Månads arkivering juni 2013

Astrazeneca och Roche delar data

0

Roche och Astrazeneca har kommit överens om att dela data från sina respektive projekt inom tidig läkemedelsutveckling. Enligt Wall Street Journal ska båda företagen leverera data till Medchemica, ett bolag specialiserat på att analysera kemiska strukturer och identifiera sådana som kan ställa till problem vid läkemedelsutveckling.

Mike Snowden, chef för discovery science på Astrazeneca säger till tidningen att målet är att tidigt kunna avbryta utvecklingen av substanser som kan ställa till problem senare i processen.

 

 

Enklare importera substanser från USA

0

Det är efter att amerikanska FDA ställde frågan till Europakommissionen i början av året som exportreglerna ändrats. I dag kräver EU att företag som exporterar aktiva substanser från USA har ett särskilt certifikat från FDA. Certifikatet ska intyga att produkten är tillverkad enligt europeisk GMP.

Från FDA har man önskat att EU ska kunna lita på att de substanser som produceras i USA håller samma höga krav som de som produceras i Europa utan ett extra intyg. EU-kommissionen har nu gått med på detta och från och med den 1 juli i år behövs alltså inte det.

FDA-chefen Margaret Hamburg säger i en kommentar att beslutet kommer att minska mängden administrativt dubbelarbete vid de amerikanska läkemedelsföretagen och underlättar handeln med läkemedel. EU har sedan tidigare liknande regler vad gäller läkemedelssubstanser som importeras från Japan, Australien och Schweiz.
 

Utvecklar teknik för små fragment

0

Tekniken som biokemisten Elinor Meiby studerat används för att mäta svaga interaktioner mellan biomolekyler. Tekniken har funnits en tid men i arbetet med sin doktorsavhandling vid Linnéuniversitetet har Elinor Meiby applicerat den på nya områden inom läkemedelsutveckling.

Ett exempel är fragmentbaserad läkemedelsutveckling där ett litet fragment av en molekyl screenas mot ett protein i kroppen, ett protein som kan vara mål för en läkemedelssubstans.
– Metoden bygger på att upptäcka svaga bindningar mellan ett fragment av en molekyl och dess target. Detta kräver mycket känsliga analysmetoder, så som svagaffinitetskromatografi. Oftast fungerar det inte med vanliga så kallade high throughput screeningmetoder som används inom läkemedelsutveckling, säger hon. Fördelar med svagaffinitetskromatografi är exempelvis att det är en förhållandevis enkel och billig metod som har visat sig tillämpbar för flera olika sorters proteiner.

Fragmentbaserad läkemedelsutveckling har visat sig vara ett bra alternativ till att screena med high throughput-metoder för utveckling av små organiska molekyler. Hittills finns ett preparat godkänt som hittats med hjälp av fragmentbaserad läkemedelsutveckling, vemurafenib som finns i läkemedlet Zelboraf mot malignt melanom.
– Det finns ett antal andra som är i klinisk prövning nu och flera av dem är just onkologiska preparat.

I sin forskning har Elinor Meiby inriktat sig på att hitta fragment men även undersökt hur metoden kan användas vid vidareutveckling av intressanta fragment som hittats till en läkemedelsmolekyl.
– Vi har bland annat visat att tekniken går att använda för att analysera en reaktionsblandning direkt på kolonnen. På så vis slipper man ett antal reningssteg som andra metoder kräver, säger hon.
 

Preventiv cancerbehandling för britter

0

Det är brittiska Nice som kommit med nya riktlinjer för kvinnor som löper ökad risk för att drabbas av bröstcancer. De anser att kvinnor över 35 som på grund av sjukdomshistoria i familjen eller med mutation i till exempel generna BRCA1 och BRCA2, bör behandlas preventivt med läkemedel, rapporterar BBC.

De bygger riktlinjerna på studier som visat att daglig behandling under fem års tid med tamoxifen eller raloxifen nästan halverar risken för kvinnorna att utveckla bröstcancer. Enligt Nice ska den eventuella behandlingen inledas i överenskommelse mellan patienten och ett vårdteam, särskilt eftersom läkemedlen kan innebära obehagliga biverkningar.

Ingen av de båda läkemedlen är idag godkända för preventiv behandling.

 

Subvention för kol-medel

0

Seebri Breezhaler är ett inhalationspulver av glykopyrronium som används som bronkvidgande behandling vid kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol.  Preparatet är långverkande och används som underhållsbehandling av kol-patienter.

TLV bedömer att Seebri Brezhaler är ett kostnadseffektivt alternativt och har beslutat att produkten ingår i förmånen från och med den 19 juni i år.

Inom förmånen finns två andra läkemedel inom samma grupp, Spiriva och Eklira Genuair. Behandling med dessa tre bedöms vara likvärdig och enligt TLV är kostnaden för Seebri Breezhaler lägre än för de två andra.
 

Delade tabletter en onödig risk

0

Omkring tio procent av alla recept på läkemedel i tablettform kräver att patienten själv delar tabletten för att få rätt dos. Att själv dela tabletten kan uppfattas som svårt och vissa läkemedel bör inte ens delas. För att undersöka hur stort problemet är har forskare vid Linnéuniversitetet genomfört en studie vid 12 apotek runt om i Sverige där apotekskunder har intervjuats.

Av de 436 tillfrågade uppgav var tredje att de hade problem med att dela sina tabletter och 58 procent att de delade tabletter utan redskap. Bland de som använde ett redskap var kniv det vanligaste.

Författaren bakom studien, Anders Ekedahl, verksam vid Linnéuniversitetet och Läkemedelsverket,, är kritisk till att inte mer görs för att undvika onödigt tablettdelande.
– Den enda lösningen som apoteken kan erbjuda idag är en tablettdelare och den är i själva verket inte till någon hjälp alls eftersom den är avsedd för de som arbetar professionellt och har vana av att dela tabletter. Den fungerar dessutom bara på helt runda tabletter, säger han.

Enligt honom är så mycket som 80 procent av de recept som kräver att patienten delar tabletter onödiga. I många fall finns dessutom läkemedlet i rätt dos.
– Det kan bero på att patienten har stått på sitt läkemedel många år och att den nya dosen har tillkommit under tiden, men det finns ingenting i förskrivarstödet som signalerar om detta idag. Samtidigt är det mycket lättare att bara förnya ett recept än att sätta ut och sätta in ett nytt för få ett mer anpassad dos.

Enligt Anders Ekedahl har många äldre med flera läkemedel minst ett som innebär att de ska dela tabletter själva. Har man nedsatt syn eller rörelseförmåga kan det innebära flera försök av krossade piller innan det lyckas. Konsekvensen kan bli att patienten hoppar över sin medicin alternativt får i sig en felaktig mängd. Vissa tabletter, som depåberedningar bör dessutom inte delas alls.

Anders Ekedahl menar att det finns några enkla åtgärder som skulle kunna minska problemen.
– En åtgärd är ett förskrivarstöd som signalerar att läkemedlet faktiskt finns i rätt dos och som varnar om läkemedlet inte bör delas alls. Sen borde det bli möjligt att på apoteken kunna byta till en anpassad dos om det finns tillgängligt.

Resultaten av studien har publicerats i Clinical Medicine Research.
 

Medivir säljer Cross Pharma

0

Cross Pharma är ett helägt dotterbolag till Biophausia, som är en del av Medivir-koncernen. Företaget importerar originalläkemedel från länder inom EU och säljer på svenska apoteksmarknaden. Att man nu beslutat att avyttra parallellimportören ger ett tillskott i kassan på 125 miljoner kronor.

Enligt Maris Hartmanis, vd på Medivir, innebär försäljningen också att Medivir renodlar verksamheten och blir ett läkemedelsföretag inriktat på forskning och utveckling av egna produkter på den nordiska marknaden.

Köparen Unimedic är  ett dotterbolag till svenska investmentbolaget Med Cap AB.
 

Upphandlingar, öppenhet och sammanslagningar

0

Upphandlingar, rabatter och hemliga avtal
Landstingen har försökt pressa priserna på läkemedel under våren, bland annat genom rabattavtal och upphandlingar. Region Skåne blev först i Sverige som efter upphandling bytte dosleverantör när Apoteket ABs monopol gick ut. Billigare blev det men inte problemfritt. Övertagandet som gjordes av nykomlingen Svensk Dos, blev turbulent med både sena leveranser och utlämningsställen som saknade kontrakt. 

Region Skåne var också föremål för uppmärksamhet för sitt rabattavtal om TNF-hämmare med företaget UCB Pharma. TLV anser att avtalet strider mot lagen om offentlig upphandling och frågan väntar i slutet av juni på att avgöras i domstol. Stockholms läns landsting, som också haft ett avtal om rabatter på TNF-hämmare, fick rätt i Kammarrätten i Stockholm strax innan sommaren. Apoteken är däremot inte helt nöjda, eftersom avtalen kan innebära att de förlorar pengar.

När TLV har sagt nej till subvention för vissa nya dyra cancerläkemedel har landstingen i flera fall försökt få ner priserna genom att sluta egna avtal med läkemedelsföretagen. Men vad priset är vet vi inte eftersom avtalen är sekretessbelagda. Trots att de är omdiskuterade lär vi se fler hemliga avtal under hösten. Landstingen jobbar också inom ramen för Elisprojektet med att hitta en gemensam strategi för liknande avtal.

Apotekssverige fortsatte att gunga
Det finns fortfarande en del att reda ut efter omregleringen av apoteksmarknaden. En viktig fråga är glesbygdsstödet. Den sista mars gick apoteksaktörernas åtaganden att driva apotek i glesbygd ut och redan den 1 april stängdes det första glesbygdsapoteket. Kronans Droghandel sade sig inte kunna driva vidare apoteket i Lima ens med extra stöd. När det gäller övriga glesbygdsapotek har kedjorna avvaktat hur stödet ska utformas. I mitten av juni kom så TLV med beräkningar om att 57 apotek kan få dela på totalt 20 miljoner kronor i stöd. Om det räcker kvarstår att se. 

Apoteken fortsätter kämpa för bättre vinstmarginaler och trenden går mot att större är bättre. I början av april blev det offentligt att Oriola-KD köper Medstops apotek och Apotek hjärtat köper Vårdapoteket. I och med uppköpen kommer Kronans Droghandel att ha 287 apotek och Apotek hjärtat 303, jämfört med Apoteket ABs omkring 370. Dessutom passade Docmorris på att byta namn på sina 77 apotek till Lloyds precis innan sommaren.

En rapport från Statskontoret visar att regeringen har en bit kvar innan målen med omregleringen har uppfyllts. Tillgängligheten har ökat skriver man, men servicen har blivit sämre och bristen på kompetensutveckling för personalen riskerar att leda till sämre patientsäkerhet. Dessutom konstateras i rapporten att målet om mångfald på apoteksmarknaden ligger i farozonen då marknaden är väldigt tuff för mindre aktörer.

Utredning pågår
Strax efter påsk kom det andra delbetänkandet i Läkemedels- och apoteksutredningen. Den innehöll förslag om att patienter ska kunna neka byte till läkemedel som har sämre ersättningsskydd och att Apoteket Farmaci ska bli kvar inom Apoteket AB. Det tredje och sista delbetänkandet väntas till hösten men utredaren Sofia Wallström har då lämnat uppdraget för att bli generaldirektör på TLV.

Influensasäsongen 
Det var en långdragen influensasäsong där bland annat svininfluensan, H1N1, kom tillbaka. Men många svenskar hade fortfarande ett gott skydd tack vare tidigare vaccination med Pandemrix, Men som vi fått erfara finns det risker förknippade med Pandemrix. Läkemedelsverket presenterade i slutet av mars en rapport där man kunde konstatera att vaccineringen inte bara ökar risken för narkolepsi hos barn och ungdomar, utan det finns även en ökad risk för personer upp till 30 års ålder. Vaccinet ökade däremot inte risken för några andra neurologiska och immunrelaterade sjukdomar. Exakt vad som orsakar sjukdomen utreds fortfarande.

Men det finns andra orosmoln på influensahorisonten. En ny influensa, H7N9, dök upp i Kina och från Saudiarabien rapporteras allt fler fall och dödsfall av det nya coronaviruset MERS. 

Bakslag och framgång för hivpatienter
Efter år av misslyckanden i kampen mot hiv rapporterade en amerikansk läkare att hon lyckats bota ett litet barn från sin hivinfektion med mycket tidig och kraftig medicinering. En liten grupp franska patienter har också kunnat vara utan medicinering utan att viruset återvänt, även detta på grund av mycket tidig behandling. Men tveksamhet råder i forskarvärlden som menar att det är allt för tidigt att förklara patienterna botade.

En dålig nyhet för hivforskning var att ännu ett försök med ett hivvaccin misslyckades och projektet skrotades. Men däremot har förebyggande behandling visat sig kunna minska risken för hiv hos sprutnarkomaner, som är en högriskgrupp för hiv.

