Annons

Månads arkivering december 2013

Hopp om alzheimerbot

Ingert Nilsson
-
0

Läkemedlet har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet och ska nu testas på 800 patienter i åtta länder, bland annat Sverige.
– Förhoppningsvis kommer det här läkemedlet att kunna stoppa själva sjukdomsutvecklingen, inte bara som dagens mediciner dämpa sjukdomssymtom, säger Lars Lannfelt, professor i geriatrik till UNT.

Läkemedlet som nu ska prövas är en antikropp mot protofibriller som forskarna i Uppsala tagit fram tillsammans med bioteknikföretaget Bioartic Neuroscience.  En första säkerhetsprövning har tidigare gjorts på amerikanska patienter med Alzheimers sjukdom. Deltagarna i den här studien ska ha sjukdomen i ett tidigt stadium eller mindre minnesstörningar.

Om några år beräknas den här studien vara klar.

“Mistelpreparat borde förbjudas”

Joakim Söderberg
-
4

2007 hade Göran Hägglund och Socialdepartementet chansen att rätta till ett missförhållande inom den svenska vården, nämligen Vidarklinikens dispens att sälja homeopatiska läkemedel.Jag skrev då en krönika här i Läkemedelsvärlden i rätt rejäl affekt eftersom jag av flera skäl starkt ogillar antroposofernas inställning till skolmedicin i allmänhet och mistelterapin Iscador i synnerhet. Hägglund tog inte chansen då utan förlängde dispensen. 2011 gick den dock ut men det har inte påverkat Vidarkliniken nämnvärt, business as usual hos dem och det antroposofägda bolaget Weleda som marknadsför Iscador.

Häromdagen blev jag påmind om krönikan när Läkemedelsverket offentliggjorde att Iscador godkänns som växtbaserat läkemedel. Det som framför allt slår mig nu är dels att det som skrevs för snart sju år sedan lika gärna kunde vara skrivet i går, dels att den närmast ursäktande tonen från Läkemedelsverket från 2007 finns även den här gången. Och raden ”Socialdepartementet har tryckt på i den här frågan”. Igen. 2007 skrev jag att jag inte trodde på konspirationer men nu börjar jag undra. Särskilda statsbidrag till kliniken, ovilja att ta tag i uppenbara problem med barn som växer upp utan tillgång till moderna läkemedel, mässlingsepidemi som man rycker på axlarna åt och ett ständigt undanglidande från bondfångeriet kring Iscador. Göran, vad är det som pågår uppe hos dig på departementet? Vad är det som gör att antroposofin hanteras på ett så märkligt sätt i Sverige?

Krönika från Läkemedelsvärlden november 2007:

I går kväll krockade två av mina värsta fördomar, oviljan mot TV-programmet Kalla Fakta med oviljan mot Vidarkliniken. Jag är normalt ingen stor konspirationsteoretiker, är mer en anhängare av Donald Rumsfelds uttalande ”Visst finns det konspirationer men underskatta inte gammal hederlig inkompetens”, men när det gäller Vidarkliniken har jag alltid misstänkt konspiration. Hur kan det komma sig att en liten grupp av skumma sörmlänningar får ett ständigt undantag från förbudet att injicera icke registrerade preparat, och dessutom medverka i saluförandet av den här typen av preparat?

Min motvilja mot antroposoferna grundades redan i gymnasieåren då jag upptäckte att en bekant till mig fått avstå från tillväxthormon på grund av att hennes föräldrar var från Järna och var ”apostrofer” som vi kallade dem då. Det var första gången som jag började inse att de var mer än ett skämt, min bekant som skulle kunna vara normallång är i dag dvärg på grund av föräldrarnas beslut och de örter hon fick istället för somatropin.

Sedan dess har jag följt Vidarkliniken och Järna-folket och något av det som förvånat mig mest är regeringsbeslutet från 1993 som ger antroposoferna rätt att använda injektionspreparat som Iscador. Enligt läkemedelslagen så är ett läkemedel ett preparat som:

1. Tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor eller djur.

Eller

2. Kan användas på eller tillföras människor eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller för att ställa diagnos.

Skulle inte detta stämma in på Iscador? I TV programmet i går hörde vi Vidarklinikens VD berätta att mistelpreparatet har egenskaper som gör det omöjligt att göra kliniska studier på. Och att det är unika krav ”i Sverige” som gör att det inte kan registreras. Någon som hört talas om EMEA? Konspirationsteorin fick än mer näring när Läkemedelsverkets Jan Liliemark uttalade sig, anledningen till att verket inte gör något är att man inte vill bråka med ”politikerna”. Ok, men lagstiftningen då? Och befolkningens bästa? En klassisk etisk konflikt, och det känns inte som att verket direkt tagit rätt beslut.

Kalla fakta gjorde ju vad Kalla fakta gör bäst men trots att jag vet hur de jobbar så gör citaten ”they destroy cancer cells”, ”man ser att tumörerna blir mindre och kan gå bort helt och hållet”, ”det är aldrig för sent att börja med mistelterapi” och sist men inte minst ”det har till och med gjorts en studie på detta” mig riktigt jävla förbannad.

Jag har mer personliga anledningar i dag än vad jag hade när jag var odödlig gymnasiekille. Jag har själv gått igenom två omgångar cancer och jag vet precis hur desperat man är, hur redo man är att testa allt som går. Vad är alternativet? Att dö, lämna allt, ge upp? De som profiterar på detta känsloläge är kräk, och om de dessutom har regeringens tillstånd att vara kräk så finns det tydligen sådana inom de högre kretsarna också.

Göran Hägglund har en unik chans att ändra ett stort felbeslut, oavsett om det är en konspiration eller gammal hederlig inkompetens som ligger bakom det. Ta den chansen.

Joakim Söderberg är apotekare och vice vd på Health Solutions.

Tweet ledde till böter

Petra Hedbom
-
0

Det är disciplinnämnden vid Stockholmsbörsen som kommit fram till att företaget Medivir har brutit mot börsens regler för informationsgivning. Anledningen är att positiva studieresultat från COSMOS-studien av läkemedelskandidaten simeprevir spreds via Twitter från en konferens i USA den 3 mars i år.

En konferensbesökare tog ett foto av studiedata som presenterades och lade ut bilden på Twitter. Under förmidagen den 4 mars steg Medivirs aktiekurs och handeln stoppades. Senare samma dag publicerade Medivir ett pressmeddelande om resultaten varpå handeln återupptogs.

Disciplinnämnden konstaterar att resultaten i och för sig inte var uppseendeväckande och att Medivirs första bedömning om att det inte rörde sig om uppgifter som skulle påverka börsen var korrekt. Men i och med att de sekretessbelagda uppgifterna spreds på Twitter uppstod en dramatik och ett intresse får det anses vara av kurspåverkande natur, fortsätter de.

Medivir får även kritik för att pressmeddelandet den 4 mars dröjde. Företaget åläggs att betala ett vite på 384 000 kronor.
 

Fler vårdas på sjukhus för influensa

Petra Hedbom
-
0

Statistiken kommer från Socialstyrelsens rapport om sjukdomar i slutenvården. Den visar att nästan 7000 fler fall av influensa och lunginflammation rapporterades 2012 och jämfört med 2010 vilket är den största procentuella ökningen motsvarande 22 procent.

Den största ökningen sågs i åldersgruppen 65 till 80 år. Anledningarna till ökningen kan vara fler.
– En är att flera influensastammar cirkulerade samtidigt. En annan trolig förklaring är att vaccinationstäckningen bland riskgrupperna enligt Smittskyddsinstitutets influensarapport minskade kraftigt under perioden, säger Anders Jacobsson, utredare på Socialstyrelsen.

För att få fram statisktiken har man räknat antalet individer som vårdats i slutenvården. Om samma individ har vårdats vid flera tillfällen för flera olika, eller samma sjukdom räknas det som en.
– Den största procentuella minskningen, 75 procent har skett inom sjukdomar i ögat och närliggande organ vilket förklaras med att behandling av grå starr görs allt mer i öppenvården, säger Anders Jacobsson.

Socialstyrelsens patientregister har täckt hela slutenvården sedan 1987. Numer  gäller rapporteringsskyldigheten även privat vård, och läkarbesök i specialiserad öppen vård och dagkirurgi. Men enligt Socialstyrelsen är den utvidgade rapporteringen från den öppna vården fortfarande för bristfällig för att kunna användas för officiell statistik. Rapporteringen i den publikationen består därför bara av siffror från sluten vård.
 

Skyddar mot bröstcancer

Petra Hedbom
-
0

Anastrozol verkar genom att hämma produktionen av östrogen, ett hormon som är inblandat i flera former av bröstcancer. I den nyligen publicerade studien har forskare samlat data från 3 864 kvinnor från 18 länder i åldrarna 40 till 70 år. Samtliga hade passerat klimakteriet och hälften av dem bedömdes löpa en ökad risk att drabbas av bröstcancer jämfört med normalbefolkningen.

Kvinnorna behandlades med antingen anastrozol eller placebo och följdes i fem år. Då hade två procent av de som fått aromatashämmaren drabbats av bröstcancer jämfört med fyra procent i placebogruppen.

Forskarna bakom studien, som publicerats i Lancet, skriver att resultaten ger ett starkt stöd för att anastrozol ska användas förebyggande hos kvinnor med en ökad risk att drabbas av bröstcancer.

Men David Cameron, professor vid Edinburgh Cancer Centre i Storbritannien, skriver i en kommentar till artikeln att det inte finns data idag som visar att förebyggande behandling skulle minska dödligheten i bröstcancer. Han menar att det förmodligen inte är så eftersom de tumörer som antiöstrogener är verksamma vid ofta inte är livshotande. Dessutom, skriver han, finns det risker finns risker med de biverkningar som behandlingen kan ge.
 

Sildenafil kan hjälpa mot mensvärk

Petra Hedbom
-
0

I studien ingick 62 kvinnor mellan 18 och 25 år som led av kraftig värk under menstruationsperioden.  Kvinnorna fick antingen 100 mg sildenafil vaginalt eller placebo. De fick därefter skatta sin smärta under de kommande fyra timmarna.

Resultaten visade att en klinisk relevant smärtlindring uppträdda hos dubbelt så många kvinnor som fick sildenafil som i placebogruppen. Tidigare studier har visat att sildenafil i tablettform har lindrat bäckensmärtor men behandlingen har varit förknippad med biverkningar i form av huvudvärk något som inte uppkom när medlet gavs vaginalt.

En teori om varför potensmedlet kan lindra smärtor är att det skulle öka blodtillförseln till livmodern. Men i den aktuella studien kunde forskarna inte note någon skillnad i blodtillströmining mellan de båda grupperna.

Forskarna bakom studien som publicerats i Human reproduction, menar att fler och större studier behövs föra att avgöra om sildenafil skulle kunna bli ett sätt att behandla smärta och kramper i samband med menstruation. Studein har finansierats av National Institute of Health.

Mistelpreparat får ja

Petra Hedbom
-
0

Inom den antroposofiska medicinen har preparaten Iscador och Helixor under lång tid använts för att förbättra livskvaliteten hos patienter med cancer. Eftersom medlen injiceras har det inte kunnat klassas som växtbaserat läkemedel enligt de svenska reglerna. Men med hjälp av särskilda undantagsregler från regeringen har det varit okej att använda dessa.

Men nu har regeringen satt stopp för undantagstillståndet och gett Läkemedelsverket i uppdrag att säga ja eller nej. Efter en risk-nyttabedömning av mistelpreparaten blir svaret från myndigheten ja – dessa får användas som stöd till gängse behandlingar vid palliativ cancervård.
– Nej hade helt enkelt varit ett sämre alternativ. Vi bedömer riskerna med mistelpreparaten som väldigt små, det rör sig om irritation vid injektionsstället, samtidigt som de verkar kunna ge en symptomlindrande effekt, säger Bertil Jonsson, läkare och utredare på Läkemedelsverket.

Han säger att det däremot inte finns vetenskapliga belägg för att mistelpreparaten, som består av extrakt från den europeiska misteln Viscum album, har effekt på överlevnaden hos cancersjuka eller påverkar själva cancern.
– De studier som gjorts håller inte måttet. Däremot finns det många vetenskapliga artiklar som visar på en symptomlindrande effekt.

I många av de studier som gjorts har patienter använt mistelpreparat i kombination med kemoterapi och inget tyder på att de skulle påverka behandlingen. Däremot säger Bertil Jonsson att det inte finns några interaktionsstudier med andra cancerbehandlingar.

Att personer sjuka i cancer skulle välja bort traditionell och vetenskapliga utprövade läkemedel för att istället låta sig behandlas med mistelpreparat, är ingenting som oroar Bertil Jonsson.
– Jag är en förespråkar patientens autonomitet, under förutsättningar att denne är välinformerad om alternativen och det kan finnas flera andledningar till att välja bort till exempel cellgifter. Ofta handlar det om svårt sjuka personer och att neka dem en behandling som de tror på är i mina ögon ett sämre alternativ.

Den antroposofiska Vidarkliniken i Järna är ett av de ställen där mistelpreparaten ofta används. Vid just Vidarkliniken används också homeopatiska preparat som även haft en särbehandling under många år. Senast i förra veckan beslutade regeringen att kliniken får förlängt tillfälligt tillstånd att sälja homeopatika fram till 31 december 2014. Ända sedan 1993 har regeringen utfärdat liknande tillfälliga tillstånd, men nu har Läkemedelsverket fått i uppdrag att ta fram en modell för registrering av homeopatika.   

Polisanmäls för segt agerande

Amina Manzoor
-
2

Det var på fredagen den 8 februari 2013 som Novo Nordisk fick ett så kallat Complete Response Letter från amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Det innebar att företagets nya diabetesläkemedel Tresiba och Ryzodeg inte skulle godkännas utan ytterligare säkerhetsstudier som klargjorde risken för kardiovaskulära biverkningar. Novo Nordisk meddelade FDAs beslut på söndagen den 10 februari.

Det var inte tillräckligt snabbt, menar danska Finansinspektionen, som nu polisanmäler läkemedelsföretaget för brott mot skyldigheten att offentliggöra insiderinformation snarast, skriver Novo Nordisk i ett pressmeddelande.

Novo Nordisk menar att anledningen till att offentliggörandet dröjde var att företaget gjorde en analys av beslutets betydelse och inverkan. Finansinspektionen tycker att offentliggörandet borde skett redan på fredagen. Läkemedelsföretaget meddelar att man kommer att samarbeta med berörda myndigheter.

Köpenhamnsbörsen inledde ett liknande ärende mot Novo Nordisk, men kom i maj fram till att företaget inte brutit mot reglerna.

BACE-hämmare in i fas III

Amina Manzoor
-
0

Läkemedelsföretaget Merck tar sin BACE-hämmare MK-8931 in i en fas III-studie på patienter med mild kognitiv nedsättning till följd av alzheimer. Studien kommer att omfatta 1 500 patienter som får behandlas med en eller två doser av MK-8931 per dag eller placebo. Resultaten kommer att utvärderas efter 104 veckors behandling.

Enligt Merck har en oberoende expertgrupp för en pågående klinisk studie på BACE-hämmaren för patienter med mild till måttlig alzheimer gett klartecken för rekrytering till fas III-studien, skriver First Word Pharma. Rekommendationen baseras på säkerhetsdata från 200 patienter som behandlats med läkemedelskandidaten i minst tre månader.

Enligt företaget ska det vara den första BACE-hämmaren som testas i en fas III-studie. Tidigare i år stoppade Eli Lilly en fas II-studie på sin BACE-hämmare på grund av leverpåverkan.

Merck heter MSD i Sverige.

Ok begränsa läkemedelsförsäljning

Petra Hedbom
-
0

I Italien har det tidigare varit möjligt för så kallade para-apotek att sälja receptbelagda läkemedel som inte bekostas av staten utan av individen själv. Sedan en tid har det rått ett förbud mot den försäljningen eftersom bland annat landets hälsomyndighet motsatt sig att läkemedel säljs utanför ordinarie apotek.

Tre apoteksinnehavare har vänt sig till EU-domstolen eftersom de anser att förbudet strider mot EUs etableringsfrihet. Men EU-domstolen meddelar att det är okej med ett sådant förbud, rapporterar Pharma Times. Förbudet kan, enligt domstolen, göra det svårare för farmaceuter från andra EU-länder att etablera sig i Italien och på så vis kan strida mot etableringsrätten. Men domstolen anser också att eftersom förbudet är av allmänintresse och motivet till det är att skydda folkhälsan och patienterna så är det okej.

Para-apoteken är inga regelrätta apotek utan säljer främst receptfria läkemedel och egenvårdsprodukter, men har en legitimerad farmaceut på plats. Enligt italienska myndigheter finns en risk för att en ökad försäljning av receptbelagda läkemedel på para-apoteken kan medföra en försämrad säkerhet eftersom dessa inte lyder under samma regelverk som vanliga apotek.
 

Får böta för försenad lansering

Amina Manzoor
-
0

EU-kommissionen har kommit fram till att Johnson & Johnson och Novartis brutit mot EUs konkurrensregler när företagen 2005 ingick ett avtal för att Novartis generikabolag Sandoz skulle vänta med att lansera generiskt fentanyl i Nederländerna. Enligt interna dokument gick Sandoz med på förseningen mot en del av intäkterna.

Den avtalade förseningen pågick i 17 månader och ledde till att priserna på fentanyl var onaturligt höga i Nederländerna under den tiden.
– De två företagen berövade patienter i Nederländerna, inklusive personer som lider av cancer, tillgång till en billigare version av detta läkemedel. Dagens beslut bör leda till att läkemedelsföretag tänker efter innan de ägnar sig åt sådana konkurrensbegränsande metoder, vilka skadar både patienter och skattebetalare, säger Joaquín Almunia, vice ordförande i EU-kommissionen, i ett pressmeddelande.

Johnson & Johnson döms att betala nästan 100 miljoner kronor och Novartis 50 miljoner kronor.

Tidigare i år dömde EU-kommissionen nio företag till böter för förseningar av generiskt citalopram. Danska Lundbeck har dömts att betala nästan 900 miljoner kronor i böter. Företaget har överklagat domen.

Fortsatt skilda regler för preventivmedel

Ingert Nilsson
-
0

I juni antog styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL en rekommendation om en gemensam modell för preventivmedelssubvention.

Den innebär att subventionen gäller till och med 25 års ålder, att den maximala egna kostnaden är 100 kronor om året och att enbart preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna ska vara aktuella för subvention.Ett halvår senare är det fortfarande flera landsting som valt att inte följa den gemensamt tagna rekommendationen.
– Nej vi är fortfarande inte i hamn, konstaterar Bo Claesson, handläggare i läkemedelsfrågor på SKL och låter lite uppgiven.

Diskussionen om floran av landstingssubventioner för unga kvinnors preventivmedel har diskuterats under flera år. Dels finns ett praktiskt problem då det för apoteken är hart när omöjligt att hålla koll på vilka regler som gäller för de olika landstingen. Men det tyngsta skälet är att samma regler bör gälla för hela landet. Det vill säga lika behandling.
Men trots gemensam deklaration i början av sommaren tycks motståndet relativt kompakt hos vissa landsting. När SKL i november senaste kollade läget, var det fortfarande åtta landsting som inte följde den gemensamma rekommendationen.

Den stora stötestenen är att subventionen, enligt SKL-rekommendationen, bara gäller för preventivmedel som ingår i högkostnadsskyddet, samtidigt som flera nyare medel antingen nekats förmån då TLV anser de inte vara värda det begärda priset eller så har företaget inte ansökt om att ingå i förmånen.
Sju landsting har idag beslut om att också preventivmedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna ska subventioneras av landstinget. Dalarna är ett av dem. Och där ser man inte någon anledning att ändra sitt beslut som innebär att alla preventivmedel subventioneras.
– Nej, vi tycker att SKL skulle vara lite modigare och rekommendera alla preventivmedel så som vi gör, säger Gunnar Barke, landstingsråd i Dalarna.Flera av dessa sju har dock deklarerat att man är beredd att följa rekommendationen. Men bara om alla landsting gör det.

I dagsläget är de osäkert om man kommer att få med alla på de här reglerna, medger Bo Claesson.

Att subventionen inte ska gälla för preventivmedel utanför förmånen är en viktig principiell fråga, anser han. Det är svårt att motivera varför grundläggande regler för subvention ska vara annorlunda för yngre kvinnor. Det finns många patientgrupper som kan hävda att också de vill ha tillgång till läkemedel utan hänsyn till TLVs bedömning, argumenterar SKL.
– Rent principiellt betyder det att vi framöver kanske också måste säga ja till att betala för andra läkemedelsgrupper som valt att ställa sig utanför förmånssystemet. Då har vi avskaffat TLV, om det inte har någon betydelse om man är med i förmånen eller inte, säger Bo Claesson.

Med ett enhetligt subventionssystem för alla landsting där bara de av TLV granskade och förmånsberättigade medlen ingår hoppas han att företagen skulle söka sig in i systemet igen. Det vill säga sänka priset så att TLV anser produkten värd att subventionera.
– Då skulle rännilen av de som sladdar vid sidan om hyfsa sina priser för att komma in i förmånen. Idag när subventionen gäller till och med 25 år ligger den största delen av försäljningen i det spannet. Förutsatt att alla landsting ansluter sig borde det bli mer tryck på företagen att ingå i förmånssystemet, tror han. Kraftmätningen är inte avgjord ännu.

Tryggt med tranbär för fostret

Ingert Nilsson
-
2

Tranbär är ett vanligt använt bär under graviditet, då den anses förebygga urinvägsinfektion. Att örten fungerar förebyggande eller behandlande finns det dock inte några tydliga belägg för.

Nu har norska forskare vid Institutionen för socialmedicin vid universitet i Bergen tittat på om användningen kan påverka fostret. I registerstudien ingick 68 522 kvinnor varav 919 rapporterade att de använt tranbär under graviditeten.Forskarna fann inte något samband mellan tranbärsanvändning och ökad risk för fosterskador. Användningen var inte förknippad med ökad risk för fosterdöd eller neonatal död, låg födelsevikt eller neonatala infektioner.

Forskarna såg dock ett svagt samband mellan användning av tranbär och vaginal blödning efter 17 veckors graviditet, något forskarna anser bör utredas vidare.

Bland de kvinnor som haft urinvägsinfektion hade åtta procent använt tranbär och 56 procent antibiotika. Mer än hälften av de som använt tranbär hade inte behandlat med antibiotika.Att inte behandla urinvägsinfektion med antibiotika under graviditet ökar risken för att inte bli av med infektionen, vilket ökar risken för njurinfektion och för tidig födsel, varnar forskarna bakom studien.Tranbären är inte farliga i sig, men det finns inte några data som tyder på att örten vare sig förebygger eller behandlar urinvägsinfektion påpekar forskarna.

Det svenska läkemedelsverket rekommenderar inte tranbär som förebyggande behandling, även om det finns en svag dokumentation som tyder på en viss förebyggande effekt av tranbärsjuice, enligt myndigheten. Någon sådan finns inte alls för behandling av en pågående infektion.

Nedre urinvägsinfektion ska enligt den svenska rekommendationen alltid behandlas med antibiotika. Tranbär kan också påverka behandling med warfarin, påpekar Läkemedelsverket.

Större risker för blodpropp

Ingert Nilsson
-
0

EMAs säkerhetskommitté Prac har gått igenom ny information om cancermedicinen Iclusig, ponatinib. Informationen tyder på att allvarliga blodproppar är vanligare än vad som observerades när läkemedlet godkändes i somras.

Prac rekommenderar nu att produktinformationen uppdateras med starkare varningar om den kardiovaskulära risken. Frågan om leukemiläkemedlets biverkningar ska också utredas vidare.

För billigt för patienten

Ingert Nilsson
-
0

En kund som vare sig vill ha det förskrivna läkemedlet eller periodens vara ska själv betala för förpackningen, även om läkemedlet ingår i förmånen.Så är reglerna för utbytet.

Men en granskning som TLV gjort visar att Apoteket AB låtit kunder få läkemedlen utan att betala.
– Kunden är i sin fulla rätt att välja ett annat utbytbart läkemedel, men ska då betala själv. Baserat på den uppföljning vi gjort har de här kunderna inte betalat något alls, säger Anna Montgomery, utredare på TLV.

Den felaktiga debiteringen har lett till att landstingen under september i år betalat drygt två miljoner mer än de skulle ha gjort om de här patienterna själva stått för kostnaderna, konstaterar TLV i sin tillsyn. Apoteket AB har nu till den 10 januari på sig att förklara det hela.
Om TLV under uppföljningstiden finner att Apoteket AB fortsätter med feldebiteringen överväger myndigheten att utdöma ett vite på fem miljoner kronor.

Apoteket AB riskerar också ett vite på en miljon kronor för att felaktigt sälja den förpackning som har lägst pris istället för den av TLV utsedda periodens vara med lägst pris per enhet.
När TLV utser periodens vara är det den förpackning med billigast pris per till exempel tablett som utses. Men förpackningar för tre månaders bruk som är en vanlig förpackningsstorlek kan innehålla såväl 100 som 98 eller 90 tabletter. Förpackningen med 98 tabletter blir billigare, men per enhet det vill säga per tablett är kanske 100 förpackningen billigast och därför den förpackning som TLV utsett till periodens vara.

Enligt den tillsyn som TLV gjort under ett par månader har Apoteket AB valt att sälja den vara med lägst pris per förpackning stället för den periodens vara som har lägst pris per enhet.
– Det i sin tur innebär att systemet påverkas och att de företag vars produkter var utsedda till periodens vara i de här förpackningsstorlekgrupperna fick en mindre försäljningsvolym, säger Anna Montgomery.

Hopp om ny behandling vid benmärgscancer

Ingert Nilsson
-
0

Det är utvecklingsbolaget Vivolux som tillsammans med Karolinska institutet och Uppsala universitet tagit fram den nya läkemedelskandidaten, VLX1570. Den har i studier visat sig hämma tumörtillväxt och förlängt överlevnaden i prekliniska multipla myelommodeller.

Försöksläkemedlet togs fram för några år sedan. Det har inte prövats på patienter ännu, men laboratorieförsök har varit lovande.Den senaste studien som de svenska forskarna gjort tillsammans med forskare vid Harvars Medical School har publicerats i tidskriften Blood.Den visar att kandidaten framkallar så kallad programmerad celldöd i myelomceller.

Nästa år ska de första kliniska studierna påbörjas på amerikanska myelompatienter.

1234Sida 2 av 4