Sverige har anslutit sig till EU:s förköpsavtal med den amerikanska vaccinutvecklaren Novavax. Företaget utvecklar ett proteinbaserat vaccin mot covid-19 som regeringen hoppas under 2022 och 2023 ska bli ett komplement till de mRNA-vacciner Sverige i dag främst använder.
Vaccinet från Novavax är ännu ej godkänt någonstans i världen, men företaget har ansökt om godkännande i Indien, Indonesien och Filippinerna. Mot slutet av 2021 räknar företaget med att ansöka även i bland andra USA och EU.
I EU är vaccinet från Novavax en av fem vaccinkandidater mot covid-19 som för närvarande är föremål för läkemedelsmyndigheten EMA:s löpande granskning. Sådana granskningar startar när tidiga data visat lovande resultat.
Novavax är proteinbaserat
Novavax kandidat är ett proteinbaserat vaccin som ges i två doser. Det innehåller små proteinpartiklar från en laboratorieodlad version av spikeproteinet på covid-19-virusets yta. Dessutom innehåller vaccinet en speciell typ av adjuvans, ett ämne som aktiverar immunförsvaret och förstärker dess svar på vaccinet. Det är forskare i Uppsala som har tagit fram den adjuvansteknik som här används.
Vaccinet har testats i två större fas III-studier. En studie i USA och Mexiko visade en skyddseffekt på omkring 90 procent mot de varianter av coronaviruset som cirkulerade där i slutet av 2020 och början av 2021. När det gäller deltavarianten är skyddseffekten ännu mer oklar.
Kandidater med olika teknologier
Bland de övriga fyra kandidaterna under EMA-granskning finns ytterligare ett proteinbaserat vaccin. Det är Sanofi Pasteurs kandidat Vidprevtyn. Den löpande granskningen av detta vaccin startade i slutet av juli.
En annan av kandidaterna är vaccinet från Curevac som liksom dagens vacciner från Pfizer och Moderna är ett mRNA-vaccin. EU och Sverige har tecknat förköpsavtal om detta vaccin, men data om skyddseffekten som presenterades i juni var sämre än förväntat och det är osäkert om och när ett godkännande kan bli aktuellt.
Dessutom finns ett så kallat vektorvaccin och ett mer traditionellt vaccin baserat på inaktiverat virus bland dem fem.
Ett ryskt och ett kinesiskt vaccin
Vektorvaccinet är det ryska Sputnik V. Liksom Astrazenecas Vaxzevria, som Sverige nu fasar ut, bygger på att inaktiverat förkylningsvirus transporterar genetisk information för tillverkning av coronavirusets spike-protein in i kroppens celler.
Det mer traditionella vaccinet är det kinesiska företaget Sinovacs kandidat Vero cell som innehåller avdödat covid-19-virus tillsammans med adjuvans.
En löpande granskning pågår till dess att företaget fått fram tillräckligt med data för att ansöka om ett godkännande. I nuläget har EMA ingen sådan ansökan under behandling.
