Inga enkla lösningar på miljötragedi

Efter larmrapporter om stora utsläpp av läkemedel vid fabriker i till exempel Indien gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att utreda möjligheterna att skärpa miljökraven på tillverkningen. Förslagen till åtgärder kom förra året och har nu varit ute på remiss hos berörda myndigheter, landsting och organisationer.  Mest eniga är remissinstanserna kring Läkemedelverkets första förslag: att införa […]

9 nov 2010, kl 10:53
0

Efter larmrapporter om stora utsläpp av läkemedel vid fabriker i till exempel Indien gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att utreda möjligheterna att skärpa miljökraven på tillverkningen. Förslagen till åtgärder kom förra året och har nu varit ute på remiss hos berörda myndigheter, landsting och organisationer.  
Mest eniga är remissinstanserna kring Läkemedelverkets första förslag: att införa ett krav på miljöcertifikat i den redan existerande EG-lagstiftningen om god tillverkningssed, GMP. Men allas bedömning är att EU:s kvarnar mal alldeles för långsamt för att hindra den pågående miljökatastrofen.
– Det får inte bli så att vi bara går i det spåret. I så fall begraver vi frågan 10-15 år framåt i tiden, säger Bengt Mattson, ordförande i Lif:s miljökommitté.

För att få ett snabbt stopp på utsläppen stöttar istället Läkemedelsindustriföreningen Läkemedelsverkets fjärde förslag som går ut på att ta hänsyn till miljöpåverkan inom läkemedelsförmånen. Lif vill ha en slags miljöklassning av läkemedel, där ett företag som levererar ett grönt läkemedel får ett incitament att göra det i form av till exempel ett högre pris.
– Vi tror att den typen av marknadsmorötter kommer att driva utvecklingen snabbare framåt, säger Bengt Mattson.
Flera av de tunga remissinstanserna som Sveriges Apoteksförening och ett antal landsting skriver uttryckligen att man bör se över om miljökrav kan vägas in vid subventionsbeslut.

Men TLV själva tror inte att miljökrav inom läkemedelsförmånen kommer att få någon större effekt på tillverkningen i Indien. I sitt remissvar skriver de att: »Sveriges andel av den globala marknaden för öppenvårdsläkemedel endast är 0,7 procent. En förändring av enbart det svenska förmånssystemet skulle därför inte innebära att miljömålen skulle uppnås. Däremot skulle det innebära sämre prispress på läkemedel«. De skriver också att det finns en risk att tillgången till läkemedel inom förmånen kan bli väsentligt sämre.

Stockholms läns landsting, SLL, tror tvärtom att arbetet måste börja direkt, samtidigt som man arbetar för internationella överenskommelser. SLL har nyligen för första gången ställt miljökrav på produktionen i en läkemedelsupphandling och har sedan länge tagit miljöhänsyn i »Kloka Listan«. Kraven på uppgifter om läkemedlens toxicitet, hur beständiga de är i naturen och hur de ackumulerades i näringskedjorna, ledde det till att industrin tog initiativ till miljöinformation på fass.se.
– Vi ska inte underskatta våra möjligheter att påverka. När vi ställer miljökrav, upptäcker industrin vad som komma skall. Sverige kan kommunicera med andra länder och berätta vad vi gör, då brukar vi få efterföljare, säger Anna Linusson, miljöchef vid Stockholms läns landsting.
TLV tror mer på Läkemedelsverkets andra förslag; att EU-lagstiftningen bör förändrats så att miljörisker vägs in redan vid EU:s godkännande av försäljning av ett humanläkemedel. Med en sådan modell kommer miljökraven gälla alla läkemedel, inte bara de som ingår i läkemedelsförmånen, menar TLV.  Men Lif ställer sig frågande till den lösningen:
– Om man får godkänt för en viss produkt, får man då inte göra några förändringar av tillverkningen senare? Får man förbättra den? Risken är att ett sådant system blir stelbent, säger Bengt Mattson.

Joakim Larsson, forskaren som rapporterade om de stora utsläppen i Indien, ger ett eget förslag till åtgärd via remissvaret från Göteborgs universitet: att Läkemedelsverket ska släppa på sekretessen kring information om i vilka fabriker olika aktiva substanser tillverkas. På så sätt skulle till exempel journalister och läkare kunna granska läkemedelstillverkningen.
– Det ger ett ökat incitament för de som vill skydda sitt varumärke att ha en schysst produktion, säger han.
Samtidigt kan den informationen vara åtråvärd för kriminella nätverk:
– Handeln av illegala läkemedel är uppskattningsvis större än hela narkotikahandeln idag, säger Bengt Mattson.
Charlotte Unger, miljöchef vid Läkemedelsverket, menar att nu är det upp till regeringen att avgöra vilken väg verket ska gå:
– Vi har sagt vad vi tror på i rapporten. Nu är det regeringen som ska fundera på hur vi ska gå vidare. Sedan blir det vår roll att agera på det.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng