Månads arkivering juni 2013

Ett läkemedel med många ansikten

0

Han säger att han kan avgöra på sina medarbetares ansikten om de är engagerade i sitt arbete eller inte. David Pyott, vd för Allergan var nyligen på besök i Sverige för att locka nya investerare och ge intervjuer via en PR-byrå. Han hälsade också på det svenska kontoret i Upplands Väsby utanför Stockholm och menar att folket där var just engagerade.
– De ställde mycket frågor och hade idéer vilket jag uppskattar. Det är inte samma kultur i alla länder men att jag får höra om deras arbete och hur de tänker är avgörande för mitt jobb, jag måste veta vilka tankar som rör sig hos dem, säger han.

När David Pyott blev vd för Allergan 1998 var det ett företag med en ganska liten tillväxt. Deras produkt Botox, ett särläkemedel för behandling av spastiska muskler, omsatte 90 miljoner dollar. Idag har Botox en omsättning på 1,8 miljarder dollar och är dessutom  en storsäljare inom skönhetsindistrin. Eller som David Pyott själv har döpt området – medical aesthetics.

Allergan har produkter och forskning inom flera andra områden. Är det problematiskt att vara så tätt förknippad med en antirynkprodukt?
– Nej jag tycker inte det, skönhet är en del av hälsa och det kommer att blir mer och mer så. Faktum är att omkring hälften av det Botox vi säljer används för kosmetiskt bruk och hälften terapeutiskt. Men doserna inom kosmetiken är så mycket lägre att samma volym produkt kommer i kontakt med många fler människor. Dessutom gillar folk att prata om skönhet och det stärker kopplingen mellan Botox och skönhetsvård.

Allergan har flera andra produkter i sin portfölj inom områden som oftalmologi, dermatologi, neurologi och urologi. Men det är just botulinumtoxinet som gjort dem berömda. Att preparatet nu är uppe i hela 26 indikationer förklarar David Pyott delvis med att läkarna själva experimenterar och testar nya sätt att använda medlet på och kommer med förslag på behandlingsalternativ.
– Men vi vill ju samtidigt ha kontroll över produkten. Om vi tycker att ett användningsområde verkar ha potential så kan vi börja utvärdera det och ta projektet till kliniska studier. Men vi vill att alla som doserar och utför injektioner ska ha utbildning. Om någoting går fel kommer man självklart att skylla på produkten.

David Pyott menar att många läkemedelsföretag har haft stora och ineffektiva organisationer vilket bidragit till företagens sämre ekonomier.  Men till skillnad från många andra läkemedelsföretag har Allergan inte dragit ner på forskning och utveckling, där behövs det satsas för att nya produkter ska komma fram menar han.  Däremot har de dragit ner inom produktion där de har färre anställda idag  än för 16 år sedan.

För en välfungerande organisation lyfter han också fram tydliga riktlinjer och krav på vad han förväntar sig av medarbetarna.
-Det handlar inte om övervakning men det underlättar med ganska detaljerade checklistor på vad som ska göras, till exempel hur många läkare du ska träffa som säljare.

Vad tycker du om de ökade kraven på öppenhet som ställs på läkemedelsföretagen?
– Vi kommer att göra det som de regulatoriska myndigheterna säger åt oss. Men personligen tror jag att det kan vara mer skadligt än nyttigt. Risken är att människor får tag på stora mängder data utan att kunna analysera dem korrekt och drar felaktiga slutsatser.

David Pyott säger att han själv använt Botox för att bli av med rynkor och han tror att produkten har ytterligare framgång att vänta. Andra områden han gärna ser att företaget tar mark är inom oftalmologi och behandling mot håravfall. Han berättar att prostanaminder som används för behandling av glaukom har visat sig ha en biverkan i form av långa mörka ögonfransar.
– Vi undersöker nu om det kan användas för behandling av håravfall och hoppas på att kunna ansöka om godkännande. Men vi vill inte att det ska bli en me too-variant av Regain utan något som äskiljer sig.

 

Dom upphäver TLV-beslut

0

Förra våren beslutade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket att Cerezyme (imiglukeras) från och med den 1 juni 2012 inte längre skulle ingå i högkostnadskyddet. Anledningen var att myndigheten tyckte att företaget Genzyme begärde ett för högt pris. 

Genzyme överklagade beslutet till kammarrätten som beslutade om inhibition, vilket innebär att Cerezyme ingått i högkostnadsskyddet tills dom fallit. Nu har förvaltningsrätten beslutat att upphäva TLVs beslut. Cerezyme är i och med det fortsatt subventionerat och ingår i högkostnadsskyddet.

Enligt domen innebär TLVs beslut ”en betydande risk för att adekvat och livsnödvändig behandling undanhålls svårt och långvarigt sjuka och att kvaliteten på vården för dessa människor riskerar att kraftigt försämras.”

TLV kommer nu att analysera domen, men har redan beslutat sig för att överklaga, enligt ett pressmeddelande.

Cerezyme används för att behandla Gauchers sjukdom, en sällsynt enzymbrist som omkring 60 personer i Sverige har. Patienterna behandlas i första hand med enzymbristersättning med läkemedlen Cerezyme eller Vpriv (velagluceras alfa). För ett år sedan försvann Vpriv ur förmånen då TLV ansåg att priset var för högt jämfört med nyttan.

Sveriges Kommuner och Landsting genomförde med anledning av TLVs beslut en nationell upphandling av läkemedel mot Gauchers sjukdom. Resultatet blev 15 procents lägre pris än tidigare. Men enligt domen skulle upphandlingen inte påverka prövningen nämnvärt. 

Sofia Wallström lämnar utredning

0

Den 24 juni börjar Sofia Wallström sitt nya jobb som generaldirektör på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Sofia Wallström har varit den som lett arbetet med regeringens Läkemedels- och apoteksmarknadsutredning, ett uppdrag hon nu lämnar.

Den sista delen i utredningen ska vara klar i april 2014. Enligt Dagens Apotek har regeringen inte beslutat om någon efterträdare till Sofia Wallström.

Sedan TLVs tidigare generaldirektör Gunilla Hulth-Backlund slutade för att leda den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg förra hösten, har TLV tillfälligt letts av Anna Märta Stenberg.

 

SLL fick rätt om Simponi

0

Kammarrätten i Stockholm anser inte att det avtal som SLL träffat med läkemedelsföretaget MSD strider mot lagen om offentlig upphandling. Avtalet gäller TNF-alfhahämmaren Simponi som i november 2012 dömdes ut av Förvaltingsrätten i Stockholm efter överklagande av företaget Abbott.

SLL i sin tur överklagade domen till Kammarätten i Stockholm, som ger landstinget rätt.
– Det känns bra att rättsläget har klarlagts och att vårt arbete  har varit korrekt. Avtalet strider inte mot lagen om offentlig upphandling eftersom det inte är vi som köper varor. Det gör patienterna när de besöker apoteken, säger Magnus Thyberg, chef för läkemedelsenheten på hälso- och sjukvårdsförvaltningen vid SLL.

Det avtal som domen gäller träffades för ett år sedan och nu ska man i landstinget gå igenom det och se om det är någonting som har förändrats som man behöver ta hänsyn till.
– Vi ser att vi kan ge en mer kostnadseffektiv vård vid reumatisk sjukdom och det vill vi göra så fort som möjligt.

Region Skåne har träffat ett återbäringsavtal med företaget UCB om TNF-alfahämmaren Cimzia som TLV överklagat. Men det är ingenting som oroar Magnus Thyberg.
-Vi tycker att vi har ett lite annat upplägg än Skåne har så vi ser inte att vi har anledning att oroa oss för att TLV skulle anmärka på det.
 

Dosleveranser i Skåne åter på rull

0

I början av juni tog företaget Svensk Dos över produktion och leverans av dosläkemedel i Region Skåne. Starten har kantats av problem som bland annat berodde på problem i produktionsanläggningen. Felet är åtgärdat och enligt Per Manell, styrelseordförande i Svensk Dos är man snart i fas igen.
– Det har varit väldigt mycket skriverier senaste veckan men faktum är att det är ytterst få individer som drabbats. Leveranserna har varit senare än beräknat men vi har aldrig varit senare än patientens första dosdag. Det har också förekommit uppgifter om patienter som blivit utan läkemedel, men som i själva verket inte haft dosläkemedel, säger han.

Enligt honom var de första dagarna extra kritiska eftersom Svensk Dos inte fick fullständig information om vilka läkemedelskombinationer som de enskilda patienterna skulle ha i sina påsar förrän på kvällen den 31 maj, alltså kort innan de skulle börja packa och leverera.

Under veckan har farmacevter från Region Skåne varit på Svensk Dos anläggning och hjälpt till. Två personer kommer att vara kvar fram till midsommar.
– Det var ett generöst erbjudande som Region Skåne kom med och som vi tackade ja till, det har varit väldigt bra att ha extra hjälp på plats, säger Per Manell.

Förutom produktionen har Svensk Dos också haft problem med utlämningsställen, där vissa butiker visade sig sakna avtal, men dessa ska också vara åtgärdade nu. En del av strulet beror enligt Per Manell på att de tre inblandade aktörerna, Apoteket AB, Region Skåne och Svensk Dos skickade ut olika information vid olika tillfällen om när och var byte av dosleverantör och utlämningsställe skulle ske.
– Med facit i hand skulle vi varit mer precisa om vilka datum som gällde och samordnat oss bättre.

I media har det också rapporterats om ett utlämningsställe som var en nedbrunnen ICA-butik.
– Det var ett mycket olyckligt misstag men faktum är att det inte var några patienter som hörde till det utlämningsstället, säger Per Manell.
 

Farmaciförbundets avtal klart

0

Avtalet som förhandlats fram mellan Farmaciförbundet och arbetsgivarorganisationen Almega innebär att lönerna kommer att höjas med 6,8 procent under en treårsperiod.  Det första året blir ökningen 2,1 procent.

Tero Huhta, förhandlingschef i Farmaciförbundet, säger i en presskommentar att avtalet tecknades för att medlemmarna ska få sina löner men att de inte har släppt frågan om fyra veckors sammanhängande sommarsemester.
– Den frågan fortsätter vi att arbeta med i en arbetsgrupp tillsammans med Almega. Avsikten är att arbetet ska utmynna i en avtalstext, säger Tero Huhta.

Det var en enhällig förhandlingsdelegation som ställde sig bakom avtalet.  Löneökningarna kommer att fördelas med 2,1 procent i år, 2,3 procent nästa år och 2,4 procent år 2015. Alla tre åren ska de nya lönerna börja gälla den 1 maj.

Enligt Farmaciförbundet har två principer försvarat i årets löneavtal. Det ena är att nivåerna på löneökningarna styrs av siffror och det andra är att lägstlönerna är kvar.

Begränsar kodein för barn

0

Den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté PRAC har gått igenom rapporter om allvarliga biverkningar hos barn som behandlats med kodein som smärtlindring. De flesta fallen har handlat om andningssvårigheter efter att tonsiller eller polyper opererats bort som behandling av obstruktiv sömnapné. 

De barn som drabbades av allvarliga biverkningar var så kallade ultrasnabba metaboliserare, skriver Läkemedelsverket i ett pressmeddelande. Hos dem omvandlas kodein till morfin mycket snabbt och de får en högre koncentration av morfin i blodet vilket kan leda till toxiska effekter som andningssvårigheter.

Enligt nya rekommendationer från PRAC ska kodein bara användas vid behandling av akut kortvarig smärta hos barn över 12 år om den inte kan lindras av andra smärtstillande medel. Det ska inte användas alls hos barn och unga under 18 år som opererar bort tonsiller eller polyper vid behandling av obstruktiv sömnapné, eftersom de är mer mottagliga för andningsproblem. Informationen till förskrivare ska innehålla en varning om att barn som har tillstånd som är förknippade med andningsproblem inte ska använda kodein.

Säkerhetskommittén menar att eftersom det finns en risk för biverkningar även hos vuxna ska inte kodein användas av ultrasnabba metaboliserare, oavsett ålder, eller ammande mödrar.

Ständig jakt på influensor

0

För knappt ett år sedan insjuknade en 60-årig man i Jeddah, Saudiarabien, i svår lunginflammation.  Alla tester för att klargöra vad som orsakade sjukdomen kom tillbaka negativa, och trots vård dog patienten mindre än två veckor efter att han lades in på sjukhus. Den behandlande läkaren skickade ett prov till ett virologiskt laboratorium i Nederländerna för att få hjälp med att undersöka viruset. Det visade sig höra till coronastammen, som kan orsaka en vanlig förkylning men också sars. Men det som var anmärkningsvärt var att det rörde sig om ett helt nytt virus.

Sedan det nya coronaviruset upptäcktes har i skrivande stund 64 fall bekräftats och 38 av dem avlidit. Viruset orsakar svår luftvägsinfektion och majoriteten av fallen har upptäckts hos personer som vistats i Mellanösternregionen, främst Saudiarabien, vilket gett viruset namnet Middle East respiratory syndrome corona virus, MERS-CoV. Ett fåtal fall har rapporterats i Europa, men än så länge inget i Sverige eller övriga nordiska länder. 

Fortfarande är mycket okänt kring det nya coronaviruset, bland annat hur det sprids. Och det är bråttom att få svar anser Världshälsoorganisationen WHO som ska hjälpa de saudiska hälsomyndigheterna att utreda sjukdomen innan oktober då det är hajj, den årliga pilgrimsfärden till Mecka för miljontals muslimer. MERS-CoV kan nämligen vara ett hot mot hela världen, menar WHOs generalsekreterare Margaret Chan.

MERS-CoV är inte det enda nya viruset som dykt upp på radarn det senaste året. H7N9, som än så länge bara smittat djur, har hittills orsakat smitta hos 132 människor varav 37 dödsfall i olika delar av Kina och närliggande länder. Influensan, som orsakar svår lunginflammation, liknar på många sett den allvarliga fågelinfluensan H5N1, men med lägre dödlighet. Även om det hittills inte finns några tecken på att den sprids mellan människor så är det svårt att stoppa smittan. Då fåglarna inte blir sjuka och inte heller särskilt ofta är bärare av viruset är det svårt att identifiera och därmed också hindra smittspridning.

Men med ett knappt 60-tal fall på ett år, är MERS-CoV verkligen en potentiell pandemi? Och H7N9 som bara verkar smitta vid nära kontakt med fåglar, hur farlig är influensan egentligen? Det är Anders Tegnells jobb att ta reda på. Han är statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet och högsta ansvarig för övervakningen av smittsamma sjukdomar i Sverige. Hans svar är att vi inte vet än. 
– Vi vet att sjukdomar kan vandra från djur till människor, att de sedan kan bli smittsammare och därefter spridas över världen. Men vi har aldrig sett det hända förr. När hiv plötsligt dök upp var det redan väldigt spritt. Om det var någon utveckling och viruset lärde sig spridas bättre över tid såg vi det aldrig. Likaså med svininfluensan och H5-viruset, deras spridningsmönster har inte heller ändrats över tid, säger han.

I nuläget tycker sig inte Anders Tegnell se något som peker på att de nya virusen är farliga här i Sverige. 
– Det finns ingenting som tyder på att det nya coronaviruset sprids okontrollerbart. Det verkar mest spridas innan man identifierat viruset hos den smittade. Den rimliga åtgärden just nu är att få en sjukvård som upptäcker fallen så tidigt som möjligt och sedan isolerar dem så att man inte får en smittspridning inom vården, säger Anders Tegnell. 

Även om inte H7N9 verkar smitta mellan människor har man inte lyckats ta reda på ursprunget, vilket är ett varningstecken.
– De kinesiska myndigheterna har stängt fågelmarknader och det verkar ha fått viss effekt. Samtidigt vet man att H5-viruset, som är likt detta på många sätt, också slutade spridas på sommaren, så det kan vara en säsongsvariation vi ser. Vi får vänta till hösten för att se om sjukdomen dyker upp innan vi kan ropa hej.

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, är desto mer oroad över H7N9 eftersom det är ett helt nytt virus som inte tidigare smittat människor.
– Inga människor har immunitet mot H7N9 och om det börjar sprida sig mellan människor står vi inför en klassisk pandemisk situation. Det är ett virus som kan bli ett jätteproblem för världen, även om vi får ner dödligheten till någon procent. Jag är mycket mer bekymrad för H7N9 än H5N1.

När nya sjukdomar utreds försöker man ta reda på sjukdomens allvarlighetsgrad, alltså hur sjuka de som blir sjuka faktiskt blir. Det och hur effektivt den sprids mellan människor är två avgörande faktorer för att veta hur sjukdomen kommer att spridas över jorden.  
– Sedan tillkommer också funderingar om hur de motmedel i form av vaccin, antivirala läkemedel och antibiotika vi har kommer att fungera och om det finns andra åtgärder för att stoppa sjukdomen, säger Anders Tegnell.

– Något som blivit allt mer viktigt under senare år är hur den här sjukdomen sprids i sjukvården. Om de här sjukdomarna sprider sig där blir de ett större hot. För att även om de inte ger så många sjuka stör de en central del av samhällsviktig verksamhet.

Eftersom de flesta stora nya sjukdomar startar någon annanstans i världen är WHO och EUs smittskyddsmyndighet, ECDC, viktiga källor för Smittskyddsinstitutet, liksom smittskyddsmyndigheter i andra länder. 
– Då försöker vi få oss en bild av variablerna men också hur väl det är utrett. Har det gjorts enligt konstens alla regler så kan vi känna oss trygga med den riskanalys som finns.  

Men inte alla länder är öppna med informationen om de smittade. Under sars-utbrottet lade kinesiska myndigheter locket på. Och nu anklagas Saudiarabien för att vara allt för förtegna kring MERS-CoV. Anders Tegnell anser att det är WHOs roll att föra en dialog med länderna, vilket nu sker med Saudiarabien.
– WHO har en väldigt välfungerande organisation i dessa frågor och har successivt blivit bättre på att vara mer oberoende. WHO är egentligen den enda som kan kritisera eller erbjuda länder hjälp kring utredningar.

Men trots utredningar och analyser är det svårt att förutsäga hur allvarlig en ny sjukdom kommer att bli.  
– Därför får man ofta bestämma sig för att vidta en hel del åtgärder i så pass tidigt skede att man inte vet omfattningen. Det kanske inte är ett så svårt beslut att ta, men det är ett beslut som är svårt att motivera efteråt och få en trovärdighet i. Men har man fel och underskattar situationen är det ännu svårare att förklara, säger Anders Tegnell.

Det för minnet till den senaste influensapandemin som drabbade världen; H1N1 eller svininfluensan. Det började i april 2009 med rapporter om dödsfall i Mexiko och USA. Några månader senare, den 11 juni 2009, meddelade WHO att världen drabbats av en pandemi för första gången på 41 år. Just beslutet att massvaccinera den svenska befolkningen har i efterhand fått mycket kritik, särskilt då det visade sig att influensan inte var lika allvarlig som man först trott. 

Totalt vaccinerades cirka 5,3 miljoner personer i landet, och i efterhand har det visat sig att vaccinet som användes ökade risken för narkolepsi bland barn och unga upp till 30 år. Anders Tegnell tror att det vid en eventuell ny pandemi kan krävas mer av ett vaccin, men han är osäker på hur det ska gå till.
– EMA hade jobbat i 4-5 år för att diskutera vilka krav som man kan ställa på ett pandemivaccin och lagt ribban så högt som jag tror att man ansåg att kunde göra, för att överhuvudtaget möjliggöra en produktion. Grundkraven är ännu inte ändrade. Det är svårt att veta hur man ska kunna revidera dem, kräver man mer får vi ingen vaccinproduktion.

När WHO uppgraderade H1N1 till fas 6, det vill säga pandemi, gick många länders pandemikontrakt med läkemedelstillverkare igång. Just pandemiavtalen har fått mycket kritik, inte minst i Sverige. Kritiken handlade bland annat om att avtalen löstes ut när WHO deklarerat en pandemi, men inte tog någon hänsyn till allvarlighetsgraden. 

Idag har Sverige inget nytt pandemivaccinsavtal med något läkemedelsföretag men Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett nytt. Det finns inget datum då avtalet ska vara på plats.
– Samma sak gäller de flesta länderna i världen. England har ett nytt avtal på plats, men de flesta andra länder arbetar liksom vi med att få till nya avtal, säger Agneta Holmström, enhetschef vid enheten för hälsoskydd och smittskydd vid Socialstyrelsen.

På grund av upphandlingssekretess kan hon inte avslöja om det nya avtalet kommer att innehålla detaljer kring allvarlighetsgrad.
– Vi har lärt oss mycket från den förra pandemin, och vi tar med oss de erfarenheterna och utvärderingarna vi gjort i det här arbetet. 

WHO har också lärt sig från H1N1-pandemin 2009 och publicerade nyligen ett utkast för uppdaterade pandemiriktlinjer. Organisationen menade att en viktig lärdom från den förra pandemin var att de flesta länder förberedde sig för en allvarlig influensa och hade svårt att anpassa sina insatser när den visade sig vara mildare. Riktlinjerna har ändrats för att inkludera svårighetsgrad vid bedömningen av risk. Det fanns tidigare sex pandemifaser och nu är de bara fyra, vilket är tänkt att ge länderna en större flexibilitet i bedömningen av lokala risker. 

Anders Tegnell menar att det är komplext att bestämma hur allvarlig en sjukdom är.
– Att mäta allvarlighetsgrad låter kanske ganska enkelt, men det finns ingen accepterad definition av vad som är en allvarlig sjukdom. Värderingen kommer nog inte att bli så lätt och inte heller speciellt entydig.

– Ett problem är att bestämma sig för vad som är allvarligt? Är det en sjukdom som drabbar tio på miljonen och fem dör, eller är det en sjukdom som drabbar 500 000 på miljonen och ingen dör, men alla är borta från sitt jobb i 14 dagar? Sedan finns det hur många varianter som helst.

Björn Olsen tycker att införandet av svårighetsgrad i WHOs riktlinjer kan vara ett bra verktyg för beslutsfattare.
– Utifrån allvarlighetsgrad kan man fatta beslut om vilka åtgärder som måste vidtas. Det finns massor att lära sig från pandemin 2009. När man genom att karaktärisera viruset kunde se att det skulle finnas en flockimmunitet borde man tidigare förstått att influensan inte skulle bli så svår eller i paritet med de tidigare pandemierna världen haft.

En av anledningarna till att allt fler nya sjukdomar upptäcks är bättre övervakningsmöjligheter, menar Anders Tegnell. Han tror att spridningen av det nya coronaviruset och H7N9 hade kunnat pågå i årtionden om man inte systematiskt letat efter nya sjukdomar.
– Folk dör hela tiden i svåra luftvägsinfektioner, det är inget konstigt. Med det sätt vi har att leta idag hade vi förmodligen också upptäckt hiv-viruset tidigare än vi gjorde.

Björn Olsen tycker däremot att övervakningen av nya virus måste ske ännu tidigare än idag.
– Alla nya virus som beter sig absurt måste kvävas i sin linda. Genom att ha tidig övervakning, inte bara hos människor utan även hos vilda och tama djur, kan vi vidta åtgärder för att förhindra smittspridning ännu tidigare.

– Har det börjat sprida sig mellan människor är det nästan för sent att göra något. Man får inte glömma att människan är jordens näst vanligaste däggdjur som lever tätt tillsammans. Ett virus som smittar mellan människor kan även med låg dödlighet få katastrofala effekter.

Ingen tror egentligen att smittspridningen kan begränsas till ett land eller en region på grund av den rörlighet vi har i världen idag.  Anders Tegnell menar att tidig upptäckt och samverkan mellan länder är nyckeln till minskad smittspridning. 
– Det är viktigt att alla länder i världen inser att vi sitter i samma båt. Det går inte att hindra smitta genom att stänga gränserna.

 

Psykofarmaka ökar dödlighet hos äldre

1

Tidigare studier har visat att äldre med psykisk ohälsa mer sällan får specialiserad psykiatrisk vård och samtalsbehandling utan istället behandlas med psykofarmaka. Nu har Socialstyrelsen i en studie undersökt vilka konsekvenser det får.

Studien visar att äldre som behandlas med antipsykotiska läkemedel har mer än två gånger högre risk att dö i förtid än jämnåriga som inte behandlas.
– En förklaring kan vara att flera av preparaten i värsta fall kan orsaka livshotande rubbningar av hjärtrytmen, särskilt bland äldre som är extra känsliga, säger Peter Salmi, projektledare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Studien visar även att risken att drabbas av fallolyckor och mag-tarmblödningar är högre bland äldre som regelbundet tar psykofarmaka. Den visar också att cirka 40 procent av de äldre som behöver vår för psykisk sjukdom får det på en klinik specialiserad på kroppsliga symtom, vilket kan leda till underbehandling. Majoriteten av äldres psykofarmaka skrivs ut av allmänläkare i primärvården.

Socialstyrelsen arbetar just nu med två vägledningar med konkreta råd om hur primärvården och äldreomsorgen ska arbeta för att bättre upptäcka, diagnosticera och stödja äldre som mår psykiskt dåligt. De kommer att skickas ut på remiss under sommaren och publiceras under hösten.

57 apotek kan få glesbygdsstöd

0

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på hur bidraget till apotek i glesbygd ska beräknas. Enligt regeringens uppsatta kriterier ska apoteket ligga mer än 20 kilometer från närmsta apotek och ha en försäljning av receptbelagda läkemedel på minst en miljon men max tio miljoner kronor. 

Nu har TLV tagit fram ett förslag där bidraget beräknas utifrån försäljningen av receptbelagda läkemedel. För att inget apotek ska bli överkompenserat finns ett tak i modellen baserad på apotekets lönsamhet för hela verksamheten, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Enligt förslaget och baserat på försäljningsuppgifter från 2011 beräknas totalt 57 apotek få dela på som mest 20 miljoner kronor. Vid omregleringen ansågs 110 apotek befinna sig i glesbygd och fick inte stängas före april 2013. 

Apoteken ska ansöka om bidrag för 2013 senast den 1 mars 2014 och utbetalning sker under andra kvartalet. 

Förslaget har nu skickats på remiss och senast den 31 juli ska svaren senast ha inkommit till myndigheten. Föreskriften ska träda i kraft den 1 oktober.

Vill begränsa diklofenak för riskgrupper

0

Den europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för läkemedelssäkerhet, PRAC, har granskat diklofenak efter att tidigare granskningar visat att det kan öka risken för hjärtinfarkt och stroke vid långtidsbehandling. 

Granskningen visar att diklofenak ger en förhöjd risk, liknande den för selektiva Cox2-hämmare. Diklofenak förväntas öka risken för hjärtinfarkt med ungefär 3 fall per 1 000 behandlade patienter med måttliga riskfaktorer jämfört med en obehandlad grupp, skriver Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

Kommittén rekommenderar därför att personer som har allvarliga underliggande hjärtsjukdomar, som hjärtsvikt, ischemisk hjärtsjukdom, cirkulationsproblem eller som tidigare haft hjärtinfarkt eller stroke inte ska använda diklofenak. Personer som har riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar ska endast använda diklofenak efter noggrant övervägande.

Diklofenak tillhör gruppen NSAID, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, och är receptfritt i doser upp till 75 mg per dygn.

Målinriktad behandling var bättre

0

Roche presenterade på fredagen resultat från fas III-studien CLL11 på den europeiska hematologikongressen EHA i Stockholm. Forskarna undersökte effekten av tillägg med den monoklonala antikroppen obinutuzumab (GA101) till klorambucil, ett cytostatikum, för patienter med kronisk lymfatisk leukemi. 

Studien är trearmad och har jämfört GA101 plus klorambucil med Mabthera (rituximab) plus klorambucil eller klorambucil ensamt hos 781 äldre, multisjuka och tidigare obehandlade patienter med kronisk lymfatisk leukemi. 

Resultaten visar att patienter som fick tilläggsbehandlingen GA101 hade signifikant högre progressionsfri överlevnad än patienter som bara behandlades med klorambucil, 23 månader jämfört med 10,9 månader. De patienter som fick tilläggsbehandling med Mabthera hade i median 15,7 månader progressionsfri överlevnad. De båda tilläggsbehandlingarna minskade risken för återfall eller död kraftigt. GA101 minskade risken med 86 procent och Mabthera med 68 procent.

Utifrån resultaten har Roche ansökt om godkännande av GA101 som tilläggsbehandling för patienter med kronisk lymfatisk leukemi i USA och Europa. FDA kommer att göra en prioriterad och skyndsam granskning av GA101, för att läkemedlet snabbt ska komma patienterna till del. 

Mabthera är en antikropp från Roche som ingår i dagens standardbehandling. Kronisk lymfatisk leukemi är den vanligaste formen av leukemi och en stor del av patienterna är multisjuka.

Öppna jämförelser för läkemedel

0

Det är första gången som Socialstyrelsen redovisar en samlad öppen jämförelse av landstingens läkemedelsanvändning. I en 72 sidor omfattande rapport, som tagits fram tillsammans med Läkemedelsverket och Sveriges Kommuner och Landsting, har statistik från nationella register sammanställts. Underlaget till sammanställningen består av tidigare publicerad data ur flera nationella register som har funnits spridda hos de olika aktörerna.

I rapporten går bland annat att läsa att antibiotikaförskrivningen minskar långsamt men att det finns skillnader mellan landstingen. Regelbunden användning av lugnande medel eller sömnmedel är ett annat område där det finns stora lokala variationer.

Det framgår också att personer över 75 år behandlas med i genomsnitt fem läkemedel på samma gång och elva procent av personer över 75 behandlas med tio eller fler läkemedel samtidigt. Så mycket som var tionde person förskrivs läkemedel som bör undvikas av äldre.

Eftersom det saknas indikatorer på ett antal högprioriterade områden som läkemedelsanvändning av bland barn, kommer Socialstyrelsen presentera en plan i september som syftar till att öka samarbete mellan landsting och myndigheten.
– Rapporten ger ingen heltäckande bild av detta stora område, men är ett viktigt steg i den fortsatta utvecklingen, säger Göran Stiernstedt, chef för SKLs avdelning för vård och omsorg, i en presskommentar.
 

Inget patent på mänskliga gener

0

USAs högsta domstol har nu avkunnat dom i det uppmärksammade fallet huruvida företaget Myriad Genetics haft rätt att patentera generna BCRA1 och BCRA2. Dessa gener kan kopplas till högre risk för bröstcancer och äggstockscancer och företaget har isolerat generna och utvecklat ett gentest. 

Nu har Högsta domstolen enhälligt beslutat att det inte går att patentera mänskliga gener, och därmed gäller inte Myriad Genetics patent. Däremot är det fortfarande möjligt med patent på gener som framställts på konstgjord väg, så kallad cDNA. 

Domen har tagits emot som en vinst både för forskare som anser att det inte ska gå att patentera gener och biotechindustrin som fortfarande har möjlighet att ta patent på manipulerade gener och specifika gentester. 

Liknande effekt mot reumatoid artrit

0

I Ample-studien har Bristol-Myers Squibb jämfört två biologiska läkemedel, Orencia (abatacept) och Humira (adalimumab), på vuxna patienter med måttlig till avancerad ledgångsreumatism. Orencia marknadsförs av Bristol-Myers Squibbs medan Abbvie marknadsför Humira. Båda läkemedlen administreras subkutant och i kombination med metotrexat.

I veckan presenterades tvåårsdata från studien vid en internationell reumatologikongress i Madrid. Den direkt jämförande studien omfattade 646 patienter med måttlig till avancerad ledgångsreumatism som behandlades med 125 mg Orencia varje vecka eller 40 mg Humira varannan vecka tillsammans med metotrexat. 

Resultaten visar att det finns en jämförbar effekt mellan de båda läkemedlen. Efter 12 månader hade 64,8 procent av Orenciagruppen och 63,4 procent i Humiragruppen uppnått en minst 20-procentig förbättring. Data visar också 85 respektive 84 procent av patienterna hade inte försämrats efter två års behandling. 

De båda läkemedlen visade också en liknande biverkningsprofil. I gruppen som behandlades med Orencia fick 13,8 procent allvarliga biverkningar, medan siffran var 16,5 procent i den andra gruppen. Maligniteter inträffade hos lika många patienter i båda behandlingsgrupperna. Däremot avbröt färre patienter behandlingen på grund av biverkningar i Orenciagruppen, 3,8 procent jämfört med 9,5 procent.

I EU är Orencia godkänt i kombination med metotrexat för behandling av patienter som svarat otillräckligt på tidigare behandling med en eller flera antireumatiska läkemedel, inklusive metotrexat eller en TNF-hämmare.

Kvinnor hämtar ut mer läkemedel än män

0

Det är forskare från bland annat Karolinska institutet som med hjälp av uppgifter från läkemedelsregistret kartlagt köp av receptbelagda preparat under 2010. Statistiken visar att 76 procent av kvinnorna och 59 procent av männen hämtade ut minst ett receptbelagt läkemedel under året.

I vissa fall finns medicinska förklaringar till skillnader mellan könen, som att en del av kvinnornas antibiotikaanvändning kan förklaras med att de oftare får urinvägsinfektioner.
– Men i många fall har vi inga bra medicinska förklaringar. Ett exempel är antiobesitasmedel som används i högre utsträckning av kvinnor, trots att män på gruppnivå har mer övervikt, säger en av författarna, Karin Schenck-Gustafsson, överläkare inom hjärt-kärlsjukdom och koordinator för Centrum för genusmedicin.

Hon menar att för dessa preparat är skillnaden genusberoende, att kvinnor har en högre önskan om att vara smala. Detta återspeglas även i antalet fetmaoperationer där fler kvinnor än män opereras.

I fallet med antibiotika såg forskarna att det var vanligare bland kvinnor än män, även när man inte tog med behandling mot urinvägsinfektion. Störst skillnad var det i medelåldern.
– En teori är att kvinnorna har mer hand om barnen och att de därför smittas mer av infektioner.

Tidigare studier har kunnat påvisa skillnader mellan könen i läkemedelsanvändningen inom vissa sjukdomsgrupper, men detta är enligt Karin Schenck-Gustafsson fösta gången man kartlagt alla läkemedelsgrupper. Meningen är att analysera mönster i läkemdelsanvändningen och bland annat identifiera skillnader mellan könen som inte har medicinska förklaringar.

Ett exempel är att kvinnor underbehandlas är med blodförtunnande medel och enligt Karin Schenck-Gustafsson kan det bero på en rädsla för att äldre kvinnor som behandlas skulle få problem med blödningar.
– Men det stämmer inte, det har visat sig att det är värre med acetylsalicylsyra. Många skillnader beror förmodligen på just myter, säger hon.

Den aktuella studien, som har publicerats i BMJ, är en del i ett större program som pågår för att kartlägga genusaspekter i läkemedelsanvändning.
 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng