Månads arkivering mars 2004

I USA listas fällda läkare på internet

Läkemedelsvärlden har tidigare skrivit om WorstPills.org, en hemsida under den amerikanska konsumentorganisationen Public Citizen. Nu kommer QuestionableDoctors.org, en hemsida som listar amerikanska läkare som av olika anledningar fällts i sitt yrkesutövande av de amerikanska myndigheterna.

Enligt sidan är det den enda allomfattande databasen som är tillgänglig för allmänheten, med information om läkare som har ålagts någon form av påföljd av de amerikanska myndigheterna under de senaste tio åren. Den innehåller data om påföljder för medicinsk felbehandling, felaktigt utskrivna läkemedel, sexuellt ofredande, kriminella handlingar, etiska avvikelser och andra brott.

Besökarna kan gratis göra en enkel sökning på fällda läkare i de amerikanska staterna och få upp namnen. För tio dollar kan man under ett år få tillgång till och skriva ut tio individuella och mer fullständiga rapporter med till exempel namn, ort och legitimationsnummer.

Stor spridning

I USA finns medicinska råd i varje stat som granskar läkarna. Dessutom kan de olika försäkringssystemen, såsom Medicare och Medicaid, utdöma disciplinstraff. Det kan även det amerikanska läkemedelsverket FDA samt Drug Enforcement Administration, som handhar ärenden med narkotika.

De amerikanska läkarna kan dömas till liknande straff som i Sverige, bland annat att legitimationen dras tillbaks, att de stängs av för en tid, att de ställs under övervakning eller att deras förskrivningsrätt begränsas.

Under 2002 var det 2864 ärenden där något straff utdelades. Motsvarande siffra i Sverige var 209 under 2002.
Den stat med flest fällda läkare per 1000 invånare var Wyoming med 11,87. Hawaii hamnade längst ner på listan med 1,07 fällningar. Questionable Doctors konstaterar att spridningen är stor och menar att många läkare hade fällts i andra delstater där de medicinska myndigheterna gör ett bättre arbete. Organisationen menar att det är troligt att många patienter skadas eller dör på grund av det dåliga disciplinära arbetet i många delstater. För att förbättra och jämna ut systemet mellan staterna behövs bland annat mer pengar, rätt personal med bättre ledarskap, ett proaktivt arbetssätt och ett bra regelverk, menar man.

Men det bästa sättet, skriver Public Citizen på hemsidan, att kontrollera en läkare är alltid att ringa till det medicinska rådet som har den mest aktuella informationen.

Bäst att ringa

I Sverige är det HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, som utifrån anmälningar granskar, bedömer och eventuellt bestraffar felbehandlingar inom den svenska sjukvården. Bo Örneryd är avdelningsdirektör vid HSAN. Enligt honom är det inte möjligt i Sverige att publicera eller på internet lägga ut namn på fällda läkare.

? Nej, eftersom det strider mot Personuppgiftslagen, PUL, säger Bo Örneryd.

Han berättar vidare att både Norrköpings Tidningar och Expressen har publicerat sådana namn. Norrköpings Tidningar fälldes av Pressens Opinionsnämnd och Expressen anmäldes av flera av de berörda läkarna och förhandlingar pågår enligt Bo Örneryd.

Han är inte heller pigg på att publicera de fällda läkarnas namn i HSAN:s årsredovisning.

? Nej, eftersom det kan ifrågasätta vår opartiskhet mellan patienten och vårdpersonalen. Däremot kunde kanske tillsynsmyndigheten, Socialstyrelsen, publicera det på något sätt.

Men trots att juridiken sätter käppar i hjulet för en publicering går det att kontrollera om svenska läkare fällts. Och precis som i USA är det bäst att ringa.

? Under 2003 hade vi ungefär 10 000 förfrågningar från allmänheten, säger Bo Örneryd.

Dessutom går det att via e-post prenumerera på besluten eftersom det är allmänna handlingar.

Decentralisering påverkade inte läkarnas attityd till läkemedelsval

0

Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE har undersökt om läkare i landsting med decentraliserat kostnadsansvar har en annan inställning till prioriteringar vid förskrivning av läkemedel än sina kollegor i landsting med centralt kostnadsansvar.

Även om det finns tecken på det i undersökningen är dessa högst marginella.

Den tydligaste indikationen på ett annat kostnadsmedvetande hos dessa förskrivare är att fler allmänläkare med kostnadsansvar (28 procent) påstår sig "ofta diskutera läkemedelskostnader med kollegor och verksamhetschef" än allmänläkare utan kostnadsansvar (åtta procent). De förra är också positivare till strävandena att minska ökningen av läkemedelskostnaderna.

Detta har dock inte påverkat läkarnas syn på prioriteringar i förskrivningssituationen.



Den enda situation då kostnaderna anses ha en relativt stor betydelse, för alla förskrivare i enkäten, är då det finns två eller flera likvärdiga läkemedel.

– Den generiska substitutionen verkar alltså fått genomslag och acceptans i alla läger, konstaterar Sandra Jansson på IHE.

I synen på kostnadernas betydelse finns det två situationer där synen signifikant skiljer sig mellan läkare i landsting med formellt kostnadsansvar och utan. Det är när det finns två eller flera läkemedel med olika biverkningsprofiler eller två eller flera läkemedel med olika effekter. I de situationerna tenderar de med kostnadsansvar att tillskriva kostnaden större betydelse än de utan.

Men majoriteten läkare, oavsett kostnadsansvar, anser dock vikten av att ta hänsyn till kostnader i dessa situationer som liten.

– Situationen med flera läkemedel med olika effekt innebär en avvägning mellan hur mycket man är beredd att betala för en extra effekt. Det är ett lite mer avancerat sätt att ta hänsyn till kostnad än när man har två identiska läkemedel med olika pris, säger Sandra Jansson

Hon tycker det är lite förvånande att det kostnadseffektiva tänkandet inte fått större genomslag i de landsting som har decentraliserat kostnadsansvar.

Men det som kanske förvånar henne mest är att nästan en fjärdedel av förskrivarna inte visste om att man hade ett reellt kostnadsansvar på arbetsplatsen.

Enkäten gjordes under hösten 2003 i åtta landsting, varav tre då hade decentraliserat kostnadsansvar. Bara 49 procent av de tillfrågade, 738 personer, svarade vilket enligt utredarna motsvarar svarsfrekvensen på andra enkäter med liknande tema.

Förlikning i pilotfall om bensodiazepiner

0

En patient stämde förra året sjukvården i Skåne och begärde en halv miljon kronor för de skador som han ansåg sig ha fått på grund av felaktig behandling med bensodiazepiner.

Fallet som, om det blivit en huvudförhandling blivit det första i Sverige, slutade med förlikning. Den innebär att Region Skåne betalar patienten 20 000 kronor.

Michael Wilensky, klientens ombud, vill inte beskriva förlikningen som ett misslyckande.

– Nej, det tycker jag inte man kan säga. Båda parter gjorde en riskbedömning. Det hade blivit en dyr rättegång för den som förlorat målet med tanke på alla professorer, experter och läkare som skulle ha uppträtt i salen.

Hög statindos ger bäst skydd efter hjärtinfarkt

0

Trots att flera stora placebokontrollerade studier har dokumenterat att kolesterolsänkande behandling med statiner minskar risken för hjärtsjukdom har det varit oklart var det optimala gränsvärdet för kolesterolsänkning ligger. Det var utgångspunkten för de första jämförande studierna med olika intensiv statinbehandling.
I den största av dessa studier ingick 4 162 patienter som inom tio dagar efter en hjärtinfarkt började behandlas med antingen 80 mg atorvastatin (Lipitor) eller 40 mg pravastatin (Pravachol). Studien publicerad på New England Journal of Medicines hemsida den åttonde mars. I gruppen som fick standardbehandling med pravastatin var målvärdet för kolesterol 2,46 millimol per liter och i atorvastatingruppen 1,6.

Snabb sänkning

Den intensiva lipidsänkningen gav ett bättre skydd mot en ny hjärtinfarkt eller risk att dö än standardbehandlingen. Kolesterolvärdena sjönk mycket snabbt liksom risken att återinsjukna, redan efter 30 dagar. Dessutom observerades en fortsatt fördel av intensiv behandling under en uppföljningstid på två och ett halvt år. Forskarna påpekar dock att man inte kan säga om det beror på långsiktig fördel av lipidsänkning eller på efterverkningar av den tidigt insatta intensivbehandlingen.
Trots att båda läkemedlen tolererades väl var det signifikant fler leverbiverkningar i intensivgruppen. Forskarna betonar att patienter i klinisk vardag kan ha fler samverkande sjukdomar än de som ingick i studien, vilket gör att de eventuellt tolererar högdosbehandling sämre.
Resultatet av studien var ett bakslag för Bristol Myers Squibb som tillverkar Pravachol och hade bekostat studien. De hade med studien hoppats kunna visa att de bägge läkemedelsdoserna var lika effektiva.

Minskar ateroskleros
Även i en tidigare studie, som publicerades i JAMA (2004;291:1071-1080), jämfördes effekten av 80 mg atorvastatin med 40 mg pravastatin. Här använde forskarna ultraljud för att dokumentera utvecklingen av ateroskleros genom att mäta tjockleken på kärlväggarna. Totalt 502 patienter ingick i studien som pågick i 18 månader. Forskarna fann att det inte hade skett någon ytterligare aterosklerosutveckling i atorvastatingruppen medan de som behandlats med pravastatin uppvisade fortsatt ökning av ateroskleros.
Forskarna menar att det kan finnas annat än sänkning av lipider, exempelvis inflammatoriska faktorer, som kan förklara effekten.

Ändrar rekommendationer
I båda studierna drar forskarna slutsatsen att målnivåerna för kolesterolsänkning bör vara lägre än idag. Även här i Sverige kommer forskningsresultaten troligen att påverka de riktlinjer som Socialstyrelsen håller på att utarbeta.
Dessutom har en annan ny studie, som publicerades i Lancet (2004:363:757-67), visat att statiner minskar risken för stroke med mer än en fjärdedel hos högriskpatienter.
I ytterligare en studie minskade statiner risken för hjärtsvikt. Studien, som publicerades i Journal of the American College of Cardiology, visade att överlevnaden hos hjärtsviktpatienter ökar med statiner även om de inte har högt kolesterol.
Mats Eriksson, överläkare på endokrinologi- och metabolismenheten vid Huddinge universitetssjukhus, tycker det är sorgligt att vi i Sverige har varit så återhållsamma när det gäller kolesterolsänkning. Svenska riktlinjer har en målnivå på tre millimol per liter medan de europeiska har 2,5.
? Och de nya studierna stöder ännu lägre värden, säger han.
Det är första gången som det har gjorts jämförande studier och de visar tydligt att det är bättre att ge en kraftfullare kolesterolsänkning än en svagare. Men att sänka kolesterolet till under två millimol som man gjort i studierna är han dock tveksam till, eftersom man inte vet vad det har för hälsoeffekter på sikt. Man kan inte sänka kolesterolet hur mycket som helst och till vilket pris som helst, påpekar han.
Om man sänker kolesterolvärdena kommer naturligtvis läkemedelskostnaderna att öka, men det är kostnader som man måste kunna hantera om de står i relation till den vinst man gör, menar han.
? Tveksamheten som vi har när det gäller blodfettsbehandling har kostat en massa människoliv och orsakat onödiga kranskärlsoperationer och ballongsprängningar, säger han.
Att den positiva effekten av statinerna skulle bero på andra faktorer än lipidsänkning är en teori som Mats Eriksson är tveksam till. Det är en spekulation som förmodligen aldrig går att visa och man har dessutom visat goda resultat av kolesterolsänkning med andra metoder än med statiner.

Miljöaspekter vägs inte in vid beslut om utbytbarhet

0

Ett läkemedel som ur miljösynpunkt har fördelar, till exempel när det gäller förpackningen eller tillverkningsmetoder, är utbytbart med ett annat om produkterna är medicinskt likvärdiga.

Det finns enligt Läkemedelsverket inte något utrymme för att beakta miljöfrågor när man fattar beslut om utbytbarhet.
Företaget Recip som överklagat två beslut om utbytbarhet till Länsrätten, hävdar att miljöaspekter bör vägas in, och hänvisar såväl till den svenska miljöbalken som EU-regler.

Miljön väger lätt

Från Läkemedelsverkets sida avvisas detta kategoriskt.

– I lagen om Läkemedelsförmånen som riksdagen fattat står vad vi ska ta hänsyn till. Det kriterium som gäller är medicinsk likvärdighet, säger Bo Lindström, jurist på Läkemedelsverket.

– Enligt vår uppfattning av definitionen kan för vissa grupper, till exempel reumatiker, vissa förpackningars utformning göra att de inte kan anses medicinskt likvärdiga. Men miljöaspekter på ett läkemedel ingår inte som ett kriterium för medicinsk likvärdighet, anser vi.

– Läkemedelsverket har ju öppnat upp för kriterier som inte kan anses rent medicinska genom att till exempel göra undantag för vissa förpackningar. Nog borde man öppna för en diskussion också om miljöaspekter, säger Lars Backsell, vd för Recip.

Enligt Läkemedelsverket finns det inte heller utrymme i den gemensamma godkännandeproceduren för att av miljöskäl neka godkännande. Något det svenska läkemedelsverket föreslog. Enligt EU-lagstiftningen ska en miljöriskbedömning göras som ska påverka informationen och råd om hantering av ett läkemedel men miljöaspekter är inte skäl till avslag.

Bo Lindström håller med om att detta kan påverka företagens vilja att ta miljöhänsyn negativt.

– Men vi är inte längre herre i vårt eget hus, kommenterar han.

