Månads arkivering april 2009

Attraktiva påskliljor klara för skörd

0

Den aktiva substansen galantamin som ingår i läkemedlet Reminyl används för att behandla symtomen på mild till måttligt svår demens av Alzheimertyp. I Sverige har det varit godkänt sedan 2000 är en hämmare av acetylkolinesteras och har visat sig kunna förbättra den kognitiva förmågan hos en del Alzheimerspatienter. Galantamin extraheras främst från lökar från vissa sorter av påsklilja och snödroppar.

I Storbritannien har den största delen av galantaminbeståndet kommit från odlingar i Bulgarien och Kina. Men nu har lokala odlingar startats i Wales med förhoppningen om att det dyra läkemedlet ska bekostas va NHS, det nationella hälso- och sjukvårdsmyndigheterna.

Förra året satsades 850 000 pund från statligt håll för att få en gång en egen tillverkning av substansen. Ett område som visade sig ha lökar med ovanlig hög halt galantamin lokaliserades och nu är det dags att skörda.
–    Vi vet exakt hur mycket galantamin vi har och nu är utmaningen att utvinna det, kristallisera det och sälja det till läkemedelstillverkare, säger Sir Roger Jones, ordförande i företaget som har odlingen till BBC. 

Galantamin har använts sedan 1950-talet i Östeuropa och Kina för att behandla neuromuskulära sjukdomar som resttillstånd efter polio, progressiv muskeldystrofi och myastenia gravis. Ice Follies och Carlton är de sorters påsklilja som lämpar sig för att utvinna galantamin. Patantet för galantamin är på väg att löpa ut i flera länder och odlarna i Brecon tror att efterfrågan kommer att bli stor främst i Europa och Kanada.

TLV samarbetar med Lif om prissänkningar

0

I samband med att TLV presenterade den nya handelsmarginalen i mars uppmanade de också till sänkta priser på orginalläkemedel. Som svar på det lämnade läkemedelindustriföreningen, Lif, ett förslag på att priset alla läkemedel som utsätts för generisk konkurrens ska sänkas med 65 procent.

TLV har nu i samarbete med Lif tagit fram en plan för hur prissänkningarna ska genomföras.
– Vi kommer att skicka ut en skrivelse till företagen redan i veckan där vi uppmanar dem att sänka sina priser, säger Leif Lundqvist, jurist på TLV.

Innebörden av planen är stora drag att priset på en produkt ska vara 65 procent av priset den hade 12 månader innan patentet gick ut. Uppmaningen riktar sig till alla läkemedelsföretag, inte bara de som är medlemmar i Lif och ansökan ska vara inne hos TLV senast den 6 maj.

De företag som inte skickat in ansökan i tid eller som inte föreslagit en tillräcklig prissänkning kommer att få ett beslut om prissänkning från TLV senast den 13 maj. De nya priserna ska börja gälla den 1 juli.
– Den här processen är inte beroende av omregleringen utan något vi gör inom ramen för vårt uppdrag, säger Leif Lundqvist

Mellan den 20 maj och 17 juni kommer TLV tillsammans med landstingen och läkemedelsföretagen analysera vilka konsekvenserna det kan få om vissa originalläkemedel utträder ur förmånen på grund av att företagen inte sänker priset. Vilka läkemedel som får prissänkningar efter egen ansökan eller efter beslut från TLV kommer att presenteras på TLV:s hemsida.

Danska läkemedelspriser rasar

0

Det är färska siffror från Danmarks Apotekerforening som visar den kraftiga prisnedgången. De senaste tre åren har priserna sjunkit från att 2006 ligga två procent lägre än jämförelseländerna till att 2008 ligga 14 procent lägre.
Jämförelseländerna är nio stycken EU-länder som det danska Konkurrensverket väljer ut.

Per Nielsen, analyschef på Danmarks Apoteksforening säger till Berlingske Business att det är den hårda konkurrensen som lett till den effektiva prispressen. I Danmark sker upphandling av läkemedel till apoteken var fjortonde dag.
? Priserna pressas i botten när apoteken erbjuder kunden den billigaste varianten och det offentliga medicinbidraget relateras till det lägsta priset. Det ger fördelar till både medicinanvändarna och statskassan, säger analyschef Per Nielsen.

Danmarks Apoteksforening beräknar att besparingarna sedan 2000 är fem miljarder kronor och de tror att priserna kommer att fortsätta sjunka.

Jämförande studier kritiseras av amerikansk industri

0

I juni USA:s president Barack Obama letar efter pengar för att kunna finansiera den sjukvårdsreform som ska ge fler amerikaner möjlighet till vård. Ett område som utsatts för granskning är läkemedelsanvändningen. I mars meddelande kongressens budgetavdelning att mer än hälften av alla läkemedelsbehandlingar saknar bevis för att vara effektiva.

För att komma till rätta med det har en federal rådgivande kommitté bildats som bland annat har till uppgift att styra upp ett antal jämförande studier mellan olika läkemedelsbehandlingar. Systemet sneglar till de modeller som finns i Europa som svenska TLV och brittiska NICE.

Men industrin ställer sig inte helt positiv till att bli granskade och har rustat till försvar. Genom att knyta till sig ett antal kända och betydelsefulla ansikten tar flera stora läkemedelsföretag till orda och ritkar kritik mot de planerade jämförelserna. Branschorganisationen Phrma har anställt lobbyister Tony Coelho som säger till nyhetsbyrån Bloomberg att han inte har något emot forskning som visar vad som är bra och dåligt, men säger samtidigt att alla har olika kroppar och olika läkemedel hjälper olika människor.

När det redan råder ekonomiskt hårda tider är tanken på att bli utkonkurrerade av billigare generiska kopior inte särskilt lockande för företagen. Utspel, bland annat från läkemedelsjättarna Merck och Eisai menar att för hårda restriktioner om vilka behandlingar som ska täckas av sjukvårdsförsäkringen kan leda till att vissa människor nekas den vård de behöver på grund av kostnader.

Den 30 juni ska den federala kommittén presentera en rapport där de ska peka ut ett antal läkemedel som de tycker bör granskas i jämförande studier med avseende på effekt.

Fortsatta krav på apotekarkompetens

1

I torsdags i förra veckan inledde socialutskottet sitt arbete med regeringens proposition om den omreglerade apoteksmarknaden. I samband med det skickade representanter från tolv viktiga organisationer ett brev till alla medlemmar i utskottet. I brevet kräver de en förändring av delen som tar upp vem som ska kunna vara läkemedelsansvarig på ett apotek.

I regeringens proposition föreslås att en ?farmacevt med tillräcklig kompetens och erfarenhet för uppgiften? ska kunna bli läkemedelsansvarig. Att det inte enbart är apotekare som ska få möjligheten har väckt ilska hos brevskrivarna.

I brevet, som undertecknats av representanter från flera fackförbund, Lif och den europeiska apotekarorganisationen PGEU, står att Sverige riskerar att få Europas lägsta kompetenskrav på apoteken om propositionen tas som den är formulerad nu. De vill istället att formuleringen ska lyda ?apotekare eller annan farmacevt med motsvarande kompetens?.

Vad socialutskottet kommit fram till förväntas bli offentligt i början av denna vecka.

Organisationer som skickat brevet är: Sveriges farmacevtförbund, Läkemedelshandlarna, Dietisternas riksförbund, Lif, Legitimerade kiropraktorers riksorganisation, Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, Föreningen för generiska läkemedel, Förbundet Sveriges arbetsterapeuter, Sveriges psykologförbund, Svenska logopedförbundet och Thony Björk president i PGEU, Pharmaceutical Group of European Union, och vice president i FIP, International Pharmaceutical Federation.

Stökiga månader väntar apoteken

0

Om drygt två veckor kommer det stå klart vilka av Apotekets AB:s enheter som ska bjudas ut till försäljning. Då ska Omstruktureringsbolaget med vd Eva-Britt Gustavsson i spetsen ha ställt i ordning de olika kluster eller portföljer av apotek som ska säljas.

Allmänheten får veta vilka apotek det gäller den 5 maj men redan kvällen innan ska informationen presenteras för samtliga apoteksanställda.
– Då kan vi påbörja försäljningsprocessen som är omfattande. Det är rimligt att tro att vilka som blir de nya ägarna står klart under senhösten, sade Eva-Britt Gustavsson vid Apotekets årsstämma.

I praktiken innebär det att många apoteksanställda under flera månader kommer att arbeta med vetskapen om att de kommer att byta arbetsgivare men utan att veta vem det blir, om det blir en stor kedja eller någon av de mindre aktörerna.

Dagens årsstämma var historisk då det var den sista för Apoteket AB som monopolföretag. I anslutning till stämman ordades också ett seminarium som specifikt tog upp frågan om Apoteket och omregleringen. Tydligt är att det är mycket av omorganisationen som kommer att ske efter den 1 juli. Vice vd Marianne Dicander Axelsson var den som representerade företagets ledning då vd Stefan Carlsson var sjukskriven.

 Hon talade om vikten av att trots rådande osäkerhet upprätthålla en god kvalitet men också om att hålla modet uppe bland medarbetarna in i det sista.
– Lämnar vi goa´ medarbetare ifrån oss får vi tillbaka goa´ medarbetare i framtiden, sade hon med göteborgsk klang.

Mindre atenolol i Stockholms vatten

0

Sedan 2003 miljöklassificeras läkemedlen på den svenska marknaden, och bedöms utifrån miljöfarlighet och miljörisk. Stockholms läns landsting, som initierade miljöklassificeringen, har som mål att nivåerna av de 35 mest miljöstörande medlen ska vara lägre 2011 än de var 2005. Förra året mättes utflödet och nu har man bearbetat data för 22 av substanserna.

Jämfört med
2005 kan man bara se minskningar av utflödet för atenolol, furosemid och metronidazol.
-Ja hittills har det hänt ganska litet om man tittar på effektmålet, säger Åke Wennmalm miljödirektör vid Stockholms läns landsting.
-Det är inte så förvånande, det tar tid att förändra förskrivningsmönster.
Men han medger också att det är osäkert om man kommer att nå det mål man har för 2011.
? För att nå det måste vi också förbättra reningen och det politiska intresset för att uppgradera vattenverken är ganska litet.

Förutom östrogener
och antibiotika räknas också betablockerarna till den stora miljöboven.
? De säljs i stora mängder, kommer ut i stora mängder och kan också ha effekt på reproducerbarheten på fisk.

 

Stora skillnader i smärtlindring vid förlossningar

0

Användningen av epiduralblockad hos förstföderskor med vaginal förlossning har ökat från 20 till 45 procent sedan 1990. Samtidigt har användningen av andar smärtstillande medel som paracervicalblockad som injiceras på varsin sida av livmoderhalsen och bäckenbottenbedövning minskat radikalt under samma period. Det framgår av siffror från Socialstyrelsen som presenteras i rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn.

Rapporten visar att det finns stora skillnader mellan olika landsting i hur vanligt det är med epiduralblockad. Rikssnittet ligger på 45 procent och högst är användningen i Stockholm där 55,5 procent av förstföderskorna med vaginal förlossning får den smärtlindringen. Minst vanligt är det i Skåne där siffran ligger på bara 30 procent. Att det är sådana skillnader kan bero på flera saker.
– Vi har inte tittat närmare på det men man kan tänka sig att det finns skillnader i tradition och kultur på olika sjukhus, säger Anna Lindam på Socialstyrelsen.

För att lägga en epiduralblockad krävs att en det finns en narkosläkare tillgänglig och vid hög belastning kan det vara så att all som vill inte får möjlighet. Skillnaderna kan också avspegla variationer i förberedelsearbete som föräldrarutbildningar.

Sett till hela landet är epiduralblockad betydligt vanligare bland förstföderskor än omföderskor. Bland omföderskorna är det drygt 18 procent som får den typen av smärtlindring. Bäckenbottenbedövning eller pudensblockad som det också heter, var populärt på 70- och 80-talen då det användes vid 70 procent av alla förlossningar. Siffran är nu vara nere på ett 4 procent i riket vilket beror på att metoden anses hämma värkarbetet i slutskedet av en förlossning. Ett undantag är  Norrlands Universitetssjukhus där 18 procent av förstföderskorna får pudensblockad.

Många ansökningar till Universitetsapoteket

0

Det finska Universitetsapoteket är en av de aktörer som kommer att ge sig in på den svenska marknaden efter omregleringen. Som en del i arbetet rekryteras just nu personer till ett antal positioner som ska hjälpa det finska företaget att anpassa sitt koncept till svenska förhållanden. En av de strategiska tjänsterna är som farmacevtisk rådgivare.

 I onsdags var sista ansökningsdagen och intresset har varit stort.
– Vi har fått in många intressanta ansökningar, och är framför allt nöjda över att så många har väldigt hög kvalitet, säger Helene Sköld på Proximo Rekrytering som sköter urvalsprocessen.  

Som farmacevtisk rådgivare har Universitetsapoteket efterfrågat en person med minst fem års erfarenhet inom farmaceutisk verksamhet som ska arbeta med den svenska ledningen. Ett förflutet inom Apoteket värderas högt.
– Självklart, vi behöver ju all kunskap om hur det fungerar i Sverige och där är det ju Apoteket som har funnits på plats, säger Riitta Uhrman som arbetar på det finska huvudkontorets HR-avdelning.

Parallellt pågår också rekrytering av en it-specialist och en product selection manager som ska ansvara för produktsortimentet. Men att söka butikspersonal får Universitetsapoteket vänta med.
– Vi vet ju inte än hur många apotek vi kommer att köpa med befintlig personal så vi avvaktar. Men övrig så kallad back-officepersonal måste vi ha oavsett, de är viktiga för att bygga upp verksamheten i Sverige, säger Riitta Uhrman.

Pfizer och Gsk bildar gemensam enhet för hiv

0

Samarbetet innebär att de två världsledande utvecklarna inom läkemedel mot hiv och aids går ihop. Totalt kommer deras marknadsandel att hamna på 19 procent inom den här kategorin. I produktportföljen finns elva läkemedel som förra året gav intäkter på omkring 20 miljarder kronor. Tillsammans har de också sex läkemedelskandidater som befinner sig i pipeline.

Glaxosmithkline är det större av de två inom hiv- och aidsläkemedel och kommer att äga 85 procent av bolaget. Bildandet av ett gemensamt bolag speglar den trend av sammanslagningar och samarbeten som råder inom läkemedelsindustrin. I ett pressmeddelande säger ledarna för de båda företagen att sammangåendet innebär att de kommer att inta en starkare position på marknaden än var för sig.

Dominique Limet, tidigare chef för Gsk:s Personalised Medicine Strategy, blir vd för det nya bolaget.

Danskt motstånd mot reklam

0

Patienter har rätt till fullständig, oberoende och lättillgänglig information om sina läkemedel. Sådan information och rådgivning kan de bara få av vård- och hälsopersonal i samband med ordination eller expediering av läkemedlen eller via kampanjer från en offentlig myndighet.
Det menar de sex danska organisationer som i ett brev till danske socialministern, Jakob Axel Nielsen, ber denne att avvisa EU-förslaget.

Det är
patientföreningen Danske Patienter, Danmarks Apotekarförening, Danska Handikapporganisationer, Danska Konsumentverket, Farmakonomföreningen och Läkarföreningen som tillsammans kritiserar kommissionens förslag.
Organisationerna menar att information från läkemedelsindustrin om receptbelagda läkemedel riskerar att bli osaklig.

Även om
industrin har en unik kunskap om sjukdomar och behandling bör all information ske via kampanjer från myndigheter eller via läkare, hävdar organisationerna.

Konsekvenserna av
kommissionens förslag kan bli mindre fokus på förebyggande åtgärder, ökad risk för överanvändning av läkemedel och därmed större risker för biverkningar, ökade läkarkostnader och ökade administrations- och kontrollkostnader för EU:s medlemsstater, befarar kritikerna.

Fortodolimportör polisanmäld

0

I februari slog Läkemedelsverket larm om att nimesulid, en omtvistad läkemedelssubstans, hittats i naturpreparatet Fortodol. Myndigheten hade då fått in rapporter om fyra fall där patienter fått förhöjda levervärden efter att ha tagit kosttillskottet, en av dem dog.

Tillskottet har
rekommenderats mot bland annat ledvärk, i Sverige har det sålts av företaget Hela Pharma.

Mannen bakom
kosttillskottet, Kurt Donsbach, har nu arresterats och häktats i USA rapporterar Sveriges Radio Skaraborg. Nimesulid har också hittats i en annan av Donsbach naturprodukter som sålts i USA. Kurt Donsbach som är en känd naturläkemedelsprofil i USA greps under sin radioshow. Om fallen med nimesulid i Fortodol i Sverige kan knytas till Kurt Donsbach är inte klarlagt.

Företaget Hela Pharma säger sig inte veta hur nimesulid hamnat i deras produkt.

Regeringen föreslår ökade anslag för läkemedel

0

Statens kostnader för läkemedelsförmånen beräknas stiga till 22,4 miljarder kronor under 2009. Det framgår av regeringens ekonomiska vårproposition som lämnades till riksdagen i dag. Det är en ökning med 800 miljoner sedan 2008 och till största delen utgörs den av kostnader för läkemedelsförmåner. År 2010 beräknas kostnaderna bli 23,2 miljarder kronor.

De ökade anslagen som föreslås i budgetpropositionen överensstämmer med det avtal som regeringen gjorde med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL tidigare i år.

EU och Kanada stärker informationsutbyte

0

Sedan december 2007 har den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA ett avtal med den kanadensiska motsvarigheten Health Canada som tillåter utbyte av konfidentiell information. Tanken är att dokumentation och information som ännu inte är officiell ska kunna delas mellan dem så att kunskap om läkemedel liksom regulatoriska och juridiska processer ska kunna användas av fler.

Nu har de båda myndigheterna kommit överens om en handlingsplan som beskriver hur avtalet i högre utsträckning ska omsättas i handling. Handlingsplanen tar bland annat upp hur ett regelbundet utbyte av dokument som rör Good Clinical Practicies och Good Manufacturing Practicies ska ske. Dessutom ska enligt planen medarbetare vid myndigheterna delta i olika former av utbytesprogram för att ta lärdom av varandra. Två stora områden kommer att vara extra mycket i fokus till en början, cancerläkemedel och veterinärläkemedel.

Myndigheterna ska också bli bättre på att dokumentera och dela med sig av så kallade ad-hoc erfarenheter som syftar till att nya upptäckter ska kunna spridas mellan myndigheterna med kort varsel. Områden som nämns som särkilt viktiga är problemspårning och biverkningsrapportering.

För att möjliggöra det ökade samarbetet har myndigheterna utsett en koordinationskommitté som kommer att ha regelbundna möten.

Statiner kan minska risken för stroke

0

Statiner har blivit ett av de främsta vapnen för att minska risken för hjärtinfarkt, en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden. Sambandet mellan ökade halter av kolesterol i blodet och slaganfall har däremot inte varit uppenbart något som talar för att statiner inte skulle påverka risken att drabbas.

Nu har två franska forskare tittat på data från 24 randomiserade studier med sammanlagt 165 792 patienter med fokus på sambandet statiner och stroke. Deras slutsats, som publicerats i Lancet Neurology pekar på att behandling med statiner kan minska risken för stroke med en femtedel jämfört med placebo.

Deras metaanalys visar att för varje mmol/L som LDL-kolesterolet gick ner hos patienterna minskade den relativa risken för stroke med 21 procent. Dessutom såg de att statinerna minskade risken för inflammation, uppkomst av blodproppar och blockering av blodkärlen till hjärnan.
En av de 24 studierna undersökte hur statinerna påverkade personer som redan drabbats av stroke och även de fick en skyddande effekt av statinerna.

Författarna till artikeln påpekar att kvoten mellan HDL och LDL är den bästa markören för att förutse stroke och hjärtattacker och menar att det är viktigt med läkemedelsbehandling som höjer nivåerna av HDL, liksom statinbehandling är viktiga terapiområden.

I samma nummer av Lancet Neurology publiceras också en artikel av holländska forskare som visar att behandling med paracetamol förbättrar symptomen för patienter med stroke som dessutom hade feber.

HIV-behandling bör inledas tidigt

0

Personer som diagnostiserats med hiv har större chans att behålla sitt immunsystem i gott skick om de inleder läkemedelsbehandling redan tidigt efter att de infekterats. Det är slutsatsen av en större genomgång av 45 000 personer som infekterats med hiv i Europa och Nordamerika.

När det är bäst att sätta in antivirala läkemedel har diskuterats eftersom all hivbehandling medför allvarliga biverkningar. Dessutom finns det risk för resistensutveckling. I de flesta europeiska länder. Liksom i Sverige, är rekommendationerna att sätta in läkemedel när halten av CD4-celler är under 300 per mikroliter blod.

Den genomgång som de brittiska forskarna vid Britains University gjort visar att de patienter som inte påbörjat behandling förrän CD4-nivåerna sjunkit till 250-350 per mikroliter blod blev mycket sämre än de som fått läkemedel vid nivåer över 251.  Resultaten har publicerats på tidskriftens Lancets hemsida.

I början av april publicerades en studie i New England Journal of Medicine som visade på samma sak. I den studien ingick omkring 17 500 hiv-patienter i Kanada och USA. De resultaten visade att risken att avlida under studieperioden var 69 procent lägre för de patienter som fått läkemedelsbehandling innan CD4-talet var 350 celler per mikroliter blod än de som fick det senare.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng