Senast den 9 februari 2019 ska streckkoder som den på bilden vara utbytta på digitala 2D-koder med information om produktkod, batchnummer, utgångsdatum och ett seriellt nummer unikt för just den förpackningen. Foto: iStockphoto

Ska märkas så lite som möjligt

På apoteken sker den sista kontrollen i serialiseringskedjan. Målet är att det inte ska göra några stora avtryck hos kunderna när de hämtar ut sina recept.

19 Apr 2016, kl 07:30
0

Robert Svanström, chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening. Foto: Sveriges Apoteksförening.

"Vi vill inte att det blir ett stort och omfattande system utan blir ändamålsenligt"

Sista anhalten för de säkerhetsmärkta läkemedelsförpackningarna är apoteken. Här ska de scannas av och äktheten verifieras mot ett nationellt system. Den unika koden på förpackningarna ska överensstämma med den de fick i tillverkningsledet och säkerhetsförslutningen ska vara obruten.

– Målsättningen är att det inte ska påverka receptexpeditionsprocessen negativt utan att kontrollen ska göras i bakgrunden. Vi vill inte att det blir ett stort och omfattande system utan blir ändamålsenligt, säger Robert Svanström, chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening.

Apoteksföreningen är med i den projektgrupp som ska se till att det nya e-verifieringssystemet kommer på plats senast den 9 februari 2019. Och för apotekens del är förutsättningarna goda. Cirka 98 procent av recepten i Sverige är digitala, vi har en vana av nationella it-stöd och alla apotek har scanners, en förutsättning för att kunna ”checka ut” en läkemedelsförpackning vid receptexpedieringen.

– För 2D-koderna krävs lite nyare scanners och det har i allmänhet alla öppenvårdsapotek i dag, säger Robert Svanström.

Förändringarna kommer i stället att ligga i receptexpeditionsprocessen och var i den avaktiveringen ska ske. Sannolikt kommer det att ske i slutet, vid plockkontrollen och så nära kunden som möjligt. En annan utmaning är hur man som apotekspersonal ska agera när och om systemet indikerar att en vara är falsk.

– Vad gör du då? Där håller vi på att ta fram rutiner för olika scenarier med riktlinjer om hur farmaceuter kan agera i dessa olika situationer.

Planen är också att göra en pilotstudie senare i år för att testa systemet i verkligheten, antingen ”skarpt” på utvalda apotek eller i en testmiljö.

En annan fråga gäller inleverans, det vill säga när läkemedlen kommer till apoteken och levereras in i lagren. Robert Svanström tror att man i framtiden i större utsträckning än i dag kommer att scanna in läkemedlen eftersom man då får värdefull information om batchnummer och hållbarhetsdatum.

För läkemedelshanteringen på öppenvårdsapotek är mesta tämligen klarlagt. När det gäller läkemedel som ska till sjukhus är det mer oklart hur arbetsgången för att avaktivera dem ska se ut.

– Där finns lite olika tolkningar av direktivet. Vår tolkning är att kontrollen ska göras på sjukhusapoteken. Men direktiven kan också tolkas som att det ska göras så nära patienten som möjligt, det vill säga av exempelvis sjuksköterskor på sjukhusavdelningarna. Det skulle i sådana fall innebära en mycket stor omställning och nya arbetsmoment för den yrkesgruppen. Det hoppas jag vi slipper se och att vi når en pragmatisk lösning.

Medan de nya säkerhetskraven betyder stora kostnader för läkemedelsindustrin, som enligt direktiven ska bekosta kodningssystemet, kommer apoteken något lindrigare undan.

– Den stora kostnaden är utbildning av all personal och anpassning av gränssnittet i expedieringsstöden. Även längre tider för receptexpediering innebär kostnadsökningar liksom eventuell kassering av läkemedel på grund av felsignaler.

Hur stora kostnader det rör sig om kan inte Robert Svanström svara på. I Storbritannien har man skattat apotekens kostnad för införandet av 2D-koder och den efterföljande hanteringen till 100 miljoner pund per år.

– Men den siffran är inte riktigt applicerbar för Sverige eftersom alla apotek redan hanterar e-recept och har scanners, säger Robert Svanström.

Han medger dock att det blir en utmaning att hämta hem de kostnader som trots allt kommer att uppstå.

– Till skillnad mot läkemedelsindustrin har apoteken inte möjlighet att påverka vare sig inköpspris eller försäljningspris för majoriteten av de receptbelagda läkemedlen. Man får försöka hämta hem det på andra sätt än inom handelsmarginalen i alla fall.

Är de nya kraven på spårbara läkemedelsförpackningar bra?
– Självklart är det bra att värna patientsäkerheten men samtidigt ska vi påminnas om att vi i Sverige inte haft några stora problem med förfalskade läkemedel. Därför är det viktigt att insatserna står i proportion till riskerna och att det blir ändamålsenligt. Detta gäller framför allt i diskussionen kring sjukvårdsapotek och var läkemedel ska till sjukhusen ska aktiveras, säger Robert Svanström.