Månads arkivering april 2009

Generikaleverantörerna nöjda med TLV:s modell

0

Hårdare regler och en noggrannare kontroll av generikahandeln är några av de förändringar som väntar på den omreglerade apoteksmarknaden. Enligt Kenneth Nyblom, vd för generikahandlarnas branschorganisation FGL, är den nya prismodellen TLV föreslagit bra.
– Jag är väldigt nöjd och tycker att det är ett förvånansvärt bra arbete TLV gjort med tanke på den korta tid de haft på sig. Den här modellen är betydligt bättre än det som Lars Reje föreslog för ett år sedan, säger han.

En av förändringarna som TLV vill införa är att öka incitamenten för apoteken att sälja de billigaste alternativen i de fall det finns generisk konkurrens. Bland annat ska apoteken få större krav på sig att bara sälja generika som är det billigaste. Fem dagar efter att det att ett generiskt läkemedel upphört vara det billigaste kommer apoteken straffas för en sådan försäljning genom att de förlorar, eller får en reducerad handelsmarginal. En sådan femdagarsgräns tycker Kenneth Nyblom är bra.

I den nya modellen öppnar TLV för att priset på generika ska sättas mer sällan. Idag justeras priset månadsvis. Kenneth Nyblom tycker en sådan princip är intressant men säger att det är viktigt att det inte får bli för långa tidsintervaller mellan prisändringarna.
– Att låta priset löpa över 2-4 månader kan vara bra och ger en jämnare prisbild, men blir det uppemot 6 månader eller längre kommer många aktörer att dra sig ur vilket inverkar hämmande på konkurrensen, säger han.

För att generikamarknaden ska bli ännu mer effektiv finns det mer kvar att göra menar Kenneth Nyblom. Bland annat bör Läkemedelsverket se över kriterierna för utbytbarhet.
– Läkemedelsverket tar ju idag bort originalet från substitutionslistan om det inte längre ingår i förmånen, vilket innebär att det inte blir någon substitution. Vi ser fram mot att få vara delaktiga i att hitta nya besparingar för samhället nu när det finns ett politiskt tryck på besparingar på produkter där patentet gått ut. Det finns mycket pengar kvar att hämta utöver de förslag som kom i går, säger Kenneth Nyblom.

Metaanalyser dåligt underlag för val av antidepressiva

0

Det syns inga stora skillnader i effekt i metaanalyser av de vanligaste antidepressiva läkemedlen. Därför bör inget preparatrekommenderas som förstahandsalternativ framför andra. Det skriver Hans Melander, senior expert på Läkemedelsverket i en artikel i Läkartidningen.

Bakgrunden är att det har publicerats ett antal översikter om hur effektiva olika antidepressiva läkemedel är. I januari i år släppte TLV en genomgång av dessa preparat och samma månad publicerades en liknande  metaanalys i Lancet. Genomgången som TLV gjorde bestod  till stor del på en metaanalys av 85 studier med direkta jämförelser mellan olika antidepressiva preparat. Studien i Lancet var liknande och bestod av 117 studier. I artikeln hänvisas också till en mindre metaanalys där venflaxin jämfördes med andra medel mot depression.

Läkemedelsverket menar att dessa metaanalyser skiljer sig åt på flera sätt både vad gäller metod och statistik och att de därför är svåra att jämföra med varandra. Flera av studierna som har direkta jämförelser mellan olika läkemedel är utförda efter godkännande och i marknadsföringssyfte och det sponsrande företagets preparat får ofta ett bättre resultat. Der är tveksamt om sådana tillför någonting skriver Hans Melander.

Slutsatsen Läkemedelsverket kommer till är att de skillnader som ses mellan de olika preparaten i de aktuella metaanalyserna är så pass liten att det inte finns någon anledning att rekommendera något av de vanligaste antidepressiva preparaten som förstahandsalternativ.

Bland de antidepressiva som ingått i studierna är escitalopram, venlafaxin, sertralin, citalopram, parotexin, floutexin, duloxetin och fluvoxamin.

Aktörerna skeptiska till prismodellen

Ulrika Hultgren, informationschef på Tamro är inte helt nöjd med den föreslagna marginalen.
– Generellt är det positivt att man föreslår en höjning av marginalen. Däremot är vi inte övertygade om att ökningen är tillräcklig med bakgrund till att man samtidigt släpper OTC-försäljningen fri. Den föreslagna marginalen är låg i förhållande till Europasnittet, säger hon.

Göran van den Brink, affärsutvecklingsdirektör på finländska Universitetsapoteket säger att förslaget är ungefär som han förväntat sig men även han saknar information om receptfritt.
– Vi behöver mer tid för att räkna på detta innan vi kan säga något om hur det påverkar oss. Men jag är inte så entusiastisk över modellen. En avgörande faktor för oss är handeln med receptfritt och där väntar vi fortfarande på besked, säger han.

Robert Jerring på Kronans Droghandel vill inte uttala sig innan de räknat på saken men menar att TLV gjort ett gediget arbete när de tagit fram den nya modellen.
– Men det här är bara en pusselbit av flera som fortfarande saknas, säger Robert Jerring.

Desto mer nöjd är Apoteket AB över den nya prismodellen.
– Den är logisk och går att förstå. Av alla de modeller som funnits sedan Reje presenterade sin utredning så är det här den bästa. Det är rimligt att man får en extra marginal för att tillhandahålla generika eftersom det kostar pengar för oss att lagerhålla flera kopior. Den här modellen kan vi föra in i befintliga system utan att använda skohorn, säger Bo Gunnarsson i Apoteket AB:s ledningsstab.

Förutom de 10 kronorna per förpackning räknar TLV med att apoteken ska kunna skapa sig en större marginal via parallellhandel och förhandlingar om inköpspriset på patenterade läkemedel. Om den ekvationen kommer att stämma för Apoteket AB har de inte hunnit analysera ännu.
? Deras uppskattning kring parallellhandeln verkar rimlig, hur väl förhandlingarna med industrin kommer att gå är svårt att förutspå, säger Bo Gunnarsson.

På Tamro är man mer skeptisk till den delen av förslaget.
– Vi är fortsatt oroliga över de föreslagna handelsmarginaler som ges på receptbelagda och parallellimporterade läkemedel, framförallt med tanke på dagens aktuella valutakurs, säger Ulrika Hultgren.

Effektivare generikamarknad ska frigöra pengar

0

Apoteken måste bli bättre på att köpa och sälja det läkemedel inom en utbytesgrupp som för tillfället är det billigaste menar TLV.
–    Idag är det bara 50-60 procent av fallen som apoteken säljer det billigaste läkemedlet i en grupp och här finns det pengar att spara, menar Joachim Werr projektledare på TLV.

I förslaget till en ny prissättningsmodell som TLV lämnade till regeringen på onsdagen pekas generikamarknaden ut som den pott där pengar finns att hämta.  För att öka apotekens incitament att sälja det billigaste alternativet i en grupp av utbytbara läkemedel ska TLV strama upp reglerna.

De föreslår en modell där apoteken under fem dagar efter det att ett läkmedel slutat vara det billigaste får säljas fritt. Därefter ska de sälja det för närvarande billigaste generikat. Om ett apotek säljer något annat än det billigaste kan de få en reducerad eller ingen ersättning för handelsmarginal beroende på hut dyrt läkemedlet är. För läkemedel under 300 kr föreslås att det inte får säljas alls efter dag fem. Läkemedel som kostar mer föreslås kunna returneras till inköpspris. Hur regelverket ska se ut är inte preciserat än utan utreds för närvarande av TLV.

Även prissättningen för generika ska förändras och bli mer effektiv. Bland annat kan dagens modell där priser sätts en gång i månaden förändras.
–    Vi har tittat på flera europeiska länder och troligen kommer det att bli längre mellan tidpunkterna då priserna får ändras, säger Joachim Werr.

Enligt TLV:s analys står generika för omkring 43 procent av volymen inom läkemedelsförmånen och för knappt 12 procent av värdet. De bedömer att det går att spara 150 ? 200 miljoner kronor årligen med en effektivare prissättning. Dessa kan uppnås på flera sätt, bland annat genom att införa takpriser för generika och prisjämförelser med andra länder och att effektivisera registreringen av generika.

Apoteken får dela på 460 miljoner extra

Den ökade handelsmarginalen kommer till apoteken via en så kallad ?generikapeng?. Det innebär att för varje förpackning apoteken säljer inom en läkemedelsgrupp där det finns generiska kopior får de 10 kronor extra. Den extra ersättningen kommer oavsett om apoteken säljer originalet eller kopian i utbytesgruppen, syftet är enbart att ersätta apoteken för att de måste lagerhålla både original och kopior.

I övrigt ändras inte handelsmarginalerna något från idag. Totalt kommer handelsmarginalen att öka med 460 miljoner kronor på årsbasis. I det är inte inräknat vad apoteken kan få ut genom att förhandla priser på originalläkemedel, den processen anser TLV att apoteken få klara själva.

Finansieringen av den ökade handelsmarginalen ska ske från tre håll; sänkta priser på originalläkemedel som förlorat patent, nya incitament som ska få apoteken att bli bättre på att lämna ut det billigaste läkemedlet inom en utbytesgrupp och en effektivisering av prissättningen på generika.

Den nya prismodellen kommer alltså att öka kostnaderna för betalaren med tio kronor på de läkemedel där det finns generika. De tio kronorna kommer att läggas på apotekens utpris och inte vara någon form av expeditionsavgift.  Men samtidigt ska TLV:s modell pressa priserna på generika så att totalkostnaderna för läkemedel inte ska öka. Inget läkemedel kommer heller att bli mer än tio kronor dyrare.
–  Vi tror att apoteken kommer att kunna göra vinster på flera sätt i framtiden. Receptbelagda läkemedel kommer förmodligen bli billigare på grund av parallellimport och försäljningen av handelsvaror kommer att öka. Men det behövs även en höjd handelsmarginal för att få nya aktörer att etablera sig i Sverige, sade Joachim Werr, projektledare på TLV.

TLV kommer att följa upp lönsamhet, tillgänglighet och service på den omreglerade apoteksmarknaden för att se till att den ökade handelsmarginalen kommer konsumenterna till gagn.
–  Vi gör en första uppföljningen 2011 för att se att detta fungerar, det kan ju dyka upp oväntade saker som vi inte kan se i de modeller vi räknat och tittat på, säger Gunilla Hulth-Backlund gd på TLV.

Hon utesluter inte att justeringar av handelsmarginalen kan göras innan 2011 om det skulle krävas för att uppnå målsättningarna.

Generikaavtal kostar samhället miljarder

När ett patent håller på att gå ut sluter originalföretagen avtal med generikaföretagen som gör att läkemedlet inte blir konkurrensutsatt förrän långt senare. Mellan åren 1993 och 2008 lyckades läkemedelsindustrin på det sättet skydda 20 olika läkemedel från billiga alternativ, vilket har kostat de amerikanska konsumenterna 12 miljarder per år.  Det framkommer i en hearing i den amerikanska kongressen, skriver tidningen Pharmatimes. För att motverka liknande avtal arbetar flera amerikanska politiker nu med att få fram en ny lag.

I Europa arbetar EU-kommissionen också med att motverka liknande avtal. Enligt en delrapport från kommissionen som kom i höstas har företagens förseningsstrategier kostat de europeiska konsumenterna 30 miljarder kronor.

Konkurrensverket förespråkar egenvårdsapotek

Slutrapporten ?Åtgärder för bättre konkurrens ? förslag? innehåller Konkurrensverkets förslag på hur alltifrån till elmarknaden till hemsjukvården kan få bättre fungerande konkurrens. När det gäller apoteks- och läkemedelsområdet har KKV identifierat fyra områden där de tycker regeringen borde agerar för att förbättra konkurrensen.

Det första är att de tycker det borde bli tillåtet att öppna fullskaliga egenvårdsapotek enligt konceptet Apoteket Shop. Så som lagförslagen ser ut nu kommer det inte bli tillåtet på den nya apoteksmarknaden. Där måste man antingen driva ett apotek med tillgång till samtliga godkända humanläkemedel, även de receptbelagda, eller så får man enbart sälja de receptfria preparat som kommer att bli tillåta i dagligvaruhandeln. Det tycker KKV är att motverka en bra konkurrens, enligt dem skulle tillgängligheten bli mycket bättre om det blev tillåtet att driva fullskaliga egenvårdsapotek som fick sälja alla receptfria läkemedel.

Likadant föreslår KKV att det ska bli tillåtet att driva renodlade djurapotek. Inte heller det kommer bli möjligt på den nya marknaden, det är bara de apotek som också säljer humanläkemedel som får sälja djurläkemedel.  En onödig restriktion menar KKV som menar att prispressen på djurläkemedel skulle bli bättre om det blev tillåtet med renodlade djurläkemedel.

De sista två förslagen handlar om att det borde finnas en nationell apotekssymbol och att Läkemedelsverket borde ta fram en utbytbarhetslista på receptfria läkemedel. Den nationella apotekssymbolen håller Läkemedelsverket redan på att ta fram. Och i lagrådsremissen för handel med receptfria läkemedel föreslår regeringen just att Läkemedelsverket ska ta fram en utbytbarhetslista.

Apotek till försäljning presenteras i maj

0

Apoteket Omstrukturering, OAB, har nu satt ett datum för när de kommer att presentera vilka av Apoteket ABs apotek som ska bjudas ut till försäljning. Den 5 maj kommer arbetet vara klart och innan det blir offentligt kommer Apotekets personal och ledning få informationen om vilka enheter det rör sig om.

De apotek som ska säljas till intresserade kommer inte att bjudas ut ett och ett utan i olika sammansatta paket eller kluster. I ett kluster ingår flera apotek av olika storlek och på olika platser i landet.
-Planen är att vi i samband med det också ska redovisa hur dessa kluster kommer att se ut, säger Claes Kjellander, projektchef på OAB.

Tidigare har OAB meddelat att de räknar med att själva försäljningen av apoteken kan påbörjas under hösten.

Plavix och acetylsalicylsyra bra vid förmaksflimmer

1

I studien ingick 7 554 patienter med förmaksflimmer som inte tolererade behandling med vitamin K-antagonister som warfarin. Dessa delades in slumpmässigt i två grupper och fick antingen 75 mg Plavix (clopidogrel) eller placebo i kombination med acetylsalicylsyra, 75-100 mg per dag.

Efter en uppföljning på 3,6 år hade allvarliga kärlhändelser inträffas hos 832 av de patienter som fått clopidigrel (6,8 % per år) jämfört med 924 i placebogruppen (7,6 % per år). Störst var skillnaden vad gäller stroke. Av de som fick clopidigrel drabbades 296 personer av stroke och 408 av dem som fick placebo.

Risken för blödningar var däremot högre i gruppen som fick båda läkemedlen än i gruppen som bara fick acetylsalicylsyra. Men då dessa blödningar inte var dödliga resonerar forskarna bakom studien att kombinationsbehandlingen ändå är bättre eftersom stroke är mer riskfyllt att drabbas av än blödning.

Rejäla lönelyft för Apotekstoppar

2

Stefan Carlssons löneökning motsvarar en höjning med 14 procent. Även ersättningen till styrelseordförande Per Båtelsson höjdes med motsvarande siffror. Resten av koncernledningen fick omkring 30 procents lönelyft. Där fick sex personer dela på omkring 12 miljoner kronor.

Per Båtelson förklarar de höjda lönerna med att omstruktureringarna i bolaget har ställt stora krav på ledningen som fått arbeta hårt. Till Dagens Nyheter säger han att Apoteket AB dessutom gjorde ett mycket bra resultat de senaste åren.
– Hösten 2007 gjorde vi en jämförelse med andra statliga bolag. Stefan Calrsson låg lågt med hänsyn till komplexiteten i uppdraget och att han bistått ägaren inför omregleringen, säger Per Båtelson.

Enligt siffror från Sveriges farmacevtförbund ökade lönerna till farmacevter anställda inom Apoteket AB med i snitt 3,1 procent under förra året.

Amerikanska läkare vill minska industrins inflytande

0

Det är elva forskare och läkare som skrivit ett upprop i det senaste numret av Journal of American Medical Association mot läkemedelsindustrins stora inflytande på läkarkåren och medicinska föreningar. I spetsen står kardiologen Steve Nissen, känd för att ifrågasätta industrins makt över läkarna.

Denna gång är det de många medicinska föreningarna, professional medical associations eller PMA som står i fokus. Dessa finansieras i hög utsträckning av industrin och är med och utformar riktlinjer för behandlingar inom sina respektive område.  Författarna till artikeln i JAMA föreslår att alla PMA med omedelbar verkan ska låta 25 procent av sin finansiering komma från industrin. På sikt vill de ha ett totalförbud.

Den forskande läkemedelsindustrins branschorganisation i USA, PhRMA, har kommenterat artikeln och säger att industrin har uppdaterat sitt eget regelverk vad gäller inflytande men menar att det är orimligt att tro att finansiering direkt leder till påverkan.

Författarna till JAMA-artikeln föreslår att pengar som industrin ger till olika PMA ska hamna i en central forskningspott som sen ska fördelas fritt. På så sätt ska inte pengar kunna knytas direkt till specifika behandlingar eller projekt.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng