Månads arkivering december 2013

Krävs plan mot resistenta influensvirus

0
En forskargrupp från Umeå och Uppsala universitet har visat att rester av influensaläkemedlet Tamiflu, oseltamivir, i miljön kan göra influensavirus i fåglar resistenta. Vid en pandemi kan det få allvarliga konsekvenser om det sprids till människor eftersom det tar flera månader att ta fram ett vaccin.

Forskarna har spårat oseltamivir i flodvatten i Japan och i Europa under influensapandemin 2009.
– Vi har också experimentellt infekterat änder med influensavirus och sedan låtit de plaska runt i vatten med låga mängder av läkemedlet och sett att det inte krävs så höga nivåer för att virusen ska bli resistenta, säger Josef Järhult, infektionsläkare och forskare vid Uppsala universitet. 

Han ingår i den tvärvetenskapliga grupp som nu fått drygt 14 miljoner kronor av Vetenskapsrådet och Formas för att gå vidare med frågan.

Framförallt ska man titta på andra läkemedel som är tänkta som reservmedel vid resistens mot oseltamivir.
– Det gäller till exempel Relenza som innehåller zanamivir, men också vissa nya i samma klass som ännu inte finns på den svenska marknaden.
 

Tanken är att man ska vara steget före när det gäller de andra läkemedlen.
– Genom att undersöka resistensutvecklingen redan innan läkemedlen börjar användas i någon större utsträckning kan vi anpassa förskrivningen och ha en så klok plan som möjligt, säger Josef Järhult.
– Vi vet redan vad som kan hända med oseltamivir, nu är det dags att kolla nästa generation läkemedel så att vi är förberedda.  
 

Kronan och Hjärtat hotas med vite

0

I somras fick Apotek Hjärtat ett vitesföreläggande om de inte upphör med felförsäljningen nu till årsskiftet. Kronans Apotek fick sitt vitesföreläggande nyligen och ska ha slutat med felförsäljningen till 1 maj nästa år.

Det är TLV som under två månader följt upp de två apotekens försäljning av några av periodens varor och funnit att man sålt andra varor, trots att produkten fanns tillgänglig hos partihandlarna. Tillsammans har de två kedjornas felförsäljning kostat patienter och landsting cirka 434 000 under den granskade tiden enligt TLVs beräkning.

De två kedjorna har i sina svar till TLV bland annat påpekat att generikasystemet är mycket komplicerat och att det kan vara en förklaring till felen.Kronans Apotek menar i sitt svar att systemet med periodens vara behöver bli mer flexibelt. Kedjan menar också att de förpackningsstorlekar som TLV kontrollerat, bland annat folsyra och paracetamol är sådana där kunderna ofta efterfrågar originalläkemedlet i gruppen, det vill säga Folacin och Alvedon. Att då ha på lager både den utsedda periodens vara, som har låg efterfrågan, och det märke som har stor efterfrågan beskriver kedjan som en extra utmaning.

Antal projekt per företag

Nedåtgående trend för antal projekt per läkemedelsföretag.Grafik till blogg av Fredrik Hed.

Ja till Astras vaccinspray

0

Det är Astrazenecas nässprayvaccin Fluez Tetra som nu är godkänns för försäljning inom EU. Företaget skriver i ett pressmeddelande att vaccinet är det första som ges i form av nässpray och som är aktivt mot fyra stammar av säsongsinfluensa.

Vanligen innehåller influensavaccin skydd mot tre influensastammar, två av typ A  – H1N1 och H3N2 och en influensa typ B. Det nya vaccinet innehåller även skydd mot ytterligare en influensastam typ B.

Fleuz Tetra är godkänt för förebyggande av säsongsinfluensa hos barn och tonåringar från 2 upp till 18 år.

Bluffbolag påverkar läkemedelsföretag

0

Det handlar om företaget Pharmium Securities, ett analysföretag som enligt hemsidan har sin hemvist i paris. Företaget har skickat ut flera nyheter som rör läkemedelsbolag som Medivir och Active Biotech.

