är lovvärda men att de inte räcker hela vägen.

– Det krävs nationella vaccinationsprogram för sjukdomar som slår hårt mot den äldre befolkningen. Inte minst är det viktigt för att bromsa den ökande antibiotikaresistensen.

– Vi behöver också tydligare och snabbare processer kring utvärdering och implementering av nya vacciner och ett vaccinationsregister som är så heltäckande att det kan ligga till grund för digitala vaccinationskort för alla i Sverige. Då kan vi leva upp till ambitionen om ett livsloppsperspektiv och utnyttja vaccinernas fulla potential för folkhälsan.

Söker läkemedel som räddar hjärnans funktioner

Helene Wallskär
-
0
Söker läkemedel som räddar hjärnans funktioner

Trots att det går att bota bakteriell hjärnhinneinflammation med antibiotika, får drabbade barn ofta bestående nedsättningar av hjärnans funktioner. Det visar en ny studie från Karolinska institutet som har publicerats i Jama network open.

Bakom studien står docent Federico Iovino, Institutionen för neurovetenskap, och hans medarbetare. Forskarna kartlägger långtidseffekterna av bakterieorsakad hjärnhinneinflammation och söker läkemedel som kan förebygga dessa skador.

– Om ett treårigt barn får en försämrad kognition, en motorisk funktionsnedsättning, en försämrad eller förlorad syn, eller hörsel så har det stor påverkan, säger Federico Iovino i ett pressmeddelande.

– Det här handlar om livslånga funktionsnedsättningar som blir en stor börda både för individen och för samhället eftersom de drabbade behöver stöd från sjukvården resten av livet.

Kartlägger bakteriell hjärnhinneinflammation

I den aktuella studien analyserade forskarna data från det svenska kvalitetsregistret över bakteriell hjärnhinneinflammation. De använda data om drygt 3 500 personer som drabbades av en sådan infektion som barn.

Forskarna jämförde dem med över 32 000 kontrollpersoner i den allmänna befolkningen. Uppföljningstiden var i genomsnitt 23 år.

Resultatet visar att neurologiska funktionsnedsättningar genomgående är mycket vanligare bland dem som hade hjärnhinneinflammation som barn. Exempel på sådana funktionsnedsättningar är kognitiv nedsättning, krampanfall, syn- eller hörselrubbningar, motoriska problem och beteendestörningar.

Utvecklar nya läkemedel

Ungefär en av tre som drabbats av bakterieorsakad hjärnhinneinflammation hade minst en neurologisk funktionsnedsättning jämfört med en av tio i kontrollgruppen.

– Detta visar att även om den bakteriella infektionen är botad så är det många som lider av neurologiska funktionsnedsättningar efteråt, säger Federico Iovino.

Han och hans medarbetare går nu vidare för att försöka förbättra framtidsutsikterna för barn med den svåra infektionen.

– Vi försöker utveckla behandlingar som kan skydda nervcellerna i hjärnan under det tidsfönster på några dagar som det tar för antibiotika att få full effekt.

– Vi har nu mycket lovande data från mänskliga nervceller och ska precis gå in i en preklinisk fas med djurmodeller. Så småningom hoppas vi kunna presentera detta i kliniken, säger Federico Iovino.

Forskningen finansierades av läkemedelsföretaget Merck & Co (i Sverige MSD).

IT-attack tvingar apotekare 25 år tillbaka i tiden

Anna Bäsén
-
0
IT-attack tvingar apotekare 25 år tillbaka i tiden

Systemet för att beställa läkemedel på Akademiska universitetssjukhuset i Uppsala har slagits ut av helgens omfattande IT-attack.

IT-attacken gör att läkemedelsförsörjningen på Akademiska sjukhuset flyttas tillbaka 25 år i tiden. Nu är det återigen penna och papper – rekvisitionsblanketter – som gäller för apotekarna.

– De är våra bästa kompisar just nu, säger Hans Sjöberg, chefsapotekare på Akademiska sjukhuset till SVT Uppsala.

I stabsläge efter IT-attack

Hacker-angreppet på finska IT-leverantören Tietoevry slår hårt och brett. Riksdagen, myndigheter, regioner och kommuner är utsatta.

Region Uppsala är i stabsläge sedan igår på grund av IT-attacken, vilket DN rapporterat (bakom betalvägg).

Regionen får nu i vissa fall ta till sina reservrutiner och manuell hantering. Men det är ingenting som patienter märker av, säger Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala i ett pressmeddelande.

IT-attack ger merarbete

Helgens IT-attack har framförallt lett till problem med att nyregistrera och lista patienter. Det har också drabbat systemen för ekonomi och beställningar, exempelvis när det gäller beställningar av läkemedel.

Läkemedelsförsörjningen på sjukhuset beställer och tillhandahåller läkemedel som behövs på sjukhuset.

– Det blir merarbete för oss, säger chefsapotekare Hans Sjöberg till SVT Uppsala.

Samma som på 90-talet

På Läkemedelsförsörjningen får de nu använda sig av penna och rekvisitionsblankett för att beställa läkemedel.

– Det blir definitivt att gå tillbaka till den situation där jag började på sjukhusapotek i slutet av 90-talet och början på 2000-talet. Då var det ju på papper från början så det är på samma som då, säger chefsapotekare Hans Sjöberg.

”Har en plan C”

Hittills flyter back up-planen att återgå till papper och penna på bra.

På Akademiska universitetssjukhusets läkemedelsförsörjning är man beredd om det skulle bli fortsatta problem.

– Vi ser att det fungerar och ännu har inga störningar skett i leveranserna, men om det skulle bli så har vi även en ”plan C”. Och de diskussionerna är redan påbörjade, säger Hans Sjöberg till SVT Uppsala.

IT-attack mot TLV

Den IT-attack som drabbade leverantören Tietoevry har även slagit mot Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Flera av myndighetens digitala tjänster går inte att använda.

I ett pressmeddelande går TLV ut med information till apoteken. Den digitala tjänsten ”anmälan om otillgänglighet av periodens vara” är inte tillgänglig.

TLV uppmanar apoteken att i första hand expediera reserver om periodens vara inte är tillgänglig. I andra hand ska expedierande farmaceut ta de läkemedel som har det lägsta priset och som är beställningsbart för apoteken.

Pris- och beslutsdatabas ur funktion

TLV:s pris- och beslutsdatabas fungerar inte heller. Det betyder att apotekspersonalen får leta efter prisuppgifter på annat håll, som på myndighetens hemsida eller via E-hälsomyndigheten.

Myndigheten har ingen prognos för när IT-problemen kommer att vara lösta. Så snart de digitala tjänsterna fungerar igen så informerar TLV om detta via sin hemsida.

1...26272829Sida 27 av 29