Månads arkivering maj 2015

Inhalerbara steroider mot kol minskar dödligheten

En stor metaanalys som gått igenom resultaten från 38 studier om kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol, har nu presenterats vid American Thoracic Society-kongressen 2015.

I vissa tidigare studier har man sett en ökad risk för att få lunginflammationer vid en behandling med inhalerbara kortikosteroider mot kol. Den europeiska läkemedelsmyndigheten har nyligen beslutat att göra en utredning i frågan.

I den nygjorda analysen såg forskarna att steroidbehandling kunde minska risken för lunginflammationsrelaterad dödlighet. Även den totala dödligheten sänktes genom behandlingen.
Forskarna spekulerar om att den immunosupprimerande och anti-inflammatoriska funktionen av steroiderna kan ligga bakom resultaten.

29 av studierna var randomiserade kontrollerade undersökningar och nio var observationsstudier. Steroidbehandling gav fler lunginflammationer i studier som inte tagit hänsyn till andra bidragande orsaker.

Lyckat mot reumatoid artrit

Sarilumab är en human antikropp som verkar genom att hämma IL6-receptorer. Läkemedlet, som är framtaget av Regeneron i samarbete med Sanofi, har nu testats i en 24 veckors fas III-studie mot reumatoid artrit.

550 patienter fick antingen behandlingen i två olika doser eller placebo och alla tog även en annan icke-biologisk anti-reumatisk behandling, DMARD. Patienterna hade tidigare testat TNF-hämmare utan lyckat behandlingsresultat eller så tolererade de inte den klassen av läkemedel.

Studien nådde sitt primära slutmål som mättes i ett effektmått, ARC20, som säger att patienterna fått en minst 20-procentig förbättring av symtomen. Bland de som fick 200 milligram sarilumab nådde 61 procent ARC20 och i den lägre dosen 150 milligram nådde 56 procent målet. För placebogruppen var resultatet 34 procent.

Även patienternas fysiska funktion förbättrades signifikant med läkemedelskandidaten och företagen planerar att söka om godkännande i USA innan året är slut.

Fler behandlingar är på väg som är framtagna genom samarbetet mellan Regeneron och Sanofi. Troligtvis godkänns alirocumab som är en antikropp som sänker kolesterol genom att blockera PCSK9 och är en potentiell storsäljare, enligt FierceBiotech. Dupilumab som blockerar IL4 och IL13 är också på väg.

KI samarbetar med Johnson & Johnson

Karolinska institutet Holding AB startar ett samverkansprojekt med Johnson & Johnson Innovation för att stödja och driva tillväxten av life science-företag som har sitt ursprung i akademisk medicinsk forskning. Projekt ska stöttas fram till att de har färdiga produkter eller tjänster som når konsumenter och patienter.

Samtidigt inleds också ett forskningssamarbete vid KI med läkemedelsföretaget Janssen, inom Johnson & Johnson, för observationsstudier, så kallat Real world evidence. Med hjälp av rutindata från hälso- och sjukvården ska man följa upp behandlingseffekter för vissa sjukdomar och jämföra hur de relaterar till resultat man fått från kliniska prövningar.

Forskningsprojektet vid KI blir det största av alla Janssens globala Real world evidence-nätverk som läkemedelsbolaget byggt upp.

Inriktningen på forskningen ska i första hand gälla metodutveckling där man bland annat ska undersöka hur man bättre kan förstå och använda observationsdata. Fokus ska riktas mot depressionssjukdom, prostatacancer samt psoriasis och blodcancer.

Man vill kunna relatera tidiga behandlingsresultat till de långsiktiga effekter man ser vid till exempel prostatacancer. Om det är möjligt att kunna förutse hur en patient svarar på en psoriasisbehandling är en annan frågeställning.

Målet är att även kunna mäta och analysera icke-kliniska parametrar som livskvalitet samt sociala och ekonomiska kriterier och hur dessa relaterar till den behandling man fått.

Resistensbakterier stoppas vid gränsen

En svensk studie publicerad i Plos One visar att Sverige kommit långt med att begränsa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier som sprids via levande smittade grisar, så kallade LS-MRSA-bakterier.

I andra europeiska länder är LS-MRSA vitt spridda bland grisar och utgör en smittreservoar för människor. Bakterierna är resistenta mot olika antibiotika och därför svårbehandlade. LS-MRSA har hittills haft ett lågt fäste i Sverige och smittat människor i 70 kända fall sedan 2006. Detta kan jämföras jämfört med MRSA-infektioner bland människor som förkommer i knappt 3000 fall per år. Utgångsläget har därför varit gynnsamt för att begränsa spridningen. Grisbranschen har lyckats med detta då man har följt rekommendationerna och testat importerade galtar mot LS-MRSA och inte använt smittade djur i avel. Andra smittvägar in i landet är få.

Resultaten från studien visar att åtgärderna resulterat i att svensk humansjukvård sparar in minst nio miljoner kronor per år så länge bakterierna inte fått fäste. Kostnaderna för grisbranschens åtgärder ligger på cirka två miljoner kronor.

Studien har gjorts av Sveriges lantbruksuniversitet, Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt, Lantbrukarnas riksförbund, Gård och Djurhälsan samt Jordbruksverket.

Paracetamol påverkar testosteron hos pojkfoster

Det finns tidigare tecken på att användning av paracetamol under graviditeten kan påverka framtida fertilitet bland de män som utsatts för läkemedlet under sin fostertid.

Man vet också att en exponering av alltför låga nivåer av testosteron under fostertiden är en vanlig orsak till att män senare får fertilitetsproblem.

I en nypublicerad studie har man kunnat visa att paracetamolanvänding under sju dagar i sträck minskar produktionen av testosteron i testikelvävnad under utveckling. Efter den tiden hade testosteronnivåerna sjunkit med 45 procent. En minskning av tillväxten av testikelvävnad noterades också.

Däremot gav läkemedlet ingen negativ effekt vid en användning under bara 24 timmar.

Testet gjordes i en modell som visat sig kunna efterlikna hur testiklar växer och fungerar under fostertiden. Tekniken bygger på att man transplanterat mänsklig testikelvävnad in i möss.

Fler försök behöver göras för att fastslå sambandet och att tydligt översätta det till humanstudier, enligt forskarna.

Till Reuters säger en av forskarna att kvinnor bör fortsätta att följa de riktlinjer som finns för paracetamol, men att ta den minsta dosen man kan ta för att få effekt och under så kort tid som möjligt.

Särlösning för antroposofiska medel avvisas

Sverige kan införliva de antroposofiska preparaten via en särlagstiftning som EU gjort möjlig. Men man är inte tvingad. Bland de som också säger nej finns till exempel branschföreningen Sveriges Apoteksförening, fackförbundet Sveriges farmaceuter, branschföreningen Lif, Svenska läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund, Landstinget i Uppsala län, Örebro universitet och Reumatikerförbundet för att nämna några av nej-sägarna.
– Majoriteten av våra medlemmar har autoimmuna sjukdomar. Att då börja modulera också med komplementärt, det törs vi inte. Hos oss är det skolmedicinen som gäller rakt igenom. Vi avvisar allt som inte har evidens, formulerar ordförande Anne Carlsson Reumatikerförbundets ståndpunkt.
– Om det kommer preparat man gjort en ordentlig studie på och som visar sig ha effekt, då ska de förstås godkännas utifrån den lagstiftning som finns idag, påpekar hon.

Men patientföreningen liksom en rad professionsföreningar och utbildningsämbeten avvisar en speciell reglering för att göra det möjligt att använda antroposofiska preparat som godkända eller registrerade läkemedel. Vilket är det Läkemedelsverkets senaste rapport handlar om; att finna sätt att via en speciell artikel, 16.2, kunna införliva det antroposofiska sortiment som idag används som läkemedel via ett undantagstillstånd av regeringen. EU kräver att Sverige reglerar de här medlen antingen via EUs särlagstiftning eller via befintlig svensk läkemedelslag.
– Enligt svensk läkemedelslag ska patienter skyddas, men staten har satt den på undantag genom att ge dispens till Vidarkliniken för försäljning och användning av antroposofiska medel, säger Martin Ingvar, professor i integrativ medicin vid Karolinska institutet.
– En hygglig princip är väl att lagstiftaren staten följer sina egna lagar och inte, som man nu gör inom EU, skapar ett antal sidoregler vid sidan av grundprincipen.

Homeopatiska och antroposofiska medel består ofta av substanser från djur- och växtdelar och ofta i så låga doser att de inte kan detekteras. Det garanterar i och för sig säkerhet men utesluter farmakologiska effekter. Det innebär att det inte är möjligt att göra en nytta-riskvärdering av homeopatiska produkter, summerar SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Martin Ingvar kallar det utspätt vatten till höga kostnader.

Det är inte förenligt med vetenskap och evidens att skapa speciella regler för att preparat utan visad effekt, om än ofarliga, ska bli en del i den svenska läkemedelsarsenalen är en sammanfattning av remissinstansernas ståndpunkt. En sådan utveckling kan öppna upp för andra ovetenskapliga metoder och riskerar att skapa undanträngning av verksamma behandlingar.

Kravet på att de antroposofiska preparaten, för att få användas i Sverige, ska genomgå samma godkännandeprocess som konventionella läkemedel, eller enligt de bestämmelser som gäller för traditionella växtbaserade läkemedel och homeopatiska, innebär att de flesta av de runt 3000 medel som idag finns saluförda av företaget Weleda förbjuds.
De kommer helt enkelt inte att uppfylla de ställda kraven.

En annan väg som flera remissinstanser kan tänka sig är att antroposofiska medel med terapeutiska indikationer lämpliga för egenvård godkänns inom ramen för särlagstiftningen. Det ser till exempel Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet liksom Socialstyrelsen som möjligt om regering och riksdag beslutar sig för att införliva en särlagstiftning. Det alternativet förutsätter inte förskrivning av läkare. SMER, Statens medicinsk-etiska råd, menar att prövningar av egenvårdspreparat kan begränsas till att säkra att medlen är ofarliga eftersom den enskilda människan själv beslutar om hen vill behandla sig med dessa preparat.

Fackförbundet Sveriges farmaceuter motsätter sig även att antroposofiska preparat godkänns för egenvård: Läkarna slipper visserligen befatta sig med produkterna men personalen på apotek kommer att hamna i rådgivningssituationer med de här preparaten. Ska de då ha möjlighet att aktivt neka till rådgivning, även om kunden vill ha sådan för en antroposofisk vara undrar facket.

Men Sveriges farmaceuter, liksom Vårdförbundet och en del andra tillskriver vården vid Vidarkliniken betydelse: Många patienter uppskattar en vård som sätter hela människan i fokus och understryker omvårdnadens betydelse, påpekar till exempel Vårdförbundet. Förbundet hoppas att Vidarkliniken, även om man inte längre kan tillhandahålla antroposofiska preparat, fortsätter med de konventionella läkemedlen som också är en del i behandlingen där, tillsammans med terapierna som är utmärkande för antroposoferna.

Och Martin Ingvar påpekar att kritiken mot behandling med antroposofiska medel inte är detsamma som kritik mot allt vårdarbete på Vidarkliniken:
– Man kan ha stor respekt för det högkvalificerade omhändertagandet som säkert gjort att patienter upplever både nytta och förbättring. Det behöver vi lära mer om.

För Ursula Flatters, allmänläkare vid Vidarkliniken är en fortsatt verksamhet utan registrerade antroposofiska läkemedel ett tveksamt alternativ.
– Vidarklinikens hela insats kännetecknas av en integrativ vård där också till exempel skolmedicin ingår. Men de antroposofiska läkemedlen är en viktig del, så idag kan jag inte säga om Vidarkliniken kan fortsätta sitt arbete om vi inte har tillgång till dem

Vidarkliniken avvisar tanken på att antroposofiska medel ska granskas och godkännas eller registreras utifrån nuvarande lagstiftning. Försök gjordes med ett antal produkter för några år sedan. Idag finns sex antroposofiska medel registrerade som traditionella växtbaserade läkemedel med tillägg ”använt inom antroposofisk medicin” i indikationen. Förutom dessa är också två mistelpreparat godkända som ”växtbaserade läkemedel för palliativ behandling av cancersjukdomar med syfte att uppnå symptomlindring.”

Såväl Ursula Flatters som Läkemedelsverkets utredare Sandra Holt är överens om att det inte är någon framkomlig väg, om man vill få in preparaten i läkemedelslagen.
– Det var ett försök för att undersöka möjligheten att stoppa in de antroposofiska preparaten i den befintliga lagstiftningen. Problemet är att det är så speciella tillverkningsmetoder och att den dokumentation som krävs på till exempel effektsidan inte finns för majoriteten av produkterna. De är ju inte framtagna på det sätt som gängse läkemedelsforskning går till summerar Sandra Holt.
– Vill man inte ha kvar preparaten på marknaden då är det bara att stryka den paragraf i läkemedelslagen som säger att regeringen kan ge undantag. Då måste de in i befintlig lagstiftning. Och då vet vi att i praktiken är det inte många som skulle komma igenom, konstaterar hon.

De antroposofiska intresseorganisationerna säger också nej till de olika modeller Läkemedelsverket föreslår för att produkter ska kunna föras in i läkemedelslagen enligt artikel 16.2.  Även de krav som Läkemedelsverket då ställer på dokumentation är vare sig nödvändiga eller möjliga att uppfylla menar Vidarklinikens styrelse i remissvaret.

Enligt styrelsen kommer de flesta antroposofiska läkemedel att försvinna från marknaden om någon av modellerna realiseras och därmed kommer klinikens verksamhet inte heller att kunna fortsätta enligt styrelsen.

Förslaget från den antroposofiska sidan är att antroposofiska medel, i alla beredningar, definieras som en egen grupp läkemedel under artikel 16.2 och att godkännanden och registreringar som meddelats i ett annat EU-land efter en förenklad ansökan också skulle gälla i Sverige.
Men det låter sig inte göras tror Sandra Holt på Läkemedelsverket. Artikel 16.2 gör det möjligt att utifrån strikt nationella regler hitta ett sätt att införliva de antroposofiska medlen i läkemedelslagstiftningen. Sådana godkännanden kan inte gälla och kopieras av andra länder, enligt Sandra Holt.

Att döma av den här remissrundan kommer den idag tämligen begränsade användningen av antroposofiska preparat i Sverige snart att vara historia. Men sista ordet är förstås långt ifrån sagt.

Hur vaccin skyddar mot barnleukemi visat

Tidigare epidemiologiska studier har visat att barn som vaccinerats mot Haemophilus influenzae typ b, Hib, får ett skydd mot att senare utveckla akut lymfoblastisk leukemi, ALL.
ALL är den vanligaste cancerformen hos unga och ligger bakom ungefär 25 procent av cancerfallen bland barn under 15 år.

Nu har forskare i Kalifornien vid UCSF visat att återkommande infektioner av Hib kan leda till immunförsvaret överaktiveras på ett sätt som leder till att förstadier av leukemi utvecklas till en cancersjukdom.

Det är vanligt att barn har celler med så kallade onkogener som kan leda till att cancer utvecklas och i den nya studien ville forskarna undersöka faktorer som kan driva fram en cancersjukdom. De tittade specifikt på två enzymer, AID och RAG, som behövs i immunförsvaret men som också kan orsaka mutationer.

När mössen man undersökte utsattes så att de var kroniskt infekterade blev AID och RAG hyperaktiva och kunde orsaka cancer genom att mutera och klippa i gener vilket kan driva cancerutvecklingen. Forskarna kunde också visa att båda enzymen behövs tillsammans för att orsaka skador som leder till cancer.

Fynden stöds också av den kliniska bilden av att barn som exponeras senare i livet för smittor och som inte vaccinerats då får kraftigare infektioner vilket gör att de löper en större risk för att utveckla ALL.

Hib-vaccination ingår i vaccinationsprogrammet i Sverige och ges i tre doser inom det första levnadsåret.

Studien är publicerad i Nature Immunology och forskarna fortsätter att undersöka om även vaccinationer mot virussjukdomar kan skydd genom liknade mekanismer.

Nyligen visades att mässlingsvaccin även ger skydd mot flera andra infektioner långt efter vaccinationen. De som är ovaccinerade och genomgår en mässlingssjukdom får ett förändrat immunförsvar som gör att man blir mer mottaglig för andra smittor.

Paracetamolbeslut överklagas

Med hänvisning till en studie om förgiftningar med paracetamol införde Läkemedelsverket ett försäljningsstopp för tabletter med paracetamol utanför apoteken. Beslutet gäller från och med första november i år.
-Under tiden vi hade för att yttra oss innan Läkemedelsverket skulle fatta sitt beslut begärde vi ut de data som låg till grund för beslutet men vi fick avslag, säger Simon Rothstein Frankander, kommunikationschef för GSK som bland annat marknadsför Alvedon.

Den femte maj kom en dom från kammarrätten i Stockholm som säger att  bolaget ska få ta del av studien.

Nu har GSK beslutat att överklaga försäljningsstoppet till förvaltningsrätten i Uppsala. Bolaget vill att ärendet ska handläggas på nytt och att stoppet hävs.
– Vi anser att vi ska ha samma faktagrund inför ett beslut som Läkemedelsverket har. Vilka slutsatser vi skulle ha dragit blir hypotetiska men vi hade i alla fall fått möjligheten att analysera informationen, säger Simon Rothstein Frankander.

Läkemedelsverket har hänvisat till att man vill hålla på studiedata inför en vetenskaplig publikation och att läkemedelsbolagen därför får vänta innan de kan få all information.
– Det hela är väldigt binärt: antingen finns det en handling eller så finns det inte en handling. Om en handling finns hos myndigheten så är den upprättad och då bör den vara offentlig såvida den inte omfattas av sekretesslagstiftning, säger Simon Rothstein Frankander.

Fler unga använder adhd-läkemedel

I Socialstyrelsen nya rapport framkommer det att medicinering med metylfenidat mot adhd stadigt ökat från 2006 till 2014 i alla åldersgrupper förutom bland de allra minsta.

Det har tillkommit nya användare de senaste åren vilket kan förklara uppgången och det är framförallt i åldern 10-17 år som adhd-läkemedlet används. I denna åldersgrupp använder fem procent av pojkarna medicinen medan två procent av flickorna gör det.

Socialstyrelsen tror att dagens nivåer av läkemedlet motsvarar förekomsten av adhd och att förskrivningen därför kommer att stabiliseras.

I statistiken kan man också se att det finns stora regionala skillnader i förskrivningen vilket är en följd av att antalet adhd-diagnoser varierar mycket på olika platser i landet. Ännu större är skillnaden på kommunal nivå där 12 procent av pojkarna i Nykvarn mellan 10 och 17 år får adhd-behandlingen. I Essunga, Karlsborg, Håbo och Älvkarleby ligger användandet på samma nivåer.

En mycket lägre nivå ses däremot i Värnamo, Rättvik, Ulricehamn och Emmaboda med omkring 1,5 procent. Vad skillnaden kan bero på vet man i dagsläget inte. Myndigheten anser att man måste skaffa sig mer kunskap om detta.

Vill avliva myter om apotek

Som en följd de senaste årens utveckling av apoteksmarknaden anser Svensk apoteksförening att det vuxit fram missuppfattningar och ibland mytbildningar om apoteken. Nu vill man skapa en motpol genom en sajt som ska ge information och förklara vad som gäller.
– Myter och fakta om apotek blir ett lättillgängligt komplement till våra andra informationskällor, så som hemsidan och den årliga branschrapporten. Sidan kommer att hållas aktuell genom att nya kort läggs till, vartefter nya frågor dyker upp i diskussionen om apoteken och vår verksamhet, säger Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening, i ett pressmeddelande.

 

Läkare anmäler sjukhusapotek

En sjukhusläkare skulle ringa in ett recept till ett sjukhusapotek men misslyckades då apoteket aldrig svarade. Vid varje försök gick det fram sju-åtta signaler för att sedan tuta upptaget. Det gick inte heller att ställa sig i någon telefonkö. Händelsen utspelade sig en söndag under ordinarie öppettid för apoteket som nu anmälts. Läkaren skulle ringa in ett recept för en medicin som patienten behövde direkt men läkaren gav upp efter fem försök. Följden blev att patienten inte fick någon medicin den dagen.

Läkaren vill nu gå till botten med problemet och nöjer sig inte med att få en ursäkt från det aktuella apoteket utan vill att apotekskedjan lämnar ett besked om hur man tänker rätta till missförhållandet. 

Efter händelsen har läkaren skickat en anmälan till Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och apotekskedjans företagsledning samt informerat sjukhusledningen. Socialstyrelsen har i sin tur lämnat ärendet vidare till Inspektionen för vård och omsorg.

Endo köper Par och stärker generikaportföljen

Genom att betala TPG Capital totalt nästan 67 miljarder kronor blir Par Pharmaceuticals en del av Endo. Knappt 13 miljarder kronor av köpesumman utgörs av aktier vilket gör TPG Capital till en av de största aktieägaren för Par.

Efter köpet, som är förankrat i båda bolagens styrelser, kommer Endo att ligga i topp fem av omsättningen av generiska läkemedel på den amerikanska marknaden.

Endo har enligt Bloomberg Business ambitionen att expandera och ville tidigare i år köpa Salix men den affären blev aldrig av. Kort därefter köptes Salix i stället av Valeant.

Efter köpet av Pan förväntas Endo kunna minska skatteutgifterna med 1,4 miljarder kronor bara under det första året. Endo tillhör de amerikanska läkemedelsbolagen som de senaste åren flyttat sin skattehemvist och är numera placerade på Irland för att undkomma amerikanska skatter.

Apotekens receptsystem kraschade

På grund av ett driftstopp hos E-hälsomyndigheten blev det omöjligt att expediera recept på landets alla apotek. Störningarna noterades från 10:50 under tisdagsförmiddagen och enligt myndighetens webbsajt förkom det även driftstörningar för såväl VARA-tjänster, statistik- och EES-tjänster.

– Vi har problem med de centrala receptdatabaserna. Vi beklagar det inträffade och har satt in alla våra krafter för att lösa det här. Vi försöker lokalisera och åtgärda det så snart som möjligt. De som inte får ut sin medicin får återkomma vid ett senare tillfälle, säger Eva Reimers, kommunikationschef på E-hälsomyndigheten till Aftonbladet.

Vid klockan 12.30 var receptexpedieringssystemet åter igång, enligt E-hälsomyndighetens driftinformation.

Ebolautbrottet lärde WHO en läxa

Behoven under ebola-epidemin i Västafrika var större än vad Världshälsoorganisationen, WHO, mäktade med och krävde mer än tio gånger mer resurser än vad någon tidigare insats gjort, enligt BBC. Nu ska WHO skapa en fond på 100 miljoner dollar som ska säkra att organisationen ska fungera även under en eventuell stor krissituation i framtiden.

Efter att ebola bröt ut i december 2013 i Guinea förklarades utbrottet inte för en internationell nödsituation förrän i augusti 2014 vilket WHO har fått kritik för i efterhand. Den nya fonden ska säkra att liknande situationer inte uppstår igen. De nya krisplanen ska vara uppbyggd innan årets slut.

Glesbygdsbidrag till 29 apotek

Efter att ha tagit emot 35 ansökningar för verksamhetsåret 2014 om glesbygdsbidrag har TLV nu beslutat att 29 apotek får ersättning.

Apotek Hjärtat får mest, fyra miljoner kronor till 12 stycken glesbygdsapotek. Apoteket AB får stöd för sex apotek med 1,6 miljoner kronor och Kronans apotek får 1,3 miljoner för sju apotek. Knappt en miljon går till Apoteksgruppens fyra apotek.

Jämtland är det län som får mest bidrag med 1,3 miljoner till totalt fem apotek. Apotek Hjärtat i Liden i Västernorrland får högst ersättning av alla apotek, drygt en halv miljon kronor. Det minska bidraget som delas ut är på 6500 kronor.

Genom ersättningen går alla apotek utom ett i vinst efter att de fått bidrag. Utan bidraget hade hälften istället gått med förlust.

Bidraget betalas ut retroaktivt och går till apotek som har minst 20 kilometers avstånd till nästa apotek. Intäkter för receptbelagda läkemedel får inte överstiga tio miljoner kronor men inte heller understiga en miljon kronor. Dessutom måste man ha ett visst öppethållande för att kunna få ersättning.

Risker med nya läkemedel mot diabetes typ II

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, varnar att SGLT2-hämmare kan ge en allvarlig biverkan, acidos. Ett 20-tal patienter som använde läkemedlet som ges mot diabetes typ II fick läggas in på sjukhus efter att ha fått ketoacidos vilket innebär att man har för höga nivåer av sura ämnen i blodet. Fallen rapporterades mellan mars 2013 och juni 2014 och nya fall har anmälts därefter enligt, Reuters. Myndigheten kommer att fortsätta att utreda säkerheten runt användningen av läkemedelsklassen.

SGLT2-hämmare är en nyare klass av diabetes typ II-läkemedel och verkar genom att socker i blodet utsöndras i urinen. Läkemedlen har vunnit mark då medicineringen även kan ge en viktnedgång vilket många diabetespatienter mår bättre av.

Bland preparaten märks Farxiga som innehåller dapagliflozin vilket också ingår i en kombinationstablett, Xigduo, samt Invokana, canagliflozin, och Jardiance, embagliflozin.

FDA uppmanar om uppmärksamhet ifall patienter som tar SGLT2-hämmare uppvisar en kombination av symtom som andningssvårigheter, illamående, kräkningar, buksmärta, förvirring och oförklarlig trötthet.

Patienter bör inte ändra sin medicinering själv men läkare bör byta preparat ifall en patient fått ketoacidos.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng