Månads arkivering maj 2015

Utbrott av meningit sprids snabbt i Niger

På de senaste två veckorna har fallen tredubblats. Från början av året till mitten av maj har fler än 6000 fall inrapporterats till världshälsoorganisationen WHO, varav 406 dödsfall.

Utbrottet har främst orsakats av serogrupp C som normalt återfinns i den rika delen av världen. Under de senaste 40 åren har serogrupp C bara orsakat sporadiska fall och några lokala utbrott i Afrika. Det här storskaliga utbrottet tyder på en oroväckande utveckling enligt WHO. Och eftersom det är det första stora utbrottet i Afrika av meningit orsakat av den här serogruppen är vaccin mot denna form en bristvara på kontinenten.
En nationell kommitté och ett internationellt team med personal från bland annat WHO stödjer nu Nigers hälsoministerium för att stärka övervakningen och för att genomföra vaccinationskampanjer.

Hittills har 460 000 doser av äldre polysackaridvaccin som bland annat skyddar mot serogrupp C godkänts för vaccinering liksom 200 000 doser av nyare konjugatvaccin. Konjugatvaccinet produceras i mindre mängder för användning i USA och Europa till priser som den afrikanska staten inte kan betala. Men genom ekonomiskt stöd från GAVI-alliansen har man kunnat erhålla doserna. Grannlandet Mali har också donerat 200 000 polysackaridvaccin till Niger.
Under de kommande veckorna räknar WHO med att ytterligare 640 000 doser av det äldre vaccinet kommer att skickas till Niger.

Astrazeneca bygger nytt i Södertälje

Den planerade investeringen beräknas skapa mellan 150-250 högkvalificerade nya jobb och ska enligt planen vara helt driftklar 2019.

Anläggningen kommer att fokusera på fyllning och packning av proteinläkemedel.Men från slutet av 2018 räknar företaget med att den nya enheten kommer att producera läkemedel till kliniska prövningsprogram för Astrazeneca och Medimmune, koncernens forsknings- och utvecklingsbolag för biologiska läkemedel.

Den planerade investeringen är enligt företaget den första fasen i ett program som syftar till att utvidga företagets kapacitet för tillverkning av biologiska läkemedel.

Flera nej till införlivande av antroposofiska läkemedel

Att införliva de antroposofiska produkterna i svensk läkemedelslagstiftning går stick i stäv med flera grundläggande principer för läkemedel och evidensbaserad sjukvård, skriver Kungliga Vetenskapsakademin i sitt remissvar på Läkemedelsverkets rapport om hur produkterna skulle kunna få en plats i svensk läkemedelshantering.

Vetenskapsakademin liksom övriga tre instanser avvisar samtliga fyra alternativ som Läkemedelsverket diskuterar som olika möjligheter att införliva preparaten i svensk lagstiftning.
De antroposofiska medlen ska också fortsatt hanteras som egenvårdspreparat, utan indikation och bara som oralt eller utvärtes bruk, menar
Apotekarsocieteten som i söndagens DN också argumenterar mot ett införlivande av en särlagstiftning för antroposofiska läkemedel.
För att produkter ska få kallas läkemedel ska samma krav som för konventionella läkemedel gälla, skriver Apotekarsocieteten i sitt remissvar.

”Karolinska Institutet avstyrker bestämt ett införlivande av artikel 16.2 i svensk läkemedelslagstiftning”, skriver remissinstansen i sitt svar och ansluter till de som inte ser några skäl till en särlagstiftning för de här preparaten.
Skälen man anger är till exempel att det idag inte finns något som visar att preparaten har effekter utöver placebo, att ett införlivande riskerar att tränga undan annan verksam behandling och att andra regelverk som syftar till en ökad evidensbasering av vården kan undergrävas.

Astrazeneca utvecklar precisionsbehandlingar

Personifierade behandlingar där patientens genetiska profil får styra vilken medicin som sätts in har främst varit inriktade mot cancersjukdomar.

Nu vill Astrazeneca utveckla individanpassade behandlingar inom fler sjukdomsområden. Dels har bolaget tecknat ett avtal med Abbott Laboratories för att tillsammans utveckla ett diagnostiskt test för astmapatienter.

Man vill ha en möjlighet att kunna välja ut vilka patienter med svår astma som kan ha störst nytta av den nya behandlingen tralokinumab vilken just nu testas i fas III-studier.

Dessutom har Astrazeneca gett Montreal Heart Institute uppdraget att screena upp till 80 000 patientprover för att hitta genetiska markörer som kan styra behandlingar för patienter med hjärt- och kärlsjukdom samt diabetes, enligt Reuters.

HPV-vaccin till män minskar cancerfallen

Humant papillomvirus, HPV, är mycket smittsamt och är kopplat till livmoderhalscancer vilket lett att vaccinationsprogram bland flickor startats i många länder.

Men det är även känt att HPV orsakar cancer hos män som bland annat penis- och analcancer samt tumörer i halsen. En studie i BMJ har undersökt cancer hos män orsakad av HPV.

Män får ett visst indirekt skydd genom att flickor idag ofta vaccineras och att virusspridningen på så sätt minskar i samhället. Det indirekta skyddet gäller framförallt cancer i halsen men inte för analcancer.
Men nu har holländska forskare visat att om vaccinet även ges till pojkar kan flera fall av cancer direkt förebyggas, speciellt om vaccinationsgraden av flickar inte blir högre än dagens nivå i Holland, som är 60 procent. Vinsten blir än större i gruppen av män som har sex med män där vaccinet kan förebygga många fall av främst analcancer.

Fler pojkar än flickor behöver vaccineras för varje fall av cancer som kan förebyggas och för att det ska det ska bli kostnadseffektivt får inte vaccinet vara för dyrt.

Forskarna menar att vaccinationsprogram kan behöva ses över och att HPV-vaccination av pojkar bör övervägas.

Möjligt att behandla dödlig hjärntumör hos barn

Forskare vi Stanforduniversitetet har hittat en möjlig terapi mot hjärntumören ponsgliom, DIPG, som drabbar barn. Tumören, som sitter i en del av hjärnstammen, går inte att operera och färre än en procent av de drabbade lever efter fem år.

Fler än 200 kliniska studier har gjorts för att hitta någon form av kemoterapi mot gliomet utan att lyckas säger forskarna till DDD-Magazine.

Först lyckades forskarna isolera tumörceller från patienter med sjukdomen och dessa gick sedan att odla. Efter att ha kartlagt cellerna testade man ett flertal substanser som redan är godkända som någon forma av cancerterapi. En av dem, panobinostat som redan är godkänd av FDA mot myelom, visade sig ha effekt.

I 16 stycken cellinjer hämmade läkemedlet tumörcellernas tillväxt. Dessutom såg man en effekt på tumörer man opererat in i möss som fick behandlingen. I vissa fall utvecklade tumörcellerna resistens mot panobinostat, men detta motverkades genom att samtidigt ge en substans man redan tidigare sett sig ha effekt mot DIPG-celler.

En klinisk studie med panobinostat planeras samtidigt som arbetet fortsätter med att hitta andra substanser som går att använda i en kombinationsbehandling.

Resultaten är publicerade i Nature Medicine
 

Resistenta tyfoidfeber-bakterier sprids globalt

Salmonella typhi-bakterier som orsakar tyfoidfeber har kartlagts på 63 platser i en stor multinationell undersökning med fler än 70 forskare, skriver Reuters
De fann att en specifik stam, H58, blivit allt vanligare och dessa bakterier är multiresistenta mot de vanligaste behandlingarna. Resistens har setts tidigare i Salmonella typhi-bakterier men i H58-stammen är generna som kodar för antibiotikaresistens mer stabila.

På de platser där tyfoid-bakterier finns endemiskt håller H58-stammen på att ta över de annars vanligaste stammarna. I alla analyser som forskarna gjorde fann man H58 i 47 procent av proven.
Denna bakteriestam uppstod i södra Asien för 25 till 30 år sedan och har sedan dess spridit sig vidare över större delar av Asien och nu nått östra och södra Afrika samt Fiji.

Det finns vaccin mot sjukdomen, men det är inte allmänt spritt i fattigare länder på grund av att man inte sett det som kostnadseffektivt och att sjukdomen gått att behandla med antibiotika.

Bakterien är väldigt smittsam och överförs främst via vatten eller föda. Infektionen utvecklas till en sepsis och sjukdomen börjar med feber upp till cirka 40°C eller mer. Huvudvärk, hosta och muskelvärk följs av röda utslag på bålen. Sjukdomen kan obehandlad leda till fler symtom som blödningar och tarmbristningar och beräknas då ha en dödlighet på cirka 20 procent. 30 miljoner människor smittas varje år.

Laglig internethandel med läkemedel får egen symbol

Från den första juli införs symbolen som visar att en webbhandelsplats som säljer läkemedel har anmält sin verksamhet till Läkemedelsverket. Genom att klicka på symbolen som ska användas i hela EU får man besked om att sajten är laglig.

På läkemedelsverkets webbplats ska det finnas förteckningar över alla apotek och försäljningsställen med godkänd verksamhet. Alla som redan idag säljer läkemedel på nätet måste också anmäla sig.
– Fram till nu har det varit svårt för konsumenter att veta om den aktuella webbplatsen får sälja läkemedel eller inte. Vi välkomnar symbolen och tror att den kommer att bidra till säkrare läkemedelsköp på nätet, säger Karin Hååg, direktör vid Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Gabriel Wikström om att sätta fokus på viktiga folkhälsofrågor

0

Sedan i höstas är Gabriel Wikström minister för folkhälsa, sjukvård och idrott i regeringen. Han tycker att den största frågan inom området just nu är att skapa en mer jämlik hälsa i befolkningen.
– Trots att Sverige är ett av de rikaste och mest välmående länder så har vi fortfarande stora skillnader mellan grupper när det gäller hälsa, dessa skillnader ökar och har gjort det de senaste åren. Det är också därför vi i regeringen satt upp målet att vi på en generation ska sluta de påverkbara hälsoklyftorna i Sverige och vi kommer också att inom kort tillsätta en kommission för jämlik hälsa.

Vad är det viktigaste du åstadkommit hittills?
– Jag är väldigt glad över direktivet till tobaksutredningen, eftersom det är viktig folkhälsofråga. Annars tycker jag att den stora insatsen är att jag tydligt pekat ut att jag vill ha en dialog med flera aktörer. Det är en sektor som styrs av väldigt många aktörer och då krävs det som minister att man har en god dialog och att man kan samverka.

– Jag har också pekat ut ett antal områden där staten inte tidigare varit engagerad tillräckligt mycket. Det är till exempel kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Ett annat område är IT-systemen i vården. Det är något som alla tycker är ett stort problem. Dels har vi fantastisk ny teknik som vi kanske skulle behöva introducera fortare, och samtidigt sitter vi fast i tekniska problem som vi borde ha löst, det vill säga att system inte pratar med varandra.

– Vi gör även ett omtag med den nationella läkemedelsstrategin. Där kommer många frågor att adresseras. Arbetet har redan börjat, men till hösten ska vi kunna säga något mer.

En fråga som diskuterats ett tag är skilda priser på läkemedel som inte ingår i förmånen. Hur kommer ni att göra där?
– TLV har tagit fram en rapport och nu är tanken att den inom kort ska skickas ut på remiss. Jag vet att det funnits en del instanser som tyckt att TLVs uppdrag varit för snävt, men då är en remissomgång ett bra tillfälle för dem att komma in med synpunkter. Därefter sätter vi från regeringens sida ner foten kring hur vi vill gå vidare med de förslag som finns. Men det är viktigt att ha en bra genomlysning av hur systemet fungerar, för i grund och botten handlar det om att alla ska kunna ha tillgång till läkemedel för en rimlig kostnad för individen.

Ni har ju föreslagit gratis läkemedel för barn från och med årsskiftet. Varför är just detta ett bra sätt att minska ojämlikheten?
– Vi har en grundläggande princip, särskilt ifrån mitt partis sida, att barn inte ska behöva lida för utbildningsbakgrund eller ekonomisk status hos ens föräldrar. Man ska få tillgång till vård på lika villkor och då ser vi att läkemedel är en viktig fråga. Det handlar om ett antal tusen kronor varje år som nu sparas in för barnfamiljerna och som gör att inget barn riskerar att bli stående utan mediciner för att ens föräldrar inte kan betala. Det här är en viktig reform för att öka jämlikheten. Vi har också fått positiv respons från väldigt många olika instanser.

Ett eventuellt inlemmande av antroposofiska läkemedel har diskuterats under året och är ute på remiss. Hur ser du på den frågan?
– Det här har varit en omdebatterad fråga i över 20 år och utgångspunkten för mig är att det inte är regeringen som ska reglera de här läkemedlen, utan det ska göras enligt fastställda principer och att det ska vara Läkemedelsverket som gör det. Sedan får vi se vad remissinstanserna säger, men det viktigaste är att komma bort från att det är enskilda regeringsbeslut som ligger bakom. Dagens lösning är inte hållbar.

Hur ser du på utvecklingen av apoteksmarknaden?
– Det finns både positiva och oroande faktorer. Det positiva är att tillgängligheten till stora delar har ökat, vilket är bra. Det oroande är att tillgängligheten inte ökat över hela landet, utan det finns oroande tendenser, inte minst på landsbygden. Det finns också en del problem med direktexpediering, och det är klart att det också är något som snarare minskar tillgängligheten. Vi har sagt att vi vill se över apotekens samhällsuppdrag. Till exempel borde apoteken kunna göra mer aktiva insatser för folkhälsan och ta ett större ansvar när man ändå möter så många olika människor från så olika bakgrunder. Det skulle vara intressant att titta vidare på det, men vi har inte hunnit ta fram några konkreta förslag.

– Däremot blir det en utredning på apoteksområdet. Den kommer bland annat att titta på de mer oroande delarna som har att göra med tillgängligheten på landsbygd och möjligheten att kunna hämta ut sina mediciner direkt. Men den ska även se över hur marknaden egentligen fungerar idag och vad apotek kan göra för att, till exempel bidra till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna. Men vidare besked om utredningen kommer att komma under året.

Du har också nämnt antibiotikaresistens som en viktig fråga. Hur kan du och regeringen bidra i arbetet mot den?
– Mycket av arbetet fokuseras just nu på global nivå. Dels den handlingsplan mot antibiotikaresistens som WHO förhoppningsvis kommer att fatta beslut om på världshälsoförsamlingen i maj. Där kommer jag att vara på plats. Vi kommer också att bjuda in till ett möte med ett antal länder för att diskutera hur vi kan gå ännu snabbare framåt. En av de saker som Sverige tryckt på är att vi ska ha ett högnivåmöte i FN om den här frågan. Vi vill att antibiotikaresistens inte bara ska diskuteras inom ramen för WHO. Det här är en politisk fråga och den kräver att politiska ledare över hela världen, inte bara hälsoministrar, tar ett större ansvar för den.

– Det här är en fråga som jag alltid tar upp på mina resor. Jag tycker att den ibland får för lite uppmärksamhet. Klarar vi inte av detta kommer det att innebära enorma kostnader och konsekvenser för sjukvården.

EMA granskar kol-mediciner

Det finns sedan tidigare en känd risk för att patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol, som tar inhalationssteroider kan utveckla lunginflammationer. De första rapporterna om denna biverkan kom 2007 då man visade att patienter som tog flutikason oftare fick lunginflammationer än de patienter som tog placebo. Sedan dess har fler studier och metaanalyser gjorts och nu har Europakommissionen begärt att frågan ska utredas mer detaljerat.

EMA säger att man kan komma att uppdatera behandlingsrekommendationerna om inhalerbara kortikosteroider som behandling vid kol efter granskningen som nu ska gå igenom all idag tillgänglig data om frågeställningen.

Läkemedel mot hepatit C på WHO-listan

Världshälsoorganisationen konstaterade samtidigt som de nya behandlingarna lades till baslistan att läkemedlen idag är alldeles för dyra och oåtkomliga för de flesta människor som behöver dem.

WHOs lista över viktiga basläkemedel uppdateras vartannat år. Förutom läkemedel mot hepatit C finns ett antal nya behandlingar mot cancer samt behandling mot multiresistent tuberkulos med på den nya listan.
150 miljoner människor beräknas bära på kronisk hepatit C globalt. Cirka 500 000 dör varje år på grund av infektionen.

På cancerområdet har 16 nya läkemedel lagts till, till exempel Herceptin, trastuzumab, för behandling av bröstcancer. Behandlingar mot ovanliga cancerformer som leukemi och lymfom med god effekt har också hamnat på listan för att enligt WHO höja den globala standarden.

Möjligt medel vid sällsynt ögonsjukdom får särskild status

Idag finns inte någon behandling för sjukdomen ärftlig näthinnedegeneration eller retinitis pigmentosa. Men EU-konsortiet Drugsford som är ett samarbetsprojekt inom EU har nu fått så kallad Orphan Drug-status för en möjlig behandling mot sjukdomen.

Än så länge har ett antal tester utförts i modellsystem med bra resultat och det dröjer fortfarande ett par år innan man kommer att kunna göra kliniska försök på människor. Men i och med att konsortiet, i vilket bland annat Lunds universitet ingår, nu fått särläkemedelsstatius för sin kandidat underlättas utvecklingen av behandlingen. Vid en eventuell behandling mot sjukdomen ger särläkemedelsstatus också 10 års ensamrätt på marknaden, vilket kan göra möjligheterna för en kommersialisering enklare.

I Sverige finns idag cirka 5 000 människor som drabbats av den här sjukdomen. Först mister man mörkerseendet, därefter får man så kallat tunnelseende och det slutar med att man blir blind eller i bästa fall får en svår synnedsättning.
Ögonforskare vid Lunds universitet har tillsammans med kollegor i konsortiet funnit en mekanism som kan påverka den process som gör att fotoreceptorerna i ögats näthinna bryts ned och dör.

Priset har liten betydelse

Priset på det receptfria läkemedlet tycks inte spela någon större roll när kunder väljer var de köper sina receptfria ögondroppar, i alla fall enligt en marknadsundersökning från konsultföretaget HUI Reserach.

I konsumentdelen har 1 000 personer tillfrågats om vad som styr deras val av apotek när de handlar receptfritt.
– Priset tycks spela väldigt liten roll för kunderna, säger Andreas Svensson analytiker på företaget som gjort undersökningen.
– Det hamnade långt ned på listan när vi frågade vad som avgjorde när man köpte receptfria läkemedel.

Istället var behovet det viktigaste skälet när man handlade och man valde också oftast att handla i samma apoteksbutik eller åtminstone hos samma kedja. Öppettider och personlig service var också skäl man angav som viktigare än ett lägre pris.

Förutom konsumentfrågorna har HUI också gjort en prisjämförelse för 50 olika receptfriavaror utifrån E-hälsomyndighetens försäljningsstatistik. Nätapoteket Apotea, som också beställt undersökningen, är den apotekskedja med i snitt lägst priser. Vid en jämförelse av 48 av produkterna i undersökningen, två av produkterna såldes inte av samtliga kedjor, var Kronans apotek dyrast. Totalt kostade de 48 produkterna 5 740 kronor om man handlade dem på Kronans apotek, medan priset blev 4 526 om man istället beställde dem hos Apotea.

 

Att priset tycks spela så liten roll tror Andreas Svensson beror på att apotekskunder fortfarande lever i villfarelsen att priset är detsamma på apoteken. Till exempel skilde priset på 7,5 milliliter Nezeril nässpray 14 kronor mellan billigaste och dyraste apoteken.

Allt fler biverkningar anmäls

Läkemedelsverkets årliga sammanställning visar att antalet anmälda biverkningar hade en uppgång under 2014 och totalt gjordes 6781 stycken anmälningar

Sjukvården stog för flest rapporteringar och därifrån fick man 5421 stycken anmälningar vilket är 8 procent fler än för året innan. Flest anmälningar kom från läkare, 4363 stycken. Farmaceuter låg bakom 289 rapporter.
– Sjukhusfarmaceuter är skyldiga att rapportera men apoteksfarmaceuterna är en viktig grupp för biverkningsrapportering eftersom de träffar en stor mängd av alla läkemedelskonsumenter. Med tanke på hur många kunder de möter så är anmälningarna från dem få, säger Kerstin Jansson, chef på enheten för läkemedelssäkerhet vid Läkemedelsverket.

Knappt 3000 biverkningar från sjukvården klassas som allvarliga. Antikoagulantia som warfarin och rivaroxaban står bakom flertalet rapporter där många gäller hjärnblödningar men även näsblod är en vanlig biverkan. ACE-hämmaren enalapril ligger också i topp med biverkan angioödem som sågs i många fall.
För paracetamol och oxazepam är förgiftning den mest frekventa rapporterade biverkan. Ett sjukhus gått igenom journaler under 2014 och rapporterat alla intoxikationer som inträffat de senaste två åren.

Från konsumentgruppen ökade biverkningsanmälningarna med 34 procent under 2014 och hamnade på 1360 stycken. Ökningen har varit konstant de senaste fem åren. Bland allvarliga biverkningar märks anmälningar om influensavaccinet Pandemrix som gavs under 2009 och 2010 och 21 misstänkta fall rapporterades in under 2014.
-Jag tror att ökningen av anmälningar kan bero på att allmänheten har blivit mer medveten om att man kan rapportera. Men det har inte skett genom någon kampanj eller annat. En orsak kan vara att apoteken eller sjukvården informerar om egenrapportering. Vi har ju träffat på många av landets farmaceuter på till exempel läkemedelskongressen och då påmint om att informera allmänheten, säger Kerstin Jansson.

De allra flesta biverkningarna som anmäls är redan kända men rapporteringen ligger till grund för att hitta mer ovanliga avvikelser.
– Generellt sett så sker det en mycket kraftig underrapportering av alla biverkningar, säger Kerstin Jansson.

Superdator väljer rätt cancermedicin

Vid några amerikanska och kanadensiska sjukhus ska IBMs superdator Watson användas för att mycket snabbare kunna välja den bästa cancerbehandlingen för respektive patient.

I samband med att det blivit allt lättare att undersöka generna hos cancerpatienter är det också möjligt att också individualisera behandlingen för ett optimalt resultat. Kartläggningen av generna ger dock väldigt stora mängder information som måste sättas ihop med annan patientinformation som provresultat samt sjukdomshistoria och fynd från kliniska studier. Denna bearbetning av information tar tid vilket kan fördröja behandlingen vid många cancersjukdomar. 

Här kommer superdatorn in som kan analysera data på några minuter som det kan ta veckor att göra för en kliniker. Innan årets slut ska 15 kliniker ha anslutit sig till IBM Watson Health och dessa kommer att betala en icke officiell avgift till IBM, enligt BBC.

Läs även Fredrik Heds blogg om Apple och ResearchKit som sammanställer patientinformation via mobiltelefoner.

Folkhälsomyndigheten deltar i vaccinutveckling

Folkhälsomyndigheten fortsätter sitt deltagande i utvecklingen av ett nytt möjligt vaccin mot kikhosta. Planen är att rekrytera drygt 50 friska försökspersoner mellan 18 och 32 år som efter sommaren kommer att delta i en studie där vaccinet testas i olika doser. Vaccinets effekter och eventuella biverkningar följs upp under ett halvår efter immuniseringen.

Vaccinet är framtaget av en franska forskargrupp och Folkhälsomyndigheten, dåvarande Smittskyddsinstitutet, har också tidigare gjort kliniska tester med lovande resultat.
-Skillnaden med den nya planerade studien är att vi testar andra doser och ger försökspersonerna mer vaccin än vi gjorde förra gången, säger Mia Brytting på Folkhälsomyndigheten.

Forskningsarbetet sker i samverkan med den franska myndigheten för forskning kring folkhälsa och biomedicin, Inserm, och med den kliniska prövningsenheten på Karolinska universitetssjukhuset. Projektet finansieras av det amerikanska bioteknikföretaget Iliad.

Vaccinet, BPZE1, bygger på en levande försvagad stam av bakterien Bordetella pertussis och ges via näsan. Målsättningen är att vaccinet på ett enkelt sätt ska kunna ges till riktigt små barn som är mest sårbara för kikhosta.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng