Månads arkivering december 2013

Hjärtat kollar läkemedelshantering

0

Efter en upphandling av kvalitetsgranskningar på läkemedelsområdet ska Apotek Hjärtat syna Attendos läkemedelshantering. Företaget Attendo är aktivt inom omsorgsbranschen med ett 100-tal verksamheter som bland annat äldreomsorg, runt om i landet.

Tanken är att farmaceuter från Apotek Hjärtat ska genomföra kvalitetsgranskningar och komma med förslag på förbättringar där det behövs. Områden som ska granskas är bland andra rutiner kring ordination, beställning av läkemedel, förvaring och hantering.

Affärsområdet kvalitetsgranskning härstammar från Vårdapoteket som köptes av Apotek Hjärtat i våras. Avtalet med Attendo löper över tre år med möjlighet till förlängning.
 

Vill utreda restnoteringar vidare

0

Läkemedelsverket har på uppdrag av regeringen utrett omfattningen av restnoteringar i Sverige och hur de hanteras. Enligt en undersökning som branschföreningen Lif gjort bland sina medlemsföretag hade 73 procent restnotering de senaste åren. Men Läkemedelsverket menar i rapporten att det inte går att svara på omfattningen eller om antalet restnoteringar ökat på senare år då det saknas heltäckande statistik. Det finns tecken på att restnoteringar ökar både globalt och på EU-nivå, men det saknas statistik även där. En av anledningarna till att myndigheten haft svårt att kartlägga omfattningen av restnoteringar beror på att bara en bråkdel rapporteras till dem.

Idag finns det ingen skyldighet för företagen att anmäla en restnotering av ett läkemedel. Genom en frivillig branschöverenskommelse meddelar ofta företagen restnoteringar direkt till apotek och vården. Det är först när bristen riskerar att bli en kritisk restnotering, när det aktuella läkemedlet inte kan ersättas av ett annat, som den anmäls till Läkemedelsverket.

I rapporten drar Läkemedelsverket slutsatsen att det finns för lite kunskap om restnoteringar idag och att det bör utredas vidare. Myndigheten kan därför inte säga om den frivilliga modellen för att anmäla restnoteringar är tillräcklig, utan anser att en anmälningsskyldighet och samordnad publicering av restnoteringar också måste utredas mer.

EMA och FDA i generikasamarbete

0

EMA och USA meddelade på torsdagen ett gemensamt arbete kring generika. De båda läkemedelsmyndigheterna kommer under ett 18 månader långt pilotprojekt att dela information om granskningar av bioekvivalens. När en ansökan om ett generikapreparat skickas in för godkännande måste det vara biologiskt likvärdigt. Bioekvivalensen påvisas i en klinisk studie där upptagningen av generikapreparatet och originalpreparatet jämförs. 

För att se till att de uppgifter som lämnats in är tillförlitliga och håller hög kvalitet inspekterar tillsynsmyndigheterna de anläggningar som genomför dessa kliniska studier. EMA och FDA kommer även att samarbeta kring dessa inspektioner.

Målet med samarbetet är enligt myndigheterna att effektivisera informationsutbytet vilket kan leda till bättre och snabbare kontroll om det skulle finnas negativa resultat från en granskning, vilket i sin tur skulle kunna avslöja systemfel vid en anläggning. Inom ramen för samarbetet kommer även utbildningsmöjligheter att erbjudas för att öka kvaliteten på bioekvivalensinspektionerna.

Apoteksköp och prissättning av läkemedel

0

Prismodell på dekis
Behovet av en ny prismodell eller ett nytt uppdrag för TLV har blivit påtagligt under året. Det har bland annat märkts då landstingen försökt pressa priserna på TNF-hämmare genom att sluta egna avtal direkt med företagen. TLV menar att avtalen strider mot lagen och har dragit både Region Skåne och Stockholms läns landsting inför rätta. SLL fick rätt i Kammarrätten strax innan sommaren, men i oktober gav Förvaltningsrätten TLV delvis rätt mot Region Skåne. Båda parterna har överklagat domen och  än finns ingen klarhet i frågan.

TLV har också rundats när myndigheten sagt nej till subvention för vissa nya dyra cancerläkemedel. Också här har landstingen försökt pressa priserna genom hemliga avtal med läkemedelsföretagen. Men om det verkligen blir billigare vet vi inte eftersom avtalen är sekretessbelagda.

Läkemedels- och apotekmarknadsutredningen som presenterades under förra året innehöll vissa förslag på nya sätt att prissätta läkemedel. Men bland annat Lif vände sig mot det förslag på referensprissättning av läkemedel som förordades av utredaren Sofia Wallström. För att slippa det kom organisationen överens med regeringen om att sänka priserna på äldre läkemedel utan generisk konkurrens.

Doshärvan
Bara för att upphandlingarna äntligen var avklarade blev 2013 inte lugnt när det gäller dosläkemedel. Först ett halvår efter att dosmarknaden konkurrensutsatts kunde de nya företagen ta över verksamheten i de landsting de vunnit. När de väl kom igång stod det klart att priset visserligen var lägre på pappret men problemen desto fler. Både Svensk Dos och Apotekstjänst kämpade med att få ordning på leveranserna. Apotekstjänst drabbades dessutom av akut pengabrist och fick extrabetalningar av två landsting, vilket nu granskas av Konkurrensverket. Dessutom vill Apoteket AB pröva betalningarna i rätten. Medan de nya dosaktörerna skyller på Apoteket AB för bristfällig information och landstingen efterfrågar en ansvarig part, hamnar de mest sjuka och äldre i kläm. Myndigheten IVO har inlett en granskning om hur det hela har gått till.

Apoteksmarknaden konsolideras
Större är bättre, är  trenden inom apoteksmarknaden. Apotek Hjärtat köpte Vårdapotekets alla apotek. Kronans Droghandels ägare Oriola-KD köpte Medstop, och bytte namn på alla apotek till Kronans Apotek. Även Doc Morris passade på att byta namn till Lloyds precis innan sommaren.

Även om kedjorna fortsätter att öppna nya apotek är det sämre ställt med andra delar av verksamheten. Servicen har blivit sämre och personalen får inte tillräcklig kompetensutveckling vilket riskerar patientsäkerheten, konstaterade Statskontoret i en rapport i maj. Frågan om farmaceuternas roller på apotek har diskuterats flitigt och från både studenter och anställda märks en oro för att arbetsgivarna väljer försäljning före farmaceutisk kunskapsförmedling.

Den sista mars gick apoteksaktörernas åtaganden med glesbygdsapoteken ut och redan den 1 april stängdes det första glesbygdsapoteket. Innan sommaren kom TLV med en beräkning som visade att sammanlagt 57 apotek kan få dela på totalt 20 miljoner kronor, det vill säga ungefär hälften av de apotek som vid omregleringen ansågs befinna sig i glesbygd och inte fick stängas före april i år.

Krav på ökad öppenhet
I början av året startades kampanjen All Trials för att få läkemedelsföretagen att publicera all data från kliniska studier. Även EMA har tagit några viktiga steg för att öka öppenheten kring kliniska studier. Men samtidigt tog allt ett steg tillbaka då Abbvie stämde EMA för att förhindra läkemedelsmyndigheten från att släppa data om läkemedlet Humira.

Journalister är allmänhet
Ett och ett halvt år efter att Läkemedelsverket förbjöd Boehringer Ingelheims pressmeddelande om Pradaxa kom förvaltningsrätten fram till att beslutet var korrekt. Pressmeddelandet var marknadsföring och journalister ansågs enligt domen höra till allmänheten. Företaget överklagade och förlorade även i Kammarrätten. Med stöd av Lif driver nu bolaget frågan till Högsta förvaltningsdomstolen, som ännu inte meddelat om ärendet beviljas prövningstillstånd.

Litet steg framåt i kampen mot hiv
Allt mer forskning pekar också på att väldigt tidig behandling har god effekt. Ett exempel är det uppmärksammade fallet där ett hivsmittat barn som behandlades tidigt med en kombination av antivirala läkemedel inte har mätbara virusnivåer i blodet, trots 18 månader utan behandling. Men om det betyder att barnet är botat är det för tidigt att dra slutsatser om.

Fortsatta nedskärningar
Astrazeneca fortsätter med en global omgörning och satsar bland annat på Mölndal och små molekyler. Samtidigt skär företaget ner 1 600 tjänster globalt. Även MSD och Novartis har aviserat större nedskärningar av den globala personalstyrkan. 

Strax före jul meddelade Astrazeneca att man köper ut Bristol-Myers Squibb från den gemensamma diabetesforskningen. Det blev också klart att Bayer köper norska Algeta.

Nya läkemedel
Några av de läkemedel som godkänts i EU under året är Perjeta och Kadcyla mot HER2-positiv bröstcancer, Selincro mot alkoholberoende och Xofigo mot prostatacancer. En annan behandling mot prostatacancer, det terapeutiska cancervaccinet Provenge, som fick godkänt i USA redan 2010 fick i år klartecken i EU. Medivirs hepatit C-läkemedel simeprevir har ännu inte fått ok i EU, men under hösten godkändes det i Japan, Kanada och USA.

Alzheimerområdet har däremot drabbats av bakslag. Baxters Gammagard höll inte måttet i en fas III-studie och Lilly avbröt en studie på en BACE-hämmare på grund av leverpåverkan. På grund av de många misslyckanden vill FDA ändra kraven på vad som krävs av ett läkemedel mot sjukdomen.

Under året har den växande antibiotikaresistensen kommit allt högre på länders agendor. Men det är ont om nya klasser av antibiotika i läkemedelsföretagens pipeline.

Sjukdomen som kom tillbaka
Efter att ha varit fritt från polio i 14 år har inbördeskriget lett till att sjukdomen åter fått fäste i Syrien. Ett femtontal fall har konstaterats och nu genomförs en massiv vaccinationskampanj för att förhindra att sjukdomen sprider sig till länder med låg vaccinationstäckning.

Alla vägar bär till TLV
Sofia Wallström lämnade läkemedels- och apoteksutredningen och blev ny generaldirektör för TLV, då myndighetens tidigare chef Gunilla Backlund gick till det nystartade Inspektionen för vård och omsorg. Arbetet för apoteksutredningen togs över av Anna Märta Stenberg som varit tillförordnad på TLV under en period.

Någon som inte varit på TLV, men som är ny generaldirektör för Formas, är Ingrid Petersson. Hon har dessutom utrett den kliniska forskningen i Sverige, ett arbete som presenterades precis innan jul.

I kristallkulan
Det är inte en alltför vild gissning att att prismodellen kommer att fortsätta diskuteras under 2014. Landstingen behöver få klarhet i vad som ska gälla kring rabattavtalen, läkemedelsföretagen om hur de ska hantera pressmeddelanden och alla inblandade i doshärvan om vad som gäller kring dosleveranserna. Dessutom får vi se vad som händer med apoteksmarknaden – ytterligare uppköp och större fokus på storstadsregioner? Strukturerat införande av farmaceutiska tjänster? Och så ska Läkemedelsverket efter decennier av undantagsregler se över om det finns sätt att låta homeopatika registreras och godkännas.

Vi väntar med spänning och återtar nyhetsrapporteringen den 7 januari 2014.

Till dess önskar vi på Läkemedelsvärlden er en riktig god jul och ett gott nytt år!
 

Tar ensamt hand om diabetesforskningen

0

Det var 2012 som Astrazeneca och Bristol-Myers Squibb gemensamt köpte det amerikanska läkemedelsföretaget Amylin och dess diabetesforskning. Nu meddelar Astrazeneca att man köper ut samarbetspartnern från den gemensamma diabetesportföljen. Dessutom kommer Astrazeneca ta över drygt 4 100 anställda som arbetar med diabetesprojekten på Bristol-Myers Squibb.

Enligt ett pressuttalande från Pascal Soriot, Astrazenecas vd och koncernchef, har företagen kommit fram till att en enskild ägare bättre kommer att gynna diabetesforskningen och patienterna. 

Initialt kommer Astrazeneca att betala 2,7 miljarder dollar, cirka 17,5 miljarder kronor, för affären. Därefter tillkommer delbetalningar på 1,4 miljarder dollar för olika regulatoriska och marknadsmässiga milstolpar samt andra ersättningar på 225 miljoner dollar. 

Affären ger Astrazeneca globala patenträttigheter och rättigheter för utveckling, tillverkning och kommersialisering av diabetesverksamheten. Det inkluderar även flera redan registrerande diabetesläkemedel som Forxiga, Komboglyze och Byetta.

På torsdagen offentliggjordes också ett annat uppköp. Bayer köper det norska företaget Algeta för 17,6 miljarder norska kronor, cirka 18,8 miljarder svenska kronor. I och med köpet får Bayer fulla rättigheter för prostatacancermedlet Xofigo, som utvecklats av företagen gemensamt och som nyligen godkändes i både EU och USA.

Kontrollköp får ej leda till straff

0

Kommunerna får möjlighet att testa om försäljare kontrollerar åldern på den som vill köpa folköl, tobak och receptfria läkemedel. Det föreslår regeringen i en proposition. Enligt förslaget måste den person som utför kontrollköpet vara över 18 år.

Regeringens tidigare förslag fick bakläxa av lagrådet eftersom man ansåg att kontrollköp inte kunde ligga till grund för administrativa sanktioner, som till exempel försäljningsförbud. Lagrådet menade att säljaren endast var tvungen att förvissa sig om att köparen var över 18 år, men det fanns inget legitimationstvång. 

I propositionen finns därför inget förslag om åtgärder mot den som inte upprätthåller åldersgränsen. Kontrollköpet ska istället ligga till grund för en dialog mellan kommunen och handlaren.

Kontrollköp kallades tidigare för provköp, men metoden stoppades av justistieombudsmannen 2010, som ansåg att det handlade om dold myndighetsutövning som behövde lagregleras. Därför föreslår regeringen en lagändring som gör kontrollköp av folköl, tobak och receptfria läkemedel tillåtet från den 1 maj 2014.  

 

Ännu en bit i narkolepsipusslet

0

Att vaccinering med influensavaccinet Pandemrix ökar risken för personer upp till 30 år att drabbas av narkolepsi har konstaterats i bland annat svenska studier. Det har funnits flera teorier om varför vaccinet inducerar sjukdomen men detaljerna har man inte lyckats kartlägga.

Nu har ett internationellt forskarlag kommit en möjlig förklaring på spåren. Forskarna har, med stöd av bland annat GSK, studerat tvillingpar där bara den ena i paret har drabbats av narkolepsi. I studien, som publicerats i tidskriften Science Translational Medicine, visar forskarna att den tvilling som lider av narkolepsi har en viss typ av immunceller i blodet som den friska saknar.

De här immuncellerna reagerar på signalämnet hypokretin, ett ämne som stimulerar vakenhet. Reaktionen skulle kunna leda till att de hjärnceller som producerar hypokretin påverkas eller förstörs.

Vaccinet Pandemrix från GSK innehöll ett virusprotein som i sin struktur är likt ett fragment av just hypokretin. Vissa individer skulle då kunna ha reagerat på vaccinet medan andra inte gjorde det. Resultaten stärker enligt forskarna också teorin om att narkolepsi är en autoimmun sjukdom.

Men detta ger inte svar på alla frågor kring kopplingen narkolepsi och Pandemrix säger Emmanuel Mignot, en av forskarna bakom studien till Reuters. Det finns också andra typer av influensavaccin som innehåller samma typ av fragment utan att de utlöser narkolepsi. En teori forskarna har är att en tillsats i Pandemrix som hade till syfte att höja den immunstimulerande effekten kan vara en bidragande orsak, liksom de olika tillverkningssätt som används för att framställa olika vaccin.

Forskarna bakom den här studien säger, liksom många andra som arbetar med frågan, att anledningarna till att vissa personer drabbats av narkolepsi efter vaccinering, troligen är flera.

 

Myndighet ska ha huvudansvaret

0

Ingrid Petersson, generaldirektör för forskningsrådet Formas, har utrett hur den kliniska forskningens ställning i Sverige kan stärkas. Klinisk forskning är viktigt för utvecklingen av hälso- och sjukvården och för att Sverige ska vara attraktivt för läkemedelsindustrin. Men sedan 1980-talet har de kliniska prövningarna minskat, konstaterar utredaren, som på onsdagen lämnade över sina förslag till utbildningsdepartementet.

För att råda bot på detta föreslår Ingrid Petersson att en ny nämnmyndighet bildas, Nämnden för samordning av kliniska studier. Myndighetens huvuduppgift ska vara att identifiera patienter och prövare. Den ska även erbjuda utbildningar och praktiska råd före och efter studierna. 

Dessutom föreslår utredningen att en gemensam informationsportal och ett gemensamt system omedelbart byggs upp för att identifiera och få kontakt med patienter för specifika kliniska studier. Det föreslås också att de regulatoriska processerna förenklas och att statistikinsamlingen förbättras.

Satsningen kommer att kosta 40 miljoner kronor per år under 2014 och 2015 och 50 miljoner kronor per år från 2016.

Generiskt Concerta nu på marknaden

8

Methylphenidate Sandoz som nyligen lanserades i Sverige är det första generiska preparatet till adhd-läkemedlet Concerta (metylfenidat).  Nu har det generiska preparatet också utsetts som periodens vara. Patienter som behandlas med Concerta ska nu behandlas med Sandoz produkt istället, då det är cirka sju procent billigare, 698 kronor istället för 744 kronor för 30 tabletter på 54mg.

Concerta är en depottablett med en längre verkan än andra metylfenidat, till exempel Ritalin. Concerta och det generiska preparatet har en verkningstid på 12 timmar, medan de andra verkar under åtta timmar.

Det är samma beredningsform, men olika sammansättning på de två depottabletterna. Enligt Sven-Erik Hillver på Läkemedelsverket har den lilla skillnad som kan uppstå i plasmakoncentration ingen klinisk betydelse.
– Även om man visat på en väldigt likartad frisättningsprofil och bioekvivalens kan man, speciellt när det gäller depottabletter, möjligen få en lite avvikande plasmakoncentration om man har lite olika frisättningsprinciper, säger Sven-Erik Hillver på Läkemedelsverket.

När generikautbytet lanserades i början av 2000 blev bara tabletter med samma princip för frisättning utbytbara när det gäller depottabletter.
– Men sedan har det visat sig att vi var onödigt försiktiga och att sådana små skillnader i plasmakoncentration inte har någon klinisk betydelse.

Idag säljs det adhd-läkemedel i Sverige för några hundra miljoner om året.
 
Artikeln uppdaterades den 18 november 16.30
 

Krav på billigare hepatit c-medicin

0

Efter uppgörelser om priserna på aidsmediciner gäller nu striden kostnader för behandlingar av hepatit c.
– De nya behandlingarna för infektionssjukdomen kan bota och behandla tiotals miljoner under förutsättning att priserna sjunker rejält, konstaterade generaldirektören för världshälsorganisationen WHO Margaret Chan, enligt Reuters nyhetsbyrå. 

I slutet av 1900-talet kostade hivbehandlingar mer än 10 000 dollar per patient och år. Idag med billiga generika kostar behandlingen cirka 100 dollar om året.

WHO räknar med att 150 miljoner människor idag har hepatit c, många av dem i medelinkomstländer som Kina, Ryssland och Indien där läkemedelsbolagen är mindre villiga att, liksom i södra Afrika, sänka priserna rejält.
Generaldirektör Chan sa vid ett möte i London att ett alternativ är att tillåta licenser för generikatillverkare i Indien och andra länder. Så gjorde man tillexempel för att lösa tillgången till hiv-läkemedel och influensamedlet Tamiflu.

De stora originaltillverkarna är medvetna om att en konfrontation är under uppsegling och ska enligt Reuters fundera över hur frågan ska tacklas.

Men aktivistorganisationer som Initiative för Medecines, Access and Knowledge och Läkare utan gränser menar att generikaproduktion är förutsättningen för att behandlingen ska komma andra än höginkomstländernas sjuka till del. Kostnaden för behandling med Gileads Sovaldi beräknas idag till 84 000 dollar i USA. 
Enligt de två organisationerna måste kostnaden under 500 dollar för att regeringar i mindre rika länder ska vara beredda att subventionera behandlingen.

Kraftiga prissänkningar retar industrin

0

Målet är att läkemedelskostnaderna för staten inte ska överstiga två miljarder euro nästa år.

Ändringen som nyligen antogs av det grekiska parlamentet innebär bland annat ett pristak för originalläkemedel. Priset får inte överskrida genomsnittspriset i de tre EU-länder med det lägsta priset på varan. Generika får inte kosta mer än högst 65 procent av originalets pris.

Utomstående observatörer välkomnar, enligt Pharma Times, att Grekland nu börjar använda sig av referensprissättning när det gäller generika. Användningen av kopior är låg, bara 17 procent av marknaden. Enligt OECD är utgifterna för läkemedel jämförelsevis höga i Grekland. Trots att de sjönk med 10 procent per person mellan 2010 och 2011 ligger man fortfarande högt; 673 dollar jämfört med snittet inom OECD på 483 dollar per person.
Enligt den nationella läkemedelsindustrin är det omöjligt att komma under 2 miljarder euro för statens utgifter nästa år. Det målet skulle enligt industrin innebära att läkemedelskonsumtionen i Grekland skulle bli hälften av genomsnittet inom EU.

Hormon mot autism

0

Resultatet av hjärnscanning tyder på att tillförsel av oxytocin på sikt skulle kunna bli en framkomlig väg, menar forskarna vars fynd publicerats i tidskriften PNAS, Proceedings of National Academy of Sciences.

Studien är den första som undersökt hur oxytocin påverkar hjärnaktiviteten hos barn med autismspektrumdiagnos.

Forskarna antyder att hormonet gett som nässpray skulle kunna hjälpa unga med autism att bättre skilja på sociala och ickesociala aktiviteter.
I det här dubbelblinda experimentet ingick 17 ungdomar mellan 8 och 16 år med autismdiagnos.

Ungdomarna som fått hormon tillfört hade en högre hjärnaktivitet i de områden som är kopplade till social kompetens och emotionell närvaro när de fick se bilder på ögon. Däremot såg man i det här experimentet inte någon skillnad i hur väl de två grupperna löste uppgifterna. Men forskarna tror att tillförsel med oxytocin kan vara positivt på lite längre sikt.

Onödiga skillnader i hälsa

0

I gallerian i Angereds centrum som enligt skylten vid ingången utlovar ”Shopping och atmosfär” ringlar kön framför ett stånd med gratis blodsockerkontroll. Det är på världsdiabetesdagen som personal från Närsjukhuset i Angered ställt sig i centrum, inte bara med testkittet utan också med information om vikten av att röra på sig och att undvika söta drycker. Innan personalen packar ned sockerbitarna, informationsfoldrarna och rullar ihop rolls-upen har nära 300 personer testat sitt blodsocker.

I stadsdelarna i nordöstra Göteborg dit Angered hör, räknar man med att kanske sex procent av invånarna har diabetes, medan rikssnittet är fyra.
– Eftersom betydligt fler röker och är överviktiga här är det också fler som drabbas av insulinresistens, typ II diabetes, säger Ann Ekberg Jansson, verksamhetschef på Angereds Närsjukhus.

I sjukhusets upptagningsområde, stadsdelarna Angered och Nordöstra Göteborg, bor knappt 100 000 människor. Här i nordöstra Göteborg är utbildningen, lönerna och medellivslängden påtagligt lägre än i övriga Göteborg och jämfört med rikssnittet. Men de högre sjuktalen tycks inte avspegla sig i läkemedelsanvändningen, som ligger under snittet i Göteborg.

Västra Götaland, liksom Sverige och övriga västvärlden, kännetecknas idag av ökande socioekonomiska skillnader, ökad migration och tilltagande segregering (se tabell i slutet av artikeln).Att det i sin tur leder till växande skillnader i hälsa är inte något kontroversiellt påstående. Många är de forskningsrapporter som visar att främsta skälet till ojämlikhet i hälsa beror på ojämlikhet i samhället. Regeringens uttalade strävan att minska skillnaderna, som bland annat yttrat sig i fritt vårdval och öppna jämförelser tycks i alla fall inte ännu ha minskat hälsoklyftor som beror på socioekonomiska skillnader

Enligt Per-Olof Östergren, professor i socialmedicin vid Lunds universitet fortsätter de att öka.
– Ja, samtidigt som medellivslängden ökar rätt kraftigt ser vi att i Sverige ökar den ganska lite i de sämst ställda grupperna, medan den ökar betydligt mer bland de välbeställda.

Ett exempel är en av de socioekonomiskt mest utsatta stadsdelarna i nordöstra Göteborg, Bergsjön, där medellivslängden är nio år kortare än i välbeställda Askim i västra Göteborg.

2007 fattade politikerna i Västragötalandsregionen det formella beslutet att ett specialistsjukhus skulle byggas i Angered. Etableringen av ett nytt specialistsjukhus i ett socialt och hälsomässigt utsatt område som Angered är unikt, inte bara ur ett svenskt perspektiv. Idag är de olika mottagningarna fortfarande utspridda runt om i området. Men 2015 ska själva sjukhusbyggnaden mitt i centrum vara klar.
– Skälet till att vi finns här är dödsorsaksregistret. I det kan man se att dödligheten i till exempel kol, lungcancer och hjärtkärlsjukdom är 2-3 gånger högre i nordöstra Göteborg jämfört med Göteborg i snitt, konstaterar Ann Ekberg Jansson.

– I den behovsanalys som låg till grund för beslutet om ett specialistsjukhuset såg man också att vårdutnyttjandet, framför allt planerad sådan, är lägre i den här delen av Göteborg. Söker man så gör man det akut och då är det alltid senare än den planerade. Det vill säga, man går till tandläkaren först när tanden värker, eller hostan blivit kronisk.
– Vårt uppdrag är att förbättra hälsan här i nordost, dels genom att se till att invånarna får befintlig vård men vi har också, vilket är unikt för ett specialistsjukhus, ett folkhälsouppdrag.

Det var i egenskap av forskare och specialistläkare i lungmedicin som Ann Ekberg Jansson först kom i kontakt med Närsjukhuset då hon ombads vara med i en grupp för att minska rökningen i stadsdelen. Andelen dagliga rökare, speciellt bland män, är dramatiskt mycket högre i nordöstra Göteborg jämfört med landet i övrigt. Ungefär 21 procent röker varje dag jämfört med 11 procent i snitt i Sverige, vilket förstås förklarar en del av siffrorna bakom den högre dödligheten i såväl kol som lungcancer, speciellt som invånarna inte söker vård i tid.

På kol-området har sjukhuset gjort flera insatser för att nå patienterna. Förra hösten genomförde man till exempel en dag liknande årets diabetestest, med gratis lungfunktiontest bland butikerna i köpcentrumet. Till skillnad mot årets gjordes den tillsammans med två läkemedelsföretag. Liksom höstens diabetestest har man samverkat med vårdcentralerna som samma dag erbjudit gratis drop-in testning.

Resultaten från blodsockerscreeningen är ännu inte analyserade. Men en sammanställning från förra årets kol-dag tyder på ett visst genomslag.
– Behovet av tidig diagnostik och behandling är omfattande. Eftersom invånarna här, trots att de är sjukare inte söker vården, var det här ett sätt att göra spirometrin mer lättillgänglig åtminstone en dag, säger Ann Ekberg Jansson.

Frågan är om insatserna verkligen har lett till att fler behandlas?
– Vi kan i alla fall se att antalet diagnoser ökat inom primärvården jämfört med innan vi hade den här gemensamma kol-dagen. Och vi märker också att det idag finns ett större intresse att diskutera kol-relaterade frågor i samverkansgruppen som vi har med primärvård och kommunens hälso- och sjukvård.

Förutom att sluta röka kan läkemedelsbehandling mildra sjukdomens utveckling. Om förskrivningen av läkemedel för behandling av lungobstruktiva sjukdomar ökat i stadsdelarna är svårt att säga. Men uthämtningen på apotek senaste året visar att man i nordöstra Göteborg expedierar mindre kol-läkemedel än snittet i Västra Götaland, 42 dygnsdoser per 1000 invånare jämfört med 45 i regionen trots att det beräknade antalet kol-sjuka är många fler.

Det förvånar inte Ann Ekberg Jansson. Av flera skäl.
– Här råder precis som på andra ställen ganska stor okunskap om hur man behandlar andningsorganens sjukdomar. Men ett annat skäl är att de rekommenderade läkemedlen för till exempel kol är så dyra att många patienter inte har råd att hämta ut dem. De kan alltså vara utskrivna i högre grad än uthämtade.

Fyra procent av den svenska befolkningen rapporterade 2010 att de avstått från läkemedel eller sjukvård av ekonomiska skäl. Några år tidigare svarade elva procent av befolkningen i nordöstra Göteborg att de avstått från att hämta ut läkemedel. Den bilden bekräftas också av apotekspersonal i nordöstra Göteborg:
– Det är så illa ibland att man hämtar ut en förpackning med 28 tabletter för 79 kronor eftersom man inte har pengar att hämta ut 100-förpackningen för 130 kronor.
– När pengarna inte räcker händer det att kunder delar upp medicinuttaget med kommentarer som, ”Jag tar den här medicinen nu för den har jag inte tagit på ett tag och så får de här vänta”.
– En del hämtar förstås inte ut alls, så följsamheten är nog inte den bästa, är några kommentarer

Det finns idag sex apotek i nordöstra Göteborg; alltså 15 000 invånare per apotek Det är nästan det dubbla antalet jämfört med riksgenomsnittet på cirka 7 600.
Hanna Hagberg äger tillsammans med sin man två av Apoteksgruppen apotek, ett i Frölunda och ett i Hjällbo, tre spårvagnshållplatser och sex minuter från Angereds centrum.
– Egentligen borde vi som arbetar i de här stadsdelarna få en typ av glesbygdsbidrag säger hon skämtsamt, men med en ton av allvar.

Vad hon menar med det är att produktiviteten här i Hjällbo inte är och inte kan vara densamma som i storstädernas cityområden eller mer burgna stadsdelar.  Att merförsäljningen till exempel är betydligt blygsammare är knappast någon affärshemlighet. Försäljningen av rökavvänjningspreparat, en relativ storsäljare på det receptfria området är till exempel försumbar här i stadsdelarna där rökning fortfarande orsakar mycket sjukdom och för tidig död.
– Det är stor skillnad mot apoteket i Nordstan i centrala Göteborg där jag praktiserade under utbildningen. Där sålde vi väldigt mycket nikotinpreparat, minns Danja Amin, receptarie på apoteket i Hjällbo.
Nikotinavvänjningsmedlen kan ju också förskrivas men enligt Hanna Hagberg är det sällan de expedieras.

Eftersom många apotekskunder, jämfört med riksgenomsnittet, inte har svenska som förstaspråk är det naturligt att kundsamtalen tar längre tid.
– Det är trevliga kunder vi har, men expedieringarna tar tid konstaterar Hanna Hagberg som också säger att man lägger sig vinn om såväl rådgivning som att förklara det svårförståeliga utbytet.
– Men det är svårt ibland. Speciellt för äldre.

Danja Amin, som talar flera språk, får också använda sina språkkunskaper för att översätta papper som kunder fått från Vårdcentralen, men inte förstått.
– Det kan till exempel handla om vilken sjukdom de har och hur den ska behandlas.

Samarbete och utbyte av information mellan vården och apoteken tycks dock ganska skralt. Apoteken var inte involverade eller informerade vare sig under KOL-dagen förra året eller inför årets screening av blodsocker.
– Det är ju privata företag med ett uttalat affärsintresse, så det skulle vara knepigt att ha med dem i samverkansgruppen. Det är svårt att se dem som en del i den vårdkedjan säger Ann Ekberg Jansson.
– Men naturligtvis skulle de kunna vara involverade när vi har sådana här kampanjdagar för att sätta fokus på en speciell diagnos. Det har jag bara inte hunnit fundera över.

En del i uppdraget att göra invånarna i nordöstra Göteborg friskare är också att arbeta med och pröva nya metoder när de kända inte verkar fungerar.
– Det är ju egentligen det personcentrerad vård bygger på. Inom sjukvården är vi ofta väl fyrkantiga när det kommer till information. Vi är inte så nyfikna som vi borde vara. När det till exempel handlar om kostråd till diabetiker utgår man nästan alltid utifrån de som är aktuella med svensk kost. Men vi behöver modifiera dem så de stämmer med den kost patienten faktiskt äter för att de ska ha samma effekt.
– Och då behöver man ta reda på det, inte vad hon eller han förmodas äta.

Uppdraget att pröva nya metoder för att vända utvecklingen har tillkommit efter en kartläggning som syftade till att specifikt undersöka behov och resurser utifrån frågor som rör ojämlik hälsa, mänskliga rättigheter och socioekonomiskt eftersatta grupper inom medicin, vård och hälsa. Sådana hälsoskillnader som beror på ojämlik fördelning av ekonomiska resurser kan egentligen beskrivas som onödiga, eftersom de inte är biologiskt betingade, menar Henry Ascher, professor i folkhälsovetenskap och överläkare vid Sahlgrenska akademin som gjort kartläggningen.

I den ges exempel på det man anser vara relevanta forskningsområden, till exempel läkemedelsanvändningen.
– Vi vet idag relativt lite om hur läkemedelsbehandling ser ut i ett jämlikhetsperspektiv med socioekonomiska förtecken. Det vore viktigt och relevant att se hur vanligt det är att behandlingar som förskrivits inte hämtats ut, men också om själva förskrivningen skiljer mellan olika socioekonomiska grupper, tycker han.

För att det ska bli möjligt behöver forskare tillstånd att till exempel koppla individer till förskrivning och uttag.
Om den här, som Henry Ascher kallar relevansdrivna forskningen, också blir av återstår att se.

Faktor VIII-preparat friade

0

Misstankarna att barn som behandlas med faktor VIII-preparaten Kogenate Bayer och Helixate NexGen skulle vara mer benägna att utveckla antikroppar än barn som får andra faktorpreparat visar sig inte stämma.

Det är EMA:s säkerhetskommitté PRAC som granskat de två läkemedlen efter att preliminära resultat från den så kallade Rodin-studien och ett säkerhetsregister tydde på att de två preparaten ökade risken för att tidigare obehandlade patienter med hemofili A utvecklade antikroppar. Koagulationsfaktor VIII krävs för att blodet ska koagulera och saknas hos patienter med hemofili A.

PRAC:s värdering är att tillgängliga data inte stöder teorin om ökad risk jämfört med övriga preparat. Men PRAC rekommenderar att produktinformationen uppdateras med resultaten från Rodin-studien.

Inget skydd för apotekspersonal

0

Anställda inom den offentliga hälso- och sjukvården kan tala med media om oegentligheter och brister utan att riskera att arbetsgivaren försöker spåra vem som lämnat uppgifterna.
I takt med att alltmer av hälso- och sjukvården bedrivs i privat regi har en utredning föreslagit att all skattefinansierad verksamhet inom vård, skola och omsorg ska omfattas av meddelarskyddet. Med undantag för apoteksanställda. 

Även om apotek omfattas av patientsäkerhetslagen och personalen omfattas av lex Maria bör apotekspersonal inte omfattas av meddelarskyddet anser utredningen. Argumentet är att detaljhandel med läkemedel inte ingår i vårdbegreppet och utredarna menar att det i princip saknas direkt offentlig finansiering av området.
 
Thony Björk, ordförande i Sveriges Farmaceuter är kritisk till att undandra apotekspersonal.
– Vi tycker definitivt att det finns en logik i att apotekspersonal, utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv bör omfattas av skyddet. Det är lika viktigt som det är för de som arbetar i vården. Vi ser ju apotek som en del i vården och då bör man ha samma förutsättningar och regler, menar jag.
 
Medlemmarna vänder sig idag till facket för till exempel arbetsmiljöfrågor då man känner sig pressade och inte hinner ge den rådgivning man borde för att kunden ska vara trygg, säger Thony Björk.

Det är viktigt menar Thony Björk att apotekspersonal liksom annan vårdpersonal ska kunna vända sig till media utan att riskera efterforskningar.

För dyrt för Tyskland

0

De två företagen som marknadsför läkemedlet Forxiga (dapagliflozin) för behandling av typ II-diabetes har beslutat dra in försäljningen på den tyska marknaden på grund av en tvist om priset. De tyska myndigheterna anser inte att Forxiga ger några fördelar jämfört med andra behandlingar.

Samtidigt verkar det nu lossna för försäljning i USA av Forxiga. Där har FDA ställt sig tveksamma till dapagliflozin bland annat på grund av den kardiovaskulära riskprofilen och farhågor för leverskador. Nu tycks läkemedelsmyndighetens rådgivande kommitté vara lugnade och ett positivt besked för företagen tros komma inom kort.