Det blev inte någon utökad indikation för Eli Lillys antidepressiva läkemedel Cymbalta (duloxetin). EMEA bestämde sig för att avvisa företagets ansökan om att få produkten godkänd också för behandling av fibromyalgi.
Till grund för ansökan låg fem studier, fyra av dem var korta placebostudier på tre till sex månader, den femte, en långtidsstudie, jämförde två doseringar av duloxetin.
CHMP som rekommenderar EU-kommissionen att avslå ansökan ansåg att studierna inte visat att duloxetin har någon större effekt vid behandling för fibromyalgi.
Duloxetin är idag godkänt för behandling för generaliserat ångestsyndrom, smärtsam diabetesneuropati och ansträngningsinkontinens.
I USA är substansen sedan i somras godkänd för behandling av fibromyalgi.
Annons
Månads arkivering oktober 2008
Nej för Cymbalta
EMEA vill göra bantningspreparat receptfritt
I Sverige marknadsförs orlistat i bantningspreparatet Xenical från Roche. Här säljs läkemedlet i kapslar om 120 mg. Orlistat ingår också i läkemedlet Alli som marknadsförs av GSK i en lägre dos om 60 mg. Det är denna lägre dos som EMEA föreslår att den ska bli receptfri. Alli marknadsförs inte i Sverige och Xenical kommer troligen att vara receptbelagt även i fortsättningen.
Det är första gången som EMEA rekommenderar att ett tidigare receptbelagt läkemedel blir receptfri. Myndigheten har gjort bedömningen att i den dos på 60 mg är biverkningarna få och att det är möjligt för patienter att ta preparatet utan att övervakas av läkare. Läkemedlet rekommenderas till överviktiga personer i samband med koständringar.
Vanligt med förskrivning av placebo
Det är en undersökning bland allmänläkare och reumatologer i USA som visat att patienter ofta får placebo utan att veta om det. I de flesta fall handlar det inte om sockerpiller utan ett receptfritt preparat i form av smärtlindrare eller vitaminer som läkarna betraktar som harmlöst. Det är ytterst sällan som patienterna informeras om att det är receptfria tabletter som de ordinerats. Över 60 procent av de som regelbundet skriver ut placebo ser heller inga etiska problem med att göra det.
Bakom studien står the American National Institutes of Health och det är första gången en liknande undersökning gjorts i USA. Att läkarna gör så tros bero på att de vill uppnå en positiv placeboeffekt på patienten bara genom att ge den en medicin även om den är verkningslös. Det är ett känt fenomen som beror på att själva förväntningarna på att bli frisk av ett läkemedel gör att personen mår bättre, utan att det finns någon farmakologisk påverkan. Om läkaren inte är säker på att någon annan lämplig behandling finns så förskriver de helt enkelt hellre vitaminer än ingenting, menar forskarna.
Något som artikelförfattarna tycker är extra oroväckande är att 13 procent av läkarna som skriver ut placebo svarade att de ger patienten sederande preparat och lika många att de skriver ut antibiotika. John Tilburt, en av dem som står bakom studien, säger till nyhetsbyrån Reuters, att detta är ett allvarligt etiskt problem eftersom sederande kan ge biverkningar och onödig antibiotikaanvändning leder till resistens.
Björn Nilsson, vice ordförande i Svensk förening för allmänmedicin är förvånad över de amerikanska läkarnas beteende.
– Det låter som en väldigt stor andel som förskriver placebo. Jag tror inte att detta är lika vanligt i Sverige, säger han.
I tidigare studier är det visat att det finns tydliga kopplingar mellan patientens förväntan och effekten av ett läkemedel och att det är visat i studier att om läkarna är positiva till ett preparat så upplever patienten en bättre effekt. Ett vitaminpiller skulle då ge en bra effekt utan att egentligen ha någon verkan.
– Men det är inte etiskt att undanhålla information för patienten eller ge felaktig information, säger Björn Nilsson.
Den amerikanska studien finns publicerad i the British Medical Journal.
Kravlista för bättre äldrevård
Miljöpartiet och Socialdemokraterna presenterar idag gemensamma förslag på åtgärder som de menar skulle förbättra vården av äldre.
De två partierna kräver att regeringen utreder möjligheten till en lex Gulli, det vill säga att personal inom vården enligt lag ska vara skyldig att anmäla läkemedelsvanvård till Socialstyrelsen. Upprinnelsen är förstås SVT-programmet Uppdrag granskning som berättade om Gulli Johansson som under många år felbehandlades och fick demensliknande symtom.
Andra krav är att också orsaker till förskrivningen ska ingå i läkemedelsförteckningen, receptregistret och läkemedelsregistret.
Obligatoriska läkemedelsgenomgångar, kompetensutveckling av äldreomsorgens personal och utbildning i geriatrik på läkarutbildningen är andra gemensamma förslag från miljöpartiet och socialdemokraterna.
Partierna kritiserar också att läkemedel som främst används för behandling av äldre inte testas på gruppen före godkännande och tycker att det borde vara ett krav.
En upplysningslinje dit allmänheten kan ringa för att fråga om biverkningar ingår också i partiernas kravlista för en bättre läkemedelsanvändning.
Miljöpartiet har också fått gehör från Socialdemokraterna för sitt krav på en kommission för läkemedelssäkerhet.
Förslagen presenterades i samband med riksdagsdebatten om medicin och äldre.
Acomplia dras tillbaka
Det är efter en rekommendation från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA som Läkemedelsverket fattat beslutet. CHMP, den vetenskapliga kommittén vid EMEA, har konstaterat att biverkningarna av Acomplia är så pass allvarliga att läkemedlet bör dras in. Dessutom finns indikationer på att de psykiska biverkningarna kan vara ännu vanligare i klinisk användning jämfört med i de läkemedelsstudier som legat till grund för godkännandet. De biverkningar som uppmärksammats är till exempel depression, sömnstörningar, ångest och aggressivitet.
Redan när Acomplia godkändes infördes varningar i produktinformationen om de psykiska biverkningarna, främst depression. Vid flera tillfällen har nya kontraindikationer och förstärkta varningar förts in i produktinformationen. Nu anser CHMP att riskerna är större än nyttan och att införa ytterligare restriktioner vore meningslöst. De rekommenderar därför att försäljningstillståndet återkallas tills vidare.
Läkemedelsverket rekommenderar i ett pressmeddelande att förskrivare inte utfärdar nya recept på Acomplia men att patienter som behandlas med Acomplia inte omedelbart avsluta behandlingen men de rekommenderas att kontakta sin läkare. Personer som deltar i en läkemedelsstudie med Acomplia ska kontakta ansvarig prövare för att diskutera behandlingen. Acomplia kommer också att successivt att dras in från apoteken.
CHMP:s slutsatser skickas till Europeiska kommissionen som fattar det slutliga beslutet.
Många risker med biologiska läkemedel
Till gruppen biologiska läkemedel räknas preparat vars aktiva substans har biologiskt ursprung. Många av dessa ingår i vanliga läkemedel som till exempel antikroppar, enzymer, interferoner och hormoner. Gruppen biologiska läkemedel har kommit starkt de senaste tio åren och utgör en stor del av de produkter som är på väg ut på marknaden. Omkring 25 procent av alla läkemedel som 2006 godkändes av FDA och EMEA var biologiska.
Men nu börjar säkerheten med dessa ifrågasättas. När nederländska forskare gick igenom 174 biologiska läkemedel framkom att risker rapporterats för 25 procent av dem. Läkemedlen var antingen godkända av både FDA och EMEA eller en av dem. I en artikel publicerad i JAMA konstaterar forskarna att 11 procent av produkterna har fått en så kallas ?black box warning? av FDA vilket innebär att information om riskerna lyfts fram särskilt i patientinformationen. Övriga produkter har fått skriftliga anmärkningar från vårdgivare och förskrivare. Ingen av produkterna har dock visat sig medföra så stora risker att de dragits bort från marknaden.
De vanligaste biverkningarna var påverkan på blod och lymfa, autoimmuna reaktioner och lokala reaktioner vid injektionsstället på kroppen. I genomsnitt tog det 3,5 år från godkännande innan biverkningarna uppmärksammades och i de flesta fall rapporterades de inom 5 år efter det att läkemedlet godkänts.
Om substanserna var de första av en viss typ var risken för biverkningar mycket högre än om liknande substanser redan fanns på marknaden. Författarna till artikeln skriver att eftersom biologiska läkemedel är ett relativt nytt fenomen och eftersom effekterna av biologiska substanser kan vara svåra att förutsäga så krävs noggranna uppföljningar av dessa.
Catherine D. De Angelis och Phil B. Fontanarosa, båda läkare och redaktörer på JAMA skriver i en kommenterande artikel att författarna har rätt i att de biologiska läkemedlen måste följas noga. Men de skriver också att nya läkemedel alltid medför en risk oavsett vilken sort det är och att det är svårt att komma ifrån att många biverkningar visar sig först när ett preparat börjar användas i stor skala.
Experter i USA vill vaccinera rökare mot lunginflammation
Det är medlemmar i den amerikanska smittskyddsmyndighetens rådgivande kommitté, ACIP, som föreslår allmän vaccinering mot pneumokocker för rökare. Om förslaget godtas av smittskyddsmyndigheten blir det första gången som ett vaccin rekommenderas specifikt till rökare. Vaccinering skulle ske i samband med rådgivning och stöd för att sluta röka, skriver ACIP i sitt förslag.
En femtedel av den amerikanska befolkning uppges vara rökare och rökare utgör hälften av dem som drabbas av allvarliga lunginflammationer orsakade av pneumokocker. Liksom i Sverige rekommenderas äldre personer i USA att vaccinera sig mot pneumokocker, ett av de vanligaste preparaten är Pneumovax från Sanofi Paseur MSD. I USA vaccineras små barn rutinmässigt med Prevnar från Wyeth. Båda läkemedlen är godkända i Sverige.
Regeringen prioriterar medicin
-Det här är absolut ett av de viktigaste inslagen i alliansregeringens politik, sade Lars Leijonborg när han idag presenterade forskningspropositionen, Ett lyft för forskning och innovation.
Regeringen föreslår i propositionen ett resurstillskott på fem miljarder fram till 2012 som enligt Lars Leijonborg innebär att man redan till 2009 ska ha uppnått målet att en procent av BNP ska gå till forskning. Då har han också räknat in landstingspengar, löntagarfondstiftelserna och EU-bidrag.
? Kunskap. är i vår tid en av de viktigaste konkurrensfaktorerna, det är ena skälet till satsningen. Det andra är att vi också vill bidra till lösningar på mänsklighetens problem, sade han vidare.
Av de nya pengarna ska närmare 1,8 miljarder av de fem miljarderna avsättas till forskning inom ett antal strategiskt viktiga områden, där det medicinska är ett.
Inom det medicinska området har man i sin tur beslutat om sju prioriterade områden: Molekylär biovetenskap ska under perioden få 190 miljoner, stamceller och regenerativ medicin 65 miljoner, diabetes 70 miljoner, neurovetenskap 70 miljoner, epidemiologi 25 miljoner, cancer 70 miljoner, psykiatri 25 miljoner och vårdforskning 70 miljoner.
? Det här är angelägna medicinska områden där vi bedömt att Sverige har och kan uppnå en ännu bättre vetenskaplig kvalitet vid en internationell jämförelse och som samtidigt är av strategisk betydelse för samhället och näringslivet.
För att finna avnämare, riskkapitalister som Lars Leijonborg sa, satsar regeringen också 150 miljoner för en kommersialisering av forskningsresultaten. För detta ändamål ska det startas sju innovationskontor i landet.
Förutom medicin är teknik och klimat de områden regeringen utsett som strategiskt intressantast.
Bra resultat med nytt bantningspreparat
Tesofensin visade sig minska försökpersonernas hungerkänslor och därigenom få dem att gå ner i vikt. Genom hämma återupptaget av flera neurotransmittorer, som noradrenalin, dopamin och serotonin minskar de aptiten hos patienterna. I en fas II-studie som genomförts vid fem danska överviktscentra och under ledning av forskare vid Köpenhamns universitet har tesofensin jämförts med placebo.
Studien inkluderade 203 patienter med en genomsnittlig vikt strax över 100 kilo. De lottades till behandling med 0,25, 0,5 eller 1 milligram tesofensin, eller placebo. Behandling gavs en gång dagligen i 6 månader. Alla deltagare fick kalorisnål diet under försöksperioden.
Totalt 161 personer fullföljde studien och resultaten, som publicerats på tidskriften the Lancets hemsida visar att läkemedlet hade en god effekt. Bland de patienter som fick placebo var viktnedgången i snitt 2,2 kilo. Bland dem som fått tesofensin var den genomsnittliga viktnedgången 6,7 kilo i den grupp som fått 0,25 milligram, 11,3 kilo i den grupp som fått 0,5 milligram och 12,8 kilo bland dem som fått 1 milligram. De läkemedel som i dag finns tillgängliga mot fetma medför i genomsnitt en viktminskning på 3-5 kilo under ett halvår.
Forskarna bakom studien skriver att 0,5 mg av läkemedlet är att föredra framför 1,0 mg eftersom viktminskningen inte skiljer så mycket, men den högre dosen medför fler biverkningar som illamående, förstoppning och sömnsvårigheter. De lyfter också fram att de aktuella resultaten behöver bekräftas i större fas III-prövningar.
Tesofensin har tidigare studerats för behandling vid Parkinson´s och
Alzheimer´s men övertygande resultat. Men efter att patienter i dessa
studier gick ned i vikt väcktes tanken om att det kunde fungera som
bantningmedicin.
Merck skär ner på personalstyrkan
Som en del i en stor omstruktureringsplan har ledningen på Merck beslutat att dra ner rejält på antalet anställda. Målet med planen är att spara omkring 4 miljarder dollar fram till 2013. Besparingarna är ett tillägg till tidigare annonserade totala besparingar på 4,5- 5 miljarder dollar fram till 2010.
De tjänster som nu kommer att tas bort drabbar alla områden i bolaget och 40 procent av minskningen kommer att ske i USA. Omkring 6 400 personer kommer att få lämna företaget medan 400 är nu lediga tjänster som inte kommer att tillsättas. Tidigare i september meddelade i Sverige att 37 tjänster kommer att dras in här.
Vidare framgår det av rapporten att Merck kommer att påskynda en ny mer kundcentrerad säljmodell och att fem av koncernens 31 tillverkningsanläggningar antingen ska läggas ner eller säljas.
Monoklonal antikropp kan bromsa ms
Det är brittiska och polska forskare som i ett gemensamt projekt har testat alemtuzumab som ingår i läkemedlet MabCampath på ms-patienter. I studien ingick 334 personer som haft sjukdomen i högst tre år. Personerna fick antingen injektioner med interferon beta-1a (44 µg tre gånger i veckan) som är gängse bromsbehandling vid ms, eller alemtuzumab (12 eller 24 mg/dag).
I ett tidigt skede av ms varierar patientens symptom över tid i så kallade skov. Resultaten som publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine visade att alemtuzumab minskade skoven hos patienterna med 70 procent. Det är betydligt bättre än interferon beta-1a som ingår i läkemedel som Avonex och Rebif.
Alemtuzumab har tidigare testats på personer som varit sjuka i ms under en längre tid, men där har inte preparatet haft lika bra effekt. Med den nya studien visade också att nästan alla deltagare drabbades av biverkningar. De allvarligaste var autoimmuna reaktioner som leder till bland annat ökad blödningsrisk och giftstruma. Forskarna menar att vid aggressiva former av sjukdomen kan det ändå vara värt att ta de riskerna.
För att ytterligare bedöma riskerna och effekten med alemtuzumab ska ytterligare en internationell studie nu påbörjas. Där ska forskare i Stockholm, Umeå och Göteborg delta och totalt kommer tjugo svenska patienter att ingå.
Industrin och facket lobbar för ny prismodell
Ett av förslagen i apoteksmarknadsutredningen är att apoteken genom egna förhandlingar med grossister ska kunna få ner sina inköpspriser på läkemedel och på så sätt öka sin försäljningsmarginal. Detta vänder sig nu både fack och industri emot. I ett gemensamt förslag tar de avstånd från prisförhandlingar för läkemedel som är subventionerade. Att låta apoteken själva sätta sina priser hindrar en bättre läkemedelsanvändning och är en nackdel för samhället menar de fyra aktörerna.
– Vårt mål är att patienterna och samhället ska gynnas av ormregleringen. Om apotek och grossister tillåts prisförhandla med varandra eller leverantörerna är risken att pengar som tjänas hamnar i fickorna på mellanhänder i stället för hos dem, säger Cecilia Bernsten, ordförande i Sveriges Farmacevtförbund.
Bakom förslaget står också Lif, Föreningen för Generiska Läkemedel och Läkemedelshandlarna och deras kritik mot förhandlingar är skarp. De vill i stället att TLV ska vara beslutande organ både för apotekens inköpspris och för priset som kunden betalar i butik. Priset på generika och patentskyddade produkter vill de ska sättas på samma sätt som idag.
Men att priset på läkemedel blir detsamma på alla apotek hindrar inte konkurrensen menar Cecilia Bernsten. Det butikerna får slåss med är i ställes service som längre öppettider, läkemedelsgenomgångar och informationstjänster till kunderna. För sådana tilläggstjänster ska apoteken få ersättning av staten. Storleken på ersättningarna skulle bestämmas av TLV efter förhandlingar med apoteksmarknadens parter.
I förslaget skriver man också att om apotek och grossister tar över den förhandlingsroll som nu ligger hos finansiärerna finns en stor risk för en oligopolsituation där tjänade pengar inte kommer samhället till gagn.
– Jag har vridit och vänt på den här frågan väldigt många gånger och tittat på vilka problem som finns i andra länder. För mig är en den här prismodellen den enda tänkbara om vi ska jobba mot en bättre läkemedelsanvändning, säger Cecilia Bernsten.
Sildenafil kan hjälpa kvinnor som får minskad sexlust av SSRI
Ungefär sex procent av den svenska befolkningen behandlas med selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, mot depression och ångest. En vanlig biverkning som drabbar mellan omkring hälften av alla användare är sexuella nedsättningar i form av minskad lust och förmåga att få orgasm Biverkningen gör att många slutar sin behandling i förtid med risk för att återfalla i sjudomen. Det är också vanligt att göra uppehåll i behandlingen för att slippa biverkningarna tillfälligt.
Sedan tidigare är det känt att män som tar Viagra (sidenafil) ofta blir av med de sexuella biverkningarna. I en studie som publicerats i tidskriften JAMA framgår att preparatet har samma effekt på kvinnor. I studien ingick 98 kvinnor mellan 18 och 50 år som alla behandlades framgångsrikt med SSRI och som drabbats av sexuella biverkningar. Hälften av dem tog sildenafil (50-100 mg) vid behov och andra hälften fick placebo. Under 8 veckor fick deltagarna skatta sin sexuella status. Resultatet visade att 73 av dem som fått placebo inte upplevde någon förbättring medan i sildenafilgruppen var den siffran bara 28 procent.
Preparat med sildenafil har idag ingen godkänd indikation för kvinnor men studien visar att också de kan bli hjälpta. I en kommentar i Läkartidningen skriver Owe Bodlund, överläkare på psykiatriska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus, att eftersom 100 000-tals kvinnor i Sverige äter SSRI bör flera studier göras så att de också kan bli hjälpta vid behov. Han menar att det bland annat skulle leda till bättre följsamhet.
Europaparlamentet kräver recept på antibiotika
Problemet med bakterier som blir resistenta mot antibiotika är ett växande problem inom hela Europa. Hur strikta förhållningsregler som finns varierar stort mellan länderna och det är bara i Sverige, Nederländerna och Grekland som all typ av antibiotika är receptbelagd. Detta avspeglar sig i statistiken för resistenta bakteriestammar där Sydeuropa och Storbritannien har större problem än i till exempel Sverige. Nu vill ledamöterna i EU-parlamentet att EU tar gemensamt grepp för att bekämpa resistensen.
På grund av att innevånare inom EU reser mycket mellan länderna så är det lätt att åka köpa med sig receptfri antibiotika och ta med hem. Denna möjlighet bidrar till att öka resistensen i hela Europa menar parlamentet och föreslår att preparaten borde bli receptbelagda i samtliga EU-länder. Förslaget är ett av flera som framkommer i rapporten ?Together for health: a strategic approach for the EU? som antogs av parlamentet i veckan. Rapporten syftar till att stärka hälsoarbetet inom EU.
I rapporten uppmanar parlamentsledamöterna EU-kommissionen att stärka satsningarna på förebyggande vård som vaccination och informationskampanjer i medlemsländerna.
Apoteket fortsätter med franchising
Sedan i februari i år har Apoteket ett försök med att låta femton apotek och fem Apoteket shop drivas under franchiseliknande former. Pilotprojektet är ett led i företagets förberedelser för att anpassa sig till den nya omreglerade apoteksmarknaden. Projektet fortgår fram till årsskiftet men nu har Apotekets styrelse beslutat att fortsätta med driftsformen. Enligt Ulrika Eriksson som är chef för projektet ska nu ett 50-tal enheter bli franchiseföretag. Förändringen kommer att ske successivt under det första året efter omregleringen.
– Det känns väldigt positivt att styrelsen tagit det här beslutet, nu kan de personer som längtar efter att bli egna företagare få den möjligheten, samtidigt som de kan dra fördelarana av att tillhöra en stor kedja, vilket jag tror passar den här branschen väldigt bra, säger hon.
Men alla är inte nöjda. På Farmaciförbundet vänder man sig emot att det inte kommer ställas några krav på kollektivavtal på de nya franchisingapoteken. I förra veckan fördes förhandlingar mellan förbundet och arbetsgivarorganisationen Almega och besvikelsen var stor efter mötet.
– Det är skamligt att Apoteket som än så länge är en statlig verksamhet inte vill driva igenom kollektivavtal även på franchiseapoteken, säger Tero Huhnta, Farmaciförbundets ombudsman.
Han menar att det inte räcker med att arbetsgivaren säger att de ska följa svensk arbetslivslag, eftersom ett kollektivavtal innehåller så mycket mer. Apotekare har bland annat 37,5 timmars arbetsvecka och tillägg för obekväma arbetstider. Att komma överens om avtal efter att verksamheten är i full gång som apoteket föreslår ger han inte mycket för, beslut om kollektivavtal måste tas nu, säger han.
– Men det är klart att de som driver franchiseföretagen tjänar pengar på att slippa betala försäkringar och pension till sina anställda, en vinst som kommer Apoteket till del i slutändan, så de blir ju vinnare.
Ulrika Eriksson säger att Apoteket inte är generellt emot kollektivavtal men att detta kommer att bli en fråga mellan franchiseföretagarna och de anställda.
Sveriges Farmacevtförbund som också haft förhandlingar om franchising ställer sig positiv och har sagt ja till det medan förbundet Unionen har sagt nej.
Nässprej med pulver ger bättre effekt
Kroppen tar ofta upp läkemedel snabbare och mer effektivt om de administreras genom en nässprej i stället för genom munnen. Sprejen kommer i direkt kontakt med slemhinnorna och blodkärlen i näsan och läkemedlet kan tas upp utan att behöva passera mag-tarmkanalen. Detta utnyttjas bland annat för smärtstillande preparat som till exempel läkemedel mot migrän, där det är viktigt att effekten kommer snabbt, eller hormoner som lätt bryts ner på väg ut i kroppen. Dessutom riskerar inte illamående och kräkning att sätta käppar i hjulet.
Men det finns också nackdelar med de vätskebaserade sprejerna. En stor del riskerar att rinna direkt ner i svaljet och inte tas upp av slemhinnorna i näsan. Genom att utveckla en pulverbaserad nässprej har Nelly Fransén vid Institutionen för farmaci vid Uppsala universitet, sett ett mer effektivt läkemedelsupptag. Försöken visade att ett läkemedel i pulversprej upp lika snabbt och tre gånger effektivare än den flytande sprejen när den gavs till friska frivilliga försökspersoner.
– Vi har fäst den aktiva läkemedelssubstansen desmopressin mot inkontinens på bärarpatiklar som är omkring 30 µm stora. Dessa har en stor förmåga att ta åt sig vätska vilket gör att de fastnar i näsan på ett effektivt sätt utan att något rinner ner i svalget. Pulvret gör att läkemedlet stannar kvar längre så att kroppen hinner ta upp mer, säger Nelly Fransén.
Ett problem med pulverbaserade sprejer har tidigare varit att bärarpartiklarna har varit komplicerade och dyra att framställa. Genom att använda natriumstärkelseglykolat har Nelly Fransén kommit runt detta. Ämnet tillhör en grupp så kallade supersprängmedel och är redan en vanlig beståndsdel i tabletter där de används för att få dem att lösas upp snabbare.
– Förhoppningen är att pulverbaserade sprejer ska kunna förbättra upptaget av flera typer av läkemedel, säger Nelly Fransén.
Avhandlingen läggs fram den 24 oktober.