Patienter med immundämpande läkemedel bör få minst två doser covid-19-vaccin. Det kan även bli aktuellt att som i vissa andra länder införa en tredje dos i deras grundvaccination. Det skriver en grupp av experter från Svenska infektionsläkarföreningen, Svenska hygienläkarföreningen och Föreningen för klinisk mikrobiologi.
Expertgruppen har nyligen publicerat den tredje reviderade versionen av ett nationellt vårdprogram för covid-19. Vaccinering av personer som står på immundämpande behandling är en av de många frågor som får ökad belysning i denna nya version.
Många använder immundämpande läkemedel
Immundämpande läkemedel används vid en rad vanliga kroniska sjukdomar – bland annat vid reumatologiska tillstånd som ledgångsreumatism, inflammatoriska tarmsjukdomar och neurologiska sjukdomar som MS. Det gör att det är en stor och blandad grupp i befolkningen som har sådan behandling under lång tid. Många av dem hör till riskgrupper som generellt har en förhöjd risk att få allvarlig covid om de blir smittade.
Problemet är att flera av de vanligaste immundämpande läkemedlen, exempelvis rituximab och metotrexat, ofta gör att immunförsvaret svarar sämre på vacciner och därmed att vaccinet inte ger lika bra skydd. Och att detta verkar gälla även vaccinerna mot covid-19.
Personer med denna typ av behandling fanns inte med i de stora studier som var basen för godkännandena av covid-19-vaccinerna. Men senare har forskare gjort ett antal mindre studier där resultaten tyder på att immundämpande behandling leder till ett något svagare vaccinsvar än hos jämförbara personer utan sådan behandling.
I en studie i Israel gav två doser av Pfizervaccinet Comirnaty till exempel en skyddseffekt på cirka 70 procent hos personer som av olika skäl hade sänkt immunförsvar. Det finns också forskning som har visat ett betydligt sämre svar efter dos 1 hos personer med immundämpande behandling.
Viktigt informera patienterna
Svenska infektionsläkarföreningen har börjat arbeta med att ta fram ett separat nationellt vårdprogram just för covid-19-vaccinering av personer med nedsatt immunförsvar. Men i väntan på att det blir klart har området efter den senaste revideringen även fått ökat utrymme i det övergripande nationella vårdprogrammet för covid-19.
”Det är därför viktigt att särskilt informera patienter med immunmodulerande behandling att de förmodligen inte har ett lika bra skydd som personer utan immunmodulerande behandling mot covid-19 efter en dos vaccin och att det därför är särskilt viktigt att de vaccineras med dos 2”, skriver expertgruppen i vårdprogrammet.
Monoklonala antikroppar känsliga för mutationer
Ett annat område som presenterar betydligt mer utförliga data i denna version av vårdprogrammet än föregångaren gjorde, är behandling med monoklonala antikroppar mot covid-19. Expertgruppen skriver att sådan behandling kan övervägas så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet (inom max tio dagar) till patienter som inte har covid-19-virus i blodet och som har hög risk för att bli svårt sjuka. Rekommendationen gäller någon av kombinationerna bamlanivimab/etesevimab eller casirivimab/imdevimab.
När det gäller patienter med uttalad dämpning av immunförsvaret, till exempel på grund av läkemedelsbehandling, kan antikroppsbehandling enligt vårdprogrammet övervägas även efter längre sjukdomstid.
Expertgruppen påpekar också att effekten av monoklonala antikroppar är känslig för mutationer hos coronaviruset. Deltavarianten som nu är på väg att bli dominerande är, enligt vårdprogrammet, inte känslig för bamlanivimab men för casirivimab, imdevimab och etesivimab.
Ny uppdatering i höst
Andra nyheter i det uppdaterade vårdprogrammet är kunskapssammanfattningar och rekommendationer om covid-19 hos gravida, covid-19 hos barn samt om covid-19-vaccination efter genomgången infektion. Många områden som fanns med även i den förra versionen har också fått fördjupade och tydligare rekommendationer.
Vårdprogrammet har varit ute på remiss till ett flertal specialistföreningar och andra experter på olika områden, inom vården, forskningen och på myndigheter, däribland Läkemedelsverket.
– Vi har fått många svar och vi är väldigt tacksamma för det stödet och engagemanget, säger Lars-Magnus Andersson, ordförande i infektionsläkarföreningen och samordnare i expertgruppen.
På grund av den snabba kunskapsutvecklingen sker, som Läkemedelsvärlden tidigare berättat, löpande mindre uppdateringar av programmet och en större revidering varje halvår. Nästa reviderade version kommer senare i höst.