Månads arkivering maj 2015

Ny trippelbehandling effektiv mot hepatit C

Två studier som publicerats i Jama visar att ännu en ny behandling mot hepatit C ger virologisk kontroll bland de allra flesta som testat läkemedlen.

Trippelbehandlingen från BMS innehöll daklatasvir, asunaprevir, och beclabuvir och gavs i tolv veckor till patienter med genotyp 1 av viruset.
Substansen daklatasvir, Daklinza, är redan godkänt i EU för att användas som en komponent i en kombinationsbehandling mot hepatit C och har testats med bra effekt tillsammans med asunaprevir i tidigare studier. Att lägga till beclabuvir är nytt.

I den ena av studierna gavs trippelbehandlingen både till patienter som inte tidigare fått någon behandling samt till individer som gått igenom en tidigare terapi utan att bli virusfria. Inga av patienterna hade ännu utvecklat cirros. Resultaten visade att trippelterapin gav fortsatt virologisk kontroll tolv veckor efter avslutad behandling hos 92 procent respektive 89 procent av deltagarna i de två grupperna.

I den andra studien hade patienterna utvecklat cirros och fick förutom trippelbehandlingen även ribavirin eller placebo under tolv veckor.
Bland patienter som inte fått någon tidigare behandling så uppnådde 93 procent av patienterna som inte fick ribavirin virologisk kontroll tolv veckor efter avslutad behandling och i 98 procent av fallen för de som fått ribavirin.

Bland de patienter som tidigare fått annan behandling var svarsfrekvensen 87 respektive 93 procent.

Studien gjordes som en öppen undersökning utan kontroller.

Länk till artikel i JAMA med patienter utan skrumplever
Länk till artikel i JAMA med patienter med skrumplever

Risker med hjärtmedicinen digoxin

Slutsatserna från en systematisk litteraturgenomgång följt av en metaanalys pekar på att det finns risker i användandet av hjärtmedicin som innehåller digoxin. I en artikel publicerad i European Heart Journal har 19 studier gjorda sedan 1993 slagits samman och totalt ingick 320 000 hjärtpatienter i analysen.

Forskarna undersökte effekten av digoxin på den totala dödligheten bland patienter med förmaksflimmer eller hjärtsvikt.

Resultaten visade på att digoxinbehandling gav 21 procent ökad totalmortalitet jämfört med annan terapi. Tittade man på gruppen med förmaksflimmer var riskökningen 29 procent. I samband med de flesta dödsfallen använde patienterna även annan medicinering och resultaten kan till del bero på att digoxin ibland är vanligare bland mer sjuka patienter.

Digoxin har använts i decennier för att behandla hjärttillstånd som förmaksflimmer, men forskarna som gjort metaanalysen menar att det kan vara dags för en revidering av behandlingsrekommendationerna.

För att kunna dra säkrare slutsatser efterlyser man randomiserade studier som undersöker eventuella risker med läkemedlet och där behandlingsdosen är monitorerad. Fram tills säkrare bevis finns bör digoxin användas med försiktighet och plasmanivåerna bör följas upp noggrant, speciellt bland patienter med förmaksflimmer anser forskarna.

EMA skärper jävsregler för sina experter

Den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, har infört striktare jävsregler för medarbetare i vetenskapliga kommittéer och för sina experter.

Om man har intentioner att börja jobba för läkemedelsindustrin måste man uppge det och man blir då direkt diskvalificerad från sina uppdrag, skriver myndigheten. Så kallade svängdörrar för personalen ska begränsas mer noggrant enligt nya direktiv om jävsdeklarationer som man nu publicerat.

Förutom att bli direkt avstängd som expert vid en övergång till industrin kommer EMA i vissa fall även gå igenom den personens tidigare genomförda uppdrag hos myndigheten. Misstankar om jäv ska på så sätt kunna redas ut i efterhand.

14 steg för att stärka life science

Stiftelsen Forska Sverige tog förra året initiativ till Agenda för hälsa och välstånd för att erbjuda en neutral plattform för samarbete och diskussion för aktörer inom life science. Resultatet har blivit en rapport med 14 konkreta åtgärder för att stärka life science i Sverige och göra att patienter tidigt får ta del av nya innovativa behandlingar.
– Sjukvården står inför stora kostnadsökningar samtidigt som nya och ibland komplexa innovativa behandlingar behöver implementeras för att vi även i framtiden ska kunna tillhandahålla en högkvalitativ och jämlik vård. Vi vill åstadkomma ett nära samarbete med tydliga förändringar inom vissa nyckelområden för att uppnå detta, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten, som är en av organisationerna som deltagit i projektet.

I rapporten tas fyra så kallade målbilder upp över vad man vill uppnå. De målbilderna är excellent forskning och utbildning,  en kvalitetsdriven vård med patienten i fokus, ett internationellt konkurrenskraftigt näringslivsklimat och en nationell struktur för forskning och kvalitetsutveckling. 

Inom varje målbild ges förslag på åtgärder, totalt 14 stycken. Det finns också förslag på hur åtgärderna ska kunna genomföras. Bland annat vill man att regeringen ska skapa ett program med karriärtjänster för disputerad vårdpersonal anställda av landsting och regioner. Man föreslår också att regeringen skapar en särskild fond för introduktion av innovativa metoder. Om innovationerna visar sig vara kostnadseffektiva ska vården därefter införliva dem i sin ordinarie verksamhet. Andra förslag handlar om hur man ska kunna stimulera forskning och utveckling i företag genom skattelättnader, en satsning på nationella biobanker och kvalitetsregister samt krav på utvärdering av behandling, utbildning och forskning.

Det här är inte den första handlingsplanen för svensk life science. I höstas presenterade till exempel Sweden Bio, Lif och Swedish Medtech en lista med åtgärder för att stärka branschen. Men Karin Meyer menar att Forska Sveriges rapport och åtgärdsförslagen är starkt förankrad över professioner och områden.
– Det kommer att öka förutsättningarna för själva genomförandet. Även om en del av förslagens genomförande kräver en genomgripande politiskt förankring på hög nivå i flera departement, så är de handfasta och mycket konkreta och bör kunna genomföras utan att dras i långbänk. Dessutom så finns det kunskap och vilja i styrgruppen att även ansvara för att delta i genomförandet av förslagen, säger hon.

Bakom rapporten står, förutom Forska Sverige, 25 organisationer, bland annat Karolinska institutet, Apotekarsocieteten, Svenska Läkaresällskapet, Svenskt Näringsliv och Reumatikerförbundet. Rapporten presenterades under en konferens den 6 maj. Bland annat deltog sjukvårdsminister Gabriel Wikström, högskole- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson och närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

Lättare behandla svåra sjukdomen tyrosinemi-1

Den europeiska läkemedelsmyndighetens, EMAs, vetenskapliga kommitté, CHMP, rekommenderar att en ny beredningsform av Orfadin, nitisinos, ska godkännas.
Rekommendationerna gäller en ny oral suspension av läkemedlet för behandling av barn med ärftlig tyrosinemi typ 1 (HT-1). Dessutom förordar man en ny styrka på kapslarna som inte funnits förut.

Sjukdomen HT-1 innebär att kroppen inte kan bryta ned aminosyran tyrosin helt, vilket gör att skadliga ämnen bildas och blir kvar i kroppen. Innan det fanns någon farmakologisk behandling överlevde mindre än en tredjedel av barnen som diagnostiserats med HT-1 före två månaders ålder sin andra födelsedag.

EMA hade önskat att mer barnvänliga behandlingsmöjligheter skulle finnas av det sedan tidigare godkända läkemedlet, enligt ett pressmeddelande från Swedish Orphan Biovitrum, Sobi, som äger och marknadsför läkemedlet.

Vid behandling med Orfadin måste doseringen anpassas efter kroppsvikt och fler beredningsformer underlättar behandlingen. Förutom den farmakologiska behandlingen krävs en specialdiet med ett begränsat intag av tyrosin och fenylalanin.

Tyrosinemi förekommer i Sverige hos ungefär en av 100 000 nyfödda enligt Socialstyrelsen. Sjukdomen upptäcks oftast innan barnen visar några symtom då HT-1 sedan 2010 ingår i den allmänna nyföddhetsscreeningen för medfödda ämnesomsättningssjukdomar, PKU-provet, i Sverige.

Icas apoteksverksamhet ska heta Apotek Hjärtat

I början av året slutfördes affären där Ica-gruppen köpte hela Apotek Hjärtat och Ica har nu slagit samman verksamheten med sitt tidigare apoteksbolag Cura. Hela apoteksverksamheten ska ha namnet Apotek Hjärtat och i den nya logotypen finns även ett Ica-märke. Den nya apotekskedjan vill att båda varumärkena ska synas.

Alla befintliga Cura-apotek ska nu göras om till Hjärtatbutiker och de befintliga Hjärtatbutikerna ska stärkas av Icas varumärke genom den nya grafiska identiteten.
-Ica vill bli den ledande aktören inom hälsa och förvärvet av Apotek Hjärtat var en viktig pusselbit för att ta den positionen, säger Per Strömberg, vd för ICA gruppen, i ett pressmeddelande.

Den nya kedjan har totalt cirka 370 apotek och en marknadsandel på 30 procent.

Handlingsplaner mot resistens saknas

Världshälsoorganisationen, WHO, har gjort en global undersökning för att kartlägga vad som görs för att förhindra att fler antibiotikaresistenta bakterier uppstår.

Undersökningen gjordes under två år i WHOs alla sex regioner och fokuserade på frågor som organisationen ansåg vara förutsättningar för att det ska vara möjligt att minska utbredningen av antibiotikaresistens.

Av WHOs 194 medlemsländer deltog 133 länder i undersökningen. 75 procent av dessa länder saknade en adekvat handlingsplan. Situationen var bäst i den europeiska regionen där 49 länder redovisade vilka eventuella planer man hade. Men bara 40 procent av dessa länder uppfyllde målen för ett fungerande resistensskydd enligt WHO.

Förutom att många länder saknade handlingsplaner fann man även att övervakning och uppföljning om resistensutbredningen brast. Många länder saknar de laboratorier och den infrastruktur som krävs för att ha en fungerande bevakning av läget.

Ett annat stort problem enligt undersökningen var den vitt spridda tillgången till antibiotika som gick att få tag på utan recept eller klara behandlingsriktlinjer. Även den allmänna kunskapen om antibiotika är generellt låg och många tror att medlen går att använda mot virusinfektioner. Detta gällde även i länder där kunskapskampanjer genomförts.

Organisationen pekar på att resistensutvecklingsfrågan är en global angelägenhet och världens alla länder måste vara delaktiga om något ska gå att göra.

WHO har nu utarbetat en global handlingsplan mot antibiotikaresistens som efter remissyttranden ska skickas till regeringar över hela världen för att om möjligt implementeras.

Få kollar apotekens lagersaldo

Sedan ett år tillbaka är det möjligt att på nätet undersöka ifall en specifik medicin finns på apoteket eller om man måste beställa varan i förväg.

Tjänsten är framtagen i ett samarbete mellan Lif och Sveriges apoteksförening. Sökningen görs via sajten Fass.se som förra året hade 48 miljoner besök. Tre procent av alla dessa besök klickade sig vidare för att kontrollera lagersaldot vilket motsvarar 1,5 miljoner sökningar.

Att få sökningar görs kan bero på att få känner till tjänsten, vilket man vill ändra på.

– Vi ser även trender i samhället i övrigt som visar att fler och fler läser på och kollar lagerhållning innan de ger sig iväg till en butik för att handla sin vara. Vi tror därför att tjänstens betydelse kommer att öka framöver och hoppas att det genomförs fler än 1,5 miljoner sökningar kommande år, säger Kristina von Sydow, som är chef för Fass, i ett pressmeddelande.

 

Danskt klamydiavaccin på väg

Forskare vid Statens seruminstitut i Danmark har lyckats tillverka ett klamydiavaccin som nu kommit så långt i utvecklingen att försök på människor kan påbörjas. Klamydiabakterien har förmågan att förändra sig så att den kan komma undan ett immunsvar efter den infekterat människor. Därför har man inte hittills lyckats att ta fram något fungerande vaccin.

Den danska vaccinkandidaten kommer runt problemet genom att det har två olika verkningsmekanismer vilket kan leda till att immuniteten blir högre. I de prekliniska försök som hittills publicerats har vaccinet gett upphov till skyddande antikroppar men det ger även ett cellmedierat immunsvar med T-celler som angriper bakterien.

Vaccinet har utvecklats i samarbete med forskare vid Köpenhamns universitet och med stöd från Innovationsfonden samt EUs sjunde ramprogram. Det fortsatta utvecklingsarbetet kommer att göras med forskargrupper i Storbritannien och Frankrike.

Under 2014 ställdes drygt 36 000 klamydiadiagnoser i Sverige och sjukdomen kan leda till infertilitet samt ökar även risken för få andra sexuellt överförbara sjukdomar som hiv.

Pfizer intresserat av Sobi

Specialistläkemedelsföretaget Sobi, Swedish Orphan Biovitrum, har sedan förra året samtalat med eventuella köpare av företaget. Pfizer liksom Biogen är två stora företag som enligt analytiker visat intresse för företaget.

Enligt nyhetsbyrån Reuters har Sobi nu fått ett preliminärt förslag från Pfizer om ett möjligt men icke bindande pris på aktierna.
Sobi, som främst utvecklar behandlingar mot ovanliga sjukdomar, värderas till knappt 31 miljarder kronor.

Silver orsakar resistens

Det är Susanne Sutterlin och kollegor vid Uppsala universitet som i sin forskning funnit att silver verkar kunna framkalla resistens mot antibiotika. Susanne Sutterlin är specialistläkare i klinisk mikrobiologi och lägger fram sin avhandling den 8 maj.

Tungmetallen silver har på senare år fått ett allt bredare användningsområde, inom sjukvården används den allt mer i sårförband eller medicintekniska produkter, men man stöter också på den i till exempel hygienvaror. Syftet med användningen är att avdöda bakterier.

I sina studier fann Susanne Sutterlin och hennes kollegor att silver saknade en bakterieavdödande effekt mot viktiga sårbakterier. Tarmbakterier dödades visserligen av silver men några viktiga sjukdomsframkallande bakterier i den gruppen hade gener som kunde göra dem silverresistenta. Men det mest oroväckande fyndet, enligt forskarna, är att silver också tycks kunna framkalla resistens mot antibiotika.

Silverresistensgener fann forskarna främst i bakterier som forskarna isolerat från människor i Sverige. Hos till exempel kinesiska barn var dessa gener sällsynta. Forskarna menar att det tyder på en kraftig koppling mellan silverresistens och den livsstil som finns i Västvärlden.

EMA frågar unga om läkemedel

Myndigheten har gått ut med en enkät till samtliga medlemmar i EU. Syftet med enkäten som finns på Läkemedelsverkets hemsida är att bättre kunna anpassa läkemedel och läkemedelsutveckling till barns och ungdomars behov.

Enkäten som vänder sig till barn och ungdomar i åldern 10-18 år består av två delar, ena delen främst om vad man tycker om att använda läkemedel, den andra vad barn och ungdomar skulle tycka om att delta i en kliniska prövning.

Enkäten vänder sig både till friska och barn/ungdomar med sjukdomar.
Insamlandet pågår under maj månad.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng