Annons
Home 2021

Årlig arkivering 2021

”Samarbete avgörande för bra läkemedelsutveckling”

Marie Ericsson
-
0
”Samarbete avgörande för bra läkemedelsutveckling”

Apotekarsocieteten fyller i år 50 år som ideell förening. För att fira detta anordnades i går en jubileumsdag som bjöd på både nedslag i föreningens historia, och diskussion om de kommande 50 åren. Ett tiotal personer fanns på plats i Apotekarsocietetens bibliotek på Wallingatan i Stockholm, men de flesta tog del av firandet digitalt. Dagen inleddes med att Märit Johansson, styrelseordförande i föreningen, hälsade välkommen och reflekterade över hur omvärlden, och Apotekarsocieteten med den, har förändrats under de senaste 50 åren.

Viktigt med samarbete

En av programpunkterna under jubileumsdagen var en diskussion med Apotekarsocietetens nya vd Robert Kronqvist, Apotekarsocietetens tidigare styrelseordförande Eva Sjökvist Saers, Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström och specialistläkaren Caroline Ingre. De pratade bland annat om vad som är viktigt för att Sverige ska fortsätta vara en framträdande läkemedelsnation de kommande 50 åren. Alla deltagare var överens om att samarbete mellan länder och aktörer är en avgörande faktor.

‒ Inom läkemedelsbranschen känner alla varandra, och det är en fördel för att föra utvecklingen framåt, sa Richard Bergström.

‒ Tidigare tyckte forskare inte att det var så intressant att samarbeta, men det är något som krävs för att vi till exempel ska kunna ta fram precisionsmedicin. Då måste vi studera ett stort antal patienter. Samarbete måste ses som något positivt och inte tvärtom, sa Caroline Ingre.

Hon framhöll också att det är viktigt att Sverige väcker opinion om att de stora universitetssjukhusen ska vara med och driva läkemedelsprövningar, och att de ska vara en del av utbildningen.

Deltagarna pratade även om hur en organisation som Apotekarsocieteten kan bidra till utvecklingen av Läkemedelssverige.

‒ Vi ska fortsätta att vara en samlingsplats. Vi ska se till att vi erbjuder en plattform där personer inom läkemedelsbranschen kan mötas och samarbeta, sa Robert Kronqvist.

Eva Sjökvist Saers poängterade att det också är viktigt att föreningen är en kunskapskälla med kvalitetssäkrad, vetenskapligt baserade fakta och att den är en aktiv aktör.

‒ Apotekarsocieteten ska inte bara anpassa sig till utvecklingen utan också vara med och driva den framåt, sa hon.

Läkemedelsvärldens utveckling

Caroline Ingre, som även är gruppledare för ALS-forskningen på institutionen för klinisk neurovetenskap, höll också en presentation om den senaste forskningen om sjukdomen. I dag finns inget botemedel mot ALS, men de senaste studierna har visat lovande resultat.

Under dagen berättade också Ingrid Helander, kommunikationsansvarig för Apotekarsocieteten, om Läkemedelsvärldens historia som sträcker sig ända tillbaka till 1897 då det första numret av föregångaren Svensk farmaceutisk tidskrift gavs ut. År 1995 bytte tidningen namn, och fick då också sin första journalistiska chefredaktör. Innan dess hade denna roll endast tillhört apotekare.

Läkemedelsakademins utbildningschef Hanna Rickberg berättade också om utvecklingen av Apotekarsocietetens utbildningsverksamhet de senaste 50 åren. Mycket har hänt under dessa år, men en kurs i klinisk läkemedelsprövning som startade 1979 går fortfarande att läsa. Den har hittills getts vid 125 tillfällen.

Sektionerna från Apotekarsocieteten berättade

Publiken fick också höra några presentationer från Apotekarsocietetens sektioner. Eva Liljenberg från Sektionen för regulatory affairs berättade om hur utvecklingen av godkännandeprocessen för läkemedel har sett ut och vilken betydelse Sveriges inträde i EU hade.

‒ Det var en succé för läkemedelsgodkännande och tillsyn av läkemedel, sa hon.

Matts Balgård från Sektionen för sjukvårdsfarmaci berättade om när apoteken klev in på sjukhusen. Bland annat fick deltagarna höra om Johan Christian Georgii som 1753 blev den allra första lasarettsapotekaren. Matts Balgård pratade också om att sjukvårdsfarmaci intresserar många studenter och att det därför är ett framtidsområde.

Även Görel Skogsmo, vice ordförande för Sektionen för läkemedelsinformation, berättade om deras arbete med att inspirera till bra information för att förbättra användningen av och behandlingen med läkemedel.

Fördel att vara ideell förening

Jubileumsdagen bjöd även på en intervju Apotekarsocietetens tidigare vd Leif H. Eklund. Han var verksam när staten 1971 tog över apoteksverksamheten och Apotekarsocieteten fick sin nya roll ideell förening.

‒ Det var en stor överraskning för medlemmarna. Det var många som inte tyckte om beslutet men det var ett politiskt beslut som inte gick att ändra på. Men det visade sig att det fanns många fördelar med att vara en ideell förening.

År 2009, när omregleringen av apoteken skedde, kom frågan om Apotekarsocieteten skulle ta tillbaka sin tidigare position som förespråkare för apoteken.

‒ De flesta tyckte då att man kunde spela en viktigare roll som obunden organisation, sa Leif H. Eklund.

Det var inte bara Apotekarsocieteten som firades under dagen. Även föreningens senaste hedersledamöter uppmärksammades. Det var Anne Hiselius, klinisk apotekare, Region Jönköping och Björn Lindeke, docent i läkemedelskemi och tidigare vd för Apotekarsocieteten som fick ta emot detta pris.

Jubileumsdagen avslutades med ett digitalt besök hos Apotekarsocietetens Gävleborgs-Dala-krets och en gemensam skål för föreningens 50-årsdag.

Norge erbjuder vaccin till alla barn 12-15 år

Helene Wallskär
-
0
Norge erbjuder vaccin till alla barn 12-15 år

Sedan tidigare vaccinerar Norge liksom Sverige 12-15-åringar i särskilda riskgrupper. Men nu följer den norska regeringen Folkehelseinstituttets rekommendation och erbjuder alla barn i denna åldersgrupp att vaccinera sig.

Folkehelseinstituttet skriver att barn visserligen sällan blir allvarligt sjuka i covid-19. Men att vissa barn trots allt drabbas allvarligt, och att risken för detta ökar i och med ökande smittspridning.

En dos till barn på 12-15 år

– Smittan ökar bland barn och unga och ungdomar har många sociala kontakter. När många smittas kommer också några att riskera att bli inlagda på sjukhus. Det kan också medföra att någon får den sällsynta och allvarliga komplikationen MIS-C, som är ett immunologiskt tillstånd som kan uppstå hos enstaka patienter två-sex veckor efter covid-19-infektion, säger Camilla Stoltenberg, direktör vid Folkehelseinstituttet, i ett pressmeddelande.

Enligt det norska beslutet ska 12-15-åringarna få vaccinet Comirnaty från Pfizer/Biontech. De ska enbart erbjudas en dos.

– En dos ger gott skydd mot allvarlig sjukdom, och skyddet kommer sannolikt vara bättre hos ungdomar än för äldre åldersgrupper, säger Camilla Stoltenberg.

Folkhelseinstituttet framhåller också att de sällsynta allvarliga biverkningar som dykt upp bland yngre framför allt har uppstått efter den andra dosen.

– Vi bedömer att erbjudande om en dos är det som ger den tydligaste fördelen för den enskilda unga personen när nyttan vägs mot möjliga biverkningar av vaccinet. Möjligheten att ge även en andra dos kommer att bedömas när det kommer mer kunskap från andra länder som kommit längre i vaccineringen av den här åldersgruppen.

Sveriges linje ligger fast

Det är nu många länder som har börjat vaccinera barn i dessa åldrar, däribland Finland, Danmark, Island, Irland och USA. Den svenska Folkhälsomyndigheten håller hittills fast vid att Sverige bör erbjuda vaccin enbart till riskgrupper bland 12-15-åringarna.

– Vår etiska plattform säger att vi vaccinerar för individens och inte för samhällets skull och än så länge har vi inte sett några data som talar för att nyttan är större än riskerna med vaccinet för barnen, sade Karin Tegmark Wisell, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, vid torsdagens myndighetsgemensamma presskonferens.

– Men vi tittar hela tiden intensivt på den här frågan och vi kommer noga att sätta oss in i hur Norge gjort sin bedömning för att se om de har några data som vi bör ta in i vår bedömning.

Fler fick myokardit av covid-19 än av vaccin

Marie Ericsson
-
0
Fler fick myokardit av covid-19 än av vaccin

Flera av de tillstånd som är misstänkta eller konstaterade biverkningar av covid-19-vacciner är också vanliga följdsjukdomar av covid-19. Nu visar en stor studie i Israel att risken för följdsjukdomar av covid-19 var betydligt högre än biverkningsrisken för personer som tog vaccinet från Pfizer/Biontech.

Studien, som har publicerats i New England journal of medicine, är en av världens största studier som har undersökt säkerheten av Pfizers vaccin. Den är gjord av forskare från Clalit research institute i Israel och Harvard university i USA.

Analyser av miljontals elektroniska journaler

Tidigare studier som har gjorts för att utvärdera säkerheten för covid-19-vacciner har byggt på inrapporterade biverkningar från vaccinerade personer. I den nu aktuella studien har forskare i stället analyserat miljontals anonymiserade elektroniska journaler.

Studien består av två olika delstudier. I den ena undersökte forskarna hur många av ett antal misstänkta biverkningar som i verkligenheten var kopplade till covid-19 vaccinet från Pfizer. För att bäst förstå dessa biverkningar och sätta in dem i ett sammanhang, undersökte forskarna i den andra delstudien förekomsten av samma sjukdomstillstånd bland personer som hade smittats av sars-cov-2-viruset.

I den första delstudien jämfördes 884 828 vaccinerade individer över 16 år med samma antal ovaccinerade personer. Forskarna följde upp 25 olika biverkningar inom tre veckor efter varje vaccindos.

I den andra delstudien studerades samma 25 sjukdomstillstånd även bland 173 106 ovaccinerade personer som hade en sars-cov-2-virusinfektion. Detta jämfördes med lika många ovaccinerade personer som inte var infekterade med viruset.

Vanligare med myokardit bland infekterade

Resultatet visade att myokardit, en inflammation i hjärtmuskeln som har rapporterats som en misstänkt biverkning av flera covid-19-vacciner, hade en koppling till vaccinet. Det var en ovanlig biverkning med 2,7 fler fall per 100 000 personer bland vaccinerade än bland ovaccinerade. Sambandet mellan myokardit och covid-19 var betydligt starkare. Där var motsvarande siffra 11 extra fall per 100 000 individer.

– De som har tvekat tills nu att vaccinera sig på grund av oro över mycket sällsynta biverkningar – såsom myokardit – bör vara medvetna om att riskerna för samma biverkning faktiskt är högre bland ovaccinerade infekterade individer, säger Ben Reis på Harvard medical school, i ett pressmeddelande.

Den första delstudien visade också tre andra biverkningar som var måttligt förknippade med vaccinet. Dessa var svullnad av lymfkörtlar (78 extra fall per 100 000 individer), blindtarmsinflammation (5 extra fall per 100 000 individer) och bältros (16 extra fall per 100 000 individer).

Den andra delstudien visade att flera allvarliga följdsjukdomar drabbade ovaccinerade personer som hade en sars-cov-2-virusinfektion. Dessa var bland annat hjärtarytmier njurskada och lungemboli.

Sjukvården testar fler spädbarn för RS-virus

Marie Ericsson
-
0
Sjukvården testar fler spädbarn för RS-virus

Som Läkemedelsvärlden berättade om förra veckan så har smittspridning av RS-virus börjat ses på flera håll i landet, trots att dessa utbrott vanligtvis förekommer på vintern.

– Vi har sett ett antal fall under sommaren. Det är ingen explosion, men det som är ovanligt är att vi inte brukar ha några fall alls vid denna tid på året, säger Per Brolin, barnläkare vid barn- och ungdomskliniken i Karlstad och styrelseledamot i Svenska barnläkarföreningen.

Sjukvården kommer i år därför att göra fler provtagningar än vad man brukar.

– Vanligtvis testar vi inte barn för RS-virus den här tiden på året, men nu kommer vi att vara mer frikostiga med provtagningar på de allra minsta barnen som kommer in med förkylningssymtom, säger Per Brolin.

Ovanligt lite fall av RS-virus förra året

Förra årets RS-säsong, som hade förutspåtts att bli kraftig, uteblev på grund av de restriktioner som fanns för covid-19. Nu när restriktionerna börjar att hävas väntas denna mer intensiva epidemi att bryta ut denna vinter i stället.

– Vi har nu två säsonger med ovanligt lite fall av RS-virus vilket innebär att det finns en stor population som inte har immunitet, säger Per Brolin.

Är ni i vården oroliga för hur det kommer att bli?

– Det är förstås problematiskt om det blir många fler fall än vanligt, men personligen känner jag ingen dramatisk oro eftersom vi i vården vet hur vi ska hantera det. Det har blivit en medial uppmärksamhet som inte riktigt är proportionerligt. De allra flest barn blir smittade av RS-virus, och det är oftast bara som en förkylning.

Så småbarnsföräldrar behöver inte känna oro?

– Nej inte i allmänhet. De som riskerar att bli allvarligt sjuka är de allra minsta bebisarna så om man har en sådan kan man kanske vara lite extra försiktig. Man behöver inte bli orolig om barnet blir lite snuvigt, det som är avgörande är barnets allmäntillstånd.

Kan behövas mer läkemedel

Att säsongen för RS-virus verkar komma tidigare än vanligt kan leda till ett större behov läkemedlet palivizumab. Det är en monoklonal antikropp som ges som förebyggande behandling till barn i riskgrupp. Enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation ska det ges till barn födda före graviditetsvecka 26 som är yngre än sex månader vid starten på säsongen samt barn med allvarlig hjärtsjukdom eller svår lungsjukdom.

Per Brolin tror inte att det kommer att vara fler barn än vanligt som kommer att få läkemedlet. Däremot kan de barn som väl får det att behöva fler doser.

– Läkemedlet ges till för tidigt födda barn i en dos var femte vecka under RS-säsong. Om det blir en lång säsong kommer dessa barn alltså att behöva fler doser.

Han framhåller att det därför kan vara svårt att veta när man ska börja att ge läkemedlet i år.

– Det kan vara ett bekymmer då man inte vill börja ge det för tidigt eftersom det då kommer att krävas mer. Men man vill heller inte vänta för länge med att sätta in behandlingen om det skulle bli en stor smittspridning.

Under RS-säsong kommer Folkhälsomyndigheten med veckovisa rapporter över smittläget. Myndigheten har i år påbörjat denna övervakning av viruset tidigare än vanligt. Meningen är bland annat att informera vården och medierna om smittläget, och därigenom även familjer med småbarn.

– Vi kommer att vara extra noggranna nu och håll koll på Folkhälsomyndighetens rapportering om antalet fall. Det är viktigt bland annat för att vi ska veta hur vi ska behandla riskgrupper med läkemedel, säger Per Brolin.

Nya rön om hur ketamin hjälper mot depression

Helene Wallskär
-
0
Nya rön om hur ketamin hjälper mot depression

En forskargrupp vid Karolinska institutet har lagt en ny bit i pusslet om mekanismerna bakom narkosmedlet ketamins effekt mot depression. Deras resultat utmanar den gängse uppfattningen om vad ketamins antidepressiva effekt beror på. I fokus för diskussionen står effekterna på signalsubstansen glutamat i hjärnan.

Flera tidigare forskare har sagt att ketamin ökar halten av glutamat.

– Detta har kommit att bli vedertaget utan något i mitt tycke riktigt övertygande vetenskapligt stöd, säger Per Svenningsson, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet.

Han är huvudansvarig för en aktuell studie som nyligen publicerades i Nature molecular psychiatry. I denna studie kom forskarna fram till att ketamin inte ökar, utan i stället minskar, frisättningen av glutamat.

– Det är spännande och stämmer också bättre med den stora forskningslitteratur som visar att man får mer glutamat i flera hjärnregioner vid stress och depression, säger Per Svenningsson.

Många forskar om ketamin

Studien bygger på försök på möss och celler. Forskarna undersökte de molekylära mekanismerna bakom ketamins effekter. De kunde se att läkemedlet stimulerar Ampa-receptorer som sitter postsynaptiskt (i synapsens ”mottagardel”). Detta leder till ökad frisättning av neuromodulatorn adenosin som i sin tur hämmar presynaptisk glutamatfrisättning.

Många forskare runt om i världen lägger stor möda på att kartlägga mekanismerna bakom ketaminets antidepressiva effekt. Bland annat för att hitta lämpliga måltavlor för nya antidepressiva läkemedel.

Det finns ett stort behov av nya behandlingar eftersom dagens antidepressiva läkemedel, bland annat SSRI-preparaten, inte har effekt hos alla patienter. Omkring en tredjedel av alla som prövar dem upplever ingen lindring alls. Det tar också lång tid innan behandlingseffekten sätter in, vilket är ett problem särskilt i akuta lägen när en person har självmordstankar.

Biverkningar och beroenderisk

Narkosmedlet ketamin har däremot en snabbt insättande och samtidigt långvarig effekt mot depression för många svårt deprimerade patienter. Varianten esketamin i form av nässpray har också blivit godkänd som läkemedel för personer med svår depression som inte blir hjälpta av äldre antidepressiva läkemedel.

Baksidan är dock att ketamin kan ge biverkningar som hallucinationer och vanföreställningar och att det kan finnas risk för missbruk. Genom att kartlägga dess verkningsmekanismer hoppas forskarna därför kunna hitta andra substanser med samma effekt, men bättre säkerhetsprofil.

Glutamatsänkare intressant spår

I fjol publicerades en annan studie från Karolinska institutet om ketamins antidepressiva effekt. I den studien såg forskarna en annan mekanism som påverkade det serotonerga systemet och ökade halten av dopamin i hjärnan.

– Ketamin är en substans som slår på väldigt många olika system. Det är sannolikt flera olika receptorer och signalsubstanser som är viktiga för den antidepressiva effekten, säger Per Svenningsson.

Han menar dock att glutamatsystemet verkar spela en central roll. Och att det finns anledning att ifrågasätta tidigare ansträngningar inom läkemedelsforskningen att ta fram glutamathöjande läkemedel mot depression. Ett sådant exempel var läkemedelskandidaten rapastinel där fas III-studien misslyckades och projektet lades ned.

– Våra fynd talar för att man kanske snarare borde söka efter glutamatsänkande läkemedel, säger Per Svenningsson.

– Dock med reservation för att våra resultat hittills endast beskriver ett kort tidsförlopp på några sekunder just när ketamin når synapsen mellan nervceller.

Nu planerar han och hans forskargrupp att gå vidare och studera de mer långsiktiga effekterna samt vad som händer vid upprepad behandling med ketamin.

Han ska utreda lagar inför framtida pandemier

Helene Wallskär
-
0
Han ska utreda lagar inför framtida pandemier

Utredaren Lars Hedengran får regeringens uppdrag att se över smittskyddslagen så att den i framtiden ger bättre stöd för att hantera pandemier.

– Dagens smittskyddslag är framför allt anpassad för situationer där enskilda individer bär på en smitta som man vill förhindra att den sprids. Den är däremot inte anpassad för att hantera en fullskalig pandemi, sade socialminister Lena Hallengren vid en pressträff på tisdagen.

– Vi måste lära av erfarenheterna av covid-19-pandemin och skaffa oss ett bättre och mer träffsäkert lagstöd för att kunna hantera framtida pandemier.

Lars Hedengran ska utreda även utegångsförbud

Lars Hedengrans utredning ska bland annat analysera möjligheten att lagstifta om olika åtgärder vid stora sjukdomsutbrott, som att exempelvis begränsa folksamlingar. Han ska även utreda fördelar och nackdelar med att införa någon typ av sanktioner mot personer som inte följer olika smittskyddsrestriktioner.

Utredaren ska också se över bestämmelserna om testning och smittspårning, med syftet att regelverket ska bli bättre utformat för en situation där behovet kraftigt överstiger ett normalläge.

I uppdraget ingår därtill att belysa det som kallas extraordinära smittskyddsåtgärder, till exempel krav på provtagning vid inresa till Sverige eller möjlighet till tillfälliga regionala reseförbud inom Sverige. Bland de extraordinära smittskyddsåtgärder som utredaren ska belysa finns även utegångsförbud. Utredaren ska analysera om andra länders utegångsförbud visat en positiv effekt mot smittspridning.

– Vi vill belysa den extrema smittskyddsåtgärd som utegångsförbud är, för att antingen kunna avföra den eller överväga om den möjligheten borde införas i vår lagstiftning, sade Lena Hallengren.

Rättschef vid Socialdepartementet

Ytterligare en del av uppdraget är att förstärka lagstödet för smittskyddsåtgärder inom socialtjänsten, bland annat vid äldreboenden. Utredaren ska bland annat se över möjligheten att ställa krav på att särskilda boenden vidtar nödvändiga smittskyddsåtgärder. Här ingår också att utreda lagstöd för dels isolering av smittskyddsskäl, dels för att vårda smittade separat inom särskilda boenden.

Lars Hedengran arbetar sedan 15 år som rättschef vid Socialdepartementet och har varit med och utformat de särskilda pandemilagarna under covid-19-pandemin.

– Det kommer att vara ett tufft uppdrag där vi tar sats i nuvarande smittskyddslag och ser hur den behöver förändras för att ta höjd för nya pandemier, sade han vid pressträffen.

Socialstyrelsen ska utreda smittskyddet

Det formella beslutet om att tillsätta utredaren och om utredningsdirektiven kommer regeringen att ta vid regeringssammanträdet på torsdag.

Den del av uppdraget som handlar om utegångsförbud ska utredningen redovisa senast 15 maj 2022. Övriga delar ska redovisas om två år.

Regeringen ger även Socialstyrelsen ett uppdrag. Det går ut på att analysera om de regionala smittskydden har tillräckliga resurser. Den frågan vill regeringen ha svar på senast 30 november 2022.

De jobbade på Apotekarsocieteten 1971

Marie Ericsson
-
0
De jobbade på Apotekarsocieteten 1971

I år fyller Apotekarsocieteten 50 år som den ideella och oberoende medlemsorganisationen som den är i dag. Detta firas i morgon den 1 september med en jubileumsdag som bjuder på intervjuer och presentationer om föreningens verksamhet. Inför denna dag tittar Läkemedelsvärlden i dag tillbaka på två texter i Svensk farmaceutisk tidskrift som handlar om den då nya organisationen.

”Den nya Apotekarsocieteten”

År 1971 antog Apotekarsocieteten sin nya form efter en rad politiska beslut. Då tog staten över apoteksverksamheten och köpte Apotekarsocietetens serviceverksamhet. Apotekarsocieteten frånträdde därmed rollen som talesman för det svenska apoteksväsendet.

Ett halvår in på det första året med den nya Apotekarsocieteten stod det klart vem som skulle efterträda Leif H. Eklund som var vd under övergången och bli den nya Apotekarsocietetens vd. Nämligen framlidne docent Lars G. Nilsson.

När han kom till Apotekarsocieteten hade han efter sin apotekarexamen bland annat hunnit med att studera vid Stanford research institute samt göra ett doktorsarbete om vitamin E. Före vd-uppdraget på Wallingatan var han docent och universitetslektor vid Farmaceutiska fakulteten.

I artikeln i Svensk farmaceutisk tidskrift skriver han om ”Den nya Apotekarsocieteten”. Inledningsvis refererar Lars G. Nilsson till organisationens ändamål som fanns beskrivet i de då alldeles nya stadgarna.

”Apotekarsocieteten är en sammanslutning med ändamål att befordra farmaciens och apoteksväsendets utveckling samt främja en hög farmacevtisk yrkesstandard.”

Detta skulle göras genom att stödja vetenskap och forskning, bedriva publicistisk verksamhet samt stödja internationellt samarbete inom det farmaceutiska området. Organisationen skulle också ha ett farmaceutiskt-vetenskapligt bibliotek samt lämna understöd åt behövande apotekare samt deras änkor och barn.

Lars G. Nilsson skriver om att en av de viktiga funktionerna inom den nya Apotekarsocieteten var att anordna symposier och konferenser. Planen var att anordna sådana möten, med deltagande av framstående vetenskapsmän från hela världen, en eller flera gånger per år. I artikeln berättas det bland annat om symposiet Chemistry and biological activity of cannabis som Apotekarsocieteten skulle anordna senare det året. Detta symposium, som var den ombildade organisationens allra första stora vetenskapliga möte, har Läkemedelsvärlden tidigare skrivit om.

”Vi på Wallingatan 26”

I samma nummer av Svensk farmaceutisk tidskrift gjordes också en rundvandring i Apotekarsocietets lokaler, i stort sett samma lokaler som organisationen huserar i i dag.

I reportaget ”Vi på Wallingatan 26” presenteras de personer som ”har sin dagliga gärning” i det vackra huset byggt av Peder Clason mellan åren 1924 och 1925.

År 1971 fanns det yrkesroller på Apotekarsocieteten som inte finns i dag. Till exempel vd-sekreterare, ansvarig för arkivering och växeltelefonist.

I reportaget finns också en bild på den dåvarande bibliotekarien. Apotekarsocietetens bibliotek hade nyligen utvidgats efter en sammanslagning med Farmacevtiska föreningen bibliotek. På samma sida får vi också träffa de personer som arbetade som kassör och kamrer. De ansvarade för de kamerala och fastighetsförvaltande funktionerna.

På två sidor beskrivs också studienämnden som höll i fortbildningskurser för farmaceuter. Under hösten 1971 startade bland annat en ny kurs i farmakologi samt en kurs som behandlade läkemedelsmetabolism. En annan kurs tog upp aktuella läkemedelsfrågor till behandling. Dessutom startade ett kursblock i isotopteknik som behandlade kärnkinetik, isotopteknik och strålskydd, samt medicinska tillämpningar inom det radioaktiva ämnesområdet.

På nästa uppslag beskrivs tidskriftsverksamheten. År 1971 bestod denna av Svensk farmaceutisk tidskrift samt den engelskspråkiga tidningen Acta pharmaceutica suecica som skrev om svensk vetenskaplig farmaci för den internationella marknaden. För Svensk farmaceutisk tidskrift hade resurserna utökat väsentligt och positionerna framflyttats efter årsskiftet 1970-1971. Det främsta anledningen till detta var överenskommelser med Apoteksbolaget, men också det intresse som hade visats från läkemedelsföretagen och andra medlemmar inom branschen.

Beslagtaget pulver var potenshöjande läkemedel

Marie Ericsson
-
0
Beslagtaget pulver var potenshöjande läkemedel

Under den internationella operationen Pangea, som genomförs varje år för att förhindra försäljning av olagliga läkemedel, beslagtogs i våras en stor mängd olagliga läkemedel. Ett av de större beslagen var fem kilo oidentifierat pulver. Nu har laboratorieanalyser bekräftat att det rör sig om det potenshöjande läkemedlet tadalafil.

Mängden av substansen indikerar att leveransen varit avsedd för att producera tabletter illegalt, som sedan skulle säljas vidare.

– Vi bedömer att man har avsett att producera uppåt en halv miljon tabletter av det här pulvret, och vi uppskattar marknadsvärdet till flera miljoner kronor, säger Eva-Lena Bergens, utredare vid Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Flera risker

Tadalafil är ett receptbelagt läkemedel som används vid behandling av erektil dysfunktion hos män. Det finns inte så många risker med läkemedlet för fullt friska personer, men för personer med hjärt- och kärlsjukdomar finns det flera viktiga säkerhetsaspekter som läkare behöver tänka på innan de förskriver läkemedlet.

Andra risker med att köpa olagliga läkemedel är att de kan innehålla föroreningar eller för höga doser av det aktiva ämnet.

– Det finns många risker med att köpa den här typen av läkemedel hos olagliga aktörer, bland annat kan kvaliteten på produkterna vara dålig, vilket gör att du kan få i dig både föroreningar och läkemedelssubstanser i okända doser, säger Eva-Lena Bergens.

Förutom tadalafil beslagtog Läkemedelsverket, Tullverket och Polisen vid insatsen även omkring 15 000 tabletter. Bland dessa fanns narkotikaklassade läkemedel, dopingmedel, antibiotika och malarialäkemedel.

90 länder deltog i Pangea

Handeln med läkemedel och hälsoprodukter har blivit större och större under flera år, och under coronapandemin har e-handeln ökat kraftigt.

Operation Pangea startade 2008 och genomförs varje år. Syftet är att skydda folkhälsan samt att göra allmänheten medveten om vilka risker som finns med att köpa läkemedel från webbplatser som saknar rätt tillstånd. I årets insats deltog 190 myndigheter från 90 länder.

Ökad överlevnad vid ögonmelanom i studie

Helene Wallskär
-
0
Ökad överlevnad vid ögonmelanom i studie

Forskare i Göteborg arbetar sedan många år med att försöka få fram en effektiv behandling för den ovanliga cancersjukdomen ögonmelanom (uvealt melanom). I en klinisk fas II-studie fick 29 patienter med spritt ögonmelanom en kombination av PD-1-hämmaren pembrolizumab och läkemedlet entinostat, som är en så kallad HDAC-hämmare.

Hos ett flertal patienter bromsade kombinationsbehandlingen sjukdomsförloppet och hos fyra krympte tumörerna påtagligt. Tre år efter studiens start lever några av dem fortfarande. En så pass lång överlevnad är mycket ovanlig vid ögonmelanom som spritt sig i kroppen. Studien är publicerad i Nature communications.

Ögonmelanom sprider sig till levern

Ögonmelanom drabbar ett 80-tal personer om året i Sverige. Cancerformen utgår från pigmentceller i åderhinnan, strålkroppen eller iris. Innan den hunnit sprida sig kan den vanligen behandlas framgångsrikt med strålning eller kirurgi. Men hos ungefär hälften av patienterna sprider sig sjukdomen, vanligen till levern där det bildas metastaser. För ögonmelanom med spridning finns det ännu ingen effektiv behandling. Medianöverlevnaden för dessa patienter är i dag kortare än ett år.

Vid melanom i huden är immunterapi med PD-1-hämmare och andra så kallade checkpointhämmare i många fall effektiv. Immunterapin ökar aktiviteten hos kroppens egna immunceller och får dem att angripa tumörcellerna. Men vid ögonmelanom har dessa nya läkemedel tyvärr inte haft samma goda effekt. Det anses kunna bero på att dessa melanomceller är mer dolda för immuncellerna.

Utvecklar kombinationsbehandling

Forskare och läkare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset undersöker nu om det går att förbättra effekten av PD-1-hämmaren pembrolizumab genom att lägga till ett annat läkemedel. Det läkemedel som prövades som tillägg i den aktuella studien var entinostat. Det är en så kallad HDAC-hämmare med förmåga att förändra cancercellers epigenetiska tillstånd.

– Vår förhoppning var att HDAC-hämmaren skulle omprogrammera dolda cancerceller så att de blir synliga för immuncellerna och på så vis göra att immunterapin med PD1-hämmare verkar, förklarar studiens försteförfattare Lars Ny, universitetslektor vid Göteborgs universitet och specialistläkare i onkologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset i ett pressmeddelande.

– På det stora hela uppfylls våra förväntningar i den kliniska prövningen, även om inte heller detta verkar vara en botande behandling.

Forskningen går vidare

Alla utom en av de 29 patienterna i studien rapporterade biverkningar. Nitton hade allvarliga biverkningar där den vanligaste var påverkan på vissa blodvärden. Det var också vanligt med olika immunreaktioner varav en del behövde behandlas med immunmodulerande läkemedel.

För att ta reda på varför patienter svarade olika bra på kombinationsbehandlingen har forskarna gått vidare med genetiska analyser. De visade att behandlingen fungerade bättre mot de tumörer där genen BAP1 var aktiv och intakt. Forskargruppen fortsätter nu undersöka varför förlust av genen BAP1 ger resistens mot immunterapi och vilka förändringar som ytterligare kan förutspå bättre överlevnad efter immunterapi hos ögonmelanompatienter.

”Det finns ett olyckligt missförstånd”

Helene Wallskär
-
0
”Det finns ett olyckligt missförstånd”

Det finns ett missförstånd om covid-19-vaccinerna som bygger på en sammanblandning av läkemedelslagstiftningen i USA respektive Europa. Det menar Charlotta Bergquist, vaccinsamordnare på Läkemedelsverket.

USA:s läkemedelsmyndighet FDA meddelande nyligen sitt första reguljära godkännande av ett vaccin mot covid-19. Det var vaccinet Comirnaty från Pfizer/Biontech som då – i USA – blev godkänt fullt ut efter att ha haft ett så kallat nödgodkännande.

I Sverige har nyheten om detta godkännande fått en del att undra om de vacciner vi använder i vårt land verkligen är godkända ”på riktigt”. Det märker bland andra vi på Läkemedelsvärlden som får mejlfrågor om detta. Även Läkemedelsverket får en mängd frågor om saken, berättar Charlotta Bergquist.

Men hur är det då egentligen, är vaccinerna mot covid-19 som används i Sverige och övriga EU godkända fullt ut?

– Ja, EU:s läkemedelsmyndighet EMA har gett dem så kallat villkorat godkännande, conditional approval, och det är fullständiga godkännanden. De kallas villkorade eftersom de innehåller vissa villkor som företagen ska uppfylla, svarar Charlotta Bergquist.

Men är det inte samma sak som de nödgodkännanden som FDA använder?

– Nej, det finns ett olyckligt missförstånd om det, men vi har en annorlunda procedur i EU än i USA. Här ger vi inte nödgodkännanden utan den granskning som EMA gör inför ett villkorat godkännande är mer omfattande och går mer på djupet.

Varför utfärdar EMA sådana här villkorade godkännanden?

– Det är en etablerad procedur som funnits länge och som inte är unik för dessa vacciner. EMA använder den när det är särskilt angeläget att en produkt kommer ut snabbt på marknaden.

Hur fungerar det?

– Om myndigheten bedömer att nyttan med produkten överstiger riskerna kan man då godkänna den även om det finns vissa ytterligare saker man behöver veta. Dessa skrivs in i villkoren som företaget måste följa genom att skicka in olika kompletterande uppgifter. När det gäller Pfizers vaccin handlar de flesta villkoren om själva tillverkningen. Dessutom ska företaget lämna in en slutrapport från den stora fas III-studie som fortfarande pågår.

Hur länge gäller ett sådant godkännande?

– Ett villkorat godkännande förnyas årligen om villkoren uppfylls. Den första förnyelsen för ett covid-19-vaccin är på gång och vi på svenska Läkemedelsverket arbetar med det ärendet. När alla villkor i ett villkorat godkännande är uppfyllda kan det till slut göras om till ett standardgodkännande.

”Dagen ska kännas rolig och inspirerande”

Marie Ericsson
-
0
”Dagen ska kännas rolig och inspirerande”

Den 1 september firas att Apotekarsocieteten fyller 50 år som ideell förening. Jubileumsdagen kommer att ge en inblick i olika delar av verksamheten, både som den ser ut i dag och som den har sett ut de senaste 50 åren. Vi ställde fem frågor till Ingrid Helander, kommunikationsansvarig för Apotekarsocieteten och chefredaktör för Läkemedelsvärlden, som står bakom planeringen för firandet.

Varför anordnar ni en jubileumsdag?

‒ Fram till 1971 fungerade Apotekarsocieteten som en serviceorganisation för apoteken, som fram till dess ägdes av apotekarna själva. Men detta år tog staten över apoteksverksamheten, och Apotekarsocieteten blev i stället den ideella medlemsorganisationen som den fortfarande är. Det var en stor händelse i Apotekarsocietetens långa historia och det tycker vi är värt att uppmärksamma med en jubileumsdag.

Vad kommer att hända under dagen?

‒ Vi hade hoppats på en dag där vi kunde slå upp portarna till Wallingatan och bjuda in till öppet hus för alla som ville komma. Tyvärr tillåter inte pandemin detta, utan vi kommer i stället att ha ett digitalt evenemang. Dagen kommer att innefatta ganska korta programpunkter med intervjuer och presentationer av folk inom organisationen, men också externa personer som är aktiva i branschen.

‒ Vi kommer bland annat att ha en intervju med Apotekarsocietetens tidigare vd Leif H. Eklund som var med när det begav sig, och en intervju med vår helt nye vd Robert Kronqvist. Dessutom kommer vaccinsamordnaren Richard Bergström som är apotekare i grunden och har en lång erfarenhet av läkemedelsbranschen samt specialistläkaren Caroline Ingre. Hon ska berätta om det senaste inom ALS-forskningen och de kliniska studier med nya läkemedelskandidater som är på gång.

Hur har ni tänkt när ni har planerat programmet?

‒ Vi har tänkt att det ska kännas kul och inspirerande att gå på det här evenemanget. Tanken med dagen är att det ska vara korta, intressanta och lättsamma programpunkter med ett populärvetenskapligt anslag. Det här är en dag vi firar och den ska kännas spännande att vara med på. Vi vill både berätta om vår fantastiska förening, och ha med personer utanför verksamheten som får vara en mer utåtblickande del i programmet.

Har Apotekarsocieteten anordnat något likande förut?

‒ När föreningen fyllde 40 år var det ett ordentligt firande, men det var inte i den formen vi kommer att ha i år. På tio år har det hänt väldigt mycket i den digitala utvecklingen och hur folk tar del av saker. Pandemin har ju också skapat helt andra behov av att göra sådant här. Det är jättekul att vi kan göra ett sådant här stort jubileum även fast vi inte kan ses fysiskt.

Vad har du själv för förväntningar?

‒ Personligen ser jag mycket fram emot hela jubileumsdagen. Det ska bli jättekul att delta i alla programpunkter och även att moderera under dagen. Sedan hoppas jag att de som deltar kommer att tycka att det är intressant och kanske också få reda på lite nya saker om föreningen. Jag hoppas också att våra medlemmar kan känna stolthet av allt som vi har åstadkommit, och att man ser betydelsen av föreningens verksamhet även 50 år framåt.

Lovande spår för skräddarsydd behandling

Marie Ericsson
-
0
Lovande spår för skräddarsydd behandling

En omfattande sammanställning av ett 50-tal studier i världen visar att det finns 13 specifika genvarianter som har stark koppling till att bli allvarligt sjuk i covid-19. Nu hoppas forskarna på att man ska kunna förutspå vilka personer som har störst risk att bli sjuka, och på så sätt kunna skräddarsy behandlingen.

‒ Resultatet har ännu inte lett fram till några specifika behandlingar, men det finns lovande spår, säger Hugo Zeberg, forskare vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet, som har lett den svenska delen av projektet.

Analyser av 50 000 patienter

Den aktuella sammanställningen, som har publicerats i Nature, bygger på analyser av närmare 50 000 patienter från 19 länder. Initiativet kallas The covid-19-host genetics initiative och startade i början av pandemin. Från Sverige ingår forskare från Karolinska institutet och Uppsala universitet. Den svenska studien bygger på genetiska data från cirka 300 patienter som har varit inlagda på intensivvårdsavdelning.

Flera av de 13 genvarianterna som forskarna identifierade är sedan tidigare associerade till lungcancer, autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar. De är också flera genvarianter som är viktiga i vårt försvar mot infektionssjukdomar.

Den viktigaste genetiska riskfaktorn för svår covid-19 som forskarna har hittat sitter på kromosom 3 och är en del av det genetiska arv från neandertalare som nutida människor bär på. Varianten har visat sig vara väldigt lik motsvarande DNA-sekvenser i en ungefär 50 000 år gammal neandertalare från Kroatien.

‒ Har man denna genvariant löper man dubbelt så stor risk att bli svårt sjuk i covid-19 jämfört med om man inte har den, säger Hugo Zeberg.

Forskarna har också identifierat en genvariant som i stället har en skyddande effekt mot svår covid-19. Även den är nedärvd från neandertalare. Den varianten sitter på kromosom 12 och minskar risken att hamna på intensivvårdsavdelning med cirka 20 procent.

Kunskap om genvarianter ger vägledning

Upptäckten ger forskarna ny kunskap som i framtiden skulle kunna leda till behandlingar som är anpassade efter individen.

‒ Det finns saker som pekar i riktning för skräddarsydd behandling, men än så länge finns det för lite data. Våra resultat är en vägledning som kan vara en grund för vidare forskning, säger Hugo Zeberg.

Hur skulle den här genetiska kunskapen kunna hjälpa läkarna att tidigt välja rätt behandling till rätt patient?

‒ Det pågår studier med läkemedel som angriper system som har identifierats av vår studie, och det är tänkbart att man skulle kunna para ihop rätt läkemedel med rätt patient. Men återigen så får framtida forskning avgöra om ett sådan princip skulle kunna fungera.

Skulle man kunna tänka sig ett genetiskt test när patienten kommer in till sjukhuset, eller till och med innan, som gör att man tidigt vet vilka som kommer att behöva till exempel dexametason?

‒ Ja, den viktigaste genetiska riskfaktorn är vanligare än många andra riskfaktorer och ger en större riskökning än i stort sett alla andra riskfaktorer frånsett hög ålder. Så på samma sätt som läkare tar anamnes avseende till exempel diabetes så vore det värdefullt att få veta patientens genetiska risk.

Vet ännu inte varför

Med hjälp av den nya kunskapen om genvarianterna är det alltså möjligt att identifiera personer som har högre risk att bli svårt sjuka, men forskarna vet ännu inte varför det är så.

‒ Vi jobbar med att försöka förstå vad det innebär att ha någon av de här genvarianterna. Antingen påverkar de allmänt immunförsvaret, eller så har de en direkt koppling till viruset, säger Hugo Zeberg.

Förutom att försöka förstå mekanismerna kommer forskarna även att göra en liknande satsning med forskning om långtidscovid.

‒ Vi ska se om det går att identifiera riskfaktorer även där.

Behandling med antibiotika ned med 13 procent i fjol

Helene Wallskär
-
0
Behandling med antibiotika ned med 13 procent i fjol

Användningen av antibiotika i Sverige påverkades under fjolåret kraftigt av coronapandemin. Framför allt sjönk förskrivningen av antibiotika på recept, men även användningen på sjukhus och andra vårdinrättningar minskade något. Dessutom var det färre personer som sökte vård för anmälningspliktiga infektioner med antibiotikaresistenta bakterier.

Detta visar årsrapporten Swedres-Svarm 2020 från Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt.

Användningen av antibiotika minskade rakt över

Den totala mängden antibiotika för människor som såldes i Sverige minskade med 13 procent under 2020. Efter minskningen låg användningen på 9,7 dygnsdoser per 1 000 invånare och dag. I detta ingår all antibiotika som såldes på recept och all som såldes på rekvisition till olika vårdinrättningar och särskilda boenden.

Receptförskrivningen sjönk, som Läkemedelsvärlden även tidigare rapporterat, påtagligt. Minskningen av antalet antibiotikarecept som hämtades ut på apotek blev 17 procent. Minskningen var störst för antibiotika som ofta används vid luftvägsinfektioner (28 procent).

Antalet recept per 1 000 invånare under 2020 var 237, vilket innebär att det nationella målet på högst 250 recept per 1 000 invånare och år uppnåddes. Även försäljningen av antibiotika på recept inom tandvården fortsatte att minska under 2020 och var 3,2 procent lägre än år 2019.

En tendens till ökad försäljning av antibiotika via digitala vårdgivare sågs.

Försäljningen av antibiotika till vårdinrättningar minskade med 4 procent jämfört med 2019.

Viktiga lärdomar

Myndigheterna bakom rapporten bedömer att den kraftiga minskningen främst berodde på de smittförebyggande åtgärderna mot covid-19. Minskat resande, fysisk distansering, hemmajobb, begränsning av sammankomster och andra åtgärder har minskat spridningen även av andra infektioner i samhället.

Folkhälsomyndigheten framhåller att detta visar hur viktigt det är – även som ett medel mot antibiotikaresistens – att förebygga smittspridning.

– Det är något som vi alltid behöver tänka på, både för att minska förekomsten av infektioner och minska behovet av antibiotikabehandling. All användning av antibiotika driver resistensutveckling, och vi behöver använda antibiotikan klokt så att den kan fortsätta att göra nytta och rädda liv, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

– Det är viktigt att fortsätta analysera pandemins påverkan inom området. På det viset kan vi utveckla vår kunskap och våra strategier för att motverka antibiotikaresistens, så att de kan bli effektivare även när samhälle och sjukvård går tillbaka mot ett nytt normalläge.

Även färre resistensfall

Vissa infektioner med antibiotikaresistenta bakterier är anmälningspliktiga. Under 2020 minskade även antalet patienter med sådana infektioner. Det enda undantaget var fall av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin.

Däremot fortsatte andelen resistenta bakterier i de blodprover som skickades på analys på grund av misstänkt resistens att öka svagt. Antalet utbrott av vårdrelaterade resistenta infektioner gick också upp något.

Försäljningen av antibiotika för användning till djur är i Sverige enligt rapporten stabilt låg och domineras av penicillin med smalt spektrum.

Brist på RA-läkemedel drabbar patienter

Marie Ericsson
-
0
Brist på RA-läkemedel drabbar patienter

Förra veckan meddelade läkemedelsföretaget Roche att det kommer att bli en global brist på läkemedlet Actemra/Roactemra (tocilizumab), ett läkemedel mot ledgångsreumatism. Tocilizumab har den senaste tiden även börjat användas i behandlingen mot svår covid-19, vilket är orsaken till den nuvarande restnoteringen.

‒  Om det blir en långvarig brist på läkemedlet kommer det att få allvarliga konsekvenser för patienterna. Då kommer patientgrupper att ställas mot varandra, säger Cecilia Carlens specialistläkare i reumatologi och ordförande i Svensk reumatologisk förening.

Tocilizumab inte godkänt mot covid-19

Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, är en inflammatorisk sjukdom som gör lederna stela, svullna och ömma. Sjukdomen kan också påverka andra delar av kroppen och kan leda till inflammation i organ som lungsäcken, hjärtsäcken ögonen eller blodkärlen. Det går inte att bota ledgångsreumatism, men det går att dämpa inflammationen, förhindra framtida ledskador och lindra smärtan med läkemedel och fysioterapi.

Tocilizumab, som är en interleukin-6-hämmare, är ett viktigt läkemedel för patienter med ledgångsreumatism. På grund av sina effekter på immunförsvaret har läkemedlet även börjat användas till patienter med svår covid-19. Läkemedlet har i flera studier visat en liten, men statistiskt signifikant, minskning av dödlighet i sjukdomen.

Läkemedlet är ännu inte godkänt för denna användning, men den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA påbörjade nyligen en granskning av användning av tocilizumab mot covid-19. I USA har läkemedlet fått ett nödgodkännande för patienter med covid-19 som vårdas på sjukhus och redan behandlas med kortikosteroider och är i behov av syrgas eller vård i respirator.

Bristen längre än väntat

När tocilizumab nu har fått ett nytt användningsområde i behandlingen mot covid-19 riskerar alltså patienter med ledgångsreumatism att inte få tillgång till sitt ordinerade läkemedel.

‒ Först fick vi information om att bristen skulle pågå under en månad. Ett par tre veckors uppehåll kan många patienter klara av, men nu har företaget meddelat att bristen blir längre och då blir situationen en helt annan, säger Cecilia Carlens.

Enligt Läkemedelsverkets lista över restnoteringar är det en pågående brist av tocilizumab i en beredningsform som väntas pågå till den 19 september. Det finns också en prognos för en kommande brist av läkemedlet i en annan beredningsform som väntas pågå till den 8 oktober.

‒ Om det blir ytterligare förlängning av restnoteringen vet vi inte i nuläget, säger Cecilia Carlens.

Tocilizumab kan ges som infusion

Ett annat alternativ är att ge läkemedlet som infusion. I denna form är det inte restnoterat i nuläget. Behandlingen måste dock ges av en sjuksköterska på specialistenhet.

‒ Då måste det finnas resurser till det och det är det inte säker att det finns. Det kräver också administration och planering vilket gör att behandlingen kan bli uppskjuten, säger Cecilia Carlens.

En lösning för patienter med ledgångsreumatism kan vara att byta behandling till en annan interleukin-6-hämmare, sarilumab. Men då krävs ny provtagning.

‒ Tocilizumab ges också till en del patienter med jättecellsarterit/temporalisarterit. För dessa patienter är alternativet endast att sätta över patienten på tocilizumab som infusion, säger Cecilia Carlens.

Är du orolig för vad bristen kan leda till?

‒ Ja, jag är orolig för att det ska bli en långvarig brist. Särskilt om det blir ytterligare en våg av pandemin som det ser ut att bli nu.

Generellt ett stort problem

Restnoteringar av läkemedel är sedan länge ett stort problem inom vården och har ökat under de senaste åren.

‒ Det som är speciellt med den nuvarande situationen är att vi vet att bristen på tocilizumab beror på covid-19, säger Cecilia Carlens.

Hon framhåller att brister på läkemedel, utöver att det är en patientsäkerhetsrisk, generellt skapar väldigt mycket merarbete för vården.

‒ Så fort det är restnoteringar blir det mycket mer administration för vården som tar tid från annat. Vi behöver ta fram riktlinjer för hur vi ska hantera bristen och vi behöver ha kontakt med patienterna och vidta åtgärder.

‒ Sedan är det ju en stor oro som drabbar patienterna också om vad som ska hända. Först är det oron och sedan den faktiska påverkan på sjukdomen om de inte får sin medicin.

Förslag om beredskaps-apotek får hård kritik

Helene Wallskär
-
0
Förslag om beredskaps-apotek får hård kritik

Förslaget att inrätta särskilda beredskapsapotek fanns med på en diger lista av förslag i det senaste delbetänkandet från Åsa Kullgrens utredning om vårdens beredskap i kris och fred. Betänkandet ”En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården” har engagerat många myndigheter och organisationer och hela 88 remissvar hade kommit in när remisstiden gick ut.

Vill ta helhetsgrepp

Det ambitiösa delbetänkandet innehåller en ingående analys av hela försörjningskedjan för läkemedel och sjukvårdsutrustning i vardag, kris och krig. En lång rad problem identifieras och åtgärdsförslagen är många. Ett huvudsyfte är att se till att det i normalläge finns mer läkemedel och andra sjukvårdsprodukter i landet än det gör i dag. Detta både för att minska problem med bristsituationer till vardags och för att göra oss mindre sårbara i ett krisläge. En framträdande princip i delbetänkandet är också att tydliggöra ett samlat nationellt ansvar i väsentliga försörjningsfrågor.

Remissinstanserna är genomgående positiva till den ingående genomlysningen och till tankarna om helhetsgrepp och tydligare rollfördelning. Men många av förslagen får samtidigt skarp kritik av de aktörer som är närmast berörda.

Beredskapsapotek kan ge snedvridning

Det gäller bland annat förslaget om 600-700 beredskapsapotek. Utredningen föreslår att sådana ska vara skyldiga att hålla öppet även i kris och krig. De ska vara geografiskt väl spridda över landet, ha robusta lokaler och möjlighet till viss lagring av läkemedel. I första hand bör de enligt utredningen inrättas inom statligt ägda Apoteket AB.

Men Apoteket AB menar att förslaget kan leda till en olycklig tudelning av apoteksmarknaden som kan leda till högre priser och sämre tillgänglighet. Bolaget föreslår i sitt remissvar i stället en annorlunda modell med tre nivåer av beredskap och färre beredskapsapotek som tillsätts genom upphandling.

Även Sveriges Apoteksförening ser liknande risker med förslaget om beredskapsapotek.

En annan kritiker är Konkurrensverket som menar att förslaget om det genomförs kan snedvrida konkurrensen på apoteksmarknaden. Myndigheten förordar en konkurrensutsatt upphandling av beredskapsapotek men ifrågasätter även om det behövs så många som utredningen föreslår. Utred vidare, är Konkurrensverkets uppmaning.

Också Apotekarsocieteten skriver i sitt remissvar att beredskapsapoteken inte behöver vara så många. Det räcker med högst 300 av dagens större öppenvårdsapotek, anser organisationen.

Nätverket för regionernas läkemedelskommittéer, LOK, tillstyrker däremot mer oreserverat förslaget om beredskapsapotek. Regionerna bör ha inflytande över sortimentet och samordningen skötas av Socialstyrelsen, anser LOK.

Domstolen friar från oredlighet i forskning

Helene Wallskär
-
0
Domstolen friar från oredlighet i forskning

Den tidigare prorektorn vid Karolinska institutet, Karin Dahlman-Wright, fälldes för ungefär ett år sedan för oredlighet i forskning. Hon överklagade beslutet till förvaltningsrätten, som nu friar henne.

Nämnd fällde för oredlighet

Ärendet handlar om bildmanipulationer i vetenskapliga artiklar där Karin Dahlman-Wright varit korresponderande författare eller medförfattare. Efter en anmälan till Karolinska institutet hamnade fallet så småningom hos den nystartade Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Nämnden tog ställning till sju artiklar och ansåg att Karin Dahlman-Wright gjort sig skyldig till oredlighet i fyra av dem. Detta enligt den nya lagstiftning som började gälla 1 januari 2020.

Nämnden menade inte att hon varit medveten om bildförfalskningarna, men ansåg att hon varit grovt oaktsam eftersom hon inte upptäckt och åtgärdat dem. Ett av nämndens argument för detta var att den tidigare prorektorn har mycket lång erfarenhet av forskning.

Förvaltningsrätten har nu hållit muntlig förhandling i målet. Domstolen gör en annan tolkning än Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Enligt förvaltningsrätten har Karin Dahlman-Wright inte gjort sig skyldig till oredlighet i forskning i de fyra aktuella artiklarna.

Annorlunda lagtolkning

Förvaltningsrätten håller visserligen med om att artiklarna innehåller bilder som inte överensstämmer med de resultat som bilderna sägs visa. I lagens mening är bilderna därför förfalskade. Men en enig domstol anser, till skillnad från nämnden, inte att forskaren varit grovt oaktsam. Därför uppfyller publiceringarna inte den nya lagens kriterier för vad som är oredlighet i forskning. Lagen säger att oredlighet är allvarliga avvikelser från god forskningssed ”som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet”.

– Även om utredningen visar att det har varit svårt att se på vilket sätt bilderna varit felaktiga bedömer rätten att forskaren brustit i sitt ansvar vid granskningen av artiklarna. Det som framkommit visar däremot inte att forskaren har varit grovt oaktsam, säger Anders Lagerwall, tillförordnad rådman i Förvaltningsrätten i ett pressmeddelande.

Domen kan överklagas till Kammarrätten i Stockholm.

1...111213...32Sida 12 av 32