Myndigheten och pressmeddelandet
Mer än ett och ett halvt år efter att Läkemedelsverket förbjöd Boehringer Ingelheims pressmeddelande om Pradaxa kom Förvaltningsrätten fram till att det beslutet var korrekt. Pressmeddelandet var att betrakta som marknadsföring och journalister ska enligt domen anses tillhöra allmänheten. Läkemedelsföretaget har överklagat och både läkemedelsföretag och journalister väntar på vad nästa instans säger.

På läkemedelsfronten
Det har godkänts en hel del nya läkemedel i EU under det första halvåret. Några av dem är Perjeta mot HER2-positiv bröstcancer, Selincro mot alkoholberoende och Zaltrap mot metastaserad kolorektal cancer. Några bakslag har däremot drabbat bland annat Alzheimerområdet. Baxters Gammagard höll inte måttet i en fas II-studie och Eli Lilly har stoppat utvecklingen av sin BACE-hämmare på grund av leverpåverkan. 

Fortsatt omstrukturering
Astrazeneca har fortsatt att skära ner och stuva om. I mars kom beskedet att anläggningen i Mölndal blir center för forskning och utveckling av små molekyler och en av tre som företaget satsar på. De andra är Gaithersburg i USA och Cambridge i Storbritannien. Däremot försvinner totalt 1 600 tjänster under året från företaget, främst i USA och Storbritannien.

Att Abbott delades upp i två varav Abbvie är nytt och forskningsbolaget Medivir sålt dotterbolaget Cross Pharma till kontraktstillverkaren Unimedic är andra inslag från halvåret.

Vi börjar sommaren med en hel del frågetecken, men förhoppningsvis kommer ett domslut om Region Skånes rabattavtal ge landstingen klarhet i vilken möjlighet de har till egna avtal. Det sista delbetänkandet i apoteksutredningen är också viktigt för att komma vidare med utvecklingen av apoteks- och läkemedelsmarknaden. Och vem vet, kanske ser vi ytterligare stora affärer mellan apoteksbolagen innan året är slut.

Trevlig sommar!  

Nytt samarbete mellan akademi och industri

0

Astrazeneca och KI har tecknat ett avtal om att etablera det gemensamma ”Karolinska Institutet/Astrazeneca Integrated Cardio Metabolic Centre” på KIs campusområde. Vid centret ska forskare från båda håll arbeta med att identifiera och validera nya målmolekyler inom kardiovaskulära och metabola sjukdomar. De kommer särskilt att fokusera på Astrazenecas strategiska forskningsområden Cardiac Regeneration, Islet Health (Diabetes) och Diabetic Nephropathy.

Astrazeneca kommer att bidra med totalt upp till 100 miljoner dollar (cirka 650 miljoner kronor) under en femårsperiod. Avtalet är företagets största med en akademisk institution i Sverige. 

– Vi har arbetat sida vid sida med akademin tidigare, men det här är första gången Astrazeneca helt integrerar sina forskningsteam med team från en akademisk institution. Vi känner oss säkra på att det kommer att påskynda processen från banbrytande grundforskning till färdiga läkemedel, säger Marcus Schindler, vice president och head of CVMD iMed på Astrazeneca, i ett pressmeddelande.

Astrazeneca och KI har flera tidigare samarbeten, bland annat ett centrum för biomedicinsk och translationell forskning.

Goda nyheter på diabeteskongress

0

Vid American Diabetes Associations konferens i Chicago presenterades flera positiva nyheter för diabetespatienter.

Sanofi har utvecklat en förbättrad version av Lantus, företagets storsäljande insulinläkemedel mot diabetes typ II. U300, som kandidaten heter, är liksom Lantus, ett syntetiskt insulin som ges via injektion. 

I en fas III-studie visade sig U300 kontrollera och sänka blodsockernivåerna på samma sätt som Lantus, men minskade risken för nattligt lågt blodsocker med 21 procent. Biverkningarna var samma som rapporterats för Lantus.

Lilly presenterade också positiva fas III-data för diabeteskandidaten dulaglutid. Studierna visade att injektionen, som tas en gång i veckan vid diabetes typ II, var bättre på att kontrollera blodsockernivåerna än tre andra vanliga diabetesläkemedel, Byetta, Januvia och metformin. Patienterna som behandlades med dulaglutid gick även ned dubbelt så mycket i vikt som de patienter som behandlades med Januvia. 

Baserat på studieresultaten planerar Lilly att ansöka om godkännande för dulaglutid i USA senare i år.

Även GSK presenterade positiva data och visade att albiglutid nådde sitt primära mål i alla fem fas III-studier. Däremot visade en studie att läkemedelskandidaten inte var mer effektiv än pioglitazon. Företaget har redan ansökt om godkännande för albiglutid i USA och EU. 

Diabetesläkemedel blir subventionerade

0

I slutet av förra året godkändes Astrazenecas och Bristol-Myers Squibbs diabetesläkemedel Forxiga (dapagliflozin) av EU-kommissionen. 

Nu har Tandvårds– och läkemedelsförmånsverket beslutat att Forxiga ska in i läkemedelsförmånen. Men subventionen gäller bara vid tilläggsbehandling med metformin och inte som monoterapi. Forxiga är det första läkemedlet i en ny läkemedelsklass som kallas SGLT2-hämmare. Det sänker blodsockret genom att underlätta utsöndringen av glukos och kalorier till urinen. 

TLV har även beslutat att subventionera Tresiba (insulin degludek) vid behandling av typ I och typ II diabetes. Det är en långverkande insulinanalog i likhet med Lantus och Levemir, som redan ingår i förmånerna. Priset för Tresiba är högre, men enligt beslutet har företaget visat att det är ett kostnadseffektivt behandlingsalternativ för patienter med typ I diabetes och för patienter med typ II diabetes som har upprepade hypoglykemier. 

Därför ingår Tresiba i förmånerna med en begränsning. För behandling av typ II diabetes gäller subventionen endast där annan insulinbehandling inte räcker för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier.

Ska sänka priset på läkemedel

0

Det brittiska hälsodepartementet tänker införa värdebaserad prissättning av läkemedel från januari 2014. Syftet är att sänka priserna på originalläkemedel med så mycket som 20 procent. Anledningen är att Storbritannien ska spara 11,5 miljarder pund över de kommande åren och mycket av besparingen ska göras inom hälso- och sjukvårdssektorn, skriver Fierce Pharma.

Nu pågår förhandlingar med läkemedelsföretag om att sänka priserna på de originalläkemedel som inte redan omfattas av det statliga prissättningssystemet. Hur de priserna sätts håller redan på att ses över.

Representanter för läkemedelsindustrin menar däremot att de brittiska läkemedelspriserna redan är bland de lägsta i Europa. 

Vaccinering minskade HPV-infektioner hos unga

0

I en studie publicerad i The Journal of Infectious Diseases har forskarna genom data från en nationell hälsoundersökning jämfört förekomsten av olika HPV-stammar hos flickor mellan 14 och 19 år. Forskarna jämförde förekomsten mellan 2003 till 2006, innan det första vaccinet mot HPV, Gardasil, introducerades i USA, med åren 2007-2010, då vaccinet godkänts. Gardasil godkändes på den amerikanska marknaden 2006. Vaccinet skyddar mot HPV 16 och 18, som kan orsaka livmoderhalscancer, och 6 och 11, som kan orsaka kondylom.

Enligt studien minskade förekomsten av HPV-infektioner med 56 procent mellan 2007-2010. Förekomsten av de HPV-stammar som vaccinet förebygger minskade till 5,1 procent mellan 2007-2010, jämfört med 11,5 procent mellan 2003-2006. Studien visade även att flickor som fått åtminstone en dos av vaccinet hade en 82 procent lägre risk för HPV-infektioner. Forskarna var själva förvånade över resultatet och menade att det kan bero på flockimmunitet eller vaccinet är mycket mer effektivt än man tidigare trott.

Den amerikanska smittskyddsmyndighetens chef Tom Frieden menar att resultaten är betryggande och att det borde vara en påminnelse om att det är viktigt att vaccinera unga flickor, då bara en tredjedel av amerikanska flickor mellan 13-17 är vaccinerade med tre doser. 
– Våra låga vaccinationsnivåer representerar 50 000 tragedier som kan förebyggas. 50 000 flickor kommer under sin livstid att utveckla livmoderhalscancer som kan förhindras om vi når en vaccinationstäckning på 80 procent. För varje år som går utan att vi når den nivån kommer 4 400 flickor att få livmoderhalscancer, säger Tom Frieden i ett pressmeddelande.

I USA är motståndet mot HPV-vaccinerna fortfarande stort. En studie visade att nästan hälften av de tillfrågade inte tänkte vaccinera sina döttrar.

Östrogen minskar UVI-risk

0

Kvinnor i klimakteriet löper ökad risk för återkommande urinvägsinfektioner, vilket satts i samband med kvinnornas låga östrogennivåer. De låga nivåerna leder till sköra slemhinnor där cellerna inte riktigt fäster till varandra vilket ökar risken för bakterieinfektion. I dag kan dessa få lokal östrogenbehandling med kräm eller vagitorier i förebyggande syfte.

Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt mekanismerna för hur östrogen verkar när det förebygger infektion i urinvägarna. I liten en studie, som publicerats i Science Translational Medicine har 16 kvinnor som passerat klimakteriet fått lokal behandling med östrogen under två veckor.

När forskarna analyserade celler som utsöndrades i urinen såg de att mängden antimikrobiella peptider hade ökat jämfört med före östrogenbehandlingen. Dessa peptider utgör en del av kroppens eget bakterieförsvar.

Forskarna såg också att cellernas förmåga att läka skadad slemhinna och förbättra barriären mot den underliggande känsliga vävnaden ökade med östrogenbehandling. I den publicerade studien finns också resultat där de i möss sett att cellernas förmåga att fästa vid varandra förbättrades vid östrogenbehandling.

Ny lista på miljöfarliga läkemedel

0

I Stockholms läns landsting mäter man sedan många år kontinuerligt förekomsten av läkemedelssubstanser i ytvattnet, dricksvattnet och i fisk.

De långa serierna med mätningar är unikt för Stockholm, liksom listan över miljöfarliga eller miljöbelastande läkemedel som landstingets miljöavdelning upprättar.
– Listan ska inte ligga till grund för några medicinska rekommendationer och den har inte någon nationell bäring. Vi har den för att i våra mätningar följa medlen på listan specifikt, säger Johanna Borgendahl, projektledare på Stockholms läns landstings miljöavdelning.

I bedömningen av substanserna har ett drygt tio-tal parametrar ingått, miljöegenskaper som persistens, bioackumulerbarhet, kunskaper som genererats inom det stora forskningsprogrammet Mistra Pharma har vägts in liksom fynden i landstingets och naturvårdsverkets mätningar.
Vi har också tittat på målen för antibiotikaförskrivningen och läkemedelskommitténs rekommendationer. Men även om läkemedel som till exempel hormoner finns med på Kloka Listan så finns de förstås också med på vår lista eftersom vi vet att de är miljöbelastande, säger Johanna Borgendahl.

För att hamna på listan ska minst två av parametrarna gälla för substansen. När det gäller till exempel hormonläkemedel finns det andra sätt än minskad förskrivning för att få ned halterna i miljön, menar Johanna Borgendahl.
Vi kan arbeta mycket mer med att sprida information om korrekt kassation av till exempel hormonplåster och – ringar.

På årets lista med 34 olika substanser är ungefär hälften nya jämfört med listan som gällde mellan 2005 och 2010.
– Det beror bland annat på att vi vet mycket mer idag jämfört med när den förra upprättades. Nu har vi till exempel långa serier med mätningar, säger Johanna Borgendahl.

Bland de nya substanserna på listan finns till exempel en del antibiotika som amoxicillin, cefuroxim och ciprofloxacin. Andra substanser är smärtläkemedel som diklofenak, fenatyl och kodein där kodeinet är nytt, däremot har ibuprofen försvunnit från den nya listan.
 

Lundbeck får miljonböter

0

Det handlar om otillåtna överenskommelser som danska företaget Lundbeck ska ha gjort med andra läkemedelsföretag. Syftet ska ha varit att försena inträdet av generiska varianter av det antidepressiva medlet citalopram som Lundbeck har patent på.

Enligt EU-kommissionen har Lundbeck och ett flertal andra företag överträtt konkurrenslagstiftningen genom överenskommelserna. Lundbeck ska ha betalat berörda företag för att de inte ska börja sälja generiska varianter av citalopram. I dokument från EU-kommissionen står att överenskommelserna träffades 2002 och att man från Lundbeck dessutom köpte lager av generiska produkter med enda syfte att förstöra det.

Anklagelserna kommer efter att EU-kommissionen granskat läkemedelsindustrin och gjort genomgångar av ett antal patentrelaterade överenskommelser och avtal. De generikaföretag som nu anklagas för att ha gjort otillåtna samarbeten med Lundbeck är Alpharma (nu en del av Zoetis), Merck KGaA/Generics UK, Arrow (nu en del av Actavis) och Ranbaxy.

Lundbeck meddelar i ett pressmeddelande att man kommer att överklaga domen och böterna på 93,8 miljoner euro.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng