Månads arkivering april 2009

Förvirrat läge kring läkemedelsinformationen

0

I samband med omregleringen av apoteksmarknaden har regeringen gett Läkemedelsverket i uppgift att sköta den producentoberoende läkemedelsinformation som Apotekets Kundcentrum tidigare hanterat. Men Läkemedelsverket sa tidigt ifrån att de inte har möjlighet att bygga upp någon egen nationell läkemedelsupplysning. Istället har de föreslagit att Sjukvårdsrådgivningen får det uppdraget.

Och nu har regeringen sagt ja till den lösningen under förutsättning att det går att lösa med bra avtal.
? Vi jobbar nu vidare för att få igång en sådan lösning. Detaljerna är inte klara och jag vet inte när det kan vara igång operativt. Men det är i alla fall bestämt nu att det är den här lösningen som vi jobbar för, säger Ursula Forner, kommunikationsdirektör på Läkemedelsverket.

På Sjukvårdsrådgivningen är man lite mer avvaktande och menar att det är mycket kvar som måste lösas. De har precis påbörjat arbetet med att analyser hur en sådan tjänst skulle kunna integreras i deras system.
? En skiss som vi funderar på är att samtalen går till vårt nummer 1177. Där svarar först våra ordinarie sjuksköterskor. Om de inte kan svara på frågan kopplar de vidare samtalet till annan personal som blir nischade på läkemedel. Krävs det sedan ytterligare kompetens får vi koppla vidare till Läkemedelsverkets experter, säger Björn Gustafsson som fått ansvar för frågan på Sjukvårdsrådgivningen.
? Men det här är bara en skiss ännu så länge, vi måste analyser det mer innan vi bestämmer något.

Sjukvårdsrådgivningen ägs av Sveriges kommuner och landsting, SKL, och den formella lösningen på hur läkemedelsinformationen ska hanteras blir därför något krånglig. Först ska regeringen säga ett slutgiltigt ja till att Läkemedelsverket lägger ut uppgiften på någon annan. Sen får Läkemedelsverket göra upp med SKL och teckna avtal med dem. Därefter blir det SKL:s beställarenhet som får lägga en beställning till Sjukvårdsrådgivningen. Den verksamheten är i sin tur uppdelad på 17 olika landsting och Sjukvårdsrådgivningen måste därför hitta minst två olika landsting som kan tänka sig att ta på sig uppgiften att också svara på läkemedelsfrågor.
? Vi har skickat ut frågan till alla landsting men hittills inte fått något svar, säger Björn Gustafsson.
? Närmast till hands ligger förstås Kalmar och Uppsala eftersom det är där som Apotekets Kundcentrum varit placerade. Men vår verksamhet i Uppsala har vi precis lagt ut på entreprenad, så det är möjligt att det försvårar det hela lite.

Om läkemedelsinformationen landar hos Sjukvårdsrådgivningen tror Björn Gustafsson att de kommer att behöva rekrytera farmacevtisk personal.
? Ja, även om våra sjuksköterskor blir vidareutbildade inom läkemedel så tror jag nog att vi kommer behöva ta in ny kompetens.
Läkemedelsverket håller just nu på att rekrytera fyra apotekare som ska kunna svara på de frågor som Sjukvårdsrådgivningen inte klarar att hantera.

En annan knäckfråga är vad som ska hända med den databas som Apoteket Kundcentrum byggt upp med mängder av fråga-svar.
? Det är ju en del av det som vi får titta på i vår analys tillsammans med Läkemedelsverket och Apoteket. Det är klart att vi vill använda den kunskapsbas som finns upparbetad, säger Björn Gustafsson.

Oavsett vilken lösning det blir är det ingen som tror att den kommer att vara operativ från den 1 juli.
? Jag ser inte att vi kan ha något igång förrän tidigast den 1 oktober, säger Björn Gustafsson.

På Läkemedelsverket är man medveten om tidsproblematiken.
? Vi kommer behöva ha någon slags interrimlösning och det är möjligt att vi får använda oss av Apoteket där, men det kommer att lösa sig innan den 1 juli, säger Ursula Forner.

Konsumenter skeptiska till nya läkemedel

0

Marknadsundersökningen är gjord av reklambyrån DDB och bygger på intervjuer med drygt 1800 personer i 11 länder. Syftet med undersökningen var att ta reda på konsumenters syn på sin egen hälsa och läkemedelbranschen.

Resultatet visar bland annat att de tillfrågade var skeptiska till nya läkemedel. När de fick välja mellan påståendet att de skulle välja ?ett läkemedel som funnits på marknaden en tid? eller ?ett läkemedel som du vet är det senaste inom området? valde 70 procent ett läkemedel som funnits en tid. Något som är viktigt för läkemedelsföretag att tänka på när de introducerar nya läkemedel skriver rapportförfattarna. Både läkare och patienter måste utbildas kring vad det nya läkemedlet tillför menar de.

Undersökningen visar också att en knapp majoritet, 54 procent, av konsumenterna hellre väljer generika framför originalläkemedel. När det gäller deras inställning till läkemedelsindustrin är den också lätt avvaktande. En tredjedel svarar att de litar mindre på läkemedelsindustrin nu än för fem år sedan. Samtidigt tycker också 39 procent att läkemedelsindustrin får mer negativ uppmärksamhet i media nu jämfört med för fem år sedan.

När det gäller internet och dess roll för läkemedelsindustrin konstaterar man i undersökningen att tilliten till läkemedelsföretagens egna webbplatser är låg. Endast 7 procent av de tillfrågade rankade dessa sidor som det mest tillförligtliga. En fjärdedel ansåg att myndigheters sidor var mest tillförlitliga och 18 procent litade mest på patientföreningars eller patientcommunities sidor.

Trots den kritiska inställningen till läkemedelsföretagen har de flesta ändå en positiv inställning till läkemedel. Två tredjedelar svarade att de trodde de flesta läkemedels positiva effekter var större än dess biverkningar.

Kronans Droghandel startar apotekskedja

0

Kronans Droghandel är idag en av två läkemedelsdistributörer på den svenska marknaden. Men från och med senhösten räknar de också med att ha dragit i gång ett nytt bolag som driver apotek. Namnet kommer vara detsamma och företaget har ambitionen att bli en av landets ledande apoteksaktörer.
? Vi har arbetat fram ett koncept som bygger på vad vi vet om den svenska marknaden. Vi är små i förhållande till de stora internationella kedjorna men vi tror inte storleken spelar så stor roll. Fokus kommer att ligga på service och bemötande, säger Cecilia Marlow, vd på Kronans Droghandel.

Det nya bolaget kommer vara särskilt från den del av Kronans Droghandel som sköter distribution. Distributionsbolaget kommer finnas kvar i Göteborg, medans apoteksdelen av bolaget ska ha sitt huvudkontor i Stockholm. Distributionsbolaget kommer att bli leverantör till apoteksbolaget, men de räknar också med att bli läkemedelsdistributörer till även andra apoteksföretag.
? Det finns idag två läkemedelsdistributörer i Sverige, och det kommer det finnas även efter omregleringen och vi ska då förse även andra apotek med läkemedel, säger Cecilia Marlow.

Stora delar av ledningsgruppen för det nya bolaget är redan på plats, och företaget påbörjar nu sin rekryteringsprocess till ytterligare 5 till 10 tjänster.
? I det här första steget handlar det om att rekrytera roller inom kvalitet, sortiment, drift och marknadsföring, säger Cecilia Marlow.

När det gäller vårens stora debatt om kompetenskraven på läkemedelsansvariga har Kronans Droghandel sin ambition klar.
? Vi ser ju helst att den läkemedelsansvariga är apotekare, men vi ska också vara realistiska och se till den personal som vi tar över när vi köper apotek från Apoteket AB.

Varför ska man jobba hos er?
? Jag hoppas och tror att vi kommer bli en attraktiv arbetsgivare eftersom vi kommer ha en platt organisation. Företaget är prestigelöst och man har stora möjligheter att påverka arbetet. Sen är det ju en spännande resa företaget ger sig ut på nu när man ska utveckla och bygga upp en ny verksamhet, det tror jag locka många.  

Kronans Droghandel hoppas att först köpa ett av apoteksklustren och på sikt också satsa på nyetableringar.
? Vi vet ju inte helt säkert än när vi är igång med våra första apotek, det beror mycket på hur försäljningsprocessen går till. Men vi hoppas vara igång under senhösten.

Beslut om monopol klart

0

Nu har riksdagen fattat det historiska beslutet om att avskaffa
Apotekets monopol den 1 juli i år. Förslaget röstades igenom i kammaren
under eftermiddagen efter en sista debatt tidigare under dagen.

Från och med den 1 juli är det möjligt för alla som får tillstånd av Läkemedelsverket att starta och driva apotek. En stor det av Apoteket AB:s omkring 900 apotek kommer att säljas. Vilka det blir offentliggörs på tisdag den 5 maj.

Apotekare minskar risken för biverkningar

1

Forskarna ville undersöka vilken betydelse information från apotekare hade på läkemedelsanvändningen. Deras studier bygger på uppgifter från två interventionsstudier med totalt 800 patienter från amerikansk öppenvård. Alla patienter var diagnostiserade med en kardiovaskulär sjukdom som högt blodtryck eller hjärtsvikt.

Hälften av deltagarna hade slumpats till att ingå i en grupp som regelbundet hade kontakt med apotekare som kunde ge noggrann information och svara på frågor om läkemedelsbehandlingen. Apotekarna hade via dataregister information om patienternas andra läkemedel, både receptbelagda och receptfria. De hade även kontakt med patienternas behandlande läkare och sjuksköterskor. I den ena studien pågick kontakten i 12 månader och i den andra 9 månader. Hälften av deltagarna var kontrollgrupp och fick inte motsvarande information.

Efter ett års uppföjning konstaterades att risken att ha drabbats av felaktig behandling eller biverkning var 34 procent lägre i gruppen som fått information jämfört med i kontrollgruppen. De flesta av de rapporterade händelserna var milda, inga var livshotande. Resultaten finns publicerade i Archives of Internal Medicine.

Forskarna bakom studien från bland annat University of North Carolina och University School of Medicine i Indianapolis skriver att de hoppas att fler studier som denna görs och som också beräknar kostnaderna för liknande informationsprogram.

Sagor och spökhistorier i riksdagsdebatt

0

Vid halv nio i morse möttes fem borgerliga riksdagsledamöter av Farmacevtförbundet utanför riksdagen. De fick varsin blomsterkvast och glada tillrop. Budskapet från förbundets ordförande Carin Svensson och Farmacevtföretagarnas vd Lennart Axelsson var ett tack för att farmacevter nu ska få chansen att driva egna apotek.

Och att konkurrensen och entreprenörer nu ska driva utvecklingen inom apoteksområdet framåt var de borgerliga riksdagsledamöternas återkommande budskap under förmiddagens debatt. Socialminister Göran Hägglund (KD) konstaterade i sitt anförande att det här var den mest omfattande proposition han varit med att ta fram. Han förklarade också också att det är ett beslut som kommer att märkas mycket för den enskilda medborgaren.

Ormregleringen kommer att leda till ökade öppettider, bättre service och fler apotek argumenterade han.
? Det är inte utan viss stolthet som jag står här i kammaren idag, sa Göran Hägglund som också passade på att tacka Apoteket AB för deras insatser och deras samarbetsvilja.  

Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) var den borgerliga politiker som var mest konkret i sina resonemang om vad apoteksomregleringen ska leda till.
? Hur kan det komma sig att inget enda apotek idag har en toalett? Jo, därför att det har de inte tvingats till. Men det tror jag vi kommer att få se när apoteken tänker mer utifrån kundens perspektiv.

Oppositionen fokuserade sin kritik på att regeringen behandlar läkemedel som en handelsvara och inte som en del av sjukvården. Thomas Nihlén (MP) konstaterade att ingen av de borgerliga debattörerna nämnde den felaktiga läkemedelsanvändningen i sina anföranden, och han ställde också en fråga till Göran Hägglund om hur den delen ska följas upp efter omreglering.
? Felanvändningen av läkemedel är en viktig fråga. Men man kan konstatera att problemen med felanvändning har uppkommit i nuvarande system. Vi arbetar med den frågan genom läkemedelsgenomgångar, expeditionsstöd och förskrivningsstöd.

I replikskiftet mellan Ylva Johansson (S) och Göran Hägglund kritiserade Ylva Johansson regeringen för att ha dåligt faktaunderlag inför omregleringen.
? Det är nästan som att lyssna på en saga när man hör de borgerliga berätta om allt det som omregleringen ska leda till. Det är mycket som handlar om vad regeringen tror ska hända, inledde hon.
? Jag tycker också att det låter som en saga. Men när man lyssnar på er i oppositionen är det snarare en spökhistoria man får höra, replikerade Göran Hägglund.

Summerat handlade förmiddagens debatt om konsekvensen av omregleringen. Oppositionen anser att skattepengar som kunde användas till annat inom sjukvården istället kommer att gå till att finansiera apotek och grossister. De borgerligas bild är istället att konkurrensen kommer att leda till fler tjänster, fler apotek och längre öppettider.

Voteringen sker klockan 16 i eftermiddag. Beslutet träder i kraft den 1 juli.

Krislinje ska vägleda apotekspersonal

0

Hur upplever du stämningen bland personalen ute på apoteken just nu?
– Jag har varit ute en hel del bland medarbetarna och min uppfattning är att det råder en positiv förväntan. Självklart finns det de som är oroliga och hur man ser på omregleringen beror på fler saker, var man bor, ålder och den egna inställningen till förändringar. Men främst tror jag att alla tycker de ska bli skönt att snart äntligen få veta vad som kommer att hända.

Vad händer den 4 maj?
– Då får personalen reda på om det apotek de jobbat på ingår i ett av de kluster som ska säljas eller om det bli kvar i Apotekets ägo. Varje kluster kommer att övergå till ett bolag som kommer att driva verksamheten fram till dess att det säljs.

När måste anställda som tillhör ett apotek som ska säljas bestämma sig om de vill vara kvar eller inte?
-Alla berörda kommer att få ett brev hemskickat med information i slutet av nästa vecka med information om vad som gäller. Efter det har de två veckor på sig att svara. Personal på ett berört apotek kommer automatiskt att gå över i den nya verksamheten men har enligt lagen rätt att säga nej.

Enligt Omstruktureringsbolaget tar det omkring ett halvår innan försäljningen är klar. Är det inte svårt för personalen att välja innan de vet vilken den nya arbetsgivaren blir?
– Det här är något som vi resonerat mycket om och självklart vore det optimalt om de kunde veta vem de ska arbeta för innan de bestämmer sig, men det fungerar inte med de förutsättningar vi har nu, det måste bli klart innan.
– Vi är förberedda på att det kommer dyka upp många frågor och nästa vecka kommer vi att öppna en help-desk dit våra medarbetare kan vända sig med frågor via telefon eller e-mejl. Den kommer att vara bemannad mellan klockan 8 och 21 och hålla öppet i två veckor.

Vad händer med medarbetare som inte vill följa med till den nya arbetsgivaren?
– Eftersom det apotek den personen arbetar på inte längre kommer tillhöra Apoteket AB kan vi hamna i en övertalighetsprocess och vi diskuterar flera olika lösningar just på det nu. Men vår förhoppning är att de allra flesta ska följa med till den nya arbetsgivaren.

Hur ska ni hålla kvar era medarbetare nu när de får många olika arbetsplatser att välja bland?
– Vi kommer att fortsätta att vara ett företag som verkar för ett liv i hälsa och vara en arbetsplats för de som vill jobba med de frågorna. Vi arbetar ständigt med medarbetarskap och satsar på nöjda medarbetare eftersom vi vet att motiverade medarbetare ger nöjda kunder.

Läs andra intervjuer med profiler inom apoteksomregleringen:
090506 Omstruktureringsbolagets vd Eva-Britt Gustafsson
090513 Läkemedelsverket inspektionsenhet, Erica Hagblom
090520 Farmacevtföretagarna, Lennart Axelsson
090527 Servicebolagets vd, Ylva Hambraeus Björling
090603 Apotekets omregleringsorganisation, Stefan Gustafsson
090610 Apotekets internationella chef,
Thony Björk
090617 Statssekreterare på finansdepartementet, Dan Ericsson
090617 TLV:s apoteksansvarige, Magnus Thyberg

Astrazeneca skär ner och bildar nytt

0

Det är Astrazenecas marknadsbolag i Danmark, Finland, Norge och Sverige som kommer att slåss amman till en enda enhet. Syftet enligt företaget är att samla all strategisk planering och administration.
– Vi har sett att vi arbetar oerhört lika i de fyra länderna och anser att det är mer effektivt att ha allting på ett ställe, säger Ann-Leena Mikiver, presschef på Astrazeneca.

Det nya bolaget kommer att 150-180 färre tjänster än de fyra nuvarande och personal i alla de nordiska länderna kommer att beröras. Däremot påverkas inte personal som har direkt kundkontakt. Till det nya bolaget i Södertälje kommer anställda från hela norden att söka och den nya verksamheten ska träda i kraft i mitten av september i år.

Enligt Astrazeneca vill de med den nya organisationen skapa en samlad enhet för experter inom hälsoekonomi och strategisk planering.

Idag tas beslut om apoteksmarknaden

1

Sveriges Farmacevtförbund, SFF, välkomnar omregleringen och ordnar en manifestation utanför riksdagen för att uppmärksamma händelsen. Enligt förbundsordförande Carin Svensson vill de glädjas åt den nya och bättre arbetsmarknad som de tror väntar farmacevterna.

Farmaciförbundet som varit emot omregleringen tar tillfället i akt och har skickat ett recept till alla riksdagsledamöter på en lyckad omreglering ska lyckas. I receptet ingår bland annat kravet på en nationell oberoende läkemedelsupplysning och en utredning av de utbildningar som finns för farmacipersonal och en bättre samordning av kursplaner för apotekare, receptarier och apotekstekniker.

Apotekarsällskapet kommer däremot inte att ha några officiella arrangemang för att fira dagen.
-Nej det känns lite som att luften har gått ur en. Det är som om vi väntar på så många andra beslut att det som händer idag inte räknas, samtidigt som det självklart är en historisk dag, säger Malin Östbring medlem i Apotekarsällskapet.

Samma syn tycks råda både bland de stora kedjorna och mindre aktörer som väntar på att få etablera sig. Även om riksdagsbeslutet är avgörande så kvarstår många frågetecken. Fredrik Skepp är styrelseordförande och delägare i Foxfaramaci, ett av de företagen som redan har en färdig butik och väntar på att få bli fullskaliga apotek.
– Vi gläds självklart åt att beslutet äntligen tas och räknar med att kunna vara igång den 1 juli som regeringen lovat och att inga tekniska eller tillståndsrelaterade problem försenar allting, säger han.

För att kunna starta upp apoteksverksamheten krävs förutom tillståndet från Läkemedelsverket bland annat att de får tillgång till Apotekets terminalsystem ATS. Detta ska föras över till nya de aktörerna under en övergångsperiod. Men enligt Fredrik Skepp har mycket av detta kretsat kring utförsäljningen och de stora kedjorna och när överföringen blir av har han inte fått svar på.
– För dem spelar det ingen roll om det tekniska inte är klart till den 1 juli men för oss små företagare är det oerhört viktigt. Det är besked om sådant som vi väntar på och som förmodligen inte kommer att bil klarare efter riksdagsbeslutet idag, säger han.

Vi återkommer med rapport från riksdagsdebatten under dagen.

Svininfluensan gynnar industrin

0

Antalet rapporterade fall i den så kallade svininfluensan orsakat av viruset H1N1 stiger. I Mexiko uppges antalet dödsfall som misstänks ha orsakats av viruset nu vara omkring 150 enligt landets myndigheter. Antalet bekräftade fall är än så länge bara sju eftersom utrustning för att snabbt kunna göra de analyser som krävs saknas. Under måndagskvällen höjde Världshälsoorganisationen sin pandemiberedskap från nivå tre till fyra på en sexgradig skala.

Samtidigt som den höjda nivån ökar oron världen över förväntas produktionen av antivirala läkemedel som Tamiflu och Relenza att öka vilket har fått företagens aktier att ta ett skutt uppåt på börserna. Förhoppningarna på en ökad försäljning för Glaxosmithkline som gör Relenza (zanamivir) och Roche som tillverkar Tamiflu (oseltamivir) är stora sedan de visat sig att H1N1 verkar vara känslig för preparaten.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har gett klartecken för förskrivning av både dessa utanför godkänd indikation. Bland annat får Tamiflu nu ges till barn under ett år och läkare har fått tillstånd att ge en högre dos till barn över ett år än vad som är rekommenderat.

Enligt uppgifter från Gsk har de hittills försett Mexikanska myndigheter med 100 000 förpackningar av Relenza och Roche har meddelat att de har 3 miljoner doser av Tamiflu redo att användas efter beslut från WHO.

Men företagen meddelar att det kommer att ta tid att få fabrikerna att gå på högvarv. Roche har till exempel nyligen dragit ner på tillvekningen eftersom den influensatyp som dominerat den gångna säsongen inte ansetts vara känslig mot oseltamivir.

Den höjda nivån innebär också att företagen som har licens för att börja producera vaccin förbereder sig för att starta en produktion så fort de får tillgång till virusmaterial och när WHO ger signal om det.

Restriktioner för SSRI gav inte färre självmord

0

Efter att rapporter kommit om att ungdomar som behandlas med antidepressiva av typen SSRI i högre utsträckning än andra begick självmord, infördes restriktioner för behandlingen i flertalet länder. Sedan år 2003 har myndigheterna i Storbritannien inte rekommenderat förskrivning av SSRI till barn och ungdomar under 18 år med undantag av flouxetin. Sedan dess har förskrivningen av SSRI minskat med 50 procent i åldersgruppen.

Men när forskare från University of Bristol tittade på självmordsfrekvensen visar statistiken att den inte har sjunkit sedan de nya rekommendationerna infördes.  I sin studie, som publicerats i Pharmacoepidemiology & Drug Safety, har de tittat på siffror över antalet självmord bland 15 till 19-åringar i 22 länder mellan 1990 till 2006. I sin sammanställning kunde de inte se någon förändring i självmordsstatistiken sedan restriktionerna infördes.

Studiens ledare Ben Wheeler säger till BBC att hypotesen var att de skulle se en minskning av självmord. Han säger också att amerikanska och kanadensiska studier har pekat på att självmordsfrekvensen istället har ökat. Detta har förklarats med att ungdomar som mår dåligt inte har fått den läkemedelsbehandling som de behövt.

Ny typ av influensavaccin godkänt

0

Influensavaccinet Idflu godkändes i februari genom den centrala proceduren. Nu har Läkemedelsverket gjort en värdering av vaccinet och bedömer att det är lika effektivt som vanliga intramuskulära influensavacciner.

Idflu, som marknadsförs av Sanofi Pasteur, är baserat på inaktiverat spjälkat virus som odlats i hönsägg. Vaccinet finns i två varianter, ett som innehåller 9 µg hemagglutinin (HA)/dos och stam (totalt 27 µg HA) godkänt för åldersgruppen 18?59 år och ett som innehåller 15 µg HA/dos och stam (totalt 45 µg HA), godkänt för vuxna som är 60 år och äldre. Vaccinet innehåller liksom övriga vacciner mot influensa, tre virusstammar (två influensa A och en influensa B), och uppdateras årligen enligt WHOs rekommendationer.  

Läkemedelsverket skriver att det nya preparatet kan vara ett alternativ när det inte är lämpligt att injicera direkt i muskelvävnad. Biverkningarna var varken fler eller färre med det nya vaccinet jämfört med befintliga. Idflu är godkänt för att ges till vuxna i förebyggande syfte och är särskilt avsett för personer som löper ökad risk för att drabbas av influensarelaterade komplikationer.

Idflu tros inte, liksom andra befintliga influensavaccin, ha effekt mot den aktuella svininfluensan.

Lågpotenta östrogenpreparat kan öka risken för cancer

0

Förskrivningen av preparat med höga halter av östrogen har minskat de senaste åren efter att studier visat att de medför en påtaglig ökad risk att drabbas av livmodercancer.  Istället har allt fler kvinnor behandlats med så kallade lågpotenta östrogenpreparat. Dessa har ansetts vara mer eller mindre riskfria.

Nu presenteras en skånsk studie som omfattar 40 000 kvinnor mellan 25 och 64 år att även behandling med låga doser östrogen ökar risken för livmodercancer med det dubbla.
– Uppfattningen har varit att de är i princip ofarliga och läkare har förskrivit dem brett, men i vår studie såg vi att de ökade risken lika mycket som de högpotenta, säger Elisabeth Epstein, läkare vid kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Lund och en av forskarna bakom studien.

I studien, som publicerats online i International Journal of Cancer såg forskarna att de kvinnor som behandlades med kombinerad hormonterapi fick ett ökad skydd för livmodercancer, en effekt som uppstod efter två år och ökade med behandlingens längd. Kvinnor som behandlades enbart med lågpotent östrogen drabbades i dubbelt så hög utsträckning av livmodercancer.  Som lågpotenta definierades oral eller vaginal beredning med estriol eller estradiol.

Kopplingen mellan cancer och bruk av orala östrogenmedel var tydlig.
– För de lokala vaginala preparaten hade vi för få deltagare för att kunna dra några slutsatser, men bedömningen är att det är mindre riskfyllt att använda dessa än tabletter, säger Elisabeth Epstein.

Hon uppmanar kvinnor som behandlas med lågpotenta östrogener att vara uppmärksamma på blödningar eller ovanliga flytningar eftersom detta kan vara tecken på cancer. Den som drabbas bör omgående söka hjälp för att få det utrett. Omkring 1300 kvinnor drabbas av livmodercancer varje år i Sverige, men vid tidig upptäckt är prognosen god.

Elisabeth Epstein säger att den som behandlar bör vara noga med att indikationerna är adekvata.
– Den som tar dessa medel i tablettform mot urinvägsinfektion bör överväga fortsatt behandling eftersom det inte finns belägg för att det hjälper.Mot sköra slemhinnor eller urinträngningar kan de hjälpa men det finns anledning att överväga att övergå till vaginala beredningar, säger hon.

Enligt Elisabeth Epstein har man tidigare fokuserat på klimakteriebehandling och bröstcancer, men det här handlar om en annan patientgrupp, äldre kvinnor som ofta behandlas för sköra slemhinnor.

Johansson mot Johansson

0


Ylva Johansson (S)
Varför röstar du emot apotekspropositionen?
– Utgångspunkten för den här reformen är att riva upp en fungerande modell och på ett sätt som medför väldigt stora risker. Propositionen som den ser ut nu kommer att leda till ökade kostnader för skattebetalarna och pengarna kommer att hamna i grossisternas och mellanhändernas fickor.

Vad är du mest kritisk emot?
– Det är prismodellen, den är inte tillräckligt transperent. Det finns ingen möjlighet att se vilka avtal som görs mellan apoteken och grossisterna. Det finns en stor risk att det dyker upp informationskampanjer som är förtäckt reklam som vi inte kommer att kunna kontrollera.

– Sen tycker jag att reformen är alldeles för viktig för att genomföras så snabbt och jag tycker det är väldugt märkligt att en bättre läkemedelsanvändning och rättvis tillgång på läkemedel inte finns med i målen med omregleringen. De kommer inte med automatik för att vi gör om marknaden.

Är ett monopol bra?
– Vi ska inte ha ett monopol för sakens skull, det finns inget självändamål. Men det finns inget självändamål med en utförsäljning heller när någonting fungerar så pass bra som Apoteket gör.

Vilket är motståndarnas bästa argument?
– Att man ska kunna köpa vissa receptfria läkemedel i vanliga handeln, det är jag för.

Kenneth Johansson (C)
Varför röstar du för förslaget?

För att monopolens tid är förbi, det är dags för förnyelse. Med en
omreglerad apoteksmarknad kommer vi att få fler apotek och bättre
service för kunderna. Vi ser tydliga exempel från vårt grannland Norge
där antalet apotek ökat med 60 procent sedan de omreglerade sin
marknad. Omregleringen innebär också att ett stort antal entreprenörer
kommer att få möjlighet att prova sina vingar viket jag personligen ser
som oerhört positivt.

Du jämför med Norge, där har flera små aktörer köpts upp av stora kedjor. Varför skulle det inte hända här?


Omstruktureringsbolaget ska sätta ihop paket som ser till att det ska
bli en mångfald och sen får vi vara måna om att den strukturen hålls.

Oppositionen har hotat med att riva upp omregleringen vid ett maktskifte 2010. Vad tror du om det?

Jag tror inte det är möjligt att ta tillbaka ett monopol och det är
synd att de säger så eftersom det skrämmer entreprenörer som vill
etablera sig här.

Kunde inte de krav regeringen vill uppnå som ökad tillgänglighet ordnas genom Apoteket AB som monopolföretag?

Vi tycker inte att vi ska ha ett monopol för sakens skull. Genom en
omreglerad marknad får vi en större mångfald som gör det bättre för
kunderna och det öppnar upp för företagande.

Vilket är motståndarnas bästa argument?
– Apoteket AB är duktiga och mycket uppskattade, men vi vill göra det ännu bättre.

Företagen redo tillverka pandemivaccin

0

Svininfluensan, eller H1N1, som drabbat människor i Mexiko och USA är ännu så länge inte klassad som en pandemi. Om den skulle spridas i en sådan utsträckning finns goda hopp om att tillverka effektiva vaccin.
– Det finns tre stycken godkända så kallade mock-up vaccin som kan ställas in så att de innehåller det aktuella H1N1-viruset, säger Charlotta Bergquist, utredare på Läkemedelsverket.

Eftersom det inte går att veta innan en pandemi bryter ut vilken influensasträng det kommer att röra sig om är det metoder och tillverkningssätt som är godkända. I och med att de produktionstekniska delarna är klara går det snabbare att börja tillverka ett nytt vaccin än om processen skulle börja från noll.

Ett av företagen som innehar godkännande för ett sådant vaccin är GSK. Deras vaccin Prepandix är utprövat med redan kända virusstammar men kan ställas om en pandemi med H1N1 bryter ut.
– Om WHO, eller något av de länder vi har avtal med om att tillverka vaccinet åt, som till exempel Sverige, anser att det handlar om en pandemi så kan vi börja tillverkningen, säger Hillar Kangro, medicinsk rådgivare på GSK.

Prepandix fick godkänt av EMEA i maj förra året. Det bygger på ett adjuvantsystem som gör att det bara krävs en liten mängd viruspartiklar för tillverkningen.

Om en pandemi väl konstateras har företaget en fabrik i Tyskland redo för produktion. Själva adjuvansen tillverkas i Belgien och det är därifrån de färdiga vaccinen kommer att levereras till övriga länder.
– Själva produktionen tar tre månader och hur snabbt vi kan starta upp beror på hur snabbt vi får tillgång till de rätta virusstammarna från WHO:s laboratorier. Vi har löpande kontakter med dem just nu, säger Hillar Kango.

Enligt både WHO och Smittskyddsinstitutet talar det mesta för att de antivirala medlen, Tamiflu (oseltamivir) och Relenza (zanamivir) har effekt även mot svininfluensan, men det finns inga studier som visar hur det fungerar i praktiken.

Barnvacciner toppar biverkningsligan

0

Under 2008 tog Läkemedelsverket emot 4739 rapporter om biverkningar från hälso- och sjukvården. Av dessa var de allra flesta spontanrapporter och 176 kom från olika icke-interventionsstudier. Allra flest biverkningsrapporter gjordes för de två barnvaccinerna Tetravac och Infanrix, som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Det handlade främst om lindriga komplikationer som hudrodnader, utslag och feber.

Ett av de mest anmälda preparaten är det blodförtunnande medlet Waran (warfarin). Läkemedlet stod också för 138 allvarliga biverkningar. Definitionen på allvarlig biverkan är att den antingen ledde till döden, var livshotande eller krävde förlängd sjukhustid.

Att warfarin ligger så högt upp beror på de egenskaper det har som blodförtunnare. Om det inte är rätt inställt med avseende på dos kan det leda till livshotande blödningar i buk eller hjärna. De substanser som, näst efter warfarin gav upphov till flest rapporter om allvarliga biverkningar förra året var Enbrel (etanercept), Trombyl (acetylsilicylsyra), Remicade (infliximab) och läkemedel med blodtrycksskänkande enalapril.  Enbrel och Remicade är biologiska läkemedel mot bland annat reumatoid artrit.

Biverkningsrapporteringen under 2008 liknar i stort den under 2007. Även då toppades listan av Tetravac och Infanrix, följt av Waran.