Men företaget verkar inte finnas utan vara en bluff enligt Veckan Affärer. Pharmium Securities har bland annat skickat ut pressmedelanden om att Medivir är en het uppköpskandidat på Stockholmsbörsen i slutet av november.

Den 4 december kom ett meddelande från förtaget om att den europeiska läkemedelsmyndigheten rådgivande kommitté CHMP kan vara negativt inställd till Active Biotechs och Tevas MS-kandidat laquinimod. Informationen spred sig snabbt och gjorde enligt Veckans Affärer att Active Biotechs kurs sjönk samma dag.

När Veckans Affärer försöker ta reda på mer om företaget visar det sig att den adress som uppges på hemsidan stämmer utan går till ett bostadsområde för privatpersoner och telefonnumret leder till en telefonsvarare.

Inte heller på Medivir eller Active Biotech känner man till Pharmium Securities eller att de skulle ha gjort några analyser av företagen.  Andra analytiker som tidningen talat med känner inte heller till vare sig Pharmium Securities eller de andra bolag som företaget uppger att jobbat för.

Men enligt tidningen Life Science Sweden så tillbakavisar bland annat nyhetsbyrån Direkt påståendet om att det rör sig om en bluff och menar att analysföretaget ska anses vara seriöst.

Artikeln uppdaterad 6 december kl 13.00

Oklar nytta med lång antibiotikakur vid borrelia

3

I Sverige behandlas patienter med borrelia vanligtvis i 10-14 dagar med antibiotika. Patienter som inte blivit hjälpta har i vissa fall vänt sig till kliniker ibland annat Tyskland och Norge där de kunnat få kurer som varar i flera månader eller till och mer år.
För att få en bild av hur effektiva så långa antibiotikabehandlingar är har bland annat Socialstyrelsen bett Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, att gå igenom de vetenskapliga studier som finns på området.

SBUs slutsats är att det saknas tillräckligt med välgjorda studier om hur bra en antibiotikabehandling längre än två veckor är vid borrelia. Av 3000 identifierade artiklar fanns bara ett fåtal som var relevanta för frågeställningen.
-Det finns idag inga vetenskapliga belägg för att långtidsbehandling med  antibiotika är bra. Det vi däremot vet är att det innebär stora risker för patienten. Slutsatsen är att vi ska följa de riktlinjer som finns i dag, säger Pia Forsberg, professor i infektionsmedicin och en av de som ligger bakom rapporten.

I rapporten konstareras att det behövs fler och bättre studier, både av den typiska cirkelformade hudrodnaden, erythema migrans och vid de mer ovanliga formerna ab infektion, neuroborrelios och borreliaartrit. Det gäller både för barn och vuxna.
Bland de risker som finns med lång antibiotikabehandling nämner Pia Forsberg diarréer. För långvarig intravenös behandling med ceftriaxon finns alvarliga risker som infektioner eller blodproppar.
– Sen har vi den samhälleliga aspekten med resistensutveckling också.

SBU hittade tre studier som gällde den vanligaste formen av borreliainfektion som innebär en hudrodnad. I de jämfördes antibiotikabehandling i 20 dagar med dagens rekommendationer och pekade inte på någon fördel med den längre behadlingen.

Pia Forsberg säger att det är viktigt att sjukvården tar hand om de personer som inte blir hjälpta av den rekommenderade antibiotikabehandlingen.
-De här patienterna känner sig ofta missförstådda och illa bemötta. Även om vi inte ger dem antibiotika så behöver vi få mer kunskap om borreliainfektioner. Det får vi genom väl genomförda kliniska studier.
 

 

Apoteket AB vill att dosbetalning prövas

0

Efter en upphandling är det sedan i våras företaget Apotekstjänst som sköter leveransen av dosläkemedel i Halland och Västra Götalandsregionen. De vann upphandlingen i konkurrens med bland annat Apoteket AB.

