Annons
Home 2011

Årlig arkivering 2011

Genetiskt test kan ge falsk trygghet

Petra Hedbom
-
0

Olika former av genetiska självtest blir allt populärare. Senast i raden lanseras ett test som ska visa om du är immun mot vinterkräksjukan. Omkring 20 procent av Sveriges befolkning bär på en variant av genen FUT2 som gör att de är skyddade mot calcivirus, det virus som orsakar vinterkräksjukan. Förändringen gör att viruset inte får något bra fäste i tarmen. Testet, från företaget Dynamic Code, görs genom att ta ett prov med en bomullspinne som skickas in för analys.

Enligt företaget bakom testet ser man flera målgrupper.
– De vetgiriga som vill ha kontroll på sin vardag, högriskpatienter som kan behöva sjukvårdsbehandling om de smittas och även vissa arbetsplatser för personalplanering under vinterkräksjukeperioden. Med 99,5 procents metodologisk säkerhet kan nu de personer som vill veta enkelt få ett snabbt svar, säger Anne Kihlgren, vd för Dynamic Code i ett pressmeddelande.

Men testet riskerar att vagga in folk i falsk trygghet eftersom en person som enligt testet är immun ändå kan smitta andra.
– Att man inte själv får några symptom betyder inte att du inte kan föra viruset vidare till andra. Calciviruset kan lever på händerna i ett antal timmar och i en heltäckningsmatta i flera veckor. Det behövs väldigt lite för att smitta någon, säger Inger Andersson von Rosen, sakkunnig läkare på Socialstyrelsen som arbetar med smittsamma sjukdomar.

Hon menar att det kan finnas en etisk problematik med testet om man blandar ihop immunitet med sterilitet. Det finns dessutom en gråskala där FUT2-genen kan vara mer eller mindre aktiv.
– En person kan ha en liten benägenhet att drabbas och uppfattar det kanske inte som vinterkräksjukan utan som att man är lite kymig i magen. Även de som har FUT2-genen kan alltså vara vektor för viruset vilket man bör vara medveten om.

Ge bra förutsättningar för forskningen

Läkemedelsvärlden
-
0

Apotekarsocieteten är väldigt positiva till att regeringen tar ett krafttag kring hela läkemedelsanvändningsområdet och därmed patientsäkerheten. Läkemedelsområdet är dock väldigt omfattande och ryms inte till sin helhet i den presenterade förstudien till strategin.

Forskningen är ett exempel. Det spelar ingen roll om vi kommer till rätta med läkemedelsanvändningen så länge inte forskningen får utvecklas så att vi får fram nya innovativa läkemedel för framtiden. Att basera hela läkemedelsbehandlingen på generiska produkter håller inte i längden. Ett annat faktum är att strategin är just nationell medans hela läkemedelsområdet är globalt. Sverige har en oerhört stark ställning när det gäller att utveckla nya läkemedel till gagn för sysselsättning och exportintäkter, men statistik från de senaste tio åren indikerar att detta snart kan vara historia.

I förstudien slogs fem mål fast för den nationella strategin. Det första målet är att nå medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass. För att nå dit så förutsätter detta att den kliniska forskningen stärks. Statistik inom området indikerar att krafttag måste till för att vända en väldigt negativ trend. På bara sex år, mellan 2004-2009 så har antalet startade kliniska prövningar i Sverige (Fas I-IV) minskat från 262 till 187 (-29 %), antalet centra från 1063 till 575 (-46 %) och antalet patienter som deltar i studierna från 8207 till 5447 (-34 %).

Apotekarsocieteten har, genom sin sektion för kliniska prövningar, ständigt pågående arbete för att stärka kvaliteten på de praktiska komponenterna i kliniska prövningar såsom till exempel kvaliteten på insamlad information.

Genom ökad precision på de svenska siten bör attraktionskraften påverkas i positiv riktning. Flera olika utredningar som lämnat förslag om hur man ska vända trenden inom området har presenterats. En återkommande rekommendation är att lyfta fram den kliniska forskningen som ett meritvärde för läkarna/forskarna inom landstingen. Idag är målen för ensidigt inriktade mot att producera vård.

En väl fungerande klinisk forskningsmiljö är också förutsättningen för att hela Lifescience sektorn ska utvecklas. Samma sak för tillverkningsindustrin. Blir någon del eftersatt ökar risken för att andra delar i läkemedelskedjan försvinner utomlands.
 
Det minskande antalet kliniska prövningar får flera negativa konsekvenser för samhället och patienten. Genom att delta i internationella studier tillsammans med andra länder får Sverige kunskap om nya tekniker och nya läkemedel. Arbetet för Läkemedelsverket i samband med utvärdering av ansökan och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket att sätta rätt pris underlättas om data baseras på erfarenheter från egna experter i Sverige, och inte som nu på patientdata från t. ex Polen och Indien.

Samtidigt är den samlade kunskapen om ett nytt läkemedel begränsad vid godkännande och det är väldigt viktigt att hälso- och sjukvården tillsammans med läkemedelsindustrin samarbetar i större omfattning än idag. Här skulle det Centrum för bättre läkemedelsanvändning som är under uppbyggnad kunna fungera som en gemensam plattform för de olika aktörerna. Genom att utveckla olika register (och ta till vara på de som finns) så kan uppföljningsstudier bli en motor i hela den svenska kliniska forskningen.

Många av de frågor som ska utredas och belysas i den nationella läkemedelsstrategin har Apotekarsocieteten tagit ställning till och presenterat i sitt policyprogram för läkemedelsområdet som i sin helhet kan läsas på www.apotekarsocieteten.se.

Andreas Furängen
VD Apotekarsocieteten

Domstol ogiltigförklarade dom mot Abbott

Petra Hedbom
-
0

När domen mot Abbott kom 2009 var det en av de mest omfattande om patentintrång i amerikansk historia. Då drev företaget Johnson & Johnson, som i USA marknadsför TNF-blockeraren Remicade (infliximab), en process mot Abbott om att de med sitt konkurrerande medel Humira (adalimumab) gjort ett patentintrång. Intrånget bestod enligt Johnson & Johnson av att den humana antikropp som ingår i Humira omfattades av Johnson & Johnsons patent. Abbott dömdes då att betala 1,67 miljarder dollar.

I veckan gick en appelationsdomstol emot den tidigare domen och menar att det inte handlar om något patentintrång. När Abbott drivit fallet vidare har man argumenterat för att det inte var möjligt att framställa humana antikroppar mot TNF 1994, det år som domstolen satt som tidpunkt för uppfinningen.

I den nya domen kommer man till slutsatsen att den tidigare juryn saknade avgörande bevis för sin dom, som nu alltså upphävs.

Artiklar om läkemedelsfabriker och miljö

Läkemedelsvärlden
-
0
Artiklar om läkemedelsfabriker och miljö

Nyhetsartiklar

2011:

Ordförande vill se skärpta miljökrav

Regeringen måste börja ställa tydligare krav på myndigheter och
landsting vad gäller miljöpåverkan vid läkemedelsproduktion. Det menar
vd för Kronans Droghandel och ordförande i Sveriges Apoteksförening.

TLV öppnar för miljöaspekter vid subventionsbeslut

Det går inte att vänta på vare sig regelverk eller allmänhetens krav att
kunna köpa miljömärkta läkemedel, det var en av åsikterna under ett
seminarium om läkemedelsmiljöpåverkan. Att TLV är positiva till
miljöaspekter i subventionsansökningar väckte stor uppmärksamhet.


2010:

Inga enkla lösningar på miljötragedi

(endast öppen för prenumeranter)

Läkemedelsverkets förslag till åtgärder mot farliga utsläpp av läkemedel
från fabriker i tredje världen har varit ute på remiss. Svarande
instanser är oeniga om vilka förslag som snabbast ger effekt.

Läkemedelsverket pratar miljö i Indien

Den här veckan pågår vad som kallas Indo-Swedish Health Week i
Indien. På plats är bland andra Läkemedelsverkets miljöchef Charlotte
Unger och generaldirektör Christina Åkerman. Tanken är att de ska
besöka produktionsanläggningar och diskutera tillsyn och miljöarbete.

Sandoz toppar lista på miljöbovar

På en lista över vilka läkemedel sålda i Sverige som innehåller
substanser som orsakar stora miljöproblem i Indien ligger
generikatillverkaren Sandoz i topp.

Charlotte Unger om att stoppa miljöfarliga läkemedelsfabriker

(endast öppen för prenumeranter)

Samhället måste sluta fokusera på att bara få det billigaste läkemedlet.
Prispressen har lett till att läkemedel som säljs i Sverige i dag
produceras i fabriker som allvarligt förorenar miljön i tredje världen
konstaterar Läkemedelsverket.

2009:

Miljökrav bör in i GMP

För att säkerställa att läkemedel som tillverkas även utanför Sverige
uppfyller en hög miljöstandard bör ett krav på miljöcertifikat föras in i
lagen om GMP. Det är ett av huvudförslagen i det förslag om miljöarbete
som Läkemedelsverket föreslår för regeringen.

Svenska läkemedel från miljöfarlig indisk produktion

Ett 70-tal läkemedel på den svenska marknaden produceras i det område i
Indien som släpper ut stora mängder aktiva substanser direkt i
avloppsvattnet. Det visar en ny kartläggning som Göteborgsforskaren
Joakim Larsson gjort.

Astrazeneca trycker på om miljön

I förra veckan höll Astrazaneca en miljökonferens i Kina. Inbjudna på
konferensen var kinesiska politiker, myndigheter och industrin. Målet
var att få befintliga och framtida underleverantörer att förstå att
Astrazeneca tänker ställa höga krav på reningssystemen från de fabriker
som den anlitar, berättar företagets globala miljöchef, Alan Horowitz.

Tror på förändring inifrån företaget

Cecila de Pedro började med att avslöja läkemedelindustrins miljöförstörelse. Nu arbetar hon på Astrazeneca som kommunikatör.

2008:

Reportage: Ignorerad miljökris

Den utbredda importen av billiga substanser gör att läkemedel blivit
billigare än lösgodis. Men förra sommaren kom en larmrapport om myntets
baksida. Miljökontrollen är eftersatt med toxiska utsläpp av bland annat
antibiotika som följd. Antibiotika som i sin tur allvarligt kan skynda
på den globala antibiotikaresistensen. Sverige vet mer än de flesta, men
väljer att göra ingenting.

2007:

Fabriker pumpar antibiotika rakt ut i vattnet

Läkemedelsindustrier i Indien släpper ut mycket höga doser av
antibiotika och andra aktiva läkemedelssubstanser i sitt reningsvatten.

? Doserna är groteskt höga. Det här är mycket allvarligt och risken är
stor att vi får en resistensutveckling som i slutändan även drabbar
oss, säger Björn Olsen, professor vid infektionskliniken på Akademiska
sjukhuset i Uppsala.

Substanserna som ingen vill kännas vid

Medan läkemedelsfabriker i Indien pumpar antibiotika rakt ut
i vattnet slår sig den svenska läkemedelsindustrin för bröstet och försäkrar
att deras produkter inte utgjort någon miljöfara. Trots det kan få företag svara
på frågan vilken fabrik som producerar deras aktiva substans. Samtidigt visar
statistik att hälften av de aktiva substanserna i världen produceras i Indien
och Kina.

Lif vill införa globala miljökrav

Efter att en forskningsrapport visat att läkemedelsfabriker i Indien
släpper ut stora mängder aktiva substanser i vattnet föreslår nu
Läkemedelsindustriföreningen att myndigheterna ska lägga till miljökrav i
de globala inspektionsprotokollen.

Blogginlägg och ledare

2011:

Kvalitetsstämpelns betydelse kan variera

Petra Hedbom bloggar om vad som skulle hända om man börjar miljömärka läkemedel.

2010:

Staten måste sluta köpa de miljövidriga läkemedlen

Ingrid Stenbergs ledare i Läkemedelsvärlden nummer 7 2010 om hur Sverige ska hantera det faktum att skattepengar betalar för miljövidriga läkemedel.

2009:

Miljöexperimentet pågår

Ingrid Stenberg bloggar om att tonläget håller på att ändras och att fler börjar inser allvaret med miljöutsläppen.

2007:

Miljöutsläpp generikareformens baksida?

Ingrid Stenberg bloggar om att det kan finnas en koppling mellan prispressen på läkemedel och miljöutsläppen i fattiga länder.

Apotekens ersättning ses över

Ingert Nilsson
-
0

Om det behövs någon förändring av handelsmarginalen kommer den nya att tidigast börja gälla i januari 2013, enligt den plan som TLV har för genomgången.
I samband med omregleringen höjdes marginalen från 16,5 till 18 procent för att locka köpare av de gamla apoteken och för att nya apotek skulle öppna.
I den översyn TLV nu gör ska man bland annat jämföra den svenska ersättningen med andra länders erfarenheter.

Protonpumpshämmare minskar skyddet mot fraktur

Ingert Nilsson
-
0

Studien visar att patienter som behandlas med alendronat för osteoporos och som samtidigt använder protonpumpshämmare, som omeprazol och ezomeprazol har större risk för höftfrakurer än patienter som inte använder protonpumpshämmarna.

I studien som publiceras i tidskriften Archives of Internal Medicine har forskarna bland annat analyserat data på mer än 38 000 danskar som använt alendronat mellan 1996 och 2005 mot benskörhet. De fann att nästan en tredjedel av patienterna, vars genomsnittsålder var 70 år, också använde protonpumpshämmare.

För patienter som enbart behandlades med alendronat minskade risken för höftfraktur med 39 procent jämfört medpatienter som inte behandlades. Men om patienterna samtidigt med alendronat använde till exempel omeprazol reducerades risken bara med 19 procent. Hos patienter som tog stora doser protonpumpshämmare sågs ingen minskad risk alls.

Det fanns ingen sådan riskminskning för de som i stället för protonpumpshämmare tog en annan typ av magmedicin, så kallade histamin H2-receptorblockerare.

Av drygt 66 111 svenskar, 65 år eller äldre, som förra året behandlades med alendronat hämtade också 22 171 ut omeprazol eller ezomeprazol på apoteket, enligt statistik från Läkemedelsregistret.

Överviktiga norrmän levde längre

Ingert Nilsson
-
0

Den som är över 65 år och enligt Body mass index överviktig lever troligen längre än den som med BMI-mått har normal vikt. En analys gjord av Jan-Magnus Kvamme överläkare vid gastrokirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset i Nord-Norge, bekräftar den kritik som tidigare riktats mot skattningsskalan BMI, i alla fall när det gäller äldre.

Analysen som omfattade 7 604 män och 9 107 kvinnor som var 65 år och äldre visade den lägsta dödligheten i intervallet 25-29,9 för män och 25-32,4 hos kvinnor när man justerat för ålder, civilstånd, utbildning och rökning. Totalt identifierade forskarna 7 474 dödsfall under en genomsnittlig uppföljning på drygt nio år.

Mortaliteten ökade i alla BMI-kategorier under 25, och något bland mycket överviktiga. Omkring 40 procent av överdödligheten i lägre BMI-intervall hos män kunde förklaras med lungsjukdom.

Enligt BMI skalan ska en normalviktig hålla sig inom intervallet 18,5 -24,9 BMI oavsett ålder. Något som redan tidigare kritiserats.

Astrazeneca bygger fabrik utanför Moskva

Ingert Nilsson
-
0

Anläggningen som enligt beräkningarna ska börja producera läkemedel i början av 2013 byggs strax utanför Moskva. Ungefär 16 miljoner förpackningar om året och läkemedel för bland annat kardiologi, onkologi och andningsvägar kommer att produceras i anläggningen.

Enligt Nenad Pavletic, vd för Astrazeneca i Ryssland, är investeringen ett resultat av den stabila ekonomiska utvecklingen i landet.

Ett annat skäl kan vara den ryska regeringens strategi att begränsa importen av läkemedel för att istället uppmuntra inhemsk produktion. Enligt ett nationellt utvecklingsprogram ska minst hälften av all läkemedelsförsäljning i landet komma från inhemsk produktion. Premiärminister Vladimir Putin har lovat närmare fyra miljarder i stöd till en inhemsk industri, vilket fått flera utländska företag att etablera sig i landet. Andra läkemedelsjättar, som Novartis och Glaxosmithkline, har också deklarerat investeringar.

Enligt analytiker kommer också den inhemska läkemedelsmarknaden i Ryssland att öka under de kommande åren, som ett resultat av en modernisering av hälso- och sjukvårdssystemet i landet. Även andra faktorer som en ökning av smittsamma och kroniska sjukdomar spås öka tillväxten på läkemedelsmarknaden.

Snart ok med patentsamarbete inom EU

Petra Hedbom
-
0

När EU-länderna tidigare har försökt få till en lagstiftning som ska möjliggöra för företag att kunna få ett enda patent för hela unionen har arbetet stött på patrull. Trots att medlemsländerna varit eniga om att dagens system där det krävs ett patent i varje enskilt land inte fungerar, har de inte kunnat enas om ett förslag. Men via en alternativ process kan det ändå bli verklighet inom kort.

Vid sidan om den normala beslutsvägen har flera av länderna, däribland Sverige, begärt att få inleda ett så kallat fördjupat samarbete, en parallell process som kan utnyttjas när minst nio medlemsstater vill gå vidare för att ta fram gemensamma regler när gängse beslutsvägar inte nått resultat. I december förra året ansökte tolv länder om att få starta ett sådant samarbete om patent, något som Europaparlamentets ledamöter nu röstat ja till. I dagsläget har alla EU-länder utom Spanien och Italien sagt att de vill vara med på samarbetet.

Enligt Patrick Andersson, patentexpert på Patent- och registreringsverket kommer samarbetet, om det går igenom, att underlätta för de svenska läkemedelsföretagen.
– Hela idén är att man ska kunna få ett enda patent hos det europeiska patentverket, EPO,  som är giltigt i alla  de 25 länderna utan något krav på översättning till nationella språk, vilket krävs idag .

Parallellt med samarbetet om det så kallade enhetliga patentet arbetar man också med att inrätta en gemensam europeisk domstol för patentfrågor. Tanken är att företag ska kunna vända sig dit om de misstänker att någon gjort intrång på deras patent eller om någon vill ha ett patent ogiltigförklarat.

Idag måste även den processen ske i varje enskilt medlemsland.
– Än så länge är det inga beslut tagna om detaljerna för om en domstol skulle upprättas. Det man fått ja för från parlamentet är att fortsätta det fördjupade samarbetet om enhetligt patent, säger Patrick Andersson.
-Men det är komplicerade saker, först måste EU-domstolen ta ställning till om en sådan patentdomstol går att passa in i EU:s system. Men frågorna är prioriterade.

Det är Lissabonfördraget som gör det möjligt för EU-länderna att ha ett fördjupat samarbete. Om ett enhetligt patent blir verklighet är det andra gången som det används, första gången gällde det regler för skilsmässor, något som godkändes förra året.

Nästa steg är för patentfrågan att ministerrådet ska ta ett beslut vilket de förväntas göra på sitt nästa möte den 9-10 mars.

Två av tre kan strunta i praktiken

Petra Hedbom
-
0

Efter att tre av apotekskedjorna som kommer att ta emot praktikanter under hösten bestämt att det inte kommer att betala ut någon praktiklön har fackförbund och studenter uttryckt sitt missnöje. I en enkätundersökning som gjorts av Sveriges Farmacevtförbunds studentsektion uppger två av tre studenter att de funderar på att inte göra sin praktik.

Totalt har 630 apotekar- och receptariestudenter under februari fått svara på frågor om sin kommande apotekspraktik. Resultatet av enkäten visar att bara en av tre studenter planerar att göra sin praktik oavsett om de får betalt eller inte. Omkring hälften av studenterna svarar att de inte anser att deras studiemedel kommer att täcka tjänstgöringsperioden.
– Detta bekräftar den bild vi redan hade, nämligen att lönen är avgörande för många studenters möjlighet att göra sin apotekstjänstgöring, säger Boris Pendic, ordförande i studentsektionen i Sveriges Farmacevtförbund.

Enligt förbundet har många studenter har själva uppgett i enkäten att beslutet av vissa apoteksföretag att inte ge ersättning för apotekstjänstgöringen kan ha negativ inverkan på deras vilja att arbeta på dessa företag i framtiden.

Sveriges Farmacevtförbund kommer senare att presentera en del två i undersökningen där de bland annat ska kartlägga produktiviteten hos de studenter som genomgår sin apotekstjänstgöring.

Apotekskunder nöjda enligt Sifo

Petra Hedbom
-
0

Det är branschorganisationen Sveriges Apoteksförening som låtit göra en undersökning bland 1000 personer. I undersökningen som utfördes av TNS Sifo i slutet av förra året fick personer i intervjuer bedöma olika kvalitetsaspekter på apoteken.

Enligt resultaten är kunderna överlag nöjda med apoteken, omkring 97 procent av de som svarat på frågan tycker att deras samlade upplevelse av apoteksbesöken är bra. Lika många säger att de upplever servicen som lika bra eller bättre på den omreglerade marknaden jämfört med innan. Frågorna som ställdes handlade om bland annat service, utbud av produkter och tjänster och öppettider. Omdömet skiljer sig från tidigare, mindre undersökningar som indikerat att kunderna inte skulle vara fullt så nöjda  

Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening, är nöjd med resultatet men säger också att han är ödmjuk inför att tidigare undersökningar under Apoteket AB:s monopol visat att kunderna varit nöjda och det är någonting som hänger kvar även nu.
– Det är inte så att det blivit så mycket bättre efter omregleringen men att kunderna är lika nöjda nu som innan är ett mycket gott betyg till aktörerna och hela omregleringen.

Av kunder som haft direktkontakt med apotekspersonal uppger 85 procent att de är nöjda med de råd eller vägledning som de fått. Jämfört med detaljhandeln i stort ligger apoteken bättre till. I vad som kallas benchmarkindex där man väger samman betyget på apoteksbesök, viljan att återvända till och rekommendera ett apotek till andra och den upplevda konkurrensfördelen. I undersökningen får apoteken 78 enheter jämfört med 64 för detaljhandeln i genomsnitt. Allra nöjdast är personer i åldersgruppen 56 till 66 år som ger apoteken 90 i omdöme.

Meda köper mer

Petra Hedbom
-
0

Antula har en omsättning på cirka miljoner kronor i Norden och det är ett antal varumärken som nu hamnar hos Meda i och med köpet av företaget Antula. Munsköljen SB12, herpessalvan Anti, och Inside mot halsbränna är några exempel.

Meda har gjort ett antal förvärv den senaste tiden och affären med Antula innebär att 20 procent av Medas omsättning kommer att utgöras av receptfria produkter.

Köpesumman är 1,8 miljarder kronor på skuldfri basis, enligt ett pressmeddelande och affären förväntas genomföras inom ett par månader.

GSK halverar bidrag

Ingert Nilsson
-
0

Mellan 2008 och 2010 har Glaxo Smith Kline halverat bidraget till patientorganisationerna i Sverige, från en och en halv miljon till 765 000 förra året.


Rent generellt har bidragen från industrin till intresseföreningarna minskat på senare år, säger Pär Tellner, på Lif.
? Den trenden har nu pågått under några år. Vid den senaste räkningen var de här bidragen på runt 15 miljoner totalt om året, för några år sedan låg de på runt 15-20 miljoner.
Skälet till minskningen är, menar Pär Tellner minskade marginaler för företagen.
? Man är helt enkelt noggrannare med vilka projekt man ska satsa på.

Enligt Jonas Vikman, ansvarig för kontakter med patient- och intresseföreningar i Sverige på GSK ska minskningen inte ses som en ny fastlagd policy från företagets sida.

-Nej det handlar mer om att det råkat bli så nu när vi jämförde bidragen de senaste tre åren. Nivån varierar från år till år beroende på projekt som är aktuella.

Staten måste sluta köpa de miljövidriga läkemedlen

Ingrid Helander
-
0
Staten måste sluta köpa de miljövidriga läkemedlen

För ett par veckor sedan frågade en bekant om generika verkligen är lika säkert som original. Mitt spontana ja kom snabbt. Sen kom följdfrågan: Även när det gäller arbetarnas villkor och miljöutsläpp? Jaså, du menar så. Då blir svaret tyvärr nej, absolut inte. I alla fall inte än på ett tag.
För två år sedan hade vi ett reportage här i Läkemedelsvärlden med rubriken Ignorerad miljökris. Då hade fakta om de enorma läkemedelsutsläppen från produktionsanläggningarna i Indienvarit kända i ett år men ingen hade på allvar tagit tag i frågan. Men kort därefter lossnade det och Läkemedelsverket fick i uppdrag av regeringen att skriva en rapport med förslag på åtgärder. I rapporten konstaterar Läkemedelsverket att den stora prispress vi haft på läkemedel i Sverige troligtvis också bidragit till att vissa av våra läkemedel nu produceras under miljövidriga förhållanden. Ett av förslagen från Läkemedelsverket är därför att miljökrav ska bli en faktor när TLV beslutar om ett läkemedel ska ingå i förmånen eller inte, både när det gäller generika och original. De flesta remissinstanserna som nu tyckt till om förslaget håller med om att systemet bör ses över. Men inte TLV.

Deras argumentation bygger på att Sverige bara står för 0,7 procent av den globala läkemedelsmarknaden. Även om Sverige skulle sluta köpa miljövidriga läkemedel skulle det inte få någon effekt på grundproblemet konstaterar TLV. Det blir bara dyrare läkemedel och även risk för att vissa läkemedel helt skulle försvinna från den svenska marknaden. En dålig idé helt enkelt om TLV får bestämma.

Här måste man fråga sig om TLV har hört talas om begreppet socialt ansvar. Ingenstans i dagens debatt är det godtagbart att säga att Sverige inte ska ta tag i miljöproblem eftersom landet är litet. Även om TLV har rätt i att effekten på grundproblemet skulle bli begränsad, fabrikerna kommer sannolikt pumpa ut ungefär lika mycket gift oavsett vad Sverige gör, så borde andra argument väga så mycket tyngre. Till att börja med skulle det vara betryggande att veta att svenska apotek och sjukhus inte tillhandahåller läkemedel som är miljövidrigt producerade. Som patient skulle jag då inte behöva fundera på om min behandling sker på bekostnad av någon annans hälsa. Som skattebetalare skulle jag veta att mina pengar inte går till att helt okontrollerat driva på den globala resistensutvecklingen mot antibiotika. Räcker inte det som argument borde TLV också se att en positiv ansatts från myndighetens sida skulle kunna bidra till en långsiktig lösning. Representanter från TLV brukar vara stolta över hur de tagit fram ett prissättningssystem som går på export, det är en gåta varför de inte vill bli världsledande inom det här området också. Myndighetens samlade kompetens borde kunna visa världen att det är möjligt att kraftfullt ställa krav på läkemedelsproducenterna. Fler länder kommer då sannolikt ta efter i takt med att frågan mognar internationellt.

Självklart finns det stora praktiska hinder att ta sig förbi. Men grundfakta finns tillgängligt redan idag. Joakim Larsson har under forskningssekretess fått tillgång till fakta från Läkemedelsverket om vilka fabriker som användes för att ta fram läkemedel till den svenska marknaden. Genomgången visade att 72 av 242 undersökta produkter kunde länkas till de aktuella reningsverken i Indien. Det här är information som alltså uppenbarligen går att ta fram om man bara får tillgång till sekretessbelagt material, vilket myndigheter normalt kan.
Frågan ligger nu hos ansvariga på miljödepartementet. När de läst igenom remissvaren ska de bestämma sig för vad som ska göras härnäst. Förhoppningsvis lyssnar de inte på TLV.

Sjukhusapoteken försvinner i Västra Götaland

Ingert Nilsson
-
0

Tamro tävlade med Apoteket Farmaci om leveranserna och Baxter Medical försökte i konkurrens med APL att ta hem läkemedelstillverkningen. Förlorarna har nu tio dagar på sig att överklaga beslutet.

Regionen kommer att ha ett regionalt läkemedelslager som förser samtliga sjukvårdsenheter i regionen med läkemedel. Lokalt på varje sjukhus kommer att finnas vårdnära lager och de olika avdelningarna kommer att ha mindre lager. Med den här förändringen är regionen bland de första i landet att ta över läkemedelsförsörjningen i egen regi då de nuvarande sjukhusapoteken försvinner.
Upphandlingen har gällt driften av det regionala lagret och tillverkning av läkemedel.

Jämfört med tidigare är det en betydligt mindre del av läkemedelsförsörjningen som nu upphandlas.
 ? Det handlar om en ren logistik- och distributionstjänst. Vi kommer till exempel själva att etablera resurser som en apotekare som är kvalitetsansvarig för läkemedelsförsörjningen, säger Karin Lendenius, läkemedelschef på region Västra Götaland.
För de två avtalen som börjar gälla våren 2012 och i fyra år betalar regionen sammanlagt 68 miljoner kronor om året.

Högt kolesterol ingen mätare för strokerisk hos kvinnor

Ingert Nilsson
-
0

I rapporten som publiceras i tidskriften Annals of Neurology rekommenderar forskarna istället att man mäter triglycerider, en annan form av fett, för att beräkna risken.
I den publicerade studien har data för närmare 14 000 kvinnor och män följts under 33 år av vilka 837 män och ligga många kvinnor drabbades av stroke under perioden.

Enligt forskarna från Köpenhamns universitet såg de inte något samband mellan stroke hos kvinnorna och höga kolesterolnivåer. Hos männen sågs ett visst samband, men bara när kolesterolnivån var nästan dubbelt mot den normala, högre än 9mmol/liter.

Dock märkte forskarna ett visst samband mellan risken för stroke och triglycerider. Slutsatsen av rapporten är att det är viktigt att också rutinmässigt mäta triglycerider. Inte bara kolesterolet.

1...414243...50Sida 42 av 50