2010 på dina tio fingrar

2010 på dina tio fingrar

356 dagar har passerat av 2010 och det är dags för en summering. Det
började historiskt med det första öppnade privata apoteket på 40 år.
Mycket har sedan handlat om praktiska frågor för den nya branschen. Men
vi har också följt en industri med både mot- och medgångar, en ny
patientsäkerhetslag, kaotiska upphandlingar och ifrågasatta vaccin. Vad
minns du av året som gått?

22 dec 2010, kl 11:40
0

1.    Den nya marknaden kom igång?

Alla var där. Det var i alla fall känslan när socialminister Göran Hägglund den 17 januari 2010 tillslut kunde klippa bandet på det första privata apoteket. Medstop vann PR-vinsten av att vara först, men de följande veckorna tog även de andra köparna av statliga apotek över driften av totalt 466 apotek. Senare under året dök de helt nya aktörerna upp som Åhléns, DocMorris, Ica Cura och en och annan helt egen entreprenör. Redan i maj kom den första sammanslagningen när Apotek Hjärtat tog över de 27 apotek som Apotek1 från Tamro hunnit öppna. Totalt har antalet apotek i Sverige ökat med ett drygt hundratal under 2010.

Även om den nya marknaden snabbt kom på plats under årets första kvartal så har resten av året präglats av alla detaljer som inte var lösta. För att nämna några: skulle man ringa konkurrenten när ett läkemedel var slut på det egna apoteket? Hur skulle man hantera delbetalningar? Hur fick man egentligen marknadsföra sig, var det dags för ett apoteksspecifikt branschregelverk? Hur skulle inspektionerna från de olika myndigheterna samordnas? Och så var det leverensskyldigheten, kunde grossisterna välja att leverera produkter bara till kedjor med särskilda avtal? Och så alla turerna med utbytet då så klart, där det mest verkar fortsätta att krångla.

Socialdepartementet har haft ögonen på branschen och rutit till när de allmännas missnöje börjat märkas för mycket. Men branschföreningen med Johan Wallér i spetsen har envist hävdat att branschen ska lösa problemen själva.

Desto svårare har det varit att få kontroll över alla de läkemedel som numera säljs i den allmänna handeln. 2010 var inte året då den frågan löstes, vilda västern gäller fortfarande.

2.    Valet, vad hände med läkemedelsfrågorna?

Ordet apotek hördes knappt i valrörelsen. Inte heller orden läkemedel, läkemedelsföretag eller forskning. Inom apoteksbranschen såg man det som ett kvitto på att man gjort ett bra jobb, men life science-branschen var mindre nöjd. Resultatet efter valet blev hur som helst att socialministern fortfarande heter Göran Hägglund. Det finns inte längre någon forskningsminister, men å andra sidan har vice statsministern Jan Björklund fått frågan på sitt bord och redan hunnit lämna mer besked än vad tidigare forskningsministern gjorde. Skattelättnader för life science-företag är utlovade och landstingen ska tvingas ta större ansvar för att få fart på den kliniska forskningen igen enligt Björklund.

Efter valet bytte oppositionen talesperson för hälso- och sjukvårdsfrågor. Lena Hallengren är nu Socialdemokraternas representant i dessa frågor.

3.    Patientsäkerhet är orsaken till allt

Det är några ord som använts mer flitigt än andra under året som gått. Patientsäkerhet är ett av dem. Det mesta från omorganisationer i vården, besparingar och ökade anslag, allt motiveras med att det är för patienternas bästa. Den 1 januari 2011 träder den nya patientsäkerhetslagen i kraft och i och med den har flera stora förändringar följt. Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsnämnd, HSAN, har inte längre möjlighet att utfärda disciplinpåföljderna erinran och varning till enskilda individer inom vården. Lagom till förändringarna utlovades i december 500 miljoner kronor till de landsting som skapar en säkrare vård, pengar som går till de landsting som visat att de arbetar med förbättrad säkerhet.

Med motiveringen för patienternas bästa har också läkemedelsupplysningen tagits över av Läkemedelsverket. Myndigheten har också fått huvudansvaret för att bygga upp Centrum för bättre läkemedelsanvändning, CBL. Förutom att härbärgera Apotekets AB:s tidigare forskning ska organisationen ledd av Gert Ragnarsson samordna projekt som syftar till att förbättra läkemedelsanvändningen.

4.    Upphandlingarna som skapar kaos

Apropå ord som använts flitigt. Det här är året då vi på redaktionen desperat började leta efter en synonym till ordet upphandling. Det har handlat om alla turer kring den nationella upphandlingen av HPV-vaccinet som lett till att den allmänna vaccinationen av 12-åriga flickor blivit försenad. Det har också handlat om de första upphandlingarna av läkemedelsförsörjningen på sjukhus där två regioner under året blivit klara. Resultatet är att Apoteket Farmaci blivit av med en hel del uppdrag till förmån för det nya Vårdapoteket.  

Till det kommer att upphandlingarna av läkemedel till slutenvården överklagas till en grad som tillslut blivit för mycket för alla inblandade. Pengarna rullar i olika rättsprocesser, men om det är företagen som är dåliga förlorare eller landstingen som är dåliga upphandlare råder det delade meningar om.

5.    Läkemedelsstrategin ? lösningen på allt

Som det pratades och, tisslades, frågades och hemlighölls. När så äntligen, efter ett år, förstudien till den nationella läkemedelsstrategin presenterades i juni var förväntningarna höga. Fem områden hade regeringen, SKL och läkemedelsindustrin identifierat som viktiga; patientsäkerhet, antibiotikaresistens, miljö, minskad ojämlikhet och en optimal prissättnings- och prioriteringsmodell. Kanske blev en och annan besviken när det inte visade sig handla om en konkret handlingsplan, mer detaljer utlovades av socialdepartementet till årsskiftet och den som väntar på något gott?

6.    Rapporter, rapporter, rapporter

Varje år produceras det mängder och 2010 var definitivt inget undantag.

Under året har regeringen bland annat fått ta emot en översyn av kvalitetsregistren, en utredning om det nationella vaccinationsprogrammet och TLV:s slutrapport om hur priserna på läkemedel ska regleras på den omreglerade marknaden. Läkemedelsverket har publicerat nya behandlingsriktlinjer för behandling vid alkoholabstinens, diabetes, huvudlöss, antibiotika vid öroninflammation och smärtlindring i livets slutskede. SBU har gett ut utvärderingar av antibiotikaprofylax vid kirurgi, behandlingar av sömnbesvär hos vuxna och en snabbutvärdering av clistazol (Pletal) vid fönstertittarsjuka.

Förutom detta har Lif tillsammans med IMS Health presenterat en genomgång av hur läkemedel förskrivs i landet, med den huvudsakliga slutsatsen att det är stora skillnader i landet. Årets version av Socialstyrelsens öppna jämförelser kunde konstatera att det nu är något färre personer över 80 år som behandlas med tio läkemedel eller fler.

7.    Bransch i kris? I år igen?

Att läkemedelsbranschen går igenom tuffa tider har vi hört i ett antal år nu, frågan är hur illa det var 2010? Tittar vi inom landets gränser är Astrazenecas beslut i mars att lägga ner verksamheten i Lund den största förändringen. 900 anställda drabbas och globalt handlar det om neddragningar på 8000 tjänster under fem år. Även Roche, Abbott och Bayer hör till de som annonserat besparingspaket. För Sveriges del är ändå motbilden att Astrazeneca trots allt satsar på Sverige i och med utbyggnaden av forskningsanläggningen i Mölndal.

Två storsäljare har tvingats bort från marknaden på grund av säkerhetsproblem. Först Reductil (sibutramin) mot fetma i januari, och i september beslutade tillslut EMA att marknadstillståndet för Avandia (rosiglitazon) mot diabetes skulle dras in. Men det har också kommit positiva besked och en hel del nya substanser har blivit godkända inom EU, mest omskrivna är Astrazenecas blodproppshämmande preparat Brilinta (ticagrelor) och MSD:s Brinavess (vernakalant) för konvertering av förmaksflimmer.  

Som vanligt pågår det ständigt uppköp och sammanslagningar i branschen. I år har till exempel Teva köpt Ratiopharm, Novartis har fullföljt köpet av Alcon och köpt amerikanska generikaföretaget Oriel Therapeutics. Sanofi-Aventis är väldigt sugna på att förvärva Genzyme men hittills utan framgång. I Sverige har Meda rönt uppmärksamhet med förvärv av ett flertal tunga produktportföljer och Moberg Derma avbröt sin planerade börsnotering i sista stund.

8.    Ett läkemedelspaket under granen?

Under flera år har arbetet pågått med att få fram ett helt nytt lagpaket för läkemedelsområdet inom EU. Allt är inte klart, men nog har mållinjen kommit närmare under 2010. Direktivet om farmakovigilans är så gott som klart, länderna har nu 18 månader på sig att införa de nya reglerna. Direktivet om förfalskade läkemedel valsar just nu runt mellan parlamentet och ministerrådet, men de största hindren i förhandlingarna tycks övervunna. Segast går det för direktivet om information till patienter. Efter att ett kraftigt modifierat förslag tillslut röstats igenom av parlamentet väntas nu EU-kommissionen lägga ett helt nytt förslag utifrån parlamentets vilja.

9.    Ifrågasatta vaccin

När vi skrev förra årets årskrönika trodde vi att vi under 2010 skulle få svar på om det var rätt att vaccinera hela svenska folket mot svininfluensan. Något sådant svar har inte kommit. Utvärderingarna fortsätter och några kraftfulla jämförelser mellan olika länders strategier låter vänta på sig. Istället blev ett tema för 2010 att vaccin blir ifrågasatta. Från att ha setts som en ständig räddare finns det nu flera frågetecken. Pandemrix och narkolepsifallen måste utredas så klart. Men även nyttan med det vanliga säsongsinfluensavaccinet har ifrågasatts efter att en stor Cochraneanalys i februari visade att nyttan av massvaccinationer är knappt mätbar. Fel på studierna eller fel på vaccineringen? Den frågan förblir obesvarad.

Även ett efterlängtat genombrott på vaccinfronten präglas av ifrågasättande. I USA blev i våras det första terapeutiska cancervaccinet någonsin godkänt. Men många ifrågasatte godkännandet, vaccinet Provenge mot prostatacancer är extremt dyrt och effekten inte övertygande. Kritiker såg därför godkännandet mest som ett påhejande av utvecklingen, och inte som ett kvitto på att just det här vaccinet fungerar.

10.    Personligt

Det hävdas att branschen är rörligare än någonsin. Flera tunga poster har fått nya ansikten. Johan Wallér blev vd för nystartade branschorganisationen Sveriges Apoteksförening,  Stefan Carlsson fick lämna vd-posten för Apoteket AB efter 11 år och lämnade under hösten över till Ann Carlsson, tidigare marknadschef på Ica.

Anders Öhlén tillträdde som vd för Läkemedelsförsäkringen. Neil James lämnade som vd för GSK Sverige och efterträddes av Marine Qeniart Stojanovic.

Thony Björk valdes som ny ordförande för Sveriges Farmacevtförbund efter att Carin Svensson inte hinner med det eftersom hon blivit farmacichef på Kronans Droghandel. Marie Wedin är ny ordförande för Läkarförbundet och Sandra Gunneflo tog över som ordförande för Apotekarsällskapet.

Martin Nicklasson slutar som vd för Swedish Orphan Biovitrum, vem som efterträder är inte klart. Samma sak gäller posten som vd för branschorganisationen Swedenbio som Mats Berggren bestämt sig för att lämna.
Efter tio år slutar Thomas Lönngren vid årsskiftet som chef för europeiska läkemedelsverket, EMA. Hans permanenta efterträdare är inte utsedd, men Andreas Pott styr skutan fram till dess.

Vad blir det sen?

Mycket tyder på att 2011 kan blir ett händelserikt år för alla inom läkemedels- och apoteksbranschen. Den nationella läkemedelsstrategin ska enligt regeringens löfte bli mer handfast, arbetet på CBL kommer ta form och säkert kommer flera praktiska frågor för apoteksaktörer och försäljarna av receptfritt att lösas och lika många nya dyka upp.
Nyhetsrapporteringen återupptas här på webben den 10 januari 2011.

Till dess önskar vi på Läkemedelsvärldens redaktion alla läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!