Annons
Home 2020

Årlig arkivering 2020

Magsyramedel ökar risk för frakturer hos barn

Helene Wallskär
-
0
Magsyramedel ökar risk för frakturer hos barn

Behandling med protonpumpshämmare kan öka risken för frakturer hos barn, enligt en ny svensk registerstudie av närmare 232 000 barn i åldrarna 0-17 år. Studien, som har publicerats i Jama pediatrics, visar en måttlig riskökning på elva procent.

Forskarna utesluter dock inte att oregistrerade riskfaktorer som övervikt och stillasittande kan förklara en del av riskökningen.

Protonpumpshämmare ökar

Förskrivningen av protonpumpshämmare (till exempel omeprazol och esomeprazol) ökar sedan en lång följd av år till både barn (se faktaruta) och vuxna. Även den receptfria användningen av dessa läkemedel är hög. Hos barn används läkemedlen framför allt mot gastroesofagal refluxsjukdom – problem med sura uppstötningar som även kan ge inflammation i matstrupen.

När det gäller vuxna finns det en del forskning som tyder på att protonpumpshämmare som en biverkning kan öka risken för frakturer. Forskningsläget är ännu oklart, men det finns olika hypoteser om mekanismer som skulle kunna göra att protonpumpshämmare ökar frakturrisken. En sådan hypotes är att läkemedlen genom sin dämpning av magsyraproduktionen minskar kroppens upptag av kalcium, som är viktigt för skelettet.

När det gäller barn finns betydligt mindre forskning kring denna fråga och den som finns har gett motsägande resultat.

Använde patientregister

Den nu aktuella studien genomfördes av forskare vid bland annat Karolinska institutet, Örebro universitet och Nottingham university i Storbritannien. Forskarna använde data i Sveriges nationella patientregister från perioden juli 2006 till december 2016. De jämförde 115 933 barn i åldrarna 0-17 år som fick protonpumpshämmare med lika många barn utan sådan behandling. Barnen följdes i registret under i genomsnitt drygt två år.

Under uppföljningen inträffade 5 354 frakturer bland dem som behandlats med protonpumpshämmare respektive 4 568 frakturer bland de obehandlade barnen. Det motsvarar en statistiskt signifikant riskökning på 11 procent hos dem som behandlades.

Med längre tids användning av protonpumpshämmare blev riskökningen större. Barn som fått protonpumpshämmare i ett år eller mer hade 34 procent högre frakturrisk än obehandlade jämnåriga.

Det var bland annat risken för arm- och benbrott som ökade, men däremot inte risken för skall- eller ryggradsfrakturer.

Fetma och stillasittande kan påverka

Forskarna framhåller att en styrka med deras studie är att den är registerbaserad och omfattar ett stort antal barn. Därför bör resultaten gå att översätta till andra liknande populationer av barn, menar de.

En svaghet hos studien är dock att det finns kända riskfaktorer för att drabbas av fraktur som inte syns i registret. Två sådana riskfaktorer är högt body mass index, bmi, och fysisk inaktivitet.

Fetma och därmed högt bmi anses dessutom även kunna bidra till magsyrabesvär, alltså ett tillstånd som protonpumpshämmare ofta används mot.

”Vi kan inte utesluta möjligheten att bmi och fysisk aktivitet kan förklara en del av vårt signifikanta resultat”, skriver studiens förstaförfattare Yun-Han Wang, Karolinska institutet, i ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden.

Men forskarna drar dock ändå slutsatsen att resultatet av studien bör kunna få inverkan på användningen av protonpumpshämmare bland barn. De menar att läkare som skriver ut protonpumpshämmare till barn bör ta med frakturrisken i sin bedömning av för- och nackdelar med behandlingen.

Första försökspersonerna har fått vaccin mot covid-19

Helene Wallskär
-
0
Första försökspersonerna har fått vaccin mot covid-19

En vaccinkandidat mot det nya coronaviruset har för första gången börjat ges till försökspersoner. Den uppmuntrande nyheten kommer från USA där ett av flera vaccinprojekt mot coronaviruset i världen på rekordtid nått kliniskt teststadium.

Studerar säkerhet och immunsvar

Det är vaccinkandidaten mRNA-1273 som på bara två månader blivit klar att prövas hos friska försökspersoner. Som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat har vaccinkandidaten tagits fram av det amerikanska läkemedelsföretaget Moderna therapeutics tillsammans med forskare från den amerikanska hälsomyndigheten NIH.

De första kliniska fas I-prövningarna skulle enligt tidigare information ha startat i april. Men på måndagen meddelade företaget att vaccinering av 45 friska frivilliga då startade.

Syftet med fas I-studien är att studera säkerhet och immunsvar vid olika koncentrationer av vaccinkandidaten. Försökspersonerna kommer därför att delas in i tre grupper som kommer att få olika koncentrationer. Samtliga ska få två doser med en månads mellanrum och sedan följas i ett år.

Planerar för fas II-studie

Vaccinkandidaten mRNA-1273 är ett så kallat RNA-vaccin, som Läkemedelsvärlden berättat om tidigare. Ett sådant vaccin bygger på ett budbärar-RNA (mRNA) som kodar för ett önskat protein. När detta budbärar-RNA tillförs genom en intramuskulär injektion börjar kroppen själv producera den faktor som man vill lära immunsystemet att försvara sig mot. I nästa steg reagerar immunsystemet och vaccinskyddet byggs upp.

Den nu aktuella coronavaccinkandidaten kodar för det nya coronavirusets så kallade spike-protein. Spike-protein är de delar som sticker ut från viruset och som fäster vid och infekterar värdens celler. Att utvecklingen gått så snabbt beror på att forskarna kunnat använda kunskap från tidigare forskning om vaccin mot ett annat coronavirus, sars.

Moderna therapeutics skriver i ett pressmeddelande att även förberedelser för en fas II-studie har startat. Företaget förbereder sig även för att kunna skala upp sin produktion. Detta för att snabbt kunna producera miljontals doser om de kliniska testerna visar att vaccinet är säkert och effektivt.

”Febernedsättande kan dölja allvarliga symtom”

Helene Wallskär
-
0
”Febernedsättande kan dölja allvarliga symtom”

Läkemedlet ibuprofen har de senaste dagarna hamnat i coronarapporteringens nyhetsfokus. Detta efter varningar från Frankrikes hälsodepartement om att ibuprofen och andra ickesteroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) kan förvärra infektionen hos patienter med covid-19.

Det franska hälsodepartementet skriver att fall av sådan försämring har rapporterats och rekommenderar personer med luftvägsinfektion och feber att undvika NSAID och enbart använda paracetamol. Nyhetsflödet tog extra fart när den franska hälsoministern Olivier Véran i helgen twittrade om saken. Och senare gick även den schweiziska hälsomyndigheten på samma linje.

Inget stöd för försämring

Men läkemedelsmyndigheterna i många andra länder, inklusive Sverige, delar inte den franska uppfattningen.

– Tillgängliga vetenskapliga data ger inte stöd för vare sig gynnsamma eller skadliga effekter på själva sjukdomsförloppet vid covid-19 infektion av ibuprofen – eller något annat värk- och febernedsättande läkemedel.

Det säger Läkemedelsverkets Ulla Wändel Liminga som är Sveriges representant i den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté prac.

Läkemedelsverket har nu gått ut med egen information i ämnet på sin webbplats. Där trycker myndigheten i stället på att både NSAID och paracetamol genom sin febernedsättande effekt kan dölja tecken på försämring av en infektion, till exempel covid-19.

Den som använder sådana läkemedel behöver därför vara extra uppmärksam på hur infektionen utvecklar sig. Det är, framhåller Läkemedelsverket, lika nödvändigt att hålla sig hemma även om febern och sjukdomskänslan tillfälligt minskar.

– Det är verkligen viktigt att tänka på att man fortfarande kan smitta andra även om man tillfälligt känner sig lite bättre när febern dämpas, säger Ulla Wändel Liminga.

– Om man har symtom på en övre luftvägsinfektion ska man stanna hemma och därmed minimera risken för smittspridning även om febern sjunker efter behandling med NSAID-läkemedel eller paracetamol.

Utredning pågår

Ulla Wändel Liminga berättar också att det sedan länge kan finnas vissa skillnader i synen på ibuprofen mellan olika länder. Franska rekommendationer har även tidigare avrått från detta läkemedel vid allvarliga infektioner, medan andra länder inte sett några vetenskapliga skäl att göra detta.

På franskt initiativ arbetar nu experterna i Emas säkerhetskommitté prac också sedan maj 2019 med en säkerhetsutredning om ibuprofen. Den handlar dock inte om covid-19 utan om huruvida ibuprofen skulle kunna förvärra allvarliga bakterieinfektioner.

Prac har bland annat begärt in relevanta data från läkemedelstillverkarna och går igenom det vetenskapliga kunskapsläget. Dessutom undersöker kommittén vilka skillnader som finns mellan olika EU-länders produktinformation om läkemedel med ibuprofen.

– Eftersom det handlar om äldre läkemedel är produktinformationen inte fullt ut harmoniserad inom EU. Vi värderar kunskapsläget och ska försöka komma fram till en gemensam europeiska syn. Vi hoppas gå i mål med detta till sommaren.

I sin senaste information framhåller Läkemedelsverket samtidigt att det kan finnas andra skäl att undvika NSAID till äldre personer och särskilt de med vissa kroniska sjukdomar. Det handlar, förklarar Ulla Wändel Liminga, bland annat om en ökad risk för magblödningar och hjärt-kärlbiverkningar.

– Man bör vara extra försiktig med äldre sköra personer och noga följa rekommendationerna i produktinformationen.

Ema drar tillfälligt in läkemedel mot myom

Helene Wallskär
-
0
Ema drar tillfälligt in läkemedel mot myom

Den europeiska läkemedelsmyndigheten Ema har startat en säkerhetsgranskning av ett läkemedel mot myom, godartade tumörer i livmodern. Detta eftersom läkemedlet misstänks ligga bakom flera fall av allvarliga leverskador. I fem fall har skadorna lett till levertransplantationer.

De läkemedel det handlar om är Esmya (ulipristalacetat) och dess generika. Läkemedlen används mot svåra symtom av myom.

Läkemedel mot myom granskas

Patienter bör enligt Emas rekommendation sluta ta läkemedlet under den tid som granskningen pågår. Enligt samma rekommendation ska inga nya patienter påbörja behandling med läkemedlet förrän granskningen är klar.

Esmya godkändes 2012 och sedan dess har över 900 000 kvinnor behandlats. I fjol fick omkring 2000 svenska kvinnor Esmya på recept. Det finns inga rapporter om allvarliga leverskador bland svenska patienter.

Redan 2018 utredde Ema misstankar om ett samband mellan Esmya och leverskador. Samband kunde inte uteslutas och olika begränsningar av behandlingen infördes, vilket Läkemedelsvärlden rapporterade.

Läkare bör kontakta patienter

Nu har ett nytt fall av allvarlig leverskada som lett till transplantation inträffat trots att de nya rutinerna följdes. Därför stoppas nu användning av läkemedlet i väntan på en förnyad granskning. Säkerhetsutredningen väntas vara klar om sex månader.

– Läkare bör kontakta de patienter som behandlas med Esmya mot myom för att avsluta behandlingen och uppmana dem att rapportera symtom på leverskada. Dessutom bör leverfunktionstest göras enligt rekommendationerna två-fyra veckor efter att behandlingen avslutats, säger Viveca Odlind, gynekolog och senior expert på Läkemedelsverket.

Symtom på leverskada kan vara illamående, kräkningar, smärta i under höger revbensbåge, orkeslöshet, ofrivillig viktnedgång och gulsot.

Det finns ingen oro för leverskada av akut-p-piller som innehåller samma substans som Esmya, ulipristalacetat, och ges som engångsdos.

Nytt dödsfall efter fekal transplantation i USA

Helene Wallskär
-
0
Nytt dödsfall efter fekal transplantation i USA

Fekal transplantation är en effektiv och numer etablerad behandlingsmetod vid svåra fall av tarminfektion med bakterien clostridium difficile. Och det finns, som Läkemedelsvärlden rapporterat, förhoppningar om att metoden ska ha effekt även vid andra sjukdomstillstånd i mag-tarm-systemet.

Fekal transplantation inte riskfri

Men det finns också frågetecken kring säkerheten hos metoden, som går ut på att behandla patienten med avföring från en givare. Allvarliga händelser har visat att det finns risk att överföra farliga bakterier och andra mikroorganismer vid sådan behandling.

Nu rapporterar den amerikanska läkemedelsmyndigheten fda och nättidningen Statnews om nya sådana händelser. En person har dött och ytterligare fyra fick vårdas på sjukhus på grund av svåra infektioner efter att ha fått avföringstransplantat från en biobank.

Patienterna fick transplantationerna som behandling mot clostridium difficile-infektioner. Men transplantationerna överförde sjukdomsframkallande E.koli-bakterier och patienternas tillstånd förvärrades i stället för tvärtom. Hos en av dem ledde det till döden medan övriga återhämtade sig efter sjukhusvård.

Händelsen inträffade trots att den donerade avföringen testas innan den ges till patienter. Företaget som tillhandahåller avföringstransplantaten har meddelat att det nu ser över testmetoderna för att förbättra dem.

På väg mot mer förfinade metoder?

Normalt är biverkningarna vid fekal transplantation milda eller inga alls. Men också i fjol fick fekal transplantation i en amerikansk forskningsstudie allvarliga konsekvenser.  Då smittades två patienter med multiresistenta bakterier och blev svårt sjuka. En av dem dog.

Även i Sverige används fekal transplantation vid svåra fall av clostridium difficile-infektion, när den normala tarmfloran har slagits ut av antibiotikabehandling. Det pågår också svensk forskning om att använda metoden vid andra mag-tarmrubbningar.

Bland annat studerar forskare vid universitetssjukhuset i Örebro metoden. När Läkemedelsvärlden tidigare intervjuade professor Robert Brummer som leder forskningen underströk han att studierna omges av höga säkerhetskrav.

Ändå såg han fekal transplantation främst som ett forskningssteg på vägen till mer teknologiskt utvecklade behandlingar. Behandlingar som exempelvis förändrar tarmfloran med hjälp av delar av tarmbakterier i stället för med hel avföring.

– På grund av bland annat riskerna och svårigheterna att standardisera behandlingen tror jag inte att vi kommer att göra likadant om 20 år som vi gör nu, sade han.

Uppdrag: Säkra tillgång på läkemedel

Ingrid Helander
-
0
Uppdrag: Säkra tillgång på läkemedel

För att säkerställa att läkemedel av ”central betydelse” finns tillgängliga inom hälso- och sjukvården har Läkemedelsverket fått ett antal nya uppdrag av regeringen. Det handlar om att på en nationell nivå samordna arbetet och informationen som görs och finns i regionerna om tillgång på viktiga läkemedel.

Anledningen är spridningen av det nya coronaviruset och de störningar inom läkemedelsförsörjningen som riskerar att uppkomma.

Läkemedelsverket ska därför samla in information från hälso- och sjukvården om vilka läkemedel som är särskilt medicinskt viktiga, och utöka övervakningen av hur tillgången till dessa ser ut.

Fokus på medicinskt viktiga läkemedel

Man ska också intensifiera arbetet med att kartlägga var i världen tillverkningen av dessa läkemedel, inklusive aktiva substanser, sker och var sårbarheten är som störst under rådande omständigheter. I nuläget har man gjort en kartläggning över vilka API:er, det vill säga aktiva farmaceutiska substanser, som tillverkas i Kina, som Läkemedelsvärlden berättat om. Nästa steg är att göra samma kartläggning fast för API:er tillverkade i Indien.

Bland det första man sätter igång med på hemmaplan är att i samverkan med regionerna definiera de medicinskt mest viktiga läkemedlen.

– Det är ett arbete som delvis redan pågår inom ramen för våra andra uppdrag. Där har vi tagit fram ett förslag på en samverkansplattform som vi nu får trycktesta i ett skarpt läge, säger Maja Marklund, direktör verksamhetsområde Användning på Läkemedelsverket.

Läkemedelsverket har redan ett pågående regeringsuppdrag kopplat till kritiska bristsituationer. I januari redovisades en första delrapport, som innehöll just ett förslag på en samverkansplattform för myndigheter, vård, apotek och företag, som Läkemedelsvärlden rapporterat om.

Extra sanktion för arbetet

Den andra delen av uppdraget handlar om vidareutveckling av informationsgivning och ska redovisas senast i slutet av juni.

– Delar av det nya uppdraget går in i våra redan pågående uppdrag och kommer också att gynna vårt pågående arbete. Men detta blir en extra sanktion för oss att lägga ytterligare kraft och krut på det här arbetet, säger Maja Marklund.

För att klara uppdraget kommer en del personal på Läkemedelsverket att omlokaliseras till de nya uppgifterna. Konsekvensen blir att andra områden prioriteras ned tills ny personal rekryterats dit. Det handlar till exempel om det fortlöpande arbetet med behandlingsrekommendationer och patient- och konsumentrådsarbete.

– Vi fortsätter naturligtvis att prioritera allt arbete som ligger inom vårt myndighetsuppdrag som tillståndsgivning, tillsyn, giftinformation, biverkningsuppföljning och läkemedelsupplysning, säger Maja Marklund. Men visst annat arbete får vila lite eller skjutas på framtiden.

Dålig beredskap för läkemedelsförsörjning

Sveriges krisberedskap vad gäller läkemedel och annan medicinsk utrustning har kritiserats från flera håll. För två år sedan kom Riksrevisionen med en rapport som konstaterade att beredskapen för läkemedelsförsörjningen vid kris eller krig i Sverige var mycket bristfällig. Bland annat pekade man på att ingen av aktörerna i systemet har något ansvar att säkra läkemedelstillgången.

I en rapport från Lunds universitet förra året kom författarna fram till samma sak. I rapporten, som gjordes på uppdrag av Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, beskrevs en försörjningskedja som är både fragmenterad och sårbar och där ansvarsfördelningen varierar mellan oklar och obefintlig.

Även från Läkemedelsverkets håll har man påpekat bristerna i systemet.

– Vi har bland annat pekat på att ingen har överblick över total lagerstatus i Sverige och heller inte mandat att flytta läkemedel mellan regionerna vid behov, säger Maja Marklund.

”Det är en stor utmaning”

Läkemedelsverkets nya regeringsuppdrag är att med olika åtgärder ”säkra” tillgången på läkemedel som bedöms vara av central betydelse, vid eventuella störningar på grund av det nya coronaviruset. Med tanke på tidigare analyser av Sveriges beredskap inom området är frågan om myndigheten kan uppfylla uppdraget.

– Det är en stor utmaning och vi ska göra allt vi kan för att klara den, säger Maja Marklund.

Uppdraget ska redovisas löpande till socialdepartementet genom månatliga uppdateringar under mars till och med juni. En slutrapport ska redovisas senast den 15 december i år.

Vanlig förpackning med Alvedon restnoterad

Ingrid Helander
-
0
Vanlig förpackning med Alvedon restnoterad

Alvedon (paracetamol) i dosen 500 mg och i förpackningar med 20 tabletter är tillfälligt restnoterat, meddelar Läkemedelsverket. Efterfrågan på det receptfria febernedsättande läkemedlet har varit stor under det pågående coronavirus-utbrottet, vilket tros har bidragit till restnoteringen.

– Det är hög efterfrågan på alla slags värktabletter och febernedsättande läkemedel just nu, säger Maja Marklund, direktör på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Dispens för äldre Alvedon

Även företaget som marknadsför Alvedon, Glaxosmithkline (GSK), uppger att det pågående sjukdomsutbrottet med covid-19 har lett till en ökad försäljning av läkemedlet. Företaget har sökt om dispens för en likadan produkt med äldre produktinformation, något som Läkemedelsverket beviljat.

– Företaget bedömer att den här situationen ska vara löst redan under nästa vecka, och vi ser inte att detta ska leda till någon bristsituation, säger Maja Marklund.

På apotek finns också en rad andra läkemedel med den verksamma substansen paracetamol tillgängliga.

Ny rapport om vacciner i sociala medier

Helene Wallskär
-
0
Ny rapport om vacciner i sociala medier

Den europeiska smittskyddsmyndigheten ecdc har tagit fram en rapport om metoder för att bevaka sociala medier och vaccintvekan. Rapporten redovisar en systematisk kunskapssammanställning av tillgänglig forskning om aktuella frågor på området.

Rapporten beskriver dels forskningsläget beträffande hur människor använder sociala medier för att få vaccininformation. Och dels vad forskningen hittills sett om hur folkhälsoföreträdare bäst kan följa vaccindiskussioner på sociala medier och använda informationen för att förbättra kommunikation kring vaccinationer.

Belysning av vacciner i sociala medier

Ämnet är högaktuellt eftersom vaccintvekan ur ett internationellt perspektiv anses vara ett allvarligt hälsohot. En ofta utpekad orsak till denna ökade tvekan att vaccinera sina barn är ryktesspridning i sociala medier.

I Sverige syns visserligen ingen nedgång i den goda vaccinationstäckningen. Men en studie som Folkhälsomyndigheten nyligen publicerade och som Läkemedelsvärlden rapporterade om, visar ändå att sociala medier har en koppling till negativa vaccinattityder.

Ecdc:s forskningsgenomgång visar att det ännu finns ganska lite kunskap på området. Det gäller både hur människor hämtar vaccininformation i sociala medier och hur vaccindiskussionerna där kan följas.

Studierna på dessa områden är enligt rapporten få och resultaten varierar mycket. Andelen som använder sociala medier för att få vaccininformation varierar exempelvis mellan fyra och 62 procent i olika befolkningar. Generellt är facebook den sociala-medie-plattform som flest utnyttjade när det gällde vaccininformation.

Och lika varierande verkar myndigheters kommunikationsarbete i sociala medier vara. I vissa länder följer vaccinansvariga myndigheter sociala medier löpande, i andra inte.  De metoder som används för att följa sociala medier växlar också och ingen har ännu visat sig bättre än andra.

– Det är bra att ecdc har belyst kunskapsläget som visar att det ännu inte finns några satta standarder kring hur man bäst följer vaccinationsdiskussionen på sociala medier. Vi undersöker för närvarande vilka metoder som är mest effektiva, säger Adam Roth, chef för Folkhälsomyndighetens avdelning för nationella vaccinationsprogram.

Ingår i omvärldsbevakningen

Adam Roth berättar att monitorering av sociala medier ingår i Folkhälsomyndighetens omvärldsbevakning. Syftet är bland annat att snabbt upptäcka om det sprids felaktig information om vaccinationer.

– Om det förekommer rykten som verkar fel får man överväga om vi bör bemöta dem. Vi arbetar också aktivt med att lyfta fram kunskap om vacciners effektivitet och säkerhet i våra egna kanaler på twitter, linkedin och facebook. Det är viktigt att vår röst finns där, säger Adam Roth.

Folkhälsomyndigheten har ett uppdrag från regeringen att utveckla de breda informationsinsatserna om vaccinationer.

– Där är sociala medier en av delarna. Vi utökar vår bevakning av vaccininformation på sociala medier och utvecklar våra metoder för detta. Vi gör detta bland annat för att anpassa vår kommunikationsstrategi när vi förbereder att utöka vaccinationsprogrammet till att omfatta hpv-vaccination till alla barn.

Adam Roth menar att sådana insatser är nödvändiga trots att Sverige har en god och stabil vaccinationstäckning. Han pekar på erfarenheter från andra länder som visar hur snabbt negativa rykten om vacciner kan dyka upp och få spridning i sociala medier och hur detta kan påverka täckningen.

Ett näraliggande exempel, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat om, är hpv-vaccineringen i Danmark. Där ledde felaktiga uppgifter om biverkningar till kraftigt minskad vaccinering under flera år.

– Rykten har helt andra möjligheter än tidigare att få spridning och effekt så därför är det väsentligt för oss att vara aktiva på sociala medier även om vi i dag har ett bra läge.

Remdesivir mot corona-viruset tillåts i Sverige

Helene Wallskär
-
0
Remdesivir mot corona-viruset tillåts i Sverige

Läkemedelsverket har beviljat beredskapslicens för det antivirala läkemedlet remdesivir. Läkemedlet är fortfarande under utveckling men anses lovande som behandling av covid-19, den svåra luftvägsinfektion som det nya coronaviruset orsakar.

”Med anledning av det pågående utbrottet av covid-19 (coronavirus) i världen finns ett behov av att snabbt hitta behandlingar och förebyggande medicinska åtgärder”, skriver Läkemedelsverket i ett pressmeddelande om beredskapslicensen.

Remdesivir lovande kandidat

En rad läkemedel genomgår kliniska studier som covid-19-terapi i olika länder. Men ännu finns inget läkemedel godkänt. Remdesivir anses för närvarande som en av de mest lovande kandidaterna, vilket Läkemedelsvärlden rapporterat. Läkemedlet utvecklas av läkemedelsföretaget Gilead sciences och är ett antiviralt läkemedel riktat mot rna-virus.

Det har prövats mot ebola utan att ge tillräcklig effekt. Förhoppningen är nu att det ska ge bättre verkan mot coronavirus, som är en annan virustyp.

– Grunden för att vi tror att läkemedlet skulle kunna ha effekt mot covid-19 är dels in vitro-studier och dels studier av djurmodeller med ett annat coronavirus, det som ger sjukdomen mers, säger Filip Josephson, läkare och utredare vid Läkemedelsverket.

Studier pågår

Hittills pågår tre kliniska studier i världen där remdesivir ges till patienter med covid-19. Ytterligare två studier ska starta inom kort. De första resultaten från en studie i Kina väntas i april.

– Det är först när vi har resultat av kliniska prövningar som vi kan veta om läkemedlet har effekt, framhåller Filip Josephson.

Ändå är Läkemedelsverkets samlade bedömning att det redan nu är rimligt att svårt sjuka covid-19-patienter i vårt land ska kunna behandlas med remdesivir. I den vågskål som vägt över ligger inte minst det allvarliga förloppet vid svår covid-19-sjukdom. Likaså har Läkemedelsverket vägt in den kunskap som finns från in vitro-studier och djurmodeller, liksom att vissa säkerhetsdata om läkemedlet finns. Säkerheten hos remdesivir har testats dels hos friska försökspersoner och dels hos ebolapatienter.

– En biverkningsrisk som framkommit är en risk för leverpåverkan som det är viktigt att övervaka, säger Filip Josephson.

Företaget avgör

Läkemedelsverket fattade sitt beslut om beredskapslicens för remdesivir på förfrågan från Folkhälsomyndigheten. Att Läkemedelsverket nu beviljat beredskapslicens öppnar den juridiska möjligheten för svenska patienter med det nya coronaviruset att få läkemedlet.

– För att verkligen få tillgång till läkemedlet måste vården kontakta läkemedelsföretaget som avgör hur den begränsade tillgången fördelas, säger Filip Jospehson.

En beredskapslicens är en särskild typ av licens som beviljas endast för att tillgodose behovet av läkemedel för att hindra spridning av smittämnen, toxiner, kemiska ämnen eller konsekvenser av radioaktiva ämnen. Licensen innebär att apotek får lämna ut remdesivir mot recept. När det gäller behov hos vårdinrättning får läkemedel lämnas ut mot rekvisition av den apoteksaktör som innehar den beviljade licensen.

Läkemedelsverket rustar för corona-effekt

Ingrid Helander
-
0
Läkemedelsverket rustar för corona-effekt

UPPDATERAD. Tillsammans med den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC har Läkemedelsverket tagit fram en lista med aktiva substanser (API:er) för läkemedel på den svenska marknaden, som är producerade i Kina.

På listan, som Expressen begärt ut, finns API:er, det vill säga aktiva farmaceutiska beståndsdelar för vanliga läkemedel som paracetamol, acetylsalicylsyra, ibuprofen och prednisolon. Listan innehåller också API:er för en rad antibiotika som ciprofloxacin, clindamycin och doxycyklin.

En liknande lista ska tas fram med  API:er tillverkade i Indien. Det berättade Läkemedelsverkets generaldirektör Catarina Andersson Forsman vid en pressträff i slutet av förra veckan, som Läkemedelsvärlden rapporterade om.

En stor del av de API:er som ingår i våra läkemedel produceras i just Kina och Indien. I dagsläget finns dock inga inrapporterade restnoteringar kopplade till det pågående coronavirus-utbrottet, säger Johan Andersson, enhetschef vid Läkemedelsverkets enhet för läkemedel i användning.

Förbereder sig för corona-effekt

Däremot utesluter han inte att sådana kommer, utan menar att det till och med är troligt.

– Det finns en ganska stor sannolikhet att utbrottet av sars-cov-2 kommer att ha en påverkan. Däremot är det omöjligt att spekulera i var, när eller för vilka läkemedel det kan bli restnoteringar. Nu är det mycket fokus på Kina, men det är ett globalt problem och det finns många osäkerhetsfaktorer.

Johan Andersson påpekar dock att även om man inte kan veta säkert vilka läkemedel som kommer att drabbas av effekterna av corona-viruset sitter man inte och rullar tummarna.

– Vi jobbar proaktivt med att ta in och analysera information och får vi signaler på något som skulle kunna bli en restnotering följer vi upp detta med det aktuella företaget, myndigheter och andra aktörer.

Kan samarbeta med apoteken

Läkemedelsverket är den myndighet som godkänner läkemedel för den svenska marknaden, men har inget ansvar för att tillhandahålla läkemedel i Sverige. Myndigheten har heller inte mandat att sätta in åtgärder, som till exempel att prioritera läkemedel för vissa grupper, eller upprätta lager för vissa läkemedel inför en möjlig bristsituation.

– Det vi däremot kan göra är att till exempel hantera begäran om licenser och dispenser så snabbt och smidigt som möjligt. Vi tittar också på vår egen organisation och vår egen uthållighet i en mer ansträngd situation, säger Johan Andersson.

Mer konkreta åtgärder som kan göras är att be apoteken att stoppa returer av vissa läkemedel med kort utgångsdatum, men där hållbarheten ännu inte har gått ut.

– Vi kan också, om det skulle behöva, titta på hållbarheten på vissa produkter och se om vi kan godkänna en förlängning av den. Flera sådana scenarier tittar vi på.

Texten är uppdaterad 09.15 med information om innehållet i Läkemedelsverkets lista med API:er tillverkade i Kina.

”Högt förtroende men viktigt följa sociala medier”

Helene Wallskär
-
0
”Högt förtroende men viktigt följa sociala medier”

De flesta föräldrar i Sverige har högt förtroende för barnvaccinationsprogrammet. Det bekräftar en enkätbaserad studie som svenska forskare nyligen publicerade i Vaccine.

Men studien visar också att en del föräldrar är mer tveksamma och har frågor om främst biverkningsrisker. Dessutom finns en liten andel som är negativa till vaccinationer och väljer bort vaccinationer för sina barn.

De som är negativa har enligt studien större tilltro till vaccininformation i sociala medier och via webbsökningar än vad andra föräldrar har.

– I Sverige har vi ett unikt läge med ett gott förtroende för vaccinationsprogrammet och en vaccinationstäckning som konstant ligger på 97 procent utan att svaja. Men det är viktigt med sådana här studier för att få mer kunskap om vilka genuina frågor som föräldrar har om vaccinationer för att se till att de får bra svar, säger Adam Roth, chef för enheten för vaccinationsprogram vid Folkhälsomyndigheten.

– Vi behöver också fortsätta att följa vad som skrivs i sociala medier om vacciner för att vid behov snabbt kunna bemöta felaktiga rykten som sprids.

Attityder till barnvaccinationsprogrammet

Folkhälsomyndigheten gjorde 2016 en webbaserad enkätundersökning bland 1 046 föräldrar till barn i åldrarna 0-15 år i Sverige. Föräldrarna besvarade ett webbaserat frågebatteri som var utformat för att belysa deras handlingssätt och attityder när det gällde barnvaccinationer.

Resultatet visade att 79 procent av föräldrarna accepterade barnvaccinationsprogrammet utan reservationer. De hade högt förtroende för programmet och hade låtit vaccinera eller tänkte låta vaccinera sina barn utan att ifrågasätta det.

Ytterligare 19 procent var mer tveksamma, men valde ändå att vaccinera. Tveksamheten berodde främst på oro för att vaccinet skulle ge biverkningar. Andra orsaker var att de tyckte de hade fått för lite information och/eller hade nåtts av information som var negativ till vaccinationer.

En liten andel, två procent, av föräldrarna hade däremot avstått från en eller flera vaccinationer för sina barns del, eller skjutit på vaccineringen. Även här var oro för biverkningsrisker och negativ information viktiga faktorer.

Ingen av föräldrarna hade dock avstått från samtliga vaccinationer i vaccinationprogrammet. De vaccinationer som flest hade valt bort var vaccination mot humant papillomvirus, hpv, och vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund, mpr.

Negativa sökte mer på nätet

En tydlig skillnad mellan dem som vaccinerade (med eller utan frågor) och dem som avstod var vilka informationskällor de använde och litade på. För dem som lät vaccinera sina barn var sjuksköterskorna på barnavårdscentralen, bvc, den viktigaste informationskällan. De hade också högt förtroende för bvc och skolhälsovården liksom för vaccininformation hos Folkhälsomyndigheten och på 1177.

För den lilla andel som valde bort något vaccin var i stället sökningar på nätet den viktigaste informationskällan, medan bvc för dem kom på andra plats. De hade också betydligt lägre förtroende för bvc, skolhälsovården och information från myndigheter än majoriteten av föräldrarna hade. Å andra sidan hade de som inte vaccinerade högre förtroende för information på sociala medier och via onlinesökningar.

– Studiens resultat understryker hur viktigt det är att vi som arbetar med att få ut korrekt information om vaccinationer på olika sätt är aktiva på webben och inte minst på sociala medier, säger Adam Roth.

Färre dödsfall kopplade till läkemedel och narkotika

Ingrid Helander
-
0
Färre dödsfall kopplade till läkemedel och narkotika

Under 2018 avled 903 personer till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar, visar nya siffror från Socialstyrelsen. Det är sex procent färre än året dessförinnan, då det rapporterades 962 sådana dödsfall.

– Färre dödsfall var kopplade till olika fentanyler under 2018 jämfört med 2017. Samtidigt är det för tidigt att säga om detta är ett trendbrott, säger Daniel Svensson, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Mellan 2014 och 2017 avled i snitt 39 personer per år på grund av fentalylförgiftning, medan motsvarande siffra för 2018 var 11 personer.

Zopiklon vanligt läkemedel

De senaste åren har i snitt 900 personer per år avlidit till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar, som Läkemedelsvärlden rapporterat om tidigare. Ungefär hälften av dessa är kopplade till överdoser och en fjärdedel till självmord. I återstående fall har orsaken inte gått att avgöra.

Den enskilt vanligaste förekommande substansen bland alla dödsfall åren 2012-2018 var sömnmedlet zopiklon, som var inblandad i 678 fall av dödsfallen. Därefter följde opioiderna metadon, buprenofin och heroin.

Flera substanser ihop

Bland dödsfallen kopplade till överdoser var opioider vanligast medan sömn- och lugnande medel var vanligast bland suicidfallen. Inte sällan förekom förgiftning med två eller flera läkemedel och/eller narkotiska substanser.

I rapporten framgår också att en övervägande stor andel av de som avlidit till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftning haft kontakt med sluten- eller specialistvården. Det handlar bland annat om förstämningssymtom (depression) och missbruksdiagnoser.

Risken för spridning höjs till ”mycket hög”

Ingrid Helander
-
0
Risken för spridning höjs till ”mycket hög”

Av de totalt 326 konstaterade fall med covid-19 som identifierats i Sverige till och med tisdag eftermiddag kan majoriteten kopplas till resande från framför allt Italien. Men för ett par fall i Region Stockholm och Västra Götalandsregionen har en sådan koppling inte kunnat göras, vilket kan tyda på en inhemsk smitta.

Under tisdagen höjde därför Folkhälsomyndigheten risknivån för samhällssmitta från ”måttlig” till ”mycket hög”.

– Vi har identifierat ett par fall där man inte kan vara säker på varifrån man fått smittan, sade biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten, vid en presskonferens under tisdagseftermiddagen.

Ännu oklart om spridning

Trots den förhöjda risknivån påtalade Anders Wallensten att man inte sett en spridning i samhället under längre tid och att man inte kan uttala sig om hur omfattande den är.

– Det får vi se de närmaste dagarna. Hittills har den smitta som skett i Sverige varit i nära relationer. Vi har inte sett någon smitta i samband med flyktiga kontakter som på flyg eller liknande. Det är fortfarande den bilden vi får, men det kan vara så att det kommit in smitta med personer som inte varit i högriskområden och där den spridits vidare i nära kontakter. I huvudsak tror vi att det är den smittvägen, men det kan finnas undantag, sade Anders Wallensten.

Med anledning av den höjda risknivån ändrar också Region Stockholm sitt smittskyddsarbete. Från att ha arbetat med att smittspåra och provta lindrigt sjuka som varit utomlands kommer fokus nu vara på att fånga upp smittade tidigt i vården och bland de svårast sjuka.

– Vi har ett nytt läge och det är viktigt att prioritera de mest känsliga. Alla måste också tänka på det egna ansvaret att inte utsätta andra för smittrisk, sade Per Follin, smittskyddsläkare i Region Stockholm.

Även Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, betonade allmänhetens betydelse för att förhindra vidare spridning av det nya coronaviruset och covid-19 i samhället. Han uppmanade särskilt att alla med symtom på sjukdom liknande covid-19, även milda, att minska sina sociala kontakter.

– Har man ett arbete där man möter andra människor ska man stanna hemma.

Skydda sårbara grupper

Han skickade även en signal till allmänheten om att skydda utsatta grupper. Särskilt försiktiga bör de som arbetar inom äldreomsorgen och med vård av äldre vara och inte arbeta om de har symptom på sjukdom.

– Som anhörig bör man också undvika onödiga besök på sjukhus och äldreboenden, sade Johan Carlson.

Uppmaningarna till allmänheten gäller hela befolkningen. De nya strategierna för smittspårning gäller i nuläget för Region Stockholm och Västra Götalandsregionen, där man upptäckt fall av misstänkt inhemsk smitta.

En fråga på pressträffen ställdes om man nu, i och med det ändrade arbetssättet, gett upp försöken att sakta ned spridningen bland allmänheten.

Det har man inte, svarade Johan Carlson. Däremot har man ändrat strategi i Stockholm och Västra Götaland. I stället för att försöka hitta och fånga upp individer som fått symtom och smittspåra runt dem är nu den allmänna strategin: har du symtom – håll dig borta från andra.

– Det betyder att många människor måste hantera detta hemma. Även om man är coronasmittad behöver man inte nödvändigtvis höra av dig till sjukvården om man är lindrigt sjuk. Blir du allvarligt sjuk ska du naturligtvis göra det, sade Johan Carlson.

I resten av landet fortsätter dock smittspårningen som tidigare med identifiering och provtagning av smittade och personer runt omkring den.

Kan AI förebygga brister på antibiotika?

Helene Wallskär
-
0
Kan AI förebygga brister på antibiotika?

Brister på antibiotika är, som Läkemedelsvärlden vid olika tillfällen har rapporterat, ett återkommande problem i hälso- och sjukvården. Den sista veckan i december 2019 var till exempel 25 olika antibiotika restnoterade hos Läkemedelsverket.

– Antibiotikabristerna håller sjukvården sysselsatt, konstaterade Håkan Hanberger, professor i infektionsmedicin, vid ett frukostmöte som Apotekarsocieteten och Läkemedelsvärlden arrangerade på tisdagen.

Brister på antibiotika ökar resistens

Frukostmötet ingick i seminarieserien om Kampen mot antibiotikaresistens. För förutom att antibiotikabrister drabbar patienter och ställer till problem för vården, riskerar de också att driva på utvecklingen av antibiotikaresistens. När smalare, mindre resistenskänsliga antibiotika tar slut tvingas vården ta till bredare preparat som ökar risken för resistensutveckling.

Just brister på antibiotika är ett fokus för aktörerna inom den Vinnovastödda samverkansplattformen Platinea. Siktet är inställt på att bevara värdet av existerande antibiotika för kommande generationer. Inom för olika så kallade arbetspaket kartlägger aktörerna allt ifrån leveranskedjor till behandlingsregimer och identifierar förbättringsbehov.

Vid frukostmötet medverkade Platineas projektledare Enrico Baraldi, professor i industriell ekonomi vid Uppsala universitet, tillsammans med Håkan Hanberger. Den senare är förutom professor i infektionsmedicin och överläkare vid infektionskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping även ledare för ett av arbetspaketen inom Platinea.

Vad beror bristerna på?

Enrico Baraldi och Håkan Hanberger presenterade vid fruköstmötet Platineas senaste rapport som handlar om varför antibiotikabrister uppstår. Rapporten identifierar, som Läkemedelsvärlden rapporterat, hela 60 olika faktorer som kan bidra till svenska antibiotikabrister.

Av dessa lyfte Platineaföreträdarna i sin presentation några särskilt centrala problem. Ett är att priserna på antibiotika är låga i förhållande till deras stora värde för vården. Ett annat är att inköpen är uppsplittrad på 21 regioner och att det bland annat därför kan vara svårt för leverantörerna att i förväg veta hur stora volymer som kommer att behövas och när.

– Både mismatchen mellan värde och pris och osäkerheten om volymer och tider har en negativ effekt på företagens möjligheter att tjäna pengar. Detta bidrar till en låg lönsamhet som är en av grundorsakerna till bristande tillgänglighet till antibiotika på den svenska marknaden, framhöll Enrico Baraldi.

Andra viktiga grundorsaker är enligt Platineas analys ineffektiv logistik både praktiskt och kommunikationsmässigt och en svag samverkan mellan alla i systemet. Ytterligare en grundorsak är den globala obalansen i leveranssektorn – för tillverkningen av exempelvis vissa aktiva substanser råder monopolsituationer. Produktionen är koncentrerad till en eller ett fåtal fabriker, ofta i Kina eller Indien, och störningar där får stora följdeffekter.

Säkerhetslager på förslag

En åtgärd som Platinea föreslår för att minska antibiotikabristerna är att Sverige ska skapa nationella säkerhetslager för vissa utvalda antibiotika. Som Läkemedelsvärlden rapporterat anser Platinea att detta skulle vara ett av de snabbaste sätten att förbättra läget.

Säkerhetslagren skulle vara ett komplement till de beredskapslager som redan finns för krislägen. Det handlar helt enkelt om att skapa en buffert genom att ta in större volymer än i dag i leveranssystemet. Det finns olika idéer om var lagren ska placeras. En möjlighet är att placera dem hos någon av de två svenska läkemedelsgrossistföretagen.

– Jag är övertygad om att de flesta av de antibiotikabrister som i dag uppstår skulle kunna förhindras med hjälp av säkerhetslager, sade Håkan Hanberger.

AI-baserat datasystem diskuteras

En annan åtgärdsidé som Platinea diskuterar är att bygga upp ett nationellt IT-system som integrerar alla de olika leden och aktörerna i leveranskedjorna.

– Ett sådant system bör vara AI-baserat. På så vis kan det genom inbyggt lärande öka kunskapen om olika barriärer som bidrar till brister. Systemet skulle också kunna ge en samlad kunskap om vad vi behöver köpa in totalt sett nationellt, sade Enrico Baraldi.

– Detta skulle i sin tur bland annat ge läkemedelsindustrin ett stöd som de behöver för att uppskatta kommande efterfrågan och planera för den.

Många frågor återstår att lösa kring det tänkta IT-systemet. Bland annat vilka lagändringar som krävs och vem som ska vara huvudman för systemet.

– Men teknologierna för att skapa ett sådant system finns. Om man vill så kan man göra det. Detta är något som vi gärna vill få i gång en diskussion om för det behövs verkligen, sade Enrico Baraldi.

– Det här vore ett sätt att både öka transparensen och förbättra informationsflödet.

Snabbupphandlingar i kritiska lägen

Förutom nationella säkerhetslager och ett AI-baserat integrerat IT-system lyfte Platineaföreträdarna ytterligare ett åtgärdsförslag. De menade att Sverige skulle behöva en särskild mekanism för att kunna göra snabbupphandlingar av antibiotika i vissa situationer.

Det kan exempelvis handla om ett läge där svensk sjukvård ser en risk för ökat antibiotikabehov på grund av en annalkande epidemi. Ungefär som dagens covid-19-situation.

I sådana lägen skulle det enligt förslaget finnas mekanismer på plats för att snabbt identifiera vilka antibiotika vi nationellt kan behöva mer av. Dessa skulle sedan kunna snabbupphandlas och placeras i tidigare nämnda säkerhetslager.

Ny studie stöder inte diabetesskydd av vaccin

Helene Wallskär
-
0
Ny studie stöder inte diabetesskydd av vaccin

Vaccin mot rotavirus skyddade inte mot diabetes typ 1 i en ny studie av drygt 387 000 barn i USA. Det innebär att studiens resultat gick emot några uppmärksammade tidigare studier som funnit ett sådant skydd.

Forskarna bakom den nya studien, som publicerats i Jama pediatrics, framhåller dock att frågan inte är slutgiltigt besvarad. Mer forskning om eventuella samband mellan tarminfektion av rotavirus, vaccin mot viruset och diabetes typ 1 behövs.

Diabetesskydd av vaccin under luppen

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där kroppens eget immunförsvar angriper och förstör de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Patientens kropp slutar att producera eget insulin och livslång insulinbehandling krävs.

Orsakerna till sjukdomen är ännu inte kända, men den dominerande hypotesen är att arv och miljö samverkar. Bland de mest diskuterade möjliga miljöfaktorerna finns infektioner i barndomen, inte minst tarminfektion av rotavirus. Något som Läkemedelsvärlden tidigare har uppmärksammat.

Laboratoriestudier har tidigare visat att rotavirus attackerar sådana celler. Och i januari i fjol publicerades den första epidemiologiska studien i världen som visade på ett samband mellan rotavirusvaccinering och diabetes typ 1. Studien kom från Australien där risken för diabetes typ 1 minskade med 14 procent efter införande av rotavirusvaccinering.

Nästa studie publicerades av forskare vid Michigan university, USA. Den använde anonymiserade sjukförsäkringsdata om hundratusentals barn födda före och efter rotavirusvaccinets introduktion i USA 2006. Även här syntes ett starkt statistiskt samband där barn som fått alla doser av rotavirusvaccin hade lägre risk för diabetes typ 1.

Såg inga samband

Den nu aktuella studien hade en längre uppföljningstid än sin föregångare. Forskare vid bland annat  Institute for health research vid Kaiser permanente Colorado i Aurora har gjort en retrospektiv studie av 386 937 barn födda 2006-2014. Forskarna följde dem i hälsoregister, antingen fram till en diabetes typ 1-diagnos eller till 31 december 2017.

Över 360 000 av barnen fick alla doser av rotavirusvaccin, närmare 16 000 fick minst en dos och bara cirka 11 000 fick inget vaccin alls.

Forskarna analyserade risken att få en diabetes typ 1-diagnos mellan åtta månaders och elva års ålder i de olika grupperna. De hittade då inga statistiskt signifikanta skillnader mellan vaccinerade och ovaccinerade barn. Ett resultat som alltså motsäger tidigare forskning.

Forskarna framhåller dock att det fanns vissa osäkerhetsfaktorer i studien. En var att gruppen ovaccinerade var så mycket mindre än gruppen vaccinerade barn. En annan var att det fanns vissa kända risk- och skyddsfaktorer som forskarna inte tog hänsyn till i sin analys. Dessutom följdes inte de flesta av barnen till 10-14-årsåldern, de åldrar då diabetes typ 1 oftast debuterar.

Forskarna anser att det är viktigt med fler stora studier för att fortsätta utvärdera eventuella samband mellan rotavirusvaccin och diabetes typ 1.

Effektivt vaccin

I artikeln framhåller de också att oavsett eventuellt diabetesskydd, är det viktigt att fortsätta ge barn vaccin mot rotavirus. Behovet av sjukhusvård på grund av mag-tarminfektion minskade med mellan 31 och 55 procent i USA när detta vaccin infördes.

Sedan hösten 2019 ingår vaccin mot rotavirus i Sverige i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Tidigare drabbade mag-tarminfektion av rotavirus varje år omkring 50 000 små barn i vårt land och cirka 20 000 av dessa behövde hjälp av sjukvården.

Ny rapport: Minst 60 skäl till antibiotikabrister

Ingrid Helander
-
0
Ny rapport: Minst 60 skäl till antibiotikabrister

Problemet med restnoterade läkemedel och uppkomna bristsituationer tycks bli allt vanligare i hälso- och sjukvården. Både i Sverige och globalt. Många gånger kan ett restnoterat läkemedel bytas ut mot ett annat likvärdigt. Men ibland går inte detta. Särskilt påtagligt är det när det gäller antibiotika, där det i vissa fall inte finns något alternativ att byta till.

I en ny rapport från samverkansplattformen Platinea har man tittat på och kartlagt vad antibiotikabrister beror på. Totalt redovisas runt 60 identifierade orsaker i olika delar av läkemedelsförsörjningskedjan.

De olika riskfaktorerna har grupperats i sex huvudkategorier som bland annat ”produktion”, ”inköpsprocesser” och ”antibiotikaanvändning”. Det kan exempelvis handla om felaktig antibiotikaanvändning i vården, brist på snabb diagnostik, omställningsproblem i produktionen eller oväntad uppgång på efterfrågan. Många av bristorsakerna hänger också ihop, vilket gör hela området komplext.

Vanlig orsak till antibiotikabrister

Men trots de snåriga orsakssambanden lyfter rapporten fram ett återkommande skäl till antibiotikabristerna: låg lönsamhet.

Många antibiotikum finns numera som generika vilka betingar ett lågt pris. Till det ska läggas att Sverige är en liten marknad för de globala läkemedelsföretagen och att antibiotika är ett läkemedel som ska användas restriktivt.

En lösning som återkommande diskuteras för att säkra tillgången till vissa antibiotika i Sverige är att producera dem inom landet. Det är också något som diskuterats inom Platinea.

– Framför allt har vi diskuterat en lösning med att flytta produktionen närmare Sverige för att bli mindre sårbara. Sverige är trots allt en liten marknad, men kanske kan fabriker i Europa försörja Sverige och resten av Norden, säger Enrico Baraldi, professor i industriell ekonomi vid Uppsala universitet och projektledarna för Platinea.

Krävs bättre överblick

Han framhåller dock att en enklare åtgärd för att komma tillrätta med en del av antibiotikabristerna är att få till bättre informationsflöden mellan olika aktörer. I dag finns det ingen som har koll på vare sig lagerstatus eller behov av antibiotika

– Genom att skapa bättre datasystem som kan göra det enklare att få en överblick av lagersaldon och förbrukning kan företagen bli bättre på att förutspå efterfrågan. Det finns vissa barriärer, men eftersom antibiotika är så viktiga läkemedel tror jag att man kan komma till en lösning.

Enrico Baraldi och Håkan Hanberger, professor i infektionsmedicin, berättar mer om orsaker till antibiotikabrister och vad man kan göra åt det på frukostseminariet Kampen mot antibiotikaresistens – därför blir det brist på antibiotika, tisdag 10 mars. Läs mer och anmäl dig här.

1...252627...33Sida 26 av 33