Annons

Månads arkivering december 2010

2010 på dina tio fingrar

1.    Den nya marknaden kom igång?

Alla var där. Det var i alla fall känslan när socialminister Göran Hägglund den 17 januari 2010 tillslut kunde klippa bandet på det första privata apoteket. Medstop vann PR-vinsten av att vara först, men de följande veckorna tog även de andra köparna av statliga apotek över driften av totalt 466 apotek. Senare under året dök de helt nya aktörerna upp som Åhléns, DocMorris, Ica Cura och en och annan helt egen entreprenör. Redan i maj kom den första sammanslagningen när Apotek Hjärtat tog över de 27 apotek som Apotek1 från Tamro hunnit öppna. Totalt har antalet apotek i Sverige ökat med ett drygt hundratal under 2010.

Även om den nya marknaden snabbt kom på plats under årets första kvartal så har resten av året präglats av alla detaljer som inte var lösta. För att nämna några: skulle man ringa konkurrenten när ett läkemedel var slut på det egna apoteket? Hur skulle man hantera delbetalningar? Hur fick man egentligen marknadsföra sig, var det dags för ett apoteksspecifikt branschregelverk? Hur skulle inspektionerna från de olika myndigheterna samordnas? Och så var det leverensskyldigheten, kunde grossisterna välja att leverera produkter bara till kedjor med särskilda avtal? Och så alla turerna med utbytet då så klart, där det mest verkar fortsätta att krångla.

Socialdepartementet har haft ögonen på branschen och rutit till när de allmännas missnöje börjat märkas för mycket. Men branschföreningen med Johan Wallér i spetsen har envist hävdat att branschen ska lösa problemen själva.

Desto svårare har det varit att få kontroll över alla de läkemedel som numera säljs i den allmänna handeln. 2010 var inte året då den frågan löstes, vilda västern gäller fortfarande.

2.    Valet, vad hände med läkemedelsfrågorna?

Ordet apotek hördes knappt i valrörelsen. Inte heller orden läkemedel, läkemedelsföretag eller forskning. Inom apoteksbranschen såg man det som ett kvitto på att man gjort ett bra jobb, men life science-branschen var mindre nöjd. Resultatet efter valet blev hur som helst att socialministern fortfarande heter Göran Hägglund. Det finns inte längre någon forskningsminister, men å andra sidan har vice statsministern Jan Björklund fått frågan på sitt bord och redan hunnit lämna mer besked än vad tidigare forskningsministern gjorde. Skattelättnader för life science-företag är utlovade och landstingen ska tvingas ta större ansvar för att få fart på den kliniska forskningen igen enligt Björklund.

Efter valet bytte oppositionen talesperson för hälso- och sjukvårdsfrågor. Lena Hallengren är nu Socialdemokraternas representant i dessa frågor.

3.    Patientsäkerhet är orsaken till allt

Det är några ord som använts mer flitigt än andra under året som gått. Patientsäkerhet är ett av dem. Det mesta från omorganisationer i vården, besparingar och ökade anslag, allt motiveras med att det är för patienternas bästa. Den 1 januari 2011 träder den nya patientsäkerhetslagen i kraft och i och med den har flera stora förändringar följt. Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsnämnd, HSAN, har inte längre möjlighet att utfärda disciplinpåföljderna erinran och varning till enskilda individer inom vården. Lagom till förändringarna utlovades i december 500 miljoner kronor till de landsting som skapar en säkrare vård, pengar som går till de landsting som visat att de arbetar med förbättrad säkerhet.

Med motiveringen för patienternas bästa har också läkemedelsupplysningen tagits över av Läkemedelsverket. Myndigheten har också fått huvudansvaret för att bygga upp Centrum för bättre läkemedelsanvändning, CBL. Förutom att härbärgera Apotekets AB:s tidigare forskning ska organisationen ledd av Gert Ragnarsson samordna projekt som syftar till att förbättra läkemedelsanvändningen.

4.    Upphandlingarna som skapar kaos

Apropå ord som använts flitigt. Det här är året då vi på redaktionen desperat började leta efter en synonym till ordet upphandling. Det har handlat om alla turer kring den nationella upphandlingen av HPV-vaccinet som lett till att den allmänna vaccinationen av 12-åriga flickor blivit försenad. Det har också handlat om de första upphandlingarna av läkemedelsförsörjningen på sjukhus där två regioner under året blivit klara. Resultatet är att Apoteket Farmaci blivit av med en hel del uppdrag till förmån för det nya Vårdapoteket.  

Till det kommer att upphandlingarna av läkemedel till slutenvården överklagas till en grad som tillslut blivit för mycket för alla inblandade. Pengarna rullar i olika rättsprocesser, men om det är företagen som är dåliga förlorare eller landstingen som är dåliga upphandlare råder det delade meningar om.

5.    Läkemedelsstrategin ? lösningen på allt

Som det pratades och, tisslades, frågades och hemlighölls. När så äntligen, efter ett år, förstudien till den nationella läkemedelsstrategin presenterades i juni var förväntningarna höga. Fem områden hade regeringen, SKL och läkemedelsindustrin identifierat som viktiga; patientsäkerhet, antibiotikaresistens, miljö, minskad ojämlikhet och en optimal prissättnings- och prioriteringsmodell. Kanske blev en och annan besviken när det inte visade sig handla om en konkret handlingsplan, mer detaljer utlovades av socialdepartementet till årsskiftet och den som väntar på något gott?

6.    Rapporter, rapporter, rapporter

Varje år produceras det mängder och 2010 var definitivt inget undantag.

Under året har regeringen bland annat fått ta emot en översyn av kvalitetsregistren, en utredning om det nationella vaccinationsprogrammet och TLV:s slutrapport om hur priserna på läkemedel ska regleras på den omreglerade marknaden. Läkemedelsverket har publicerat nya behandlingsriktlinjer för behandling vid alkoholabstinens, diabetes, huvudlöss, antibiotika vid öroninflammation och smärtlindring i livets slutskede. SBU har gett ut utvärderingar av antibiotikaprofylax vid kirurgi, behandlingar av sömnbesvär hos vuxna och en snabbutvärdering av clistazol (Pletal) vid fönstertittarsjuka.

Förutom detta har Lif tillsammans med IMS Health presenterat en genomgång av hur läkemedel förskrivs i landet, med den huvudsakliga slutsatsen att det är stora skillnader i landet. Årets version av Socialstyrelsens öppna jämförelser kunde konstatera att det nu är något färre personer över 80 år som behandlas med tio läkemedel eller fler.

7.    Bransch i kris? I år igen?

Att läkemedelsbranschen går igenom tuffa tider har vi hört i ett antal år nu, frågan är hur illa det var 2010? Tittar vi inom landets gränser är Astrazenecas beslut i mars att lägga ner verksamheten i Lund den största förändringen. 900 anställda drabbas och globalt handlar det om neddragningar på 8000 tjänster under fem år. Även Roche, Abbott och Bayer hör till de som annonserat besparingspaket. För Sveriges del är ändå motbilden att Astrazeneca trots allt satsar på Sverige i och med utbyggnaden av forskningsanläggningen i Mölndal.

Två storsäljare har tvingats bort från marknaden på grund av säkerhetsproblem. Först Reductil (sibutramin) mot fetma i januari, och i september beslutade tillslut EMA att marknadstillståndet för Avandia (rosiglitazon) mot diabetes skulle dras in. Men det har också kommit positiva besked och en hel del nya substanser har blivit godkända inom EU, mest omskrivna är Astrazenecas blodproppshämmande preparat Brilinta (ticagrelor) och MSD:s Brinavess (vernakalant) för konvertering av förmaksflimmer.  

Som vanligt pågår det ständigt uppköp och sammanslagningar i branschen. I år har till exempel Teva köpt Ratiopharm, Novartis har fullföljt köpet av Alcon och köpt amerikanska generikaföretaget Oriel Therapeutics. Sanofi-Aventis är väldigt sugna på att förvärva Genzyme men hittills utan framgång. I Sverige har Meda rönt uppmärksamhet med förvärv av ett flertal tunga produktportföljer och Moberg Derma avbröt sin planerade börsnotering i sista stund.

8.    Ett läkemedelspaket under granen?

Under flera år har arbetet pågått med att få fram ett helt nytt lagpaket för läkemedelsområdet inom EU. Allt är inte klart, men nog har mållinjen kommit närmare under 2010. Direktivet om farmakovigilans är så gott som klart, länderna har nu 18 månader på sig att införa de nya reglerna. Direktivet om förfalskade läkemedel valsar just nu runt mellan parlamentet och ministerrådet, men de största hindren i förhandlingarna tycks övervunna. Segast går det för direktivet om information till patienter. Efter att ett kraftigt modifierat förslag tillslut röstats igenom av parlamentet väntas nu EU-kommissionen lägga ett helt nytt förslag utifrån parlamentets vilja.

9.    Ifrågasatta vaccin

När vi skrev förra årets årskrönika trodde vi att vi under 2010 skulle få svar på om det var rätt att vaccinera hela svenska folket mot svininfluensan. Något sådant svar har inte kommit. Utvärderingarna fortsätter och några kraftfulla jämförelser mellan olika länders strategier låter vänta på sig. Istället blev ett tema för 2010 att vaccin blir ifrågasatta. Från att ha setts som en ständig räddare finns det nu flera frågetecken. Pandemrix och narkolepsifallen måste utredas så klart. Men även nyttan med det vanliga säsongsinfluensavaccinet har ifrågasatts efter att en stor Cochraneanalys i februari visade att nyttan av massvaccinationer är knappt mätbar. Fel på studierna eller fel på vaccineringen? Den frågan förblir obesvarad.

Även ett efterlängtat genombrott på vaccinfronten präglas av ifrågasättande. I USA blev i våras det första terapeutiska cancervaccinet någonsin godkänt. Men många ifrågasatte godkännandet, vaccinet Provenge mot prostatacancer är extremt dyrt och effekten inte övertygande. Kritiker såg därför godkännandet mest som ett påhejande av utvecklingen, och inte som ett kvitto på att just det här vaccinet fungerar.

10.    Personligt

Det hävdas att branschen är rörligare än någonsin. Flera tunga poster har fått nya ansikten. Johan Wallér blev vd för nystartade branschorganisationen Sveriges Apoteksförening,  Stefan Carlsson fick lämna vd-posten för Apoteket AB efter 11 år och lämnade under hösten över till Ann Carlsson, tidigare marknadschef på Ica.

Anders Öhlén tillträdde som vd för Läkemedelsförsäkringen. Neil James lämnade som vd för GSK Sverige och efterträddes av Marine Qeniart Stojanovic.

Thony Björk valdes som ny ordförande för Sveriges Farmacevtförbund efter att Carin Svensson inte hinner med det eftersom hon blivit farmacichef på Kronans Droghandel. Marie Wedin är ny ordförande för Läkarförbundet och Sandra Gunneflo tog över som ordförande för Apotekarsällskapet.

Martin Nicklasson slutar som vd för Swedish Orphan Biovitrum, vem som efterträder är inte klart. Samma sak gäller posten som vd för branschorganisationen Swedenbio som Mats Berggren bestämt sig för att lämna.
Efter tio år slutar Thomas Lönngren vid årsskiftet som chef för europeiska läkemedelsverket, EMA. Hans permanenta efterträdare är inte utsedd, men Andreas Pott styr skutan fram till dess.

Vad blir det sen?

Mycket tyder på att 2011 kan blir ett händelserikt år för alla inom läkemedels- och apoteksbranschen. Den nationella läkemedelsstrategin ska enligt regeringens löfte bli mer handfast, arbetet på CBL kommer ta form och säkert kommer flera praktiska frågor för apoteksaktörer och försäljarna av receptfritt att lösas och lika många nya dyka upp.
Nyhetsrapporteringen återupptas här på webben den 10 januari 2011.

Till dess önskar vi på Läkemedelsvärldens redaktion alla läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Produktionen av Brilique drar igång i Gärtuna

0

Produktionen har smugit igång under hösten och efter att EU-kommissionen i början av december sa ja till Brilique (ticagrelor) kommer produktionen dra igång ordentligt i januari.
?  Vi har jobbat mycket de senaste åren med att via leanprocesser effektivisera produktionen och det är roligt att vi har kapaciteten att producera Brilique som vi förstås hoppas ska bli en storsäljare, säger Ann-Leena Mikiver, informationsansvarig på Astrazeneca.

Efter det positiva beskedet i EU att Brilique blir godkänt för att förebygga aterotrombotiska händelser väntar företaget på besked om vad de olika subventionsmyndigheterna i Europas länder säger om produkten. Men ännu mer avgörande för hur stor produktionen blir kommer USA:s beslut vara. I förra veckan meddelade FDA att de vill ha in mer uppgifter innan de godkänner preparatet.
?  Jag kan inte säga hur stor produktion vi räknar med, men vi har kapacitet att producera de tabletter som behövs för världsmarknaden, säger Ann-Leena Mikiver.

Fortsatt gemensam rådgivning till industrin

0

De två myndigheterna har sedan hösten 2009 haft rådgivningsmöten för läkemedelsindustrin där båda myndigheterna varit representerade. Slutsatserna efter det första året är att den gemensamma rådgivningen varit uppskattad. Man har därför beslutat att permanenta erbjudandet.

Mer antibiotika på fredagar

0

I en tysk studie har forskarna jämfört andelen antibiotikarecept som förskrivs under en vecka. Totalt analyserades data för drygt en miljon tyska patienter såväl på landsbygden som i stad och förortsmiljö.

På fredagarna var antibiotikaförskrivningen drygt 23 procent högre än övriga vardagar. Och det berodde inte på att andelen diagnoser för luftvägs- eller urininfektion var högre den dagen.

Att andelen
antibiotikarecept är högre förklaras i stället med att det förskrivs ett okänt antal ?vid behovs-recept? och att den andelen blir betydligt högre mot slutet av veckan. Den osäkerhet som läkare känner över den förlorade läkarpatientkontakten över helgen är en viktig förklaring.
Det menar forskarna måste man fundera över i arbetet med att minska förskrivningen av antibiotika.

Astrazeneca gav upp

0

Läkemedlet som utvecklats för att förebygga allvarlig RSV-infektion fick kalla handen av den amerikanska läkemedelsmyndigheten i slutet av 2008. I somras granskades det antivirala medlet igen av FDA:s rådgivande kommitté och ytterligare studier begärdes in. Och nu har alltså företaget beslutat att inte gå vidare med den här ansökan som gäller förebyggande indikation. När det gäller annan RSV-behandling har man dock inte gett upp hoppet om läkemedlet.

Säkrare vård med apotekare

0

För att förbättra läkemedelsbehandlingen och informationen vid förflyttning mellan vårdformer har man i Lund utvecklat en modell, LIMM, Integrated Medicines Management. Modellen omfattar kliniska apotekare på vårdavdelningarna som har fokus på att identifiera, lösa och förebygga läkemedelsrelaterade problem.
Syftet med avhandlingen var att undersöka om den här modellen gjorde skillnad.
? Och det gör den, är doktoranden Anna Bergkvist Christensens slutsats.

I avhandlingen
har totalt 190 äldre patienter som vårdats enligt modellen ingått och jämförts med patienter som fått traditionell vård.
Bland de patienter som vårdats på en avdelning där en klinisk apotekare gör en strukturerad läkemedelsintervju vid inskrivningen för att få en så korrekt läkemedelslista som möjligt, där man har en läkemedelsgenomgång under vårdtiden för att identifiera läkemedelsrelaterade problem och där patienterna fick med sig en kortfattad läkemedelsberättelse vid utskrivningen som kort berättar om de förändringar som gjorts och aktuell läkemedelslista sågs signifikant färre olämpliga läkemedel vid utskrivningen och överföringsfel.
? Det bekräftade vad vi trodde, säger Anna Bergkvist Christensen.
? Eftersom det ju diskuterats mycket om hur kliniska farmacevter skulle tas emot inom vården är det också skönt att den här modellen med kliniska apotekare i vårdteamet var mycket uppskattat av läkare och sjuksköterskor.

Avastin mot bröstcancer ifrågasätts

0

Medan den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA bekräftat fördelarna med Avastin (bevacizumab) som del i en kombinationsbehandling vid metastaserad bröstcancer har FDA kommit till motsatt slutsats.

Efter en genomgång
av fyra nya kliniska studier drar den amerikanska myndigheten slutsatsen att Avastin vare sig förlänger överlevnaden hos bröstcancerpatienter eller bromsar sjukdomsförloppet på ett sätt som försvarar behandlingen.

Roche och Genentech som marknadsför läkemedlet har meddelat att man inte är nöjda med FDA:s utslag och kommer därför begära en hearing innan beslutet fastställs.Avastin godkändes för behandling mot bröstcancer i augusti 2008 i USA.

 

Läkemedelsindustrin i fokus för utredningar om bedrägeri

0

Läkemedelsindustrin har gått om försvarsindustrin som det främsta målet för federala bedrägeriutredningar i USA. Det konstateras i en rapport från organisationen Public Citizen.
De senaste fem åren har branschen betalat närmare 15 miljarder dollar i böter och i uppgörelser med staten.

Studien omfattar
brott mot marknadsföring samt bedrägeri mot Medicaid, det vill säga saltade räkningar till den statliga sjukvårdsförsäkringen.
De som betalat mest är GlaxoSmithKline, Pfizer, Eli Lilly och Schering-Plough som enligt rapporten stått för 10, 5 miljarder av de utbetalade böterna och uppgörelserna.
I några fall har företagen samtidigt som man tillbakavisat påståendena om bedrägeri och mutor, betalat ut stora summor i uppgörelser med regeringen i stället för att driva ärendena vidare.
Pfizer är det enskilda företag som hittills betalat ut mest.

Stora skillnader i äldreomsorgen

0

Det är första gången som öppna jämförelser av vården och omsorgen om äldre gjorts gemensamt av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting.
– Rapporten ger en tydlig bild av att det på flera områden finns skillnader i vården och omsorgen mellan äldre män och kvinnor. Det är inte acceptabelt, säger Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens generaldirektör.

Ett exempel som lyfts ram i rapporten är att fler kvinnor än män får en olämplig eller riskfylld läkemedelsbehandling. När det gäller hur nöjda de äldre generellt är med äldreomsorgen, finns det dock inga skillnader mellan män och kvinnor. Personalens bemötande får överlag bra betyg medan mat och social samvaro däremot får sämre omdömen.

I jämförelsen har man också tittat på hur många av de äldre på särskilda boenden som fått en läkemedelsgenomgång det senaste året, något som såg väldigt olika ut. Landstingen i Uppsala hamnar i topp med 86 procent medan Gotland med 36 procent är sämst på läkemedelsgenomgångar. 21 kommuner rapporterade att ingen av de äldre i särskilt boende där hade någon aktuell läkemedelsgenomgång.

Oro för försäljning av extempore

1

Hittills har den största delen av extemporeläkemedel, läkemedel som specialtillverkas till en eller en liten grupp patienter läkemedel, tillverkats av det statliga bolaget APL. I och med omregleringen är marknaden öppen för andra och snart kommer troligen de första nya extemporeapoteken att få klartecken från Läkemedelsverket.

Det här är något som oroar branschorganisationen Lif som i ett brev till socialdepartementet begär en utredning av tillverkningen och försäljningen. Anledningen är att de befarar att extemporemedlen kommer att konkurrera med industriellt tillverkade och godkända läkemedel eftersom frågan inte är tillräckligt reglerad. Meningen är att exptemporeberedningar bara ska användas om det inte finns motsvarande behandlingar tillverkade industriellt.

Lif skriver att regeringen bör se över behövs bestämmelser som uttryckligen reglerar att extempore bara ska användas i undantagsfall. Annars, befarar de, kommer en dessa medel konkurrerar med patenterade läkemedel på ojämlika villkor.

Nytt förslag om EU-patent

0

Företag som söker patent inom EU måste vara beredda på stora kostnader. För att ett patent, även om det godkänts centralt inom unionen, ska gälla i en medlemsstat så krävs att uppfinnaren begär en validering i vart och ett av länderna där man vill ha patentskydd. För att komma undan detta har medlemsländerna under lång försökt hitta en lösning men hela tiden stött på patrull.

Men i veckan lade EU-kommissionen fram ett nytt förslag som ska öppna för att göra det enklare att söka patent. Den stora stötestenen hittills har handlat om språkregler och översättningskrav och det är en av anledningarna till att ministerrådet under hösten inte har kunnat enas om ett förslag som EU-kommissionen lade i juni i år.

På begäran av tolv medlemsländer, däribland Sverige, har nu ett nytt förslag tagits fram som i stort betyder att alla länder inte behöver vara ense från början. Om förslaget går igenom ska det bli möjligt för de länder som vill, kunna gå före i snabbare takt och att andra kan ansluta sig senare.

Nästa steg är att kommissionen under 2011 lägger fram ett mer detaljerat förslag och att detta sedan diskuteras och eventuellt godkännas av ministerrådet.

Brilique får rött ljus i USA

0

FDA meddelar att de vill ha ytterligare analyser av den så kallade Platostudien, som ligger till grund för ansökan om marknadsföring av läkemedlet Brilique (ticagrelor). Det blodförtunnande preparatet som marknadsförs under namnet Brilinta i USA, godkändes i början av december i EU för att förebygga aterotrombotiska händelser hos vuxna med akut kranskärlssjukdom.

FDA ställer inga krav på att företaget gör några ytterligare studier och i ett pressmeddelande säger chefen för forskning och utveckling på Astrazeneca, Martin Mackay, att deras högsta prioritet är att förse FDA med efterfrågade analyser.

Expertgrupp kopplas till Läkemedelsverket

0

Läkemedelsverket identifierat ett behov att bli bättre på att kommunicera. Myndighetens styrelse har därför fattat beslut om att anlita en expertgrupp som får till uppgift att hjälpa verket i strategiska kommunikationsfrågor.

I rådet ingår Anna Karin Källén ekonom och journalist som tidigare varit tf kommunikationschef på Läkemedelsverket, Göran Granberg från varumärkeskonsultbyrån Corporate Missions AB som bland annat arbetat med förändringarna inför omregleringen av Apoteket AB och Owe Linnér från Linnér Media som tidigare har varit informationschef för Vin och Sprit och Skandia försäkring.
– Det är viktigt för oss att få hjälp med att identifiera omvärldens behov och myndighetens roll i samhället. Kommunikationsrådet kommer att bli ett bra bollplank för oss eftersom de har erfarenheter från många olika områden, säger fortsätter Lars Dagerholt kommunikationschef.

Tuffa villkor för att landstingen ska få pengar

0

Nästa år satsar regeringen 500 miljoner kronor på att höja säkerheten i vården. För 2012-14 räknar regeringen med 675 miljoner kronor per år. För att landstingen ska få del av pengarna krävs bland annat att de satsar på att minska förskrivningen av antibiotika. Det framgick idag när regeringen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, presenterade sin överenskommelse vid en presskonferens.

Pengarna kommer att betalas ut i slutet av året och baseras på uppnådda resultat under januari till september. För att kunna söka pengar måste ett antal villkor vara uppfyllda, bland annat måste varje landsting  satsa resurser på en Stramagrupp. Ett av de viktigaste målen för att öka patientsäkerheten är enligt social minister Göran Hägglund är att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens.
? Kan vi inte hejda utvecklingen kommer människor i allt större utsträckning att dö av ganska enkla infektioner, för att antibiotika inte längre biter, sa han.

Patientsäkerhetsmiljonerna ska alltså fördelas till landstingen som först och främst uppfyller fyra grundkrav. I dessa ingår förutom krav på lokala Stramagrupper att landstingen ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse  i enlighet med nya patientsäkerhetslagen som träder i kraft vid årsskiftet. De ska delta i en nationell patientenkät för primärvården under 2011. Landstingen ska också arbeta för att införa Nationell patientöversikt, NPÖ, som ska ge vården möjlighet till tillgång av patientuppgifter oavsett var denne vårdas.

Utöver grundkraven följer ett antal prestationskrav på speciella problemområden som identifierats. Dessa innebär bland annat 100 miljoner till landsting som minskar sin antibiotikaförskrivning inom öppenvården, och 100 miljoner till de som mäter följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler på minst 75 procent av alla avdelningar på sjukhus inom slutenvården.
– Vi är mycket nöjda med överenskommelsen, den är helt i linje med en patientsäkerhetssatsning som landstingen och SKL startade för tre år sedan, säger Anders Knape, ordförande för SKL.

EMA-chef besviken på industrin

0

Thomas Lönngren som varit chef över EMA i tio år och som lämnar sitt uppdrag på fredag, riktade kritik mot den innovativa läkemedelsindustrin i veckan. Det var under ett seminarium på onsdagen som han påpekade att industrin inte har satsat tillräckligt på läkemedel mot stora folkhälsoproblem som antibiotikaresistens och sjukdomar som drabbar centrala nervsystemet.

Enligt honom har omkring 60 miljarder dollar av de 85 som spenderas globalt på forskning och utveckling av läkemedel varje år bortkastade med tanke på det antal nya läkemedel som når marknaden varje år.
– Hur många nya läkemedel godkänns varje år – kanske sex, sju, åtta? OM varje preparat är värt 10 eller 20 miljarder dollar så kanske övriga pengar kan spenderas på ett bättre sätt, sa Thomas Lönngren rapporterar Wall Street Journal.

Med anledning av de regulatoriska myndigheternas allt större roll sade Thomas Lönngren att även om det inte är deras uppgift att tala om för industrin hur den ska satsa sina pengar men att myndigheterna kan ge råd till lagstiftare och konsumenter om vilka brister som finns.
– Ett av område vi undersöker är om EMA att ha koll på hur företagens pipelines ser ut och om vi ser luckor i läkemedelsutveckling s kan vi påtala detta.

Bättre analys ger färre försökspersoner

0

I sin avhandling visar Kristin Karlsson, vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet, hur läkemedlet kan nå patienterna fortare om den statistiska analysen förbättras.  Informationen som samlas kontinuerligt under kliniska prövningar kan beskrivas i olika matematiska modeller. Dessa kan sedan kombineras med till exempel modeller över hur sjukdomen utvecklar sig. På så vis kan man använda all information som samlas under studiens gång, och inte bara i början och slutet av prövningen som det ofta görs idag.

Kristin Karlsson tittade på modeller som beskrev symtom efter en akut stroke, där patienterna har både upp- och nedgångar på vägen mot ett tillfrisknande. Med modellerna simulerade hon sedan studier enligt sin teori vilket inte kräver samma omfattning som en traditionell prövningsmetod.
I arbetet kom hon fram till att det finns många fördelar med att använda farmakometriska modeller jämfört med traditionella.
– Det i sin tur visar hur man kan minska storleken på kliniska prövningar genom att utnyttja all information från läkemedelsprövningar. Det leder till minskade kostnader och förkortad utvecklingstid – men framför allt drastisk reducering av antalet patienter och friska frivilliga som utsätts för experimentella läkemedel, säger Kristin Karlsson.

Avhandlingen presenteras vid Uppsala universitet den 17 december.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng