Annons

Månads arkivering juni 2013

Läkemedel minskade risken för hiv

Amina Manzoor
-
0

Intravenösa missbrukare är högriskpersoner när det gäller att drabbas av hiv-infektion.  En studie som publicerats i tidskriften Lancet har jämfört om förebyggande behandling med Viread (tenofovirdisoproxil) kan ha någon effekt.

2413 hiv-negativa patienter vid 17 drogavvänjningskliniker i Thailand randomiserades till att antingen få Viread eller placebo dagligen. Viread är ett antiviralt läkemedel som används vid behandling av hiv. Patienterna var mellan 20 och 60 år, hiv-negativa och hade använt droger under det senaste året. De erbjöds även metadonbehandling och kondomer.

Studien pågick mellan juni 2005 och juli 2010. 1204 patienter behandlades med Viread och 1209 med placebo. Efter att studien avslutats hade 50 patienter blivit smittade av hiv, 17 i gruppen som behandlades med det aktiva läkemedlet och 33 i placebogruppen. Enligt studien pekar resultaten på att förebyggande behandling kan minska risken med 49 procent.

Biverkningarna var desamma i de båda grupperna, men patienterna som fick Viread upplevde mer illamående.

Enligt forskarna är detta den första studien som visar en positiv effekt av förebyggande behandling med tenofovirdisoproxil hos patienter som även är intravenösa missbrukare. De anser att myndigheterna bör överväga att införa profylaktisk behandling för att förebygga hiv-infektion hos missbrukare som injicerar narkotika.

Förebyggande behandling av högriskgrupper är godkänt i USA men inte i Europa.

Klart för sammangående

Petra Hedbom
-
0

I maj röstade Farmaciförbundet för att gå ihop med fackförbundet Unionen. Nu har Unionen också röstat  klart och de två fackförbundet blir ett från och med årsskiftet.

Farmaciförbundet har omkring 7 500 medelmmar och det betydligt större Unionen har drygt 540 000 medlemmar.

Återlämnade läkemedel ger poäng

Petra Hedbom
-
0

Enligt Fredrik Ljungström, kommersiell chef på Llodys, är detta ett sätt att öka miljömedvenetheten hos kunderna.
– Vi vill tänka nytt och det här är ett sätt. Samtidigt som vi får in miljöaspekten blir det en uppmaning till kunderna att gå igenom sina läkemedel man har stående hemma.

Kundklubben hos Lloyds är kortlös och kopplad till personnummer. Efter att kunden samlat på sig ett antal bonuspoäng skickas en värdecheck hem som det går att handla egenvårdsprodukter för.

Fredrik Ljungström säger att han tycker apotekesbranschen skulle kunna göra mer vad gäller miljöarbete.
– Det stämmer att det inte är lätt för de kunder som vill göra medvetna val. Vi som bransch måste utveckla oss och hitta sätt att hjälpa konsumenten att veta vilka produkter som är bättre ut miljösynpunkt.

Bytet av namn från Docmorris till Lloyds är en följd av att apotekskedjans ägare Celesio i höstas sålde varumärket Doc Morris till företaget Zur Rose.

 

Region Skåne i samarbete med Lif om antikoagulantia

Petra Hedbom
-
0

I Region Skåne har närsjukvårdsberedningen fattat beslut om ett pilotprojekt med syfte att öka behandlingen av patienter med förmaksflimmer och på sikt förhindra stroke. Pilotprojektet är ett samarbete mellan regionen och Läkemedelsindustriföreningen, Lif.

Tanken är att personer som har konstaterat förmaksflimmer men som antingen inte har någon läkemedelsbehandling eller behandlas med acetylsalicylsyra, ska sättas in på antikoagluantia. Det handlar både om warfarin och om de nyare preparaten. Projektet beräknas kosta 2,5 miljoner kronor finansieras till hälften av Lif och till hälften av Region Skåne.

Maria Landgren, läkemedelschef i regionen har tidigare berättat att en förutsättning för samarbetet är att det sker tillsammans med Lif och inte med ett enskilt företag. Att öka antalet patienter med förmaksflimmer som behandlas enligt riktlinjerna är inte kontroversiellt och därför lämpar sig ett samarbete bra menar hon.

Region Skåne uppger att läkemedelskostnaderna beräknas bli 80 miljoner kronor vilket motsvarar 8 000 kronor per patient. Detta ska jämföras med kostnaden att behandla en strokepatient som ligger på omkring 741 000 kronor.
 

Landstingen samordnar

Ingert Nilsson
-
0
Landstingen samordnar

Att man skulle hamna i förhandlingar med läkemedelsföretag om priset på öppenvårdsläkemedel, alltså läkemedel som expedieras på apotek, var landstingen inte förberedda på.

Men när TLV sa nej till Janssens och Roches begärda pris för cancerläkemedlen Zytiga och Zelboraf hamnade frågan i knät på NLT-gruppen, en expertgrupp vars uppgift främst är att värdera nya avancerade läkemedelsterapier. Gruppen har inte befogenhet att sluta några avtal men navigerade sig fram efter bästa förmåga. Nu börjar landstingen, efter många och långa diskussioner, ett efter ett skriva på de sekretessbelagda avtal expertgruppen lotsat fram.

Troligen kommer vi få se mer av sådana här avtal för läkemedel som av något skäl inte passerar subventionsmyndigheten och då måste landstingen klura ut ett annat mer effektivt sätt att förhandla med företagen. Hur det ska gå till funderar en arbetsgrupp inom SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, på för tillfället.
– Vi har ju ingen ordning eller organisation för det här idag, utan NLT fick kämpa på utan vare sig ett uppdrag eller egentliga resurser, konstaterar Mikael Svensson projektledare för arbetet att hitta en strategi och förslag på hur sådana här situationer ska lösas framöver.

I det projekt han leder ingår, förutom en framtida strategi för läkemedel som inte fått något pris och saknar konkurrens, också en plan för vilka möjligheter landstingen har att påverka priset på förmånsläkemedel inom vissa definierade grupper. Här är typexemplet TNF-hämmarna där Skånes och Stockholms försök att ordna rabatter hamnat i förvaltningsdomstolarna.
– När det handlar om till exempel TNF-hämmarna, en grupp likvärdiga subventionerade läkemedel med samma pris, är landstingen pådrivande för att få en bättre konkurrens. Medan den andra situationen, där det saknas konkurrens, mer drivs av företagen, beskriver Mikael Svensson.

Arbetet drivs inom ramen för Elis-projektet, Effektivare läkemedelsupphandling i samverkan, som pågått under några år. Två andra delprojekt gäller upphandlingar och att upprätta en för alla landsting gemensam prisdatabas.
Från att varje landsting upphandlat sjukvårdens läkemedel separat går landstingen idag ofta samman i kluster. Än effektivare och billigare kan det bli med nationella upphandlingar.

Men när Hpv-vaccinet skulle upphandlas fick Stockholms läns landsting uppdraget, en erfarenhet som eventuellt kan förskräcka. Distributionen av vaccin försenades åtskilligt på grund av en mängd överklaganden. Det är också ett otympligt förfarande eftersom alla 21 landsting formellt måste skriva på avtalet som förhandlats fram av ett landsting.

En annan möjlighet är att låta SKLs inköpscentral Kommentus sköta nationella upphandlingar. Ett sådant har slutits för läkemedel som behandlar Gauchers sjukdom. Resultatet blev en 15 procentig prissänkning jämfört med det pris som fanns i förmånen innan TLV plockade bort läkemedlet på grund av att priset inte ansågs kostnadseffektivt.

Vilka upphandlingar som inköpscentralen ska göra bestäms av de 21 landstingen. Näst på tur står barnvacciner, en upphandling som ska vara klar under hösten. Redan i sommar ska Kommentus också påbörja en upphandling med krav på förpackningar som inte är förväxlingsbara. Det standardiserade utseendet gäller ett antal cefalosporiner och elektrolyter.
– Just nu prövas lite olika sätt att sköta upphandlingarna, man kan till exempel, som när det gällde Hpv, låta ett landsting ta hand om det. Men genom att använda inköpscentralen som gör upphandlingen i eget namn gäller ramavtalet för alla landsting, säger Johan Assarsson, samordnare för Elis-projekten.

Den gemensamma prisdatabasen behövs som en grund för upphandlingar vare sig de sker nationellt, i kluster eller om ett landsting gör en egen, beskriver Johan Assarsson syftet.

Främst ska databasen sammanställa pristrender utifrån de upphandlingar som landstingen gör inom slutenvården. Den är i princip färdig ska enligt Johan Assarsson finnas i slutet av året 2013.

När det gäller prisdatabasen och erfarenheter av nationella upphandlingar beskriver Johan Assarsson det som att man bygger en kunskap om vad som fungerar och att det blir ett arbetssätt inom landstingen. Nästa år, 2014, tror han att projektfasen är över.

Hur landstingen ska förhålla sig till nya avancerade läkemedel utan pris ska Mikael Svenssons grupp ha en idé om i slutet av juni.

Dagen efter-piller utan åldersgräns

Ingert Nilsson
-
0

Dagen efter-piller godkändes i USA 1999, men först 2009 blev de tillgängliga som receptfria läkemedel, dock med restriktioner. Den som skulle köpa pillret måste visa legitimation och rådfråga en apotekare.

FDA har velat slopa åldersgränsen på 18 år och placera pillren på apotekshyllan. USA:s hälsominister har gått emot förslaget, ärendet blev då föremål för en domstol. Nu har en appellationsdomstol sagt ja till att pillret säljs utan åldersgräns. Amerikanska justitiedepartementet har sagt att man ska följa domstolens utslag.

Flera problem för Svensk Dos

Petra Hedbom
-
0

Svensk Dos är den privata aktör som precis tagit över leveransen av dosläkemedel i Region Skåne. Men företaget har haft flera problem både med produktion och utlämningsställen som saknat avtal.

I förra veckan fick man problem med en produktionsapparat som inte höll takten. I och med att det var långhelg halkade man efter i schemat.
– Vi har haft problem men alla patienter ska få sina leveranser av läkemedel innan de gamla tar slut. I nästa vecka räknar vi med att vara i kapp igen, säger Per Manell, styrelseordförande i Svensk Dos.

Ett annat problem handlar om utlämningsställen. Svensk Dos har inga apotek som utlämningsställen för dosleveranser utan har avtal med Ica, Pressbyrån och 7 Eleven. När vissa patienter har kommit för att hämta sina dospåsar har de fått veta att läkemedelen inte finns.

Enligt Per Manell beror det på att det uppstått missförstånd om avtalen.
– Detta har skötts av ett logistikföretag och vi har trott att avtalen varit klara när de har saknats. Men självklart är det vårt ansvar och i dessa fall byter vi utlämningsställe och i väntan på det kör vi hem läkemedlen till patienterna, säger han.

Flera skånska tidningar rapporterar om patienter som inte fått kunnat hämta sina läkemedel som de väntat sig. Till tidningen Landskronaposten säger medicinskt ansvarig sjuksköterska i Landskrona kommun, Stefan Segerman, att patientsäkerheten har äventyrats i allra högsta grad i och med leverantörsbytet. Han anser att Svensk Dos måste göra en Lex maria anmälan.

Per Manell säger att Svensk Dos satt in extra resurser för att lösa problemen.
– Men självklart är det mycket allvarigt det som hänt, patienterna ska inte behöva drabbas.

Totalt finns omkring 18 500 patienter som har dosläkemedel i Region Skåne, varav cirka sju procent får de dosförpackade till ett utlämningsställe.
 

Dags att byta namn för Docmorris

Läkemedelsvärlden
-
1

Lloyds blir det nya namnet på apoteken i Sverige och övriga Europa. Namnbytet är påtvingat sedan ägaren Celesio i början av förra året sålde Docmorris nätapotek och varumärket Docmorris till ett schweiziskt bolag för 25 miljoner euro.
– Under den här veckan kommer i princip alla våra 77 apotek samt det nya vi öppnar i Malmö att få nya skyltar, säger Fredrik Ljungström, kommersiell chef på Docmorris.

I samband med namnbytet ska kedjan också lansera nya apotekskoncept.
– Vi ska lyfta vårt fokus på till exempel hud ytterligare ett steg och bland annat införa avancerade hudanalyser. På värksidan, vi vet ju att många har problem med värk, ska vi införa något vi kallar för personlig värkutvärdering, säger Fredrik Ljungström.

Danska Novo Nordisk anklagas för fusk

Ingert Nilsson
-
0

Den danska skattemyndigheten menar att läkemedelsföretaget Novo Nordisk aggressiva skatteplanering och användning av skatteparadiset Schweiz förklarar företagets succé de senaste åren. 

Tv-kanalen DR har kommit över dokument från skattemyndigheten som visar att myndigheten planerar att slå till mot läkemedelsföretagets skattetransaktioner för att undkomma skatt i Danmark. Skattemyndigheten anser att Novo Nordisk genom att ha flyttat över patent och andra produkträttigheter på till exempel Novo Seven, för behandling av bland annat hemofili, undandragit Danmark 5,5 miljarder danska skattekronor.

På Novo Nordisk replikerar man att företaget opererar globalt och att man diskuterar skattefrågor i såväl Danmark som andra länder. Men företaget försöker inte smita undan skatt, säger företagets finansdirektör Jesper Brandgaard till Politiken.

Effekt på kort sikt med adhd-medel

Ingert Nilsson
-
0

Det finns ingen forskning som visar att läkemedelsbehandling av funktionsnedsättningen adhd har effekt på lite längre sikt.Det konstaterar SBU i sin senaste systemöversikt i ämnet.

Rapporten har gjorts på beställning av regeringen som även gett Läkemedelsverket och Socialstyrelsen i uppdrag att utifrån sina ansvarsområden titta på adhd-behandlingen.Men till skillnad mot andra behandlingsmetoder som används för att mildra funktionsnedsättningen finns det i alla fall studier som visar på effekt med de två läkemedlen atomoxetin och metylfenidat under sex månaders behandling.

När det gäller andra insatser och behandlingar som till exempel kognitiv beteendeterapi, datorbaserade metoder, specialkost med mer har inte någon av de trettio behandlingsmetoder SBU tittat på haft ett vetenskapligt underlag för att bedöma effekterna.

Enklare vid akut situation

Ingert Nilsson
-
0

Om situationen är akut ska ett apotek kunna skicka ett läkemedel till ett annat som inte har varan på lager. Detta enligt ett förslag från läkemedelsverket som nu är ute på remiss.
Det blir det apotek som har läkemedlet inne som blir det expedierande apoteket och som ansvarar för säkerheten. 

Läkemedelsverkets förslag är ett resultat av de problem som ibland uppstått när ett apotek inte har ett viktigt läkemedel på lager. Läkemedelsverket tror inte att den här förenklade hanteringen kommer att användas speciellt ofta, men den kommer att träda i kraft 1 september i år.

Astrazeneca köper amerikanskt

Petra Hedbom
-
2

Pearl Therapeutics är ett privatägt bolag med säte i Kalifornien med inriktning på att utveckla läkemedel från små molekyler för inhalation vid behandling av sjukdomar i andningsvägarna.

Genom förvärvet får Astrazeneca tillgång till produkten PT003 som företaget hoppas kan bli en ny behandling mot KOL. PT003 är en fast kombination av en långtidsverkande beta 2-agonist, LABA, och glykopyrolat, som är långtidsverkande muskarinantagonist, LAMA.

Enligt avtalet ska Astrazeneca köpa 100 procent av aktierna I Pearls mot ett första belopp på 560 miljoner amerikanska dollar.  Dessutom ska en ytterligare betalning göras på upp till 450 miljoner dollar efter att vissa fastställda delar av utvecklingsarbete och godkännanden uppnås, meddelar Astrazeneca i ett pressmeddelande.
 

Bromsmedicin gav färre hjärtinfarkter

Petra Hedbom
-
1

Det är en studie som gjorts av bland andra forskare från Umeå universitet och Karolinska institutet som pekar på kopplingen. Forskarna har gått igenom data från cirka 7000 patienter med Alzheimers sjukdom från det svenska demensregistret SveDem. Patienterna följdes upp till fem år efter att de fått sin diagnos.

Resultaten visar att risken att dö under tidsperioden var 36 procent lägre för de som behandlades med kolinesterashämmare jämfört med de som inte behandlades. Sannolikheten att drabbas av hjärtinfarkt visade sig minska med 38 procent. Resultaten visade också att risken att drabbas av hjärtinfarkt och för tidig död dessutom var dosberoende, de med högst dos av kolinesterashämmare hade lägst risk.

Kolinesterashämmare är en så kallad bromsmedicin som används för att behandla minnesproblemen vid Alzheimers sjukdom

Studien är publicerad i European Heart Journal har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Swedish Brain Power och Svenska Läkaresällskapet.

USA håller ett öga på diagnostiken

Petra Hedbom
-
0

Flera nya läkemedel mot bland annat cancer, marknadsförs och godkänns tillsammans med tester för att diagnostisera  sjukdommen de är avsedda att behandla.  I USA har nyligen melanomläkemedlen Tafinlar (dabrafenib) och Mekinist (tranetinib), båda från Gsk, godkänts tillsammans med ett genetiskt test från franska Bio Merieux.

Testen ska avgöra om patienten har en viss mutation i BRAF-genen som läkemedlen är riktade emot. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDAs chef, Margeret Hamburg sade nyligen under ett möte vid American Society of Clinical Oncolgy, att cancer som sjukdom håller på att omdefinieras ju mer vi lär oss om de molekylära processer som ingår. Diagnostiken blir också ett allt viktigare verktyg för att hitta rätt patienter till en behandling.

Men enligt Pharma Times säger Margeret Hamburg också att de diagnostiska testerna historiskt  inte granskats så hårt eftersom det till en början handlade om relativt enkla tester förknippade med låg risk. I och med att detta har ändrats och testerna utvecklats till att bli mer avancerade arbetar FDA nu på att utveckla ett riskbaserat ramverk för nya så kallade companion diagnostics.
 

Användning av Trobalt ska begränsas

Amina Manzoor
-
0

EMAs vetenskapliga kommitté CHMP rekommenderar en begränsad användning av Trobalt (retigabin) till sista linjens terapi vid partiell epilepsi. De bedömer att nytta-riskbalansen fortfarande är positiv för patienter med epilepsi som inte kan kunnat behandlas med andra läkemedel. 

CHMP har värderat patienter som deltagit i långtidsstudier som drabbats av pigmentering av hud, naglar, läppar och ögonvävnader, inklusive näthinnan. Pigmentering av näthinnan förekom hos en stor del av patienterna som behandlades med Trobalt under en längre tid. Nästan alla fall inträffade efter minst två års behandling. Läkemedlet godkändes för två år sedan, vilket kan förklara att det inte ännu finns några biverkningsrapporter där patienter drabbats av pigmentering av näthinnan.

Patienter som utvecklar blågrå förändringar av naglar, läppar eller hud ska bara fortsätta behandlas med Trobalt efter en noggrann utvärdering av nytta och risk, menar CHMP.

Experter röstade för Avandia

Amina Manzoor
-
0

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har låtit en expertpanel granska om restriktionerna för GSKs diabetesmedel Avandia (rosiglitazon) ska vara kvar.  Avandia avregistrerades i EU hösten 2010 efter att studier visat att preparatet kunde öka risken för hjärninfarkt, hjärtsvikt, stroke och andra biverkningar. I USA fick det vara kvar med rekommendationer om kraftigt begränsad användning.

Efter att en ny analys inte visat någon ökad risk för dessa biverkningar lät FDA en expertpanel granska Avandia i början av juni.  Av panelens 26 medlemmar röstade 13 för att lätta på restriktionerna och 7 för att häva dem helt. Fem ville fortsätta med begränsad användning och en expert ville helt avregistrera Avandia från den amerikanska marknaden, skriver Pharma Times.

FDA kommer nu att besluta vad som händer med Avandia på den amerikanska marknaden. Innan restriktionerna behandlades cirka 120 000 patienter i USA med läkemedlet, idag behandlas cirka 3 000.

1234Sida 3 av 4