I somras när Apotekstjänst fick ekonomiska problem gjorde de båda regionerna en förskottsbetalning på 25 miljoner kronor till företaget. Nyligen fick de dessutom ännu ett extra tillskott på 15 miljoner kronor av Västra Götalandsregionen.

Apoteket AB anser att landstingen nu betalar ett mycket högre pris än det Apotekstjänst angav inför upphandlingen och att det därför kan röra sig om en otillåten direktupphandling. Företaget har nu begärt att få frågan prövad i förvaltingsdomstolen i Göteborg. De vill också att de utbetalningar som Apotekstjänst fått ska förklaras ogiltiga.
– Vi är oroliga för att landstingets och den nya dosaktörens agerande kommer att leda till högre patientrisker och att färre äldre får sina läkemedel i dosförpackning, säger Lars Skutholm, direktör för området Vård och företag i Apoteket AB, i ett pressmeddelande.

Aoteket ABs vd Ann Carlsson och Lars Skutholm har även skrivit en debattartikel i frågan i Dagens Samhälle.

Gipsning ökar risken för blodpropp

0

Forskare har i en nationell fall-kontrollstudie undersökt riskfaktorer för venös tromboembolism, blodpropp, för kvinnor. Studien genomfördes mellan 2003-2009 och inkluderade fall av venös förstagångstrombos för kvinnor mellan 18-64 år. Kvinnor som haft tidigare trombos, var gravida tre månader före diagnosen eller som hade en aktuell malign sjukdom inkluderades inte. Totalt inkluderades 1 603 fall och 2 305 kontroller. Medelåldern på kvinnorna var 46 år och 973 hade diagnosticerats med djup ventrombos, 432 med lungemboli och 28 med både djup ventrombos och lungemboli. 

Resultaten visade att livsstilsfaktorer som rökning och övervikt var svaga riskfaktorer för blodpropp. Däremot gav kombinerade p-piller och operation en hög risk medan gipsning gav en kraftigt förhöjd risk. 

De kvinnor som använde kombinerade p-piller, som innehåller både gestagen och östrogen, hade en åtta gånger högre risk för blodpropp. Enbart gestagen var inte associerat med en ökad risk. Även operation gav en åtta gånger ökad risk. Gipsning gav en 20 gånger ökad risk. Kombinationen gips och operation gav en ännu högre risk.

Forskarna menar att man borde bli noggrannare på att ge lågmolekylärt heparin i samband med operation och gipsning. När det gäller p-piller ska riskerna vägas mot nyttan, men att det kan vara en god idé att använda p-piller med enbart gestagen.

Studien är publicerad i Läkartidningen.

Apotekare anmäld för förfalskade recept

0

Mellan juni och september i år förfalskade en apotekare totalt 13 recept på Palexia, ett smärtstillande läkemedel som är narkotikaklassat. Apoteket upptäckte förfalskningarna vid en ordinarie kontroll av recept på tung narkotika i datasystemet eftersom originalrecepten saknades.

Samtliga recept var utställda till samma person. 12 av recepten hade en gruppförskrivarkod och istället för läkarnamn stod det bara ”NN”. Ett recept hade en förskrivarkod och en arbetsplatskod som tillhörde en läkare, men det visade sig att läkaren inte arbetade då receptet skrevs. Det fanns inte heller några recept utskrivna till patienten i journalsystemet. 

Händelsen har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Den har även polisanmälts och apotekaren har erkänt förfalskningarna, enligt Ivo-anmälan.

Hans Rutberg om att vårda säkert

0

Står det bättre till med patientsäkerheten idag än för 10-15 år sedan?
– Både ja och nej. Idag utsätts patienterna för fler risker eftersom de behandlingar vi använder är mer riskfyllda. När jag var med och startade upp thoraxkirurgi vid universitetssjukhuset i Linköping för 25 år sedan opererade vi inga patienter över 80 år. Idag är 10-15 procent av dem över 80. När vi vårdar äldre och personer som är sjukare är det klart att det också innebär ökade risker. 

– Vi ser också att antalet vårdtillfällen ökat med omkring 10 procent samtidigt som antalet vårdplatser minskat med 12 procent den senaste tioårsperioden. Det kan leda till stressiga situationer som ökar risken för att fel begås. Men vi ger ju också flera möjligheter till behandling och överlag håller svensk sjukvård en hög internationell klass.

I dagarna släpps en rapport om skador i vården från SKL som du varit med och skrivit. Vilka skador är vanligast?
– Vårdrelaterade infektioner står för det största antalet skador. Men de skador som är relaterade till läkemedel kommer inte långt efter.  De står för 8,1 procent av alla skador vilket är i linje med vad de gjorde förra året då vi gjorde den här rapporten för första gången. I år har vi granskat sammanlagt 10 000 journaler från 63 svenska sjukhus under det första halvåret i år så det ger en väldigt bra bild av läget.

Varför är det så vanligt med läkemedelsskador?
– I rapporten Läkemedelsbehandlingar – jämförelse mellan landstingen 2013, framgår att det är närmare tio procent av personer över 75 år som tar tio eller fler läkemedel. Lika många behandlas med minst ett läkemedel som egentligen bör undvikas. Med den behandlingen bakom den statistiken är det klart att det uppstår problem.

Att felaktig läkemedelsanvändning kan ställa till problem är känt sedan länge. Varför är det så svårt att komma till rätta med?
– Många problem uppstår när patienterna söker vård både på sjukhus och i primärvård. Jag kan tycka att det är i primärvården, där man oftast träffar patienten, som man borde ha ansvaret för helheten och stå för en genomgång av läkemedlen om det behövs.  Men om en patient har varit inlagd på sjukhus och fått vissa läkemedel förskrivna av till exempel en kardiolog är det inte så lätt för distriktsläkaren att veta vad som kan sättas ut och vad som bör vara kvar. Läkemedelsbehandlingarna blir också fler och mer avancerade och det är inte lätt för en allmänläkare att vara uppdaterad på alla specialistområden.

– Ska vi komma till rätta med detta tror jag att en bra idé är att fatta lokala policybeslut. Det ser olika ut i olika delar av landet men det behövs samverkan mellan primärvården och de berörda sjukhusklinikerna. Det behöver vara klart vem som har ansvaret för de tio läkemedel som patienten har på sin lista.

Om en distriktsläkare har frågor om ett läkemedel som specialisten satt in behöver de förmodligen kontakt med varandra?
– Precis, och här har vi ett av problemen – tiden. Specialisten är kanske inte på plast just när patienten träffar läkaren på vårdcentralen. Det blir också en ekonomisk fråga. Resurserna i det här fallet tas från primärvården men besparingarna i form av till exempel färre återinläggningar görs i slutenvården.

Kan farmaceuter i vården minska risken för läkemedelsrelaterade skador?
– Man vet att regelbundna läkemedelsgenomgångar minskar riskerna för besök på sjukhusens akutmottagningar och risken för allvarliga biverkningar hos sköra äldre. Däremot är det oklart om de påverkar frekvensen av återinläggningar, sjuklighet och dödlighet. Som läkare kan det vara svårt att hinna sätta sig in i alla läkemedel som patienten står på och här kan hjälp av en farmaceut vara av värde. Men även här måste det vara lokala behov som styr.

Det finns idag två professorer i patientsäkerhet, du och Richard Cook vid KTH i Stockholm. Han har bland annat propagerat för att vi ska sluta rapportera inom vården. Håller du med?
– Nej, rapportering av fel och brister kan, om den görs på rätt sätt, öka patientsäkerheten. Avvikelserapportering är dessutom en skyldighet för vårdpersonal enligt lagen.  Men vi behöver analysera och använda den information vi samlar in på ett bättre sätt. Richard Cook har en poäng i att vi behöver ifrågasätta varför vi gör på ett visst sätt.

– Vi mäter så mycket redan idag så det är nog inte är någon ytterligare mätning som behövs. Vi vet ganska väl vilka problemområdena är. Nu behöver vi också åtgärda problemen. Idag tar vi oss inte tid för att analysera de resultat vi får och arbeta med förbättringar. Det handlar alltför mycket om produktivitet och om att springa fort. Ett exempel är vårdrelaterade infektioner – vi vet vad som ska göras för att undvika dessa och ändå görs det inte.

Varför görs det inte tror du, det låter så enkelt?
– Min bild är att det tar tid att ändra vanor. För att personalen ska känna ett engagemang och förstå varför ett ny beteende är viktigt krävs också en engagerad ledning och chefer som avsätter tid och ger återkoppling. Jag tror att alla vill göra rätt men vi behöver också få veta när vi har gjort det. Här har chefer och ledning ett ansvar att berätta för medarbetarna att ”titta vi har minskat antalet läkemedelsförväxlingar med så här mycket genom det nya arbetssättet”.

Låter patienter få ta del av data

1

USAs största läkemedelsföretaget Pfizer ökar öppenheten kring information från kliniska prövningar. Företaget har bestämt sig för att göra data tillgängliga till oberoende forskare och de patienter som deltar i de kliniska studierna, skriver Reuters.

Tidigare i år startade BMJ tillsammans med flera brittiska organisationer initiativet All Trials, som syftade till att öka öppenheten kring data från kliniska studier. GSK visade tidigt sitt stöd för kampanjen och meddelade att man skulle försöka publicera alla studier, även om resultatet var negativt, och CSR-rapporter. Även Roche har lovat att ge externa forskare tillgång till anonymiserad patientdata.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har också tagit steg för att öka öppenheten kring material från kliniska studier. Bland annat ska myndigheten publicera data från kliniska studier när ett nytt läkemedel godkänns.

Pfizer går ett steg längre då de även ger de patienter som deltar i de kliniska studierna tillgång till studiedata. Företaget kommer att låta deltagarna få lättförståeliga sammanfattningar från början av 2014. Patienterna kommer också att kunna ladda ner sina personliga studiedata.

Pfizer menar att studiedeltagare ofta efterfrågar den informationen, och att det är ett sätt för företaget att visa betydelsen av deras deltagande. Informationen kan sedan användas av patientens läkare. 

Den information som kommer att göras tillgänglig för oberoende forskare kommer att anonymiseras. Forskarna får ansöka om tillgång hos Pfizer och en oberoende panel av akademiska forskare har sista ordet om ansökan ska godkännas eller inte.

Skadestånd till Astrazeneca

0

En amerikansk federal domstol har tilldömt Astrazeneca 76 miljoner dollar i skadestånd för patentintrång mellan 2003 och 2007.

Striden har gällt en generisk variant av storsäljaren Losec, omeprazol, som det kanadensiska företaget Apotex marknadsfört.

Apotex ska enligt domstolsutslaget betala Astrazeneca motsvarande hälften av de inkomster man haft från läkemedlet under åren 2003 till 2007. Det motsvarar ungefär 76 miljoner dollar eller 525 miljoner kronor.

Apoteket AB sponsrar mässan

0
Besökarna har blivit färre på Apoteksmässan som förra året bytte namn till Apotek & Egenvård. I år hade man 500 färre besökare än året innan. 
Kanske kommer samarbetet med Apoteket AB att förbättra siffrorna.

I och med samarbetet lanseras bland annat en del nya inslag, till exempel ett forum för branschfrågor där ett tema blir receptbelagda läkemedel, ett annat egenvård.

 

Fler bevis för att omega-3 har effekt vid Alzheimers sjukdom

0

Befolkningsstudier talar för att omega-3 kan skydda mot att utveckla Alzheimers sjukdom. Hos patienter med sjukdomen har man tidigare noterat lägre nivåer än normalt av bland annat dokosahexaensyra, DHA, en av omega-3-fettsyrorna i hjärnan.

Forskare vid Karolinska institutet har nu tittat på effekterna av de här fettsyrorna hos patienter som redan insjuknat.I den här studien, publicerad i Internal Medicine, som ingår i ett större projekt, OmegAD, har forskarna undersökt om kosttillskottet förändrar fettsyraprofilen i centrala nervsystemet hos patienter med mild Alzheimers sjukdom.I studien deltog 33 patienter varav 18 patienter fick omega-3 och 15 patienter fick placebo dagligen under sex månader.

Resultatet visar att patienterna som fick kosttillskott hade förhöjda nivåer av DHA och en annan omega-3-fettsyra, eikosapentaensyra, EPA i ryggmärgsvätskan som omger centrala nervsystemet och i blodet. I placebogruppen sågs ingen förändring.Ju högre nivåer av framförallt DHA desto större blev förändringarna i ryggmärgsvätskan av så kallade markörer för Alzheimers sjukdom och inflammation.

Resultatet talar för att omega-3-fettsyrorna kan överföras till hjärnan över den så kallade blodhjärnsbarriären, men mycket forskning kvarstår innan man vet om och hur fettsyror kan användas vid behandling av Alzheimers sjukdom, påpekar forskarna.

Färre frågar om andra läkemedel

0

För några år sedan, 2009, uppgav betydligt fler patienter, att vårdpersonal frågat dem om och vilka andra läkemedel de använde. Vid den senaste undersökningen hade det så kallade PUK-värdet (Patientupplevd kvalitet) sjunkit med cirka 10 procentenheter till 60. Det är ett av de mer förvånande resultaten som redovisas i Socialstyrelsens och Sveriges Kommuner och Landstings, SKL senaste öppna jämförelser av hälso- och sjukvården i landet.

Varför vårdpersonal frågar mer sällan idag har Katarina Wiberg Hedman på SKL ingen uppfattning om.
– Nej jag har också noterat den här försämringen. Den förvånar mig, vikten av följsamhet diskuteras ju så mycket idag. Jag har inte någon förklaring till försämringen.

I den senaste upplagan av Öppna jämförelser där resultat för landstingen jämförs syns fortfarande relativt stora skillnader mellan olika landsting och sjukhus inom flera områden. När det gäller frågor om andra läkemedel ligger till exempel Norrbotten sämst till med ett PUK-värde på 53 medan Dalarna ligger tio procentenheter högre.

Generellt överlever fler som drabbats av svår sjukdom, till exempel har femårsöverlevnaden i bröstcancer förbättrats med sex procent under 2000-talet. 

Kräver språktest i engelska för farmaceuter

0

Det är General Pharmaceutical Council, en tillsynsmyndighet för farmaceuter, apotekstekniker och apotekslokaler som tillsammans med arbetsgivarorganisationen Pharmacy Voice vill att den brittiska regeringen skyndsamt inför ett språktest för europeiska apotekare som söker jobb i Storbritannien.

En reglering med språktest ska införas om ett par år, men de två organisationerna anser att det, med hänvisning till patientsäkerheten, krävs ett snabbare införande av språkkontrollen. Kravet kommer som ett svar på en utredning om införande av språktest för läkare. Apoteksorganisationerna vill att bestämmelser om språkkunskaper införlivas i den nationella lagstiftningen så snabbt som möjligt och inte enbart för läkare.

Idag krävs inte bevis för kunskaper i engelska när legitimerade farmaceuter inom EU registrerar sig i Storbritannien. Den som är registrerad farmaceut förväntas sedan själv se till att förvärva de språkkunskaper som behövs. Pharmacy Voice vill, liksom tillsynsmyndigheten, ha en mer proaktiv modell där språkkunskaperna testas innan man får tillträde till yrket.

Även branschorganisationen Royal Pharmaceutical Society stödjer kravet på att tillsynsmyndigheten ska kunna säkerställa språkkunskaperna och vill att regleringen införs snarast möjligt.