Forskarna ville undersöka vilken betydelse information från apotekare hade på läkemedelsanvändningen. Deras studier bygger på uppgifter från två interventionsstudier med totalt 800 patienter från amerikansk öppenvård. Alla patienter var diagnostiserade med en kardiovaskulär sjukdom som högt blodtryck eller hjärtsvikt.
Hälften av deltagarna hade slumpats till att ingå i en grupp som regelbundet hade kontakt med apotekare som kunde ge noggrann information och svara på frågor om läkemedelsbehandlingen. Apotekarna hade via dataregister information om patienternas andra läkemedel, både receptbelagda och receptfria. De hade även kontakt med patienternas behandlande läkare och sjuksköterskor. I den ena studien pågick kontakten i 12 månader och i den andra 9 månader. Hälften av deltagarna var kontrollgrupp och fick inte motsvarande information.
Efter ett års uppföjning konstaterades att risken att ha drabbats av felaktig behandling eller biverkning var 34 procent lägre i gruppen som fått information jämfört med i kontrollgruppen. De flesta av de rapporterade händelserna var milda, inga var livshotande. Resultaten finns publicerade i Archives of Internal Medicine.
Forskarna bakom studien från bland annat University of North Carolina och University School of Medicine i Indianapolis skriver att de hoppas att fler studier som denna görs och som också beräknar kostnaderna för liknande informationsprogram.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Ett efterlängtat, om än ganska självklart resultat.