Magsyramedel ökar risk för frakturer hos barn

Magsyramedel ökar risk för frakturer hos barn

Behandling med protonpumpshämmare mot magbesvär ökar risken för frakturer hos barn visar ny svensk studie.

18 mar 2020, kl 10:30
0

Behandling med protonpumpshämmare kan öka risken för frakturer hos barn, enligt en ny svensk registerstudie av närmare 232 000 barn i åldrarna 0-17 år. Studien, som har publicerats i Jama pediatrics, visar en måttlig riskökning på elva procent.

Forskarna utesluter dock inte att oregistrerade riskfaktorer som övervikt och stillasittande kan förklara en del av riskökningen.

Protonpumpshämmare ökar

Förskrivningen av protonpumpshämmare (till exempel omeprazol och esomeprazol) ökar sedan en lång följd av år till både barn (se faktaruta) och vuxna. Även den receptfria användningen av dessa läkemedel är hög. Hos barn används läkemedlen framför allt mot gastroesofagal refluxsjukdom – problem med sura uppstötningar som även kan ge inflammation i matstrupen.

När det gäller vuxna finns det en del forskning som tyder på att protonpumpshämmare som en biverkning kan öka risken för frakturer. Forskningsläget är ännu oklart, men det finns olika hypoteser om mekanismer som skulle kunna göra att protonpumpshämmare ökar frakturrisken. En sådan hypotes är att läkemedlen genom sin dämpning av magsyraproduktionen minskar kroppens upptag av kalcium, som är viktigt för skelettet.

När det gäller barn finns betydligt mindre forskning kring denna fråga och den som finns har gett motsägande resultat.

Använde patientregister

Den nu aktuella studien genomfördes av forskare vid bland annat Karolinska institutet, Örebro universitet och Nottingham university i Storbritannien. Forskarna använde data i Sveriges nationella patientregister från perioden juli 2006 till december 2016. De jämförde 115 933 barn i åldrarna 0-17 år som fick protonpumpshämmare med lika många barn utan sådan behandling. Barnen följdes i registret under i genomsnitt drygt två år.

Under uppföljningen inträffade 5 354 frakturer bland dem som behandlats med protonpumpshämmare respektive 4 568 frakturer bland de obehandlade barnen. Det motsvarar en statistiskt signifikant riskökning på 11 procent hos dem som behandlades.

Med längre tids användning av protonpumpshämmare blev riskökningen större. Barn som fått protonpumpshämmare i ett år eller mer hade 34 procent högre frakturrisk än obehandlade jämnåriga.

Det var bland annat risken för arm- och benbrott som ökade, men däremot inte risken för skall- eller ryggradsfrakturer.

Fetma och stillasittande kan påverka

Forskarna framhåller att en styrka med deras studie är att den är registerbaserad och omfattar ett stort antal barn. Därför bör resultaten gå att översätta till andra liknande populationer av barn, menar de.

En svaghet hos studien är dock att det finns kända riskfaktorer för att drabbas av fraktur som inte syns i registret. Två sådana riskfaktorer är högt body mass index, bmi, och fysisk inaktivitet.

Fetma och därmed högt bmi anses dessutom även kunna bidra till magsyrabesvär, alltså ett tillstånd som protonpumpshämmare ofta används mot.

“Vi kan inte utesluta möjligheten att bmi och fysisk aktivitet kan förklara en del av vårt signifikanta resultat”, skriver studiens förstaförfattare Yun-Han Wang, Karolinska institutet, i ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden.

Men forskarna drar dock ändå slutsatsen att resultatet av studien bör kunna få inverkan på användningen av protonpumpshämmare bland barn. De menar att läkare som skriver ut protonpumpshämmare till barn bör ta med frakturrisken i sin bedömning av för- och nackdelar med behandlingen.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng