Gabriel Wikström om att sätta fokus på viktiga folkhälsofrågor

Ett av de områden Gabriel Wikström vill prioritera är antibiotikaresistens.

12 Maj 2015, kl 10:12
0

Gabriel Wikström

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister

Sedan i höstas är Gabriel Wikström minister för folkhälsa, sjukvård och idrott i regeringen. Han tycker att den största frågan inom området just nu är att skapa en mer jämlik hälsa i befolkningen.
– Trots att Sverige är ett av de rikaste och mest välmående länder så har vi fortfarande stora skillnader mellan grupper när det gäller hälsa, dessa skillnader ökar och har gjort det de senaste åren. Det är också därför vi i regeringen satt upp målet att vi på en generation ska sluta de påverkbara hälsoklyftorna i Sverige och vi kommer också att inom kort tillsätta en kommission för jämlik hälsa.

Vad är det viktigaste du åstadkommit hittills?
– Jag är väldigt glad över direktivet till tobaksutredningen, eftersom det är viktig folkhälsofråga. Annars tycker jag att den stora insatsen är att jag tydligt pekat ut att jag vill ha en dialog med flera aktörer. Det är en sektor som styrs av väldigt många aktörer och då krävs det som minister att man har en god dialog och att man kan samverka.

– Jag har också pekat ut ett antal områden där staten inte tidigare varit engagerad tillräckligt mycket. Det är till exempel kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Ett annat område är IT-systemen i vården. Det är något som alla tycker är ett stort problem. Dels har vi fantastisk ny teknik som vi kanske skulle behöva introducera fortare, och samtidigt sitter vi fast i tekniska problem som vi borde ha löst, det vill säga att system inte pratar med varandra.

– Vi gör även ett omtag med den nationella läkemedelsstrategin. Där kommer många frågor att adresseras. Arbetet har redan börjat, men till hösten ska vi kunna säga något mer.

En fråga som diskuterats ett tag är skilda priser på läkemedel som inte ingår i förmånen. Hur kommer ni att göra där?
– TLV har tagit fram en rapport och nu är tanken att den inom kort ska skickas ut på remiss. Jag vet att det funnits en del instanser som tyckt att TLVs uppdrag varit för snävt, men då är en remissomgång ett bra tillfälle för dem att komma in med synpunkter. Därefter sätter vi från regeringens sida ner foten kring hur vi vill gå vidare med de förslag som finns. Men det är viktigt att ha en bra genomlysning av hur systemet fungerar, för i grund och botten handlar det om att alla ska kunna ha tillgång till läkemedel för en rimlig kostnad för individen.

Ni har ju föreslagit gratis läkemedel för barn från och med årsskiftet. Varför är just detta ett bra sätt att minska ojämlikheten?
– Vi har en grundläggande princip, särskilt ifrån mitt partis sida, att barn inte ska behöva lida för utbildningsbakgrund eller ekonomisk status hos ens föräldrar. Man ska få tillgång till vård på lika villkor och då ser vi att läkemedel är en viktig fråga. Det handlar om ett antal tusen kronor varje år som nu sparas in för barnfamiljerna och som gör att inget barn riskerar att bli stående utan mediciner för att ens föräldrar inte kan betala. Det här är en viktig reform för att öka jämlikheten. Vi har också fått positiv respons från väldigt många olika instanser.

Ett eventuellt inlemmande av antroposofiska läkemedel har diskuterats under året och är ute på remiss. Hur ser du på den frågan?
– Det här har varit en omdebatterad fråga i över 20 år och utgångspunkten för mig är att det inte är regeringen som ska reglera de här läkemedlen, utan det ska göras enligt fastställda principer och att det ska vara Läkemedelsverket som gör det. Sedan får vi se vad remissinstanserna säger, men det viktigaste är att komma bort från att det är enskilda regeringsbeslut som ligger bakom. Dagens lösning är inte hållbar.

Hur ser du på utvecklingen av apoteksmarknaden?
– Det finns både positiva och oroande faktorer. Det positiva är att tillgängligheten till stora delar har ökat, vilket är bra. Det oroande är att tillgängligheten inte ökat över hela landet, utan det finns oroande tendenser, inte minst på landsbygden. Det finns också en del problem med direktexpediering, och det är klart att det också är något som snarare minskar tillgängligheten. Vi har sagt att vi vill se över apotekens samhällsuppdrag. Till exempel borde apoteken kunna göra mer aktiva insatser för folkhälsan och ta ett större ansvar när man ändå möter så många olika människor från så olika bakgrunder. Det skulle vara intressant att titta vidare på det, men vi har inte hunnit ta fram några konkreta förslag.

– Däremot blir det en utredning på apoteksområdet. Den kommer bland annat att titta på de mer oroande delarna som har att göra med tillgängligheten på landsbygd och möjligheten att kunna hämta ut sina mediciner direkt. Men den ska även se över hur marknaden egentligen fungerar idag och vad apotek kan göra för att, till exempel bidra till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna. Men vidare besked om utredningen kommer att komma under året.

Du har också nämnt antibiotikaresistens som en viktig fråga. Hur kan du och regeringen bidra i arbetet mot den?
– Mycket av arbetet fokuseras just nu på global nivå. Dels den handlingsplan mot antibiotikaresistens som WHO förhoppningsvis kommer att fatta beslut om på världshälsoförsamlingen i maj. Där kommer jag att vara på plats. Vi kommer också att bjuda in till ett möte med ett antal länder för att diskutera hur vi kan gå ännu snabbare framåt. En av de saker som Sverige tryckt på är att vi ska ha ett högnivåmöte i FN om den här frågan. Vi vill att antibiotikaresistens inte bara ska diskuteras inom ramen för WHO. Det här är en politisk fråga och den kräver att politiska ledare över hela världen, inte bara hälsoministrar, tar ett större ansvar för den.

– Det här är en fråga som jag alltid tar upp på mina resor. Jag tycker att den ibland får för lite uppmärksamhet. Klarar vi inte av detta kommer det att innebära enorma kostnader och konsekvenser för sjukvården.