På svenskspråkiga sidor på internet pågår en livlig marknadsföring av piratkopior och förfalskningar av registrerade, receptbelagda läkemedel. De säljs helt öppet, utan receptkrav till betalningsvilliga kunder som antingen inte förstår vilka hälsorisker de tar eller är villiga att ta dessa risker.
I ett blogginlägg diskuterar Helene Wallskär varför myndigheterna inte lyckas stoppa den olagliga näthandeln med icke narkotikaklassade läkemedel och vilka åtgärder som behövs.
Efter ett antal år med vikande deltagarsiffror på Apotekarsocietetens årliga möte Läkemedelskongressen beslutades förra året att ställa in 2018 års kongress och utvärdera formatet. När analysen av den genomförda utvärderingen nu är klar har Apotekarsocietetens styrelse beslutat att lägga ner Läkemedelskongressen permanent.
I den information som gått ut till berörda parter står att ”… varumärket Läkemedelskongressen inte längre kommer att användas och att en kongress i nuvarande form läggs ner.”
– Bakgrunden till beslutet är att vi tror att det behövs något helt nytt. Det har kommit fram i den genomlysning som gjorts och som bestått av både enkätundersökningar och djupintervjuer med aktörer i andra branscher om hur man där har hanterat utvecklingen av den här typen av breda kongresser, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.
Karin Meyer påtalar att övrig mötesverksamhet inom Apotekarsocieteten och Läkemedelsakademin fortsätter som vanligt.
– Vi skapar väldigt många mer specialiserade och smalare symposier och möten och där ser vi ett fortsatt stort intresse. Svårigheten är att paketera stora, breda kongresser som Läkemedelskongressen så att de attraherar tillräckligt många deltagare. Bedömningen är därför att det behövs något helt nytt och då vill vi heller inte att inte att ett nytt koncept ska förväxlas med Läkemedelskongressen.
Läkemedelskongressen har varit Apotekarsocietetens årliga möte för alla som arbetar professionellt med läkemedel – inte minst apotekare – och har arrangerats sedan 1970-talet. Under många år lockade kongressen upp till tusen besökare, men har liksom andra liknande möten, tappat i deltagarantal de senaste åren.
Enligt informationen som gått ut ska ”Ett nytt koncept med en samlande arena för event från Apotekarsocieteten och Läkemedelsakademin med passande kongressliknande profil utredas.”
Kommer Läkemedelskongressen att uppstå i någon ny form?
– Ja, det är planen, men inte som en läkemedelskongress utan då med ett annat namn och ett annat koncept, säger Karin Meyer. Under de kommande åren kommer både Apotekarsocieteten och Läkemedelsakademin att anordna flertalet stora möten och kongresser, både i helt egen regi och med olika samarbetspartners. Tanken är att det nya konceptet ska vara en samlande arena för andra event som vi redan gör, och utvecklingen av dessa aktiviteter den närmaste tiden kommer att spela roll för hur konceptet görs.
Något nytt koncept kommer dock inte att se dagens ljus förrän tidigast 2021.
Hur känns det att vara med och lägga ner ett möte som varit en så central del av Apotekarsocietetens verksamhet?
– Det är ett stort steg och ett viktigt beslut, vilket jag är väldigt ödmjuk inför eftersom det är ett event som vi anordnat under så många år. Samtidigt är den utvärdering vi gjort så gedigen att jag känner mig väldigt bekväm med beslutet. Det är också ett logiskt beslut med tanke på den starka förändringstakten vi ser vad gäller event och möten, och ett led i Apotekarsocietetens utvecklingsarbete med att fortsätta vara en relevant och stark aktör som gör Sverige kunnigare om läkemedel.
Efter en rafflande final som var jämn in på målsnöret tog Apoteket Juwelen i Borås hem titeln Årets kompetensapotek. I laget ingick Camilla Axelsson och Sara Wiesner, samt Niklas Axelsson som numera arbetar på Apoteket Kronan i Ulricehamn.
Totalt deltog sju lag från fyra olika apotekskedjor i årets tävling, som arrangerades för tredje gången.
Upplägget känns igen från den populära tv-frågesporten ”På spåret”, men med frågor inriktade på farmaceutisk kunskap snarare än geografisk.
För Apoteket Juwelen var det andra gången man tog hem första priset då apoteket även vann premiärtävlingen 2016.
Tävlingen har initierats och arrangeras av Läkemedelsakademin som är Apotekarsocitetens utbildningsverksamhet.
– Syftet med tävlingen är att lyfta fram vikten av kompetens hos apotekens medarbetare. Här är personalen på landets apotek en viktig länk i hela den kedja som främjar en god läkemedelsanvändning, säger Marie Eklund, verksamhetschef på Läkemedelsakademin.
Tävlingen avgjordes under den två dagar långa mässan Apoteksforum som genomförts på Kistamässan i veckan.
I finalen besegrade Apoteket Juwelen Team EA från Örebro (expeditionsapoteket på universitetssjukhuset i Örebro).
Miljökriterier måste prioriteras mycket starkare än i dag när antibiotika upphandlas. Det framhöll professor Björn Olsen, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och en profil inom arbetet mot antibiotikaresistens vid ett seminarium som Läkemedelsvärlden och Läkemedelsakademin på tisdagen arrangerade vid den pågående mässan Apoteksforum i Kista.
Antibiotikarester som släpps ut i miljön i samband med tillverkningen är en av de många faktorer som bidrar till den växande antibiotikaresistensen, framhöll han:
– Vi bör se till att vi köper in antibiotika enbart från länder med strikt kontroll av miljöreglerna för läkemedelstillverkning. Så ser det inte ut i dag. Här har apoteken stora möjligheter att påverka utvecklingen, upphandlingen av antibiotika är en lågt hängande frukt som apoteksbranschen gemensamt kunde lyfta som en viktig fråga för framtiden.
– Det är också viktigt att vi utvecklar nya reningsverkstekniker för att kunna bryta ned antibiotika som nu hamnar i miljön efter användning.
Andra åtgärder som Björn Olsen lyfte fram som brådskande var förbud mot antibiotika för att främja tillväxten hos produktionsdjur, minskad köttkonsumtion (eftersom köttproduktionen står för en stor andel av antibiotikaanvändningen), minskade antibiotikadoser och bättre diagnostik av infektioner.
– Vi behöver bättre metoder för att veta om en infektion verkligen är orsakad av bakterier så att vi inte använder antibiotika vid virusinfektioner där den inte hjälper.
Björn Olsen tog även upp det stora och länge ouppfyllda behovet av att ta fram nya antibiotika, ett område där läget ser dystert ut.
– Det finns inga nya antibiotika ens i pipeline, sade han och menade att läkemedelsföretagen har för litet incitament att satsa på sådan utveckling.
– Vem vill utveckla läkemedel som är avsedda att användas under extremt kort tid och så begränsat som möjligt? sade han.
Seminariets andra talare var Gunilla Skoog Ståhlgren, apotekare från Folkhälsomyndighetens enhet för antibiotika och vårdhygien. Hon beskrev det svenska arbetet mot antibiotikaresistens som fått namnet Stramamodellen och framhålls som en förebild internationellt. Antibiotikaanvändningen minskar sedan länge i vårt land, främst i öppenvården.
– En framgångsfaktor i vår modell är att vi arbetar både nationellt och lokalt, samtidigt. Det är också en stor fördel att många olika yrkesgruppers kompetens tas till vara i arbetet, sade hon.
Många i seminariepubliken var personer som arbetar på apotek. Gunilla Skoog Ståhlgren framhöll apotekspersonalens viktiga roll i kampen mot antibiotikaresistens.
– Ni möter allmänheten i er vardag och har en jätteviktig roll, sade hon. Ökad kunskap hos alla i befolkningen om antibiotikaresistens och om motåtgärderna är en mycket viktig faktor för att vi ska kunna fortsätta förbättra antibiotikaanvändningen och där har ni stora möjligheter att bidra.
Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande av Björn Olsens kommentar om apotekens möjlighet att påverka upphandlingen av antibiotika där det alltså är apoteksbranschen som helhet och dess organisationer som avses och inte enskilda apotek.
Sanja Pudar Crnalic på Kronans Apotek Dragonen i Umeå och Sandra Yilmaz vid Kronans Apotek i gallerian Bromma Blocks i Stockholm kammade hem priset för bästa kundinsats på apotek 2018. Själva prisutdelningen hölls under tvådagarsmässan Apoteksforum i Kista norr om Stockholm.
De två pristagarna vann i varsin klass: bästa kundinsats inom egenvård respektive receptläkemedel och pristagarna belönas med 10 000 kronor var.
– Jag är så otroligt glad och stolt. Jag har arbetat i 30 år som apotekare och det här är ett viktigt pris – inte minst för att lyfta fram den kompetens om apotekare besitter men som många kanske inte tänker på, säger Sanja Pudar Crnalic, som vann kundinsatspriset inom egenvård.
Sanja Pudar Crnalic upptäckte att en apotekskund med insulinpump använde ett egenvårdsläkemedel på ett felaktigt sätt. Hon avrådde då kunden från detta och hänvisade vidare till behandlande läkare vilket enligt juryn ”visat på värdet av farmaceutisk kompetens i egenvården samt god förmåga att bedöma konsekvenser för en patient”.
För två år sedan vann Sanja Pudar Crnalic även priset för bästa kundinsats inom receptläkemedel.
– Jag ville verkligen vinna egenvårdspriset också och satsade på det, säger hon.
Sanja Pudar Crnalic framhåller ständig kompetensutveckling som en förutsättning för att kunna göra ett bra jobb som farmaceut. Hon menar att även om ett visst ansvar ligger på arbetsgivaren måste man som individ ta huvudansvaret för att säkerställa att det blir av.
– Man kan inte känna sig så bekväm och förutsätta att kompetenstiden ska räcka till för all kompetensutveckling. Som farmaceut har man också en egen skyldighet att hålla sig uppdaterad, till exempel via Läkemedelsverkets hemsida, säger Sanja Pudar Crnalic. På mitt jobb startar vi till exempel kontorsdatorn direkt på morgonen och när det är lite lugnare perioder under dagen, ser vi till någon av oss som arbetar får tid att uppdatera sig eller läsa på inom något ämne.
Priset för bästa kundinsats inom receptläkemedel gick till apotekaren Sandra Yilmaz, som uppmärksammade att en patients problem med smärta orsakades av interaktion mellan två läkemedel. Hon informerade apotekskunden om detta och uppmanade personen att kontakta sin läkare. I motiveringen till priset står bland annat att ”agerandet visar på värdet av att en farmaceut bedömer interaktionsrisker och använder elektroniskt expertstöd i sitt arbete”.
– Jag blev väldigt överraskad. Det här erkännandet har stor betydelse och visar att farmaceuter har en viktig roll både på apotek och i hela vårdkedjan, säger Sandra Yilmaz, som examinerades så sent som i början av året och nu ska gå vidare med en masterexamen.
Utmärkelsen bästa kundinsats på apotek delas ut av Apotekarsocieteten via sektionen för öppenvårdsfarmaci.
Ta bort kinolonantibiotika helt och begränsa användningen av fluorokinoloner, rekommenderar EMA:s säkerhetskommitté PRAC. Rekommendationen är resultatet av en säkerhetsgranskning som kommittén startade efter rapportering om allvarliga och långvariga biverkningar av kinoloner och fluorokinoloner. Det handlade om biverkningar som främst drabbar muskler, senor, leder och nervsystem. Kronisk smärta och livsförändrande funktionsnedsättningar fanns bland rapporterna.
Biverkningarna var kända sedan tidigare, men i granskningen undersöktes hur långvariga de kan vara och hur de inverkar på patienternas liv. Dessa frågor belystes även vid en offentlig hearing om saken som PRAC arrangerade i somras.
Efter granskningen rekommenderar kommittén nu att användningen av äldre kinolonantibiotika helt ska upphöra eftersom de godkändes för behandling av infektioner som numer ska behandlas med andra läkemedel. Berörda kinolonantibiotika är bland andra nalidixinsyra och cinoxacin, som redan är avregistrerade.
Nästa del av PRAC:s rekommendation gäller fluorokinoloner, där de oftast använda läkemedlen är ciprofloxacin, levofloxacin, moxifloxacin, norfloxacin och ofloxacin. För fluorokinolonerna vill kommittén ha en rad begränsningar. PRAC rekommenderar att dessa antibiotika enbart används när det är nödvändigt med antibakteriell behandling och inga andra läkemedel fungerar.
PRAC anser också att dessa antibiotika ska användas med försiktighet hos äldre, hos organtransplanterade, hos njurpatienter och hos personer som behandlas med systemiska kortikosteroider. Detta eftersom dessa grupper har högre risk för biverkningar av de fluorokinoloner.
Hälsovårdspersonal uppmanas att informera patienter om att vara uppmärksamma på biverkningsrisken. Den skriftliga informationen om respektive läkemedel ska också uppdateras när det gäller biverkningsriskerna.
PRAC:s rekommendation ska nu behandlas av den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté CHMP, som fattar det slutgiltiga beslutet.
Amerikanska forskare har lyckats ringa in ett område i den mänskliga arvsmassan som är kopplat till risken för erektil dysfunktion, impotens. Upptäckten kan öka förståelsen för den genetiska bakgrunden till tillståndet och öppna för att forska fram nya effektivare behandlingar av nedsatt sexuell funktion.
Studien har publicerats i tidskriften Proceedings of the national academy of sciences.
Erektil dysfunktion, att inte kunna få eller upprätthålla erektion, är ett vanligt problem som påverkar mångas sexliv och livskvalitet. Enligt epidemiologiska studier har ungefär var tionde man i åldrarna upp till cirka 55 år mer långvarig erektil dysfunktion och bland män i 75-80-årsåldern är ungefär varannan drabbad.
Kända riskfaktorer för erektil dysfunktion är bland annat fetma, tobaksbruk och behandling av prostatacancer.
Redan i början av 2000-talet kom också forskning som visade att tillståndet i ungefär en tredjedel av fallen har ärftliga orsaker. Men forskare har tidigare inte kunnat identifiera några specifika platser i arvsmassan med koppling till erektil dysfunktion. Det är just detta som den amerikanska forskargruppen nu har lyckats med.
I den nya studien upptäckte de att variationer på en särskilt plats nära en gen kallad SIM1 har ett signifikant samband med ökad risk för erektil dysfunktion. Sambandet kvarstod även när forskarna tog hänsyn till andra kända riskfaktorer.
– Upptäckten av den första genetiska riskfaktorn för erektil dysfunktion är spännande eftersom den öppnar dörren för att utveckla nya behandlingar baserade på genetik, sade den forskare som ledde studien, Eric Jorgenson vid Kaiser permanente Northern California´s division of research, i ett pressuttalande i samband med publiceringen.
Forskarna genomförde den genetiska studien i flera steg. I steg ett använde de blodprover från 36 648 män som deltog i ett stort forskningsprojekt om hälsa och åldrande, samt olika hälsodata om dessa deltagare, bland annat uppgifter om sexuell funktion. En genetisk associationsanalys visade ett signifikant samband mellan variationer i området på SIM1-genen. Sådana variationer var en genetisk riskfaktor som ökade risken för erektil dysfunktion med 26 procent.
I steg 2 bekräftades dessa fynd i en annan grupp bestående av 222 358 män som lämnat material till en biobank. Forskarna utvecklade dessutom i laboratoriestudier även en hypotes om på vilket sätt variationer vid SIM1-genen inverkar på erektionsfunktionen.
Studiens resultat innebär att det identifierade området i arvsmassan kan vara en möjlig måltavla för framtida behandlingar mot erektil dysfunktion. Något som enligt forskarna är välbehövligt eftersom bara ungefär hälften av alla män som behandlas med dagens impotensläkemedel får en god effekt av dem.
Även om studien gjordes enbart på män, tror forskarna också att den genetiska faktor som de är på spåret kan ha betydelse även för kvinnors sexuella funktion. De menar även att framtida genbaserade behandlingar kan komma att ha potential att förbättra den sexuella funktionen hos både män och kvinnor.
Det niovalenta hpv-vaccinet Gardasil 9 har hittills varit godkänt för pojkar och flickor från 9 till 26 års ålder. Efter ett utökat godkännande från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA kan nu vaccinet ges till personer upp till 45 års ålder. Godkännandet gäller både kvinnor och män och på den amerikanska marknaden.
Enligt en artikel i New York Times pågår diskussioner om vaccinet ska rekommenderas att ges brett till alla inom den utökade åldersgruppen, eller kunna ges efter individuella diskussioner mellan läkare och patient.
Vaccin mot humant papillomvirus, hpv, ingår de nationella vaccinationsprogrammen i en rad länder, inklusive Sverige, för flickor som skydd mot i första hand livmoderhalscancer. I allt fler länder omfattas dock även pojkar av vaccinationsprogrammet då vaccinet även skyddar mot anus-, penis-, och halscancer. Vaccinet ges i trettonårsåldern, innan de flesta hunnit komma i kontakt med det sexuellt överförbara viruset och de stammar som orsakar majoriteten av cancerfallen.
Det nu utökade godkännandet bygger på en studie av ungefär 3 200 kvinnor i åldern 27 till 45 år som följts under 3,5 år. Enligt FDA-beslutet visade resultaten att vaccinet var 88 procent effektivt i att förhindra hpv-infektion, könsvårtor, förstadier till cancer i vulva och livmoderhals samt utvecklad livmoderhalscancer. Teorin är att man även efter sexualdebut har nytta av skydd mot ett flertal hpv-stammar.
Godkännandet för män bygger på antaganden att skyddseffekten mot de hpv-stammar som ingår i vaccinet är överförbar även till män, samt effektstudier på yngre män, mellan 16 och 26 år, liksom en studie av immunsvar med vaccinet hos 150 män i åldern 27 till 45 år.
De vanligaste biverkningarna med Gardasil 9 i studierna var smärta vid injektionsstället, svullnad, rodnad och huvudvärk.
I vaccinationsprogrammet för unga ges Gardasil 9 med två doser. Vid vaccination av äldre personer ska vaccinet ges med tre doser för att nå önskad effekt.
I Europa är Gardasil 9, sedan det godkändes 2015, godkänt från nio års ålder utan övre åldersgräns.
Den förordning om läkemedelsutveckling för barn som kom för tio år sedan har haft effekt. Drygt 260 nya läkemedel för behandling av olika sjukdomar hos barn har utvecklats under tiden. Samtidigt visade den utvärdering som EU-kommissionen gjorde av förordningen förra året att mer kan göras, något som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat om.
Bland annat har majoriteten av de nya läkemedlen som kommit fram utvecklats utifrån vuxna patienters behov, och i de fall sjukdomen finns också hos barn, även för dem.
Den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, och EU-kommissionen har därför tagit fram en handlingsplan för att ytterligare skynda på utvecklingen av nya läkemedel för barn. Ett angeläget område är exempelvis inom onkologi, där det på senare år har gjorts stora framsteg och många nya innovativa läkemedel mot olika cancerformer tagits fram för vuxna patienter.
För barn med cancer har dock utvecklingen inte varit lika god. En av punkterna i den nya handlingsplanen är därför att utveckla samarbetet mellan EMA och den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA vad gäller identifiering och bedömning av relevanta målmolekyler inom barncancer. Det arbetet är påbörjat och ska enligt handlingsplanen vara klart i slutet av 2019.
Enligt planen ska man också se över ett antal utvalda terapiområden och inom dem identifiera vilka medicinska behov som finns kopplade till barn. Bland annat ska man genomföra en enkät öppen för allmänheten och hålla work shops med olika aktörer involverade i utvecklandet och tillgängliggörandet av läkemedel.
Arbetet har påbörjats men beräknas ta längre än till 2020 på grund av Brexit. EMA har tidigare meddelat att myndigheten, som ska flytta från London till Amsterdam, måste prioritera kärnverksamheten i samband med flytten och effekterna av den.
Handlingsplanen innehåller även åtgärder för att förenkla genomförandet av kliniska prövningar med barn, liksom för att rekrytera patienter till dessa prövningar. I det senare fallet ska man lägga upp information om tillgängliga kliniska prövningar i ett publikt register där även information om resultat från genomförda prövningar ska finnas. Detta ska enligt handlingsplanen vara klart till slutet av 2020.
I sin doktorsavhandling, som läggs fram i dag fredag, har förlossningsläkaren Tove Wallström, Karolinska institutet/Södersjukhuset, undersökt vilken metod som är mest effektiv och säker vid igångsättning av en förlossning. Avhandlingen baseras på fem studier som bland annat undersökt antalet kejsarsnitt med olika typer av igångsättning.
Metoderna som jämfördes var läkemedel som får livmoderhalsen att mogna, som Cytotec (misoprostol) i oral lösning, Minprostin (misoprostol) som vaginal gel eller vaginalinlägg med Propess (dinoprostol). I jämförelsen ingick också ballongkateter, håltagning av fosterhinnan eller värkstimulerande dropp med oxytocin.
I andra studier undersöktes andelen kvinnor med brusten livmoder (uturusruptur) efter förlossningsinduktion med Cytotec, Minprostin eller ballongvidgning, eller med ingen behandling alls. Samtliga kvinnor hade genomgått minst ett kejsarsnitt innan, något som är en känd risk för uturusruptur vid en senare vaginal förlossning.
Även tiden till förlossning efter förlossningsstart med antingen Cytotec eller Misodel (misoprostol), en vaginal gel med långsam frisättning av den aktiva substansen, undersöktes.
Resultaten visar att Cytotec i oral form gav minst andel kejsarsnitt av de undersökta metoderna. Cytotec ökade heller inte risken för uturusruptur generellt eller hos kvinnor som tidigare genomgått kejsarsnitt, samt innebar mindre andel uturusrupturer än igångsättning med Minprostin (cirka 30 procent jämfört med 43 procent).
Vidare innebar oral Cytotek längre tid till förlossning efter påbörjad behandling än med vaginalgelen Misodel, som däremot innebar en större risk för överstimulering och stress hos fostret.
Sammantaget konstatera Love Wallström i sin avhandling att Cytotec i oral lösning är ett billigt, effektivt och säkert sätt att inducera förlossning hos kvinnor med omogen livmoderhals, och att läkemedlet kan användas även för kvinnor som tidigare genomgått kejsarsnitt.
Oral Cytotec är också vad som rekommenderas av International federation of gynecology an obstetrics vid igångsättning.
Love Wallström är doktorand vid institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Karolinska institutet/Södersjukhuset och lägger fram sin doktorsavhandling i dag fredag.
Läkemedlet Lyrica, med den aktiva substansen pregabalin, är ett antiepileptikum som används för behandling av epilepsi, neuropatisk smärta och generaliserat ångestsyndrom hos vuxna.
Sedan den 24 juli i år är läkemedlet narkotikaklassat efter en dramatisk ökning av illegal handel med substansen, något som Läkemedelsvärlden rapporterat om.
I en anonym anmälan till Informationsgranskningsnämnden, IGN, påtalas att marknadsföring av Lyrica på webbplatsen pfizerpro.se, riktad till personal inom hälso- och sjukvården, saknar narkotikavarning.
Sådan information måste enligt läkemedelsindustrins etiska regelverk finnas lättillgänglig för alla narkotikaklassade läkemedel och kunna uppfattas även vid en snabb genomläsning.
IGN håller med anmälaren och konstaterar att narkotikavarning saknas på sidan och att marknadsföringen därför strider mot det etiska regelverket. Pfizer döms att betala en straffavgift på 90 000 kronor.
I går onsdag tilldelades den brittiska forskaren Gregory Winter nobelpriset i kemi för sin utveckling av effektiva antikroppar – forskning som haft stor betydelse för framtagandet av nya läkemedel för bland annat autoimmuna sjukdomar. Priset delar han med forskarna George Smith och Frances Arnold.
Men redan 1994 belönades Gregory Winter med Apotekarsocietetens vetenskapliga utmärkelse Scheelepriset för samma sak. Han är därmed den fjärde Scheelepristagaren som senare belönats med ett nobelpris.
– Det är oerhört positivt och visar på Scheeleprisets relevans som en tung vetenskaplig utmärkelse, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten. Att i ett tidigt skede kunna identifiera banbrytande forskning är dessutom ett kvitto på att det vetenskapliga arbete som bedrivs inom Apotekarsocieteten och av dess medlemmar håller absolut världsklass.
Scheelepriset delas ut vartannat år till en framstående forskare inom läkemedelsforskning eller närliggande områden. Totalt har 48 pristagare tagit emot utmärkelsen sedan den började delas ut 1961. I januari 2019 tillkännages den 49:e pristagaren.
Senast i raden var amerikanen Charles Sawyers, verksam vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York. Han fick priset 2017 för sin forskning om molekylära mekanismer kopplade till cancer. Bland annat utvecklade han tillsammans med kollegor tyrosinkinashämmaren imatinib (Glivec) för behandling av kronisk myeloisk leukemi.
Förutom årets kemipristagare Gregory Winter har Scheelepristagarna Barry Sharpless, Luc Montagnier och James Black senare fått nobelpriset.
”Knappt 60 procent av de små och medelstora (SME) bolagens ansökningar om marknadsgodkännande för läkemedel till EMA under 2017 nådde ända fram. Det är betydligt färre än den totala andelen läkemedel som godkänns.
Men de regulatoriska myndigheterna har hjälp att erbjuda – något som sannolikt utnyttjas för sällan.”
Läs hela Lars Dagerholts blogg här.
Diklofenak (Voltaren) har på grund av sin biverkningsprofil i många år varit ett omdiskuterat läkemedel. Nyligen bekräftade en studie i den vetenskapliga tidskriften BMJ tidigare forskning som visat att diklofenak ger större risk för allvarliga hjärt-kärlproblem än närbesläktade smärtlindrande läkemedel. Diklofenak ökade risken för förmaksflimmer, ischemisk stroke, hjärtsvikt, hjärtinfarkt och död på grund av kardiovaskulär sjukdom, för män och kvinnor i alla åldrar, även vid låga doser.
Studien har aktualiserat diskussionen om användningen av diklofenak och Stockholms läns landsting påminner nu på informationssajten Janusinfo vården om riskerna med läkemedlet. Liksom många andra landsting har Stockholms läns landsting tagit bort diklofenak från hälso- och sjukvårdens lista över rekommenderade läkemedel på grund av den ökade risken för hjärtinfarkt, men den receptfria försäljningen har ökat kraftigt i Stockholm.
I några länder är diklofenak numer receptbelagt. I Sverige säljs värktabletter med diklofenak dock receptfritt, men bara på apotek. Gel med samma substans får säljas utan recept även på andra försäljningsställen.
Läkemedelsverket överväger att utreda om diklofenak ska vara receptfritt även i fortsättningen.
– För närvarande pågår ingen riktad översyn för diklofenaks receptstatus, men diskussioner förs om att påbörja en sådan. Läkemedelsverket följer säkerhetsdata för diklofenak noga, säger Veronica Arthurson, gruppchef på Läkemedelsverket, till Janusinfo.
Även diklofenaks stora negativa miljöpåverkan gör det till ett ifrågasatt läkemedel. Diklofenak hamnar i våra vattendrag och det har uppmätts halter i svenska sjöar som är så höga att de anses ha påverkan på fisk. Sveriges apoteksförening skriver i ett pressmeddelande att alla apotek från och med 3 oktober ska informera om diklofenaks miljöpåverkan med hjälp av hyllkantsskyltar.
Det amerikanska läkemedelsföretaget Vertex utvecklar läkemedel mot cystisk fibros och tillverkar bland annat Orkambi ((ivakaftor och lumakaftor), som nyligen släpptes in i det svenska förmånssystemet. Nu har Vertex tecknat en ny typ av avtal med den danska hälso- och sjukvårdens gemensamma inköpsorganisation, Amgros.
Amgros kallar i ett pressmeddelande avtalet för ”banbrytande”. Målet med förhandlingarna har varit att se till att de cirka 500 danska patienterna med cystisk fibros garanteras de nyaste läkemedlen till en rimlig kostnad för vården. Amgros skriver att det för närvarande bara är Vertex som har läkemedel som kan behandla orsakerna till cystisk fibros.
Det nya med avtalet är att parterna kommit överens om ett fast årligt pris, oavsett hur många patienter som behandlas. För denna fasta kostnad ska Vertex ge danska patienter tillgång till både befintliga och kommande läkemedel mot cystisk fibros. Avtalet gäller under fyra år och innehåller en option på förlängning.
Hur mycket avtalet är värt framgår inte, men Amgros styrelseordförande Per Larsen säger i pressmeddelandet att han är glad över att förhandlingarna ledde till en betydande reduktion av kostnaden för de aktuella läkemedlen. Han framhåller också fördelarna med en kostnad som ligger fast i några år framåt.
– Det betyder mycket att vi i regionerna nu får en något mer förutsägbar budget på ett område med höga utgifter.
Nobelpriset i kemi 2018 delas i två hälfter där den ena går till Frances H Arnold, California Institute of Technology, och den andra hälften delas mellan George P Smith, University of Missouri, och Gregory P Winter, MRC laboratory of molecular biology i Cambridge.
Greg Winter har tidigare fått Apotekarsocietetens vetenskapliga utmärkelse Scheelepriset, som han tilldelades 1994.
Den gemensamma nämnaren för årets kemipristagare är att de använt evolutionens principer för att utveckla proteiner som kan lösa mänskliga problem. Det handlar om allt ifrån miljövänliga tvättmedel till livsviktiga läkemedel.
George P Smith och Gregory Winter får dela på ena halvan av priset för sitt revolutionerande arbete om fagpresentation av peptider och antikroppar. Antikroppar som utvecklats med hjälp av denna metod används i dag inte minst som läkemedel mot autoimmuna sjukdomar och spridd cancer.
Metoden fagpresentation (fage display) utvecklades av George P Smith 1985. Den bygger på att en bakteriofag, ett virus som infekterar bakterier, kan användas för att få fram nya proteiner. Gregory P Winter använde sedan fagpresentation för att utveckla antikroppar, med målet att ta fram nya läkemedel.
Det första läkemedlet som baserades på denna metod var antikroppen adalimumab (Humira) som godkändes 2002 och som används för behandling av ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatorisk tarmsjukdom. Sedan dess har antikroppar utvecklats med hjälp av fagpresentation för många andra användningar inom medicinen och på andra områden.
Frances H Arnold tilldelas den andra halvan av kemipriset för sitt arbete med riktad evolution av enzymer. Hon har förfinat den molekylära förståelsen av den evolutionära processen och återskapat den i laboratoriet på ett sätt som gör det möjligt att skapa skräddarsydda enzymer, det vill säga proteiner som sätter i gång och driver kemiska reaktioner.
Hon presenterade sina första nya enzymer 1993 och har sedan fortsatt att utveckla enzymer för många olika användningsområden. Hennes enzymer används bland annat för mer miljövänlig produktion av läkemedel och andra kemiska substanser och för produktion av förnybara bränslen för transportsektorn.
Frances H Arnold är född 1956. Hon är professor i kemisk och biokemisk forskning och utveckling vid California insitute of technology i Pasadena, USA. Sedan 2013 är hon hedersdoktor vid Stockholms universitet. Hon är den femte kvinnan som får nobelpriset i kemi.
George P Smith är född 1941. Han är professor emeritus i biologi vid University of Missouri i Columbia, USA.
Gregory P Winter är född 1951. Han är senior forskningsledare vid MRC laboratory of molecular biology i Cambridge, Storbritannien. År 1994 tilldelades han Apotekarsocietetens vetenskapliga pris Scheelepriset.
