Annons
Home 2021

Årlig arkivering 2021

Rustar för fortsatt ökning av RS-virus

Marie Ericsson
-
0
Rustar för fortsatt ökning av RS-virus

Under coronapandemin har det skett en tydlig minskning i antalet fall av RS-virus. Detta beror på att de restriktioner som har funnits i samhället på grund av covid-19 även har bidragit till en minskad spridning av andra virus. Men nu när restriktionerna börjar hävas har man i flera länder börjat se en ökning, trots att RS-virus vanligtvis sprids under vintern. Så även i Sverige.

‒ Nivåerna är inte så höga att vi skulle kalla det en epidemi men vi ser en viss smittspridning och har vi har fått rapporter från flera håll om att barn har blivit inlagda på sjukhus. Vi väntar oss en tidigare start än vanligt för en hög smittspridning av RS-virus, säger AnnaSara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Intensiv spridning av RS-virus vartannat år

RS-virus (respiratory syncytial virus) orsakar akut luftvägsinfektion med symtom från en lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation eller bronkiolit. Oftast är sjukdomen lindrig, men barn under ett år och barn som tillhör en riskgrupp riskerar att bli allvarligt sjuka.

Utbrott av RS-virus kommer i årliga epidemier under vinterhalvåret och i Sverige finns ett mönster med kraftigare epidemier vartannat år. Under vintern 2019-2020 var det lågsäsong för RS-virus, och därför väntades en mer intensiv epidemi under förra vintern, men denna uteblev alltså på grund av de restriktioner som fanns för covid-19. Enligt Folkhälsomyndigheten skulle den höga smittspridningen därför kunna bryta ut denna vinter i stället.

‒ Hur intensivt det blir beror förstås på vilka restriktioner vi fortsätter att ha för covid-19. Vi har ju inte återgått helt till det vanliga livet än, men om vi skulle göra det riskerar det att bli en hög smittspridning av RS-virus, säger AnnaSara Carnahan.

Utifrån de prognoser som hittills har gjorts finns det också en risk att en epidemi bryter ut tidigare än vanligt.

‒ Det är ett möjligt scenario som vi vill uppmärksamma både vården och småbarnsföräldrar på, säger AnnaSara Carnahan.

För tidigt födda får förebyggande läkemedel

Vid en mild RS-virusinfektion krävs inte någon specifik behandling. Om en person drabbas av svåra luftvägssymtom kan det dock behövas behandling med syrgas, och i vissa fall i respirator. Ibland behandlas svåra infektioner också med antivirala läkemedel i inhalationsform, men det finns ingen bevisad positiv effekt av dessa.

Det finns inget vaccin mot RS-virus, men som förebyggande åtgärd mot en infektion kan den monoklonala antikroppen palivizumab ges. Denna behandling är dock mycket dyr och är reserverad till för tidigt födda barn i riskgrupp under RS-säsong. Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation gäller barn födda före graviditetsvecka 26 som är yngre än sex månader vid starten på säsongen samt barn med allvarlig hjärtsjukdom eller svår lungsjukdom.

‒ Det vården måste göra nu är att se till att läkemedlet köps in och att det finns tillräckligt med doser till de barn som kan tänkas behöva det. I år kan vården behöva börja använda detta läkemedel lite tidigare än vanligt, säger AnnaSara Carnahan.

Finns det en risk att det tar slut?

‒ Vi ser inget problem med det just nu. Det brukar räcka till de som behöver.

Kommer man att göra någon förändring i vilka barn som ges läkemedlet om det skulle bli en hög smittspridning?

‒ Nej, samma riskgrupper som brukar få läkemedlet kommer att få det även i år enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer.

Flera årskullar saknar immunitet

Nästan alla barn får en infektion av RS-virus under de första två levnadsåren, och bildar därmed antikroppar mot viruset. Att spridningen av RS-virus nästintill uteblev förra året, och att den året dessförinnan var på låg nivå, har dock lett till att många barn nu saknar denna immunitet.

‒ Eftersom det är flera årskullar som inte har drabbats av något utbrott av RS-virus, finns det en större grupp barn än vanligt som riskerar att smittas i år, säger AnnaSara Carnahan.

Hur hanterar ni på Folkhälsomyndigheten den situationen? 

‒ Vi kommer nu att sätta i gång med övervakning och komma med veckovisa rapporter över smittläget. Genom dessa vill vi informera vården och medierna om smittläget, och därigenom även familjer med småbarn.

Ofta försenad vård när barn insjuknar i diabetes

Helene Wallskär
-
0
Ofta försenad vård när barn insjuknar i diabetes

Fyra av tio barn med diabetes typ 1 fick inte omedelbar akutbehandling med insulin och sjukhusvård när familjerna sökte i primärvården. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet. Studien är publicerad i Pediatric diabetes. Utan insulinbehandling riskerar barn med symtom på nydebuterad diabetes typ 1 syraförgiftning (ketoacidos).

– Syraförgiftning är en potentiellt livshotande komplikation till diabetes som helt kan undvikas om insulinbehandling startar i tid, och därför är omedelbar handläggning på sjukhus vid misstanke om diabetes av yttersta vikt, säger i ett pressmeddelande studiens försteförfattare Johan Wersäll.

Han är doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och läkare inom anestesi och intensivvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Primärvården missar barn med diabetes

Studien utgick från 237 barn i åldrarna 0-18 år. De kom under åren 2015-2017 in på sjukhus med nydebuterad diabetes typ 1 och syraförgiftning. Både barnens vårdnadshavare och vårdpersonal kring barnen bjöds in att besvara en enkät. Om barnet var över 15 år besvarade barn och vårdnadshavare enkäten gemensamt. Forskarna kompletterade enkätsvaren med uppgifter från det nationella diabetesregistret.

Enligt riktlinjer ska primärvården kontrollera blodsockret hos barn med symtom som kan tyda på diabetes typ 1. Symtom att vara uppmärksam på är exempelvis sängvätning hos ett barn som tidigare varit torrt, att barnet behöver dricka ovanligt mycket, trötthet, illamående, kräkningar, buksmärtor, ansträngd andning och viktnedgång.

Vid förhöjd blodsocker ska primärvården omedelbart remittera patienten till sjukhus för behandling samma dag. Men i 43 procent av de fall där sjukhusinläggningen hade föregåtts av kontakt med primärvården, och där turerna kunde kartläggas, hade primärvården inte följt dessa riktlinjer. Det hade lett till att insulinbehandlingen blev fördröjd. Fördröjning var nästan lika vanlig i de fall då vårdnadshavaren misstänkt diabetes typ 1 som i övriga fall.

Kan få långsiktiga följder

I studien framhåller forskarna att syraförgiftning är ett mycket allvarligt tillstånd. Med tilltagande syraförgiftning ökar symtomen, bland annat illamående, kräkningar och orkeslöshet. Tillståndet kan i förlängningen leda till medvetslöshet och i värsta fall död.

Men det finns också en växande kunskap om att syraförgiftning kan få långsiktiga neurologiska konsekvenser för barnet med negativ påverkan på den intellektuella utvecklingen.

Forskarna bakom studien drar slutsatsen att kunskapen i primärvården om barn och diabetes typ 1 behöver förbättras.

Här är Apotekarsocietetens nya kommunikationschef

Helene Wallskär
-
0
Här är Apotekarsocietetens nya kommunikationschef

Teresa Matérn blir i höst Apotekarsocietetens nya kommunikationschef. Hon kommer närmast från en tjänst som kvalitetsansvarig för e-handel på Apotek Hjärtat och har lång erfarenhet av kommunikationsarbete inom läkemedelsvärlden.

‒ Jag ser mycket fram emot att få fortsätta utveckla Apotekarsocietetens kommunikation. I dessa tider är det viktigt att institutioner som står för fakta och vetenskap når ut med sina budskap och jag ser särskilt fram emot att utforska de digitala möjligheterna, säger Teresa Matérn.

Teresa Matérn är utbildad apotekare vid Uppsala universitet där hon också studerat journalistik med inriktning mot medicin. Under sin yrkeskarriär har hon arbetat med kommunikation i många olika former, bland annat som chefredaktör för tidningen Apoteket, som huvudredaktör för Apoteket.se och nu närmast som kvalitetsansvarig för Apotek Hjärtats e-handel.

‒ Jag är mycket glad över denna rekrytering. Med sin breda kompetens från både apoteksvärlden och kommunikation är Teresa Matérn helt rätt person att fortsätta leda och utveckla Apotekarsocietetens kommunikationsarbete, säger Apotekarsocietetens vd Robert Kronqvist.

Teresa Matérn tillträder tjänsten som kommunikationschef för Apotekarsocieteten i början av september. Hon efterträder Ingrid Helander som går till Svenska dagbladet som vetenskapsredaktör.

Johan Carlson har tackat ja till ytterligare förlängning

Helene Wallskär
-
0
Johan Carlson har tackat ja till ytterligare förlängning

Johan Carlson, som i år har fyllt 67 år, blir kvar som generaldirektör på Folkhälsomyndigheten ännu ett tag. Det meddelar regeringen i ett pressmeddelande. Regeringen har tidigare förlängt förordnandet två gånger och gör det nu en tredje gång. Enligt det senaste beslutet går Johan Carlsons förordnande ut den 28 februari nästa år.

Rekryteringen av hans efterträdare pågår sedan tidigare i år och Dagens nyheter rapporterade i juni att 13 kandidater sökt jobbet. Det är dock sekretessbelagt vilka de sökande är.

Enligt pressmeddelandet från regeringen fick rekryteringen tillfälligt pausas under den period i somras då det parlamentariska läget gjorde att regeringen måste verka som en övergångsregering. Sedan har rekryteringen återupptagits, men regeringen bedömer inte att den hinner bli kvar i tid till slutet av oktober då Johan Carlsons förordnande skulle ha gått ut.

”Under 2021 har arbetet med pandemin fortsatt och Folkhälsomyndigheten är central i detta. Det är därför viktigt att myndigheten ges goda och stabila förutsättningar för att hantera arbetet med covid-19”, skriver regeringen.

Johan Carlson var tidigare generaldirektör för dåvarande Statens smittskyddsinstitut. Han blev Folkhälsomyndighetens första generaldirektör då myndigheten 2014 skapades genom en sammanslagning av smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut och delar av Socialstyrelsen.

– Regeringen har bett mig att stanna kvar på myndigheten ett tag till och jag har tackat ja. Det känns bra att få vara med och bidra i det omfattande och betydelsefulla arbetet med folkhälsofrågorna i ytterligare en tid, säger Johan Carlson i en kommentar på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Nätbaserad och vanlig KBT lika bra mot depression

Marie Ericsson
-
0
Nätbaserad och vanlig KBT lika bra mot depression

Kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet som behandling mot depression blir allt vanligare. Nu visar en internationell sammanställning av ett 70-tal studier att den nätbaserade behandlingen i de allra flesta fall är lika bra som traditionell KBT.

– För personer som lider av lätt eller medelsvår depression är effekten av de två behandlingsformerna densamma. KBT via internet är inte bättre, men det är lika bra som sedvanlig KBT, säger Cecilia Björkelund, professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet och en av författarna till studien.

KBT via internet funnits i tio år

I dag behandlas depression och ångestsyndrom ofta med psykologisk behandling i form av KBT, och ofta även med antidepressiva läkemedel. KBT går ut på att förändra tankar, känslor och beteenden hos patienten som utgör hinder i livet och försämrar måendet. Vid behandlingen får patienten uppgifter och övningar som utförs på egen hand.

Vid traditionell KBT går patienten på regelbundna möten med en psykolog. Den internetbaserade behandlingen bygger på samma princip som traditionell KBT, men kontakten med psykologen sker i stället via säker mejl eller telefon. Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för behandling vid depression och ångestsyndrom och påpekar där att det är viktigt med ett utbud av flera effektiva behandlingsmetoder.

Internetbaserad KBT som behandling mot depression har praktiserats i cirka tio år i Sverige. Men enligt Cecilia Björkelund har det tidigare endast funnits ett fåtal svenska randomiserade studier som har undersökt effekten i jämförelse med traditionell KBT.

Många tidigare studier som har gjorts har randomiserat patienterna till KBT via internet eller till att få vänta tre månader på traditionell KBT-behandling. En metod som enligt Cecilia Björkelund gör jämförelsen mindre tillförlitlig.

Sammanställning av 17 000 patienter

I den nu aktuella sammanställningen har forskare jämför traditionell KBT med internetbaserad KBT mot depression och ångestsyndrom, och kommit fram till att effekten mellan de båda varianterna till största del är likvärdiga. Man har kunnat studera vilka delar av internetbehandlingen som är effektiva för vilka patienter.

Sammanställningen, som har publicerats i The lancet psychiatry, bygger på 76 studier från olika länder varav Sverige är ett. Totalt har 17 521 patienter ingått. Det internationella arbetet har letts från Kyoto University i Japan.

Den svenska studien som ingår i den internationella sammanställningen utfördes i Västra Götalandsregionen mellan 2010 och 2013. I den ingick 90 patienter inom primärvården som led av lätt eller medelsvår depression. Alla dessa hade svarat ja på frågan om de kunde tänka sig att prova internetbaserad KBT. Därefter randomiserades hälften till denna behandling medan den andra hälften fick sedvanlig behandling på vårdcentralen.

Uppföljning viktigt vid KBT via internet

Internetbaserad KBT består av cirka åtta till tio moduler med övningar. Varje vecka har patienten också kontakt med en psykolog via mejl eller telefon.

– Fördelarna med en nätbaserad behandling är att man inte behöver resa eller ta ledigt från jobbet eftersom man själv kan bestämma när man vill göra de olika modulerna, säger Cecilia Björkelund.

Hon poängterar dock vikten av kontakt och uppföljning.

– Det är inte så att vi lämnar patienten helt ensam. Det är förstås viktigt att se att depressionen inte förvärras, och den ska ju också bli bättre, säger Cecilia Björkelund.

I första hand rekommenderas att patienter som lider av depression eller ångestsyndrom behandlas med någon form av psykologisk behandling, framför allt KBT, men om detta inte fungerar kan antidepressivt läkemedel vara ett komplement.

– Vissa patienter tar redan antidepressivt läkemedel när de provar KBT, och så fall går det bra om man fortsätter med det. I den svenska studien såg vi en minskning av medicineringen i början bland de patienter som fick KBT via internet, men i slutet av studien återgick det till att vara lika många i båda grupperna, säger Cecilia Björkelund.

Avslappningsterapi visade negativ effekt

Den internetbaserade behandlingen kan i vissa fall ha negativa effekter, till exempel i de program som innehåller avslappningsterapi.

– Delarna i internetbaserad KBT är effektiva i en högre eller lägre grad, men det är ungefär i samma utsträckning som traditionell behandling. Avslappningsterapi rekommenderas egentligen inte som behandling av depression alls, säger Cecilia Björkelund.

Nätbaserad KBT passar inte heller alla patienter. Vid djup depression är denna behandlingsform inte aktuell i primärvården.

KBT via internet är redan implementerat i primärvården och varje region har möjlighet att beställa sådana program. Cecilia Björkelund menar att resultaten av den aktuella sammanställningen är viktiga.

– Det är inte så många studier som är genomförda på det här sättet. Ska man använda denna behandling i primärvården är det viktigt att det också finns studieresultat från primärvårdens patienter, säger Cecilia Björkelund.

”Man behöver vara både hårdhudad och ödmjuk”

Helene Wallskär
-
0
”Man behöver vara både hårdhudad och ödmjuk”

Landets 21 regionala vaccinsamordnare är en liten men mycket synlig yrkesgrupp som uppstått under pandemin. Samordnarna ska se till att vaccinationerna mot covid-19 flyter på så bra som möjligt i respektive region och är ofta i hetluften. Deras yrkesbakgrunder varierar, några är sjuksköterskor, andra är läkare och även andra professioner finns med.

Regionerna har nu lyckats vaccinera över 60 procent av de i befolkningen i Sverige som är 18 år eller äldre med två doser. Men när det uppstår gnissel i maskineriet – då är det ofta vaccinsamordnarna som medierna intervjuar. Om bokningssystem som brakar ihop, vaccinleveranser som uteblir, ojämn vaccinationstäckning och andra problem. Så hur är det att vara vaccinsamordnare egentligen? Läkemedelsvärlden ringde upp Kristine Rygge som är vaccinsamordnare i Västra Götalandsregionen.

Vilka egenskaper behöver man ha för att passa för jobbet?

– Det är viktigt att vara kommunikativ och flexibel, och en fördel att ha en känsla för logistik. Sedan behöver man också kunna tackla att människor blir frustrerade när det uppstår problem, utan att ta det personligt. Förstå att det inte är mig de är arga på. Man behöver vara både lite hårdhudad och samtidigt ödmjuk så att man tar problemen på allvar.

Hur hamnade du själv i den här rollen?

– Jag är läkare och har tidigare arbetat inom regionen bland annat som medicinsk rådgivare vid akutmottagningarna. När pandemin startade fick jag ett uppdrag inom regionens särskilda sjukvårdsledning att bygga upp provtagningsverksamheten för covid-19. Då skapade jag ett bra kontaktnät med kommunerna och primärvården. Så när frågan kom i november 2020 om någon ville hjälpa till med vaccinationerna så tänkte jag att ”där måste ju jag kunna göra nytta”. Annars är jag inte en sådan som räcker upp handen i varje läge, men då gjorde jag det och sedan var det i gång.

Blev det som du trodde?

– Jag var inte förberedd på att det skulle bli så stort fokus på mig som person. Men all denna uppmärksamhet visar vilket enormt engagemang som finns för vaccinationerna i regionen både bland invånare och personal, och det är väldigt roligt.

– Det största problemet har varit att vi nästan hela tiden haft tillgång till mindre vaccin än de mängder vi räknade med från början. Det har skapat ett stort tryck och ibland frustration. Många har hört av sig till mig om ”när är det min tur?”. Men de flesta förstår när man förklarar systemet och vaccinationsordningen. Och en del hör av sig igen när de fått sin spruta och är glada.

Vad tror du om hösten?

– För närvarande är vi över 50 heltidsanställda som jobbar med covid-19-vaccinationerna bara i vår region. Dessutom har vi avtal med 18 externa aktörer som hjälper till med vaccinationerna. Det har ju tillkommit nya åldersgrupper att vaccinera och det är fortfarande många som ännu inte fått sin andra dos. Vi måste också fortsätta arbetet för att nå ut med vaccin till mer svårnådda grupper.

– Så det är en hel del att hålla ihop och än så länge är detta ett heltidsjobb. Jag förväntar mig att det kommer att fortsätta så en bit in på hösten och är beredd att finnas här så länge som det är nödvändigt. Men så småningom kan nog uppdraget fasas ut.

Skulle du tacka ja till jobbet igen med den erfarenhet du har nu?

– Ja, faktiskt. Det har varit en otrolig resa och det är fantastiskt att få jobba tillsammans med så många kompetenta, idérika och engagerade medarbetare i den organisation som vi har byggt upp liksom i primärvården, kommunerna och sjukvårdsförvaltningarna. Det finns mycket ”go” även om vi alla också är trötta. Jag tycker fortfarande det är kul och jag lär mig massor.

Pandemin skapar global brist på RA-läkemedel

Marie Ericsson
-
0
Pandemin skapar global brist på RA-läkemedel

Läkemedelsföretaget Roche har gått ut med information om att det kommer att bli en global brist på läkemedlet Actemra/Roactemra (tocilizumab) de närmaste månaderna. Det är i dag ett befintligt läkemedel godkänt mot reumatoid artrit, men anses också vara en potentiell behandling mot covid-19. Efter Roches pressmeddelande har även Världshälsoorganisationen WHO uttryckt sin oro för bristen.

Ökad efterfrågan på tocilizumab

Trots att tocilizumab inte är godkänt mot covid-19 används det i stor utsträckning i behandling av sjukdomen vilket är orsaken till bristen. Efterfrågan på läkemedlet har ökat till oöverträffade nivåer globalt på grund av att det i stor utsträckning har använts för att behandla patienter med svår eller kritisk Covid-19, skriver Roche i ett pressmeddelande. Under 2021 har företaget ökat sina leveranser av läkemedlet med 100 procent jämfört med före pandemin vilket har lett till begränsningar i både tillverkningskapaciteten och råvaruförsörjningen.

WHO rekommenderar sedan i juni att läkemedlet ska användas som behandling av svår covid-19. Tocilizumab kan, tillsammans med syrgas och kortikosteroider, spela en nyckelroll för att minska dödligheten och behovet av respiratorvård bland svårt sjuka patienter, skriver organisationen i ett pressmeddelande. Nu uppmanar WHO, tillsammans med det globala hälsoinitiativet Unitaid, läkemedelsföretaget att säkerställa en rättvis fördelning av läkemedlet i alla länder, inklusive låg- och medelinkomstländer.

WHO eftersöker också intresseanmälningar från andra läkemedelsföretag för att utöka antalet tillverkare av läkemedlet och därmed kunna öka de globala leveranserna.

Även i Sverige råder en brist på tocilizumab. Enligt Läkemedelsverkets lista över restnoteringar är det en pågående brist av substansen i förfyllda injektionspennor som startade den 2 augusti och väntas pågå till den 19 september. Det finns också en prognos för en kommande brist av substansen i förfyllda sprutor från och med den 5 september som väntas pågå till den 8 oktober.

Granskning pågår hos EMA

Tocilizumab har i flera studier visat en liten men statistiskt signifikant minskning av dödlighet i covid-19. Det anses vara en potentiell behandling för covid-19 på grund av att det kan blockera interleukin-6, ett ämne som produceras av kroppens immunsystem som svar på inflammation och som spelar en viktig roll vid covid-19.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA påbörjade nyligen en granskning av användning av tocilizumab mot covid-19, vilket Läkemedelsvärlden har rapporterat om. I USA har tocilizumab fått en nödgodkännande för patienter med covid-19 som vårdas på sjukhus och redan behandlas med kortikosteroider och är i behov av syrgas eller vård i respirator.

På nytt spår om Alzheimerbehandling

Helene Wallskär
-
0
På nytt spår om Alzheimerbehandling

Alzheimerbehandling riktad mot plack av proteinet beta-amyloid som bildas utanför nervcellerna i hjärnan är ett dominerande forskningsspår som även nyligen ledde fram till ett villkorat läkemedelsgodkännande i USA. Men sådan behandling har ändå haft svårt att visa någon riktigt övertygande effekt mot sjukdomssymtomen. Det framhåller ett nordiskt forskarteam som nu lägger fram en alternativ idé om amyloid-betas skademekanismer. Forskarna har publicerat resultat som tyder på att det kan finnas en bättre måltavla för Alzheimerbehandling inuti nervcellerna än utanför.

I studien har forskare vid Lunds universitet samarbetat med forskare i Norge och Finland. Genom experimentell forskning på möss och i cellkulturer har forskarteamet visat att amyloid-beta börjar ansamlas inne i nervcellerna redan långt innan det börjar dyka upp synliga plack mellan cellerna. Det handlar om felveckat amyloid-beta som sedan sprids från cell till cell via nervtrådar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Acta Neuropathologica.

Hoppas på bättre Alzheimerbehandling

Proteinet amyloid-beta finns normalt i hjärnan hos friska personer, men vid Alzheimers sjukdom uppkommer en felveckad variant och produktionen ökar kraftigt. Så småningom bildas de skadliga placken, ansamlingar av amyloid-beta som skadar nervcellerna.

Vilka mekanismer som orsakar felveckningen och plackbildningen är inte helt klarlagt. Den nu aktuella studien tyder på att felveckning av proteinet inne i nervcellerna kan vara ett tidigt steg i sjukdomsprocessen.

Forskarna såg också att felveckat amyloid-beta inuti nervceller framkallade en ökad produktion av proteinet och spridning i hjärnan.

– Ökningen av amyloid-beta på grund av att det är felveckat inuti celler kan ge upphov till en ond spiral av mer och mer amyloid-betaproduktion. Det skulle kunna förklara de enorma mängder amyloid-beta som ansamlas i den Alzheimerssjuka hjärnan.

Det säger i ett pressmeddelande studiens försteförfattare Tomas Roos, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare på neurologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Han framhåller att resultaten av studien tyder på att många av skadeverkningarna av amyloid-beta snarare beror på proteinet inne i cellerna än på placken:

– Detta kan förklara varför så många behandlingsförsök riktade mot placken utanför nervcellerna har misslyckats och indikerar att vi bör rikta vår uppmärksamhet inåt.

Forskarna går nu vidare med forskningsspåret för att försöka bekräfta resultaten i andra modeller av Alzheimers sjukdom.

”Små beslut kan på lång sikt få oväntade effekter”

Mikael Hoffmann
-
0
”Små beslut kan på lång sikt få oväntade effekter”

BLOGG. Till synes små beslut kan över tid få stora effekter som inte förutsågs. Men då har förändringarna i samhället redan blivit så stora att det kan vara svårt att riva upp beslutet, eller ens modifiera det. Alltför många har redan vant sig vid det ”nya” och företag med nya intäkter har resurser som gör det möjligt för dem att påverka effektivt genom egen lobbying och andra kanaler.

Som med elsparkcyklarna

Först syntes det några enstaka av dem på centrala platser i staden. De stod och lockade med glada färger och en till synes enkel lösning för längre promenader i staden. De var en sinnebild för framtid och teknikoptimism och som sådana omhuldades de av beslutsfattare villiga att ses som nydanande.

Allt eftersom vi vande oss vid dem så blev elsparkcyklarna fler och fler. Allt fler började använda sig av dem. Framför allt unga. För dem blev det en uppskattad lösning. För andra började de bli störande i trafiken, på trottoarer, i trappor i det offentliga rummet.

Sedan började olyckorna rapporteras. Först för de som hyrde dem. Sedan av funktionshindrade, särskilt de med synnedsättning, som snavade på dem där de var lämnade där det var bekvämast för användaren.

Självklara lösningar som att kräva teknisk begränsning av hastighet vid vissa tidpunkter och kvarter, ansvar för användare och i förlängningen företagen vid slarvig parkering med mera, hade svårt att få genomslag. Tillräckligt många användare tyckte annorlunda och företagen hade både ekonomiska incitament och resurser för att kunna påverka via olika kanaler.

Kvar fanns alla de som undrade hur det kom sig att det blev som det blev och framför allt alla de med olika typer av funktionsnedsättning och särskilda behov att kunna ta sig fram säkert i den offentliga miljön.

Och som med apoteken som äger vård

När jag tänker efter så finns det många liknande små beslut med stora konsekvenser över tid. Konsekvenser som dessutom inneburit att vi fått stora förändringar av offentligt finansierade system. Närmast till hands ligger nog inte själva beslutet om friskolor, men däremot den senare förändringen att ersättningen skulle vara densamma för dessa som för kommunala skolor – trots att de senare har ett större uppdrag.

Och även inom vården finns flera liknande erfarenheter. Idag associerar jag till omregleringen av apoteksmarknaden. Då bedömdes det som viktigt att med lag förhindra att vårdgivare och läkemedelsföretag också skulle kunna äga apotek. Varför? För att det – i Sverige som i många andra länder – ansågs olämpligt att de som ordinerar läkemedel också ska ha ett ekonomiskt intresse i försäljningen av dem.

Däremot så innebar beslutet att det inte fanns några hinder för apotek att äga vårdgivare, eller för den delen att ett företag kunde äga både apotek och vårdgivare.

Vi bygger in oss i ett nytt system

Få om ens någon remissinstans kommenterade denna fråga 2008. Och under många år hände inte så mycket. Men nu har vi en situation där apotek äger vårdgivare och där de hänvisar patienter till varandra. Vi håller långsamt på att bygga in oss i ett annat system, en annan princip för hur vi organiserar vård och apoteksverksamhet – något som inte diskuterades när det avgörande beslutet togs i riksdagen 2009.

I debattartikeln ”Förbjud apoteken att äga vårdgivare” i Expressen 11 augusti lyftes frågan. Denna gång av Magnus Isacson, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, tillsammans med Irene Svenonius, finansregionråd i Region Stockholm (M).

Oavsett vad du tycker i sakfrågan så visst är det intressant att de långsiktiga effekterna av beslutet inte sågs när det togs och att det nu verkar ta tid att få en förändring? Trots att till exempel Läkemedelsverket i en rapport 2019 beställd av regeringen bland annat föreslog att begränsningen också ska gå åt andra hållet, det vill säga att apotek och apoteksaktörer inte ska få äga vårdföretag. Och trots att socialminister Lena Hallengren redan i februari 2020 innan covid-19-pandemin som svar på en skriftlig fråga från farmaceut och riksdagsledamot Lina Nordqvist (L) meddelade att rapporten analyserades vid socialdepartementet.

Global WHO-studie in i ny fas trots besvikelser

Helene Wallskär
-
0
Global WHO-studie in i ny fas trots besvikelser

Solidarity plus kallas den nya fasen av världshälsoorganisationens, WHO:s, globala projekt för att försöka hitta fungerande behandlingar mot covid-19. Den är en fortsättning på projektet Solidarity under pandemins första år.

Då utvärderade WHO fyra befintliga läkemedel med hjälp av forskare och vårdpersonal i 36 länder. Dock ej i Sverige som av olika skäl valde att inte delta. Inget av utvalda läkemedlen hydroxiklorokin, lopinavir, interferon eller remdesivir visade någon kliniskt relevant effekt mot covid-19 hos sjukhuspatienter. Nu har WHO valt ut ytterligare tre befintliga läkemedel som experterna bedömer skulle kunna ha effekt mot covid-19.

Solidarity fick kritik

Kritiker har ifrågasatt exaktheten i WHO-studiens forskningsupplägg. Studien var prospektiv och tillägg av de studerade läkemedlen jämfördes löpande med det som vid olika tidpunkter var aktuell standardbehandling i respektive land och vid respektive sjukhus. Det innebär bland annat att resultat för patienter med varierande bakgrundsfaktorer som fått varierande standardbehandlingar läggs samman.

Men WHO håller fast vid upplägget och startar nu nästa fas, Solidarity plus, trots de nedslående resultaten i första fasen.

– Att hitta mer effektiva och tillgängliga behandlingar för covid-19-patienter fortsätter att vara ett kritiskt behov och WHO är stolt att leda denna globala ansträngning, sade WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus i ett pressuttalande.

Experter har valt ut tre läkemedel

I Solidarity plus har antalet medverkande länder ökat till 52, men Sverige finns fortfarande inte med. Tusentals sjukhuspatienter med covid-19 ska rekryteras till studien vid sammanlagt över 600 sjukhus. Patienterna kommer att randomiseras till antingen enbart den lokala standardbehandlingen eller standardbehandling plus ett av de läkemedel som nu ska utvärderas.

En oberoende expertpanel har valt ut de läkemedel som forskarna nu ska studera. Det handlar om tre befintliga läkemedel som bedöms kunna ha potential att minska dödligheten vid covid-19. De tre är malariaterapin artesunat, cancerläkemedlet imatinib och det immundämpande läkemedlet infliximab som bland annat används mot reumatoid artrit och Crohns sjukdom. Företagen bakom de aktuella läkemedlen donerar dem till studien.

Solidarity plus kommer att pågå till i maj nästa år.

IL-6-hämmare mot svår covid-19 granskas av EMA

Marie Ericsson
-
0
IL-6-hämmare mot svår covid-19 granskas av EMA

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har påbörjat en utvärdering av det antiinflammatoriska läkemedlet Roactemra (tocilizumab) för användning hos sjukhusvårdade vuxna med svår covid-19. Granskningen gäller personer som redan får behandling med kortikosteroider och behöver syrgas eller vård i respirator.

Roactemra är ett befintligt läkemedel godkänt mot reumatoid artrit. Det anses vara en potentiell behandling för covid-19 på grund av att det kan blockera interleukin-6, ett ämne som produceras av kroppens immunsystem som svar på inflammation och som spelar en viktig roll vid covid-19.

För närvarande finns ansökningar om godkännande som behandling mot covid-19 för tre läkemedel, varav Roactemra är ett. De andra två är Olumiant (baricitinib) och Kiniret (anakinra).

EMA:s expertkommité CHMP kommer nu att göra en extra snabb bedömning av de uppgifter som lämnats in i ansökan inklusive resultat från fyra stora randomiserade studier som har gjorts på patienter som är inlagda på sjukhus för svår covid-19. CHMP:s rekommendation kommer att skickas till EU-kommissionen som sedan tar det formella beslutet om ett godkännande i EU. Resultatet från CHMP granskning väntas komma i mitten av oktober.

Minskad dödlighet med tocilizumab

I det nationella vårdprogrammet för misstänkt och bekräftat covid-19, som har tagits fram av Svenska infektionsläkarföreningen, Svenska hygienläkarföreningen och Föreningen för klinisk mikrobiologi finns tocilizumab beskrivet. Det finns för närvarande resultat från sex randomiserade kliniska prövningar av tocilizumab. Dessa har visat en liten men statistiskt signifikant minskning av dödlighet och behov av organstödjande behandling.

Enligt vårdprogrammet bör läkemedlet övervägas som tillägg till kortikosteroider hos allvarligt sjuka vuxna patienter med betydande eller ökande syrgasbehov och pågående kraftig inflammation under klinisk försämring tidigt i sjukdomsförloppet.

Tocilizumab infördes i början av 2021 som standardbehandling vid kritisk covid-19 i Storbritannien.

Även i Sverige pågår en klinisk studie av tocilizumab som tidigt visade lovande resultat.

Ännu ingen ansökan om tredje vaccindos i EU

Marie Ericsson
-
0
Ännu ingen ansökan om tredje vaccindos i EU

Frågan om en tredje dos covid-19-vaccin ska ges har den senaste tiden varit väldigt omdiskuterad, framför allt på grund av att många människor i världen ännu inte har fått sin första dos. Bland annat anser Världshälsoorganisationen WHO att vaccineringen behöver bli mer jämlik i världen, och uppmanar sina medlemsländer om att vänta med beslutet om en tredje dos åtminstone till i slutet av september.

Förra veckan beslutade den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA om ett godkännande om en tredje dos för personer med nedsatt immunsystem. Något liknande beslut har dock ännu inte tagits av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Enligt Charlotta Bergquist, vaccinkoordinator på Läkemedelsverket, behövs ett sådant godkännande från EMA innan en tredje dos kan bli aktuellt i Sverige och övriga EU.

De ansvariga vaccinföretagen behöver också komma in med en ansökan om ändringar i produktbeskrivningen innan en rekommendation om en tredje dos kan bli aktuell.

– Än så länge har det inte inkommit någon sådan ansökan om ändring i EU, säger Charlotta Bergquist.

Vaccinerna från Pfizer/Biontech och Moderna, som är de vacciner som i dag används i Sverige, är godkända med produktinformationen om att de ska ges i två doser.

Kan bli aktuellt för riskgrupper i Sverige i höst

Folkhälsomyndigheten meddelande i början av augusti att en tredje dos covid-19-vaccin för vissa riskgrupper kan bli aktuell till hösten. Sannolikt kommer en större del av befolkningen att få en tredje dos nästa år men enligt myndigheten är omfattningen ännu oklar. Detta beror bland annat på eventuella nya virusvarianter och på vad studier kommer att visa om hur länge vaccinernas skydd håller.

De riskgrupper som eventuellt kan få en påfyllnadsdos redan till hösten är äldre personer som bor på särskilda boenden, personer över 80 år och personer med kraftigt nedsatt immunförsvar. Detta förutsätter dock alltså ett godkännande från EMA.

Tredje dos covid-19-vaccin godkänd i USA

FDA:s godkännande om en tredje dos gäller covid-19-vaccinerna från Pfizer/Biontech och Moderna. De som berörs av beslutet, och därmed bör ta en tredje dos, är främst personer som har genomgått en organtransplantation, skriver FDA i ett pressmeddelande. Övriga personer som är fullvaccinerade behöver inte få en tredje dos.

Till grund för FDA:s godkännande ligger två studier av Pfizer och Modernas vacciner. I studien av Pfizers vaccin gavs en tredje dos till 99 personer som hade genomgått en organtransplantation. Personerna fick den tredje dosen två månader efter den andra. Fyra veckor senare sågs en ökning av antikroppar, som forskarna ansåg var signifikant, hos 68 procent av deltagarna. Inga allvarliga biverkningar rapporterades.

Studien av Modernas vaccin var en randomiserad, placebokontrollerad studie som gjordes på 120 personer som hade genomgått en organtransplantation. Cirka två månader efter den andra dosen gavs en tredje dos vaccin till hälften av dessa. I jämförelse gavs den andra hälften placebo. Fyra veckor efter den tredje dosen visade nivåerna av antikroppar ett signifikant svar hos 55 procent av deltagarna som hade fått vaccinet. Motsvarande siffra i placebogruppen var 17,5 procent. Inte heller i denna studie sågs några allvarliga biverkningar.

Injektioner gav bättre hiv-skydd än tabletter

Helene Wallskär
-
0
Injektioner gav bättre hiv-skydd än tabletter

Preexpositionsprofylax, Prep, är förebyggande behandling för att minska risken att bli hiv-smittad för personer med riskbeteende. Vanligen används tablettbehandling med läkemedel med de aktiva substanserna emtricitabin och tenofovirdisoproxil (i Sverige preparatet Truvada och dess generika).

I en ny internationell studie såg forskare att skyddseffekten blev bättre när denna behandling ersattes av injektioner med ett anti-hiv-läkemedel. Studien är publicerad i New England journal of medicine.

Vill utveckla enklare Prep

Trots Prep och andra förebyggande åtgärder smittas fortfarande varje dag tusentals personer med hiv runt om i världen. Ett problem med nuvarande Prep-strategi är att den kräver god följsamhet till den förskrivna tablettbehandlingen, skriver forskarna bakom den aktuella studien. De menar att långverkande förebyggande behandling som inte kräver att man tar en tablett varje dag skulle kunna fungera bättre för många och därmed minska hiv-spridningen.

I den placebokontrollerade, dubbelblinda fas IIb-III-studien prövade forskarna att ersätta tablettbehandlingen med långverkande intramuskulära injektioner med anti-hiv-läkemedlet cabotegravir var åttonde vecka.

Studien genomfördes mellan december 2016 och mars 2020 i USA, Latinamerika, Asien och Afrika. De sammanlagt 4 566 deltagarna var hiv-negativa personer som biologiskt var födda som män och som hade sex med män. Forskarna jämförde säkerhet och effekt hos injektionsbehandling med cabotegravir med vanlig tablettbehandling med emtricitabin och tenofovirdisoproxil.

Skyddade bättre

Deltagarna randomiserades så att hälften fick cabotegravirinjektioner och placebotabletter och hälften tvärtom fick placeboinjektioner och riktiga tabletter. Forskarna följde deltagarna under 153 veckor. Det primära utfallsmåttet var konstaterad hiv-infektion.

Resultatet visade att risken för att bli hiv-smittad var 66 procent lägre i cabotegravir-gruppen än i gruppen som fick tablettbehandling. I cabotegravir-gruppen blev totalt 13 personer hiv-smittade trots behandling vilket motsvarar en incidens på 0,41 per 100 personår. I kontrollgruppen blev 39 smittade trots behandlingen, vilket ger en incidens på 1,22 per 100 personår.

Forskarna framhåller att cabotegravir-injektionerna gav ett bättre skydd än standardbehandlingen och att en studie med liknande upplägg bland kvinnor i Afrika fått stoppas i förtid för att det syntes så stor effektskillnad till injektionernas fördel. De vanligaste biverkningarna av injektionerna var reaktioner på injektionsstället, inga allvarliga säkerhetsproblem rapporterades under studien.

Inom förmånen i Sverige sedan 2018

I Sverige beräknas omkring 500 personer kunna ha nytta av Prep för att minska sin hiv-risk. Det bedömde NT-rådet – regionernas gemensamma organ för införande av nya terapier – 2018. Det handlar om en liten grupp av främst män som har sex med män under riskabla former. Exempelvis oskyddat sex i länder med hög hiv-förekomst och sex i samband med droger.

Hiv-negativa sexpartners till personer som lever med hiv i vårt land behöver däremot normalt inget sådant skydd. Detta eftersom nästan alla med känd hiv i Sverige står på virusdämpande behandling som gör smittrisken försumbar.

Som Läkemedelsvärlden rapporterade gav NT-rådet 2018 regionerna klartecken för att förskriva Prep i form av tabletter med emtricitabin och tenofovirdisoproxil. Behandlingen förskrivs inom läkemedelsförmånen och är ett komplement till bland annat information och rådgivning om säkert sex.

Svenska forskare deltar i europeiskt vaccinprojekt

Marie Ericsson
-
0
Svenska forskare deltar i europeiskt vaccinprojekt

Ett nytt europeiskt forskningssamarbete ska snabba på processen att ta fram vacciner. I projektet, som kallas Inno4vac, ingår experter från elva länder och den europeiska läkemedelsindustrin och EU satsar totalt 33 miljoner euro på samarbetet. Från Sverige medverkar forskare från Göteborgs universitet samt Lunds universitet.

I projektet ska forskarna ta fram humana 3D-modeller som ska kunna användas för forskning om vacciner mot infektion i luftvägar, mag-tarmkanal samt sexuellt överförbara sjukdomar.

Behöver effektivisera framtagningen

Att vaccinerna mot covid-19 kunde tas fram på så kort tid är exceptionellt. I genomsnitt tar det mer än tio år att forska fram ett vaccin och det kostar minst 800 miljoner euro, enligt European vaccine initiative som samordnar projektet. RNA-vacciner kunde tas fram i rekordfart eftersom det fanns många års grundforskning.

– Men det är många sjukdomar som lämpar sig för RNA-baserade vacciner. Vi behöver metoder att snabba på och effektivisera framtagningen även av andra nya vaccin, både för att minska kostnaderna och för att korta utvecklingstiden, säger Ali Harandi, som leder en forskargrupp inom immunologi och vaccinforskning vid institutionen för biomedicin på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Inno4vac ska förutsäga bästa kandidaterna

I det nya projektet deltar totalt 41 parter från akademi och läkemedelsindustri i elva länder.

Forskarna ska tillsammans utveckla och tillämpa nya modeller som är baserade på immunologi och datavetenskapliga algoritmer. Dessa ska sedan kunna användas för att förutsäga vilka vaccinkandidater som kommer att fungera bäst i kliniska prövningar. I dag testas potentiella vacciner först i cellodling, sedan i djurmodeller och därefter i flera steg i kliniska prövningar på människor.

– Det är tyvärr mycket vanligt att vaccinkandidater som ger bra resultat i djurstudier fungerar betydligt sämre för människa. Målet är att ta fram modeller och metoder som tidigt kan användas för att välja den bästa kandidaten, för att spara både tid och pengar, säger Ali Harandi.

Inno4vac startar i september och kommer att pågå fram till våren 2027.

”Vi har redan fått betydande donationer”

Marie Ericsson
-
0
”Vi har redan fått betydande donationer”

I början av coronapandemin startades virus- och pandemifonden, en verksamhet på ideell basis som har som syfte att samla in pengar till virusforskning. Läkemedelvärlden har pratat med Niklas Arnberg, ordförande för fonden samt professor i virologi vid Umeå universitet, om hur den första tiden har varit.

Hur har arbetet med virus- och pandemifonden gått det första året?

– Det har gått bra. Vi måste lägga ner mycket tid och det har varit mer jobb än vad vi trodde från början. Men det utvecklar sig i rätt riktning och vi är nöjda med att ha kommit så långt som vi har gjort. I början tog det lite längre tid eftersom folk inte visste vilka vi var, men nu börjar vi synas och höras mer och vi ser optimistiskt på framtiden. Vi har redan fått betydande donationer från till exempel läkemedelsföretag, och hoppas så klart på ännu fler.

Vad har ni för målsättning?

– Målsättningen är att samla in pengar för att stärka och utveckla svensk virusforskning, så att forskningen kan ge oss nya, fler, och bättre antivirala läkemedel, vaccin och diagnostik. Nu under pandemin har det blivit uppenbart att vi inte har läkemedel mot virus på liknande sätt som vi har antibiotika mot bakterier.

– Hade vi till exempel haft läkemedel mot andra coronavirus när covid-19-pandemin bröt ut så hade det sannolikt inte gått så illa som det nu har gått. Därför vill vi samla in pengar för att utveckla denna forskning. Vi vill också fungera som en kunskapsportal för allmänheten, företag och medier.

Hur kom ni på idén?

– Vi hade funderat på att starta en sådan här fond långt innan covid-19-pandemin. Men när den sedan bröt ut så tänkte vi att det är nu eller aldrig. Det bästa hade varit om fonden hade funnits för 20 år sedan, det hade kanske kunnat bidra till att minska spridningen av sars-cov-2. Men det är bättre att starta nu än inte alls. En målsättning är att forskning som finansieras via fonden bidrar till att nästa pandemi inte slår lika hårt.

Men finns det inte pengar som går till virusforskning?

– Jo, både regeringen och Vetenskapsrådet finansierar sådan forskning så det är inte så att det inte finns några pengar alls. Men det finns så många virus att forska på som vi inte kan göra med de medel som finns i dag. Vi vill att fonden blir ett betydande komplement till de resurser som redan finns.

Hur ser du på framtiden för virus- och pandemifonden?

– Förhoppningsvis kommer vi i framtiden att bli en stor organisation som samlar in tiotals eller hundratals miljoner kronor som kan delas ut till svensk virusforskning varje år. Det är en hög ambition men det behövs för att problemen med virusinfektioner är så stora. Vi måste lägga ribban högt för att kunna göra skillnad.

– Virusinfektioner är ett stort problem även när det inte är pandemi och kostar mycket pengar för samhället. Mycket orsakas till exempel av att barn är sjuka, vilket leder till att föräldrar måste vara hemma från jobbet. De kan också leda till att annan vård, som till exempel cancerbehandlingar ställs in. Det är ett stort berg att bestiga, men vi hoppas kunna klättra högre med hjälp av virus- och pandemifonden.

Immundämpande läke-medel försämrar vaccinsvar

Helene Wallskär
-
0
Immundämpande läke-medel försämrar vaccinsvar

Patienter med immundämpande läkemedel bör få minst två doser covid-19-vaccin. Det kan även bli aktuellt att som i vissa andra länder införa en tredje dos i deras grundvaccination. Det skriver en grupp av experter från Svenska infektionsläkarföreningen, Svenska hygienläkarföreningen och Föreningen för klinisk mikrobiologi.

Expertgruppen har nyligen publicerat den tredje reviderade versionen av ett nationellt vårdprogram för covid-19. Vaccinering av personer som står på immundämpande behandling är en av de många frågor som får ökad belysning i denna nya version.

Många använder immundämpande läkemedel

Immundämpande läkemedel används vid en rad vanliga kroniska sjukdomar – bland annat vid reumatologiska tillstånd som ledgångsreumatism, inflammatoriska tarmsjukdomar och neurologiska sjukdomar som MS. Det gör att det är en stor och blandad grupp i befolkningen som har sådan behandling under lång tid. Många av dem hör till riskgrupper som generellt har en förhöjd risk att få allvarlig covid om de blir smittade.

Problemet är att flera av de vanligaste immundämpande läkemedlen, exempelvis rituximab och metotrexat, ofta gör att immunförsvaret svarar sämre på vacciner och därmed att vaccinet inte ger lika bra skydd. Och att detta verkar gälla även vaccinerna mot covid-19.

Personer med denna typ av behandling fanns inte med i de stora studier som var basen för godkännandena av covid-19-vaccinerna. Men senare har forskare gjort ett antal mindre studier där resultaten tyder på att immundämpande behandling leder till ett något svagare vaccinsvar än hos jämförbara personer utan sådan behandling.

I en studie i Israel gav två doser av Pfizervaccinet Comirnaty till exempel en skyddseffekt på cirka 70 procent hos personer som av olika skäl hade sänkt immunförsvar. Det finns också forskning som har visat ett betydligt sämre svar efter dos 1 hos personer med immundämpande behandling.

Viktigt informera patienterna

Svenska infektionsläkarföreningen har börjat arbeta med att ta fram ett separat nationellt vårdprogram just för covid-19-vaccinering av personer med nedsatt immunförsvar. Men i väntan på att det blir klart har området efter den senaste revideringen även fått ökat utrymme i det övergripande nationella vårdprogrammet för covid-19.

”Det är därför viktigt att särskilt informera patienter med immunmodulerande behandling att de förmodligen inte har ett lika bra skydd som personer utan immunmodulerande behandling mot covid-19 efter en dos vaccin och att det därför är särskilt viktigt att de vaccineras med dos 2”, skriver expertgruppen i vårdprogrammet.

Monoklonala antikroppar känsliga för mutationer

Ett annat område som presenterar betydligt mer utförliga data i denna version av vårdprogrammet än föregångaren gjorde, är behandling med monoklonala antikroppar mot covid-19. Expertgruppen skriver att sådan behandling kan övervägas så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet (inom max tio dagar) till patienter som inte har covid-19-virus i blodet och som har hög risk för att bli svårt sjuka. Rekommendationen gäller någon av kombinationerna bamlanivimab/etesevimab eller casirivimab/imdevimab.

När det gäller patienter med uttalad dämpning av immunförsvaret, till exempel på grund av läkemedelsbehandling, kan antikroppsbehandling enligt vårdprogrammet övervägas även efter längre sjukdomstid.

Expertgruppen påpekar också att effekten av monoklonala antikroppar är känslig för mutationer hos coronaviruset. Deltavarianten som nu är på väg att bli dominerande är, enligt vårdprogrammet, inte känslig för bamlanivimab men för casirivimab, imdevimab och etesivimab.

Ny uppdatering i höst

Andra nyheter i det uppdaterade vårdprogrammet är kunskapssammanfattningar och rekommendationer om covid-19 hos gravida, covid-19 hos barn samt om covid-19-vaccination efter genomgången infektion. Många områden som fanns med även i den förra versionen har också fått fördjupade och tydligare rekommendationer.

Vårdprogrammet har varit ute på remiss till ett flertal specialistföreningar och andra experter på olika områden, inom vården, forskningen och på myndigheter, däribland Läkemedelsverket.

– Vi har fått många svar och vi är väldigt tacksamma för det stödet och engagemanget, säger Lars-Magnus Andersson, ordförande i infektionsläkarföreningen och samordnare i expertgruppen.

På grund av den snabba kunskapsutvecklingen sker, som Läkemedelsvärlden tidigare berättat, löpande mindre uppdateringar av programmet och en större revidering varje halvår. Nästa reviderade version kommer senare i höst.

1...121314...32Sida 13 av 32