Lönegapet större inom industrin än apoteken

0

När man kompenserar för faktorer som utbildning, år i yrket, chefsbefattning och födelseland som kan påverka lönen, så tjänar Farmacevtförbundets kvinnliga medlemmar genomsnitt 6.8 procent mindre än sina manliga arbetskamrater. Det visar en analys av löneskillnaderna som SACO:s statistikgrupp gjort för Farmacevtförbundets räkning.

– Den skillnaden har inte någon annan rimlig förklaring än att den beror på kön, säger Galina Pokarzhevskaya på SACO.

Bryter man ned siffrorna ytterligare visar det sig att löneskillnaden för anställda inom Apoteket är lite drygt tre procent, medan kvinnorna inom industrin i snitt tjänar nästan elva procent mindre än männen.

– Generellt är löneskillnaderna mellan könen större inom industrin än inom den offentliga sektorn. Apoteket är visserligen ett bolag, men det påminner fortfarande mycket i sin struktur och uppbyggnad om delar av den offentliga sektorn, menar Galina Pokarzhevskaya.

Något som alltså generellt bidrar till mindre löneskillnader mellan könen.

Skillnader på grund av etnicitet

I analysen som gjorts för åren 1999 till och med 2002 har man också beräknat löneskillnader utifrån etnicitet.
Medan det inte finns någon signifikant skillnad mellan farmacevter födda i Sverige, Norden, Västeuropa och Nordamerika, har farmacevter födda i Östeuropa eller Mellanöstern cirka 8 procent lägre lön än sina arbetskamrater, allt annat borträknat. Det är ingen skillnad mellan industri och Apoteket.

I enkäterna har cirka 80 procent av medlemmarna svarat, cirka 4 300 personer. Av dessa var en majoritet anställda inom Apoteket 3 470. Cirka 80 procent var kvinnor.

Nationella ansökningar ökar stort

0

Förra året kom det in 982 nya ärenden till Läkemedelsverket jämfört med 778 året innan.
Störst var ökningen för nationella ärenden som var 343 stycken, vilket är en ökning med 91 procent jämfört med 2002. Av dessa gällde sju ansökningar en ny kemisk substans, vilket är mycket lägre än 2001 och 2002 då 17 ansökningar per år gällde nya substanser. 116 av de nyinkomna nationella ärendena 2003 var generikaansökningar, en dryg fördubbling jämfört med året innan.

Bland de nationella ärendena ingår också ansökningar där Läkemedelsverket kommer att agera referensland i den ömsesidiga proceduren, eftersom dessa alltid startar som en nationell ansökan.

Ansökningarna för parallellimport fortsatte att minska, en trend som påbörjades året innan.

Sedan inträdet i EU har antalet godkända läkemedel fördubblats. Idag finns 7 000 godkända läkemedel jämfört med drygt 3 000 i mitten på 1990-talet.

Aromatashämmare minskar risken för återfall i bröstcancer

0

Behandling med tamoxifen i fem år är idag standardbehandling för postmenopausala kvinnor med östrogenreceptorpositiv bröstcancer. Trots denna behandling får många patienter återfall och dör inom fem år efter den initiala diagnosen. Det är också känt att resistens till tamoxifen i vissa fall kan komma redan efter 12 till 18 månaders behandling.
Därför gjordes en studie för att utvärdera om patienter med bröstcancer kunde ha nytta av att byta från tamoxifen till en aromatashämmare efter två till tre år. Hypotesen var att patienterna på så sätt skulle kunna dra full nytta av tamoxifen samtidigt som riskerna för läkemedlets långtidsbiverkningar som blodpropp och cancer i livmodern minimerades. Resultatet visar att de som bytte behandling till exemestan fick en signifikant lägre risk att få cancer i det andra bröstet.
I den randomiserade dubbelblinda studien ingick 4 742 postmenopausala kvinnor med primär bröstcancer. Hälften av kvinnorna bytte till aromatashämmaren exemestan (25 mg dagligen) efter två till tre års behandling med tamoxifen (30 mg dagligen). De andra kvinnorna fortsatte med tamoxifen i upp till fem år.
Studien, som sponsrades av Pfizer, kordinerades av International Collaborative Cancer Group i London. Efter i medeltal 30 månaders uppföljning var det liten skillnad i den genomsnittliga överlevnad mellan de två grupperna med 93 dödsfall för de som bytt terapi mot 103 dödsfall för de som fortsatt med tamoxifen.
För att kunna uppskatta överlevnaden krävs dock längre
tids uppföljning, påpekar forskarna.
Om man däremot tittar på den totala risken för att få en ny cancer, att få en metastas eller att dö hade kvinnor som behandlats med exemestan en risk som i genomsnitt var 32 procent lägre jämfört med de som bara fick tamoxifen; 183 respektive 266 kvinnor.
New England Journal
of Medicine 2004;350:1081-92

4 MINUTER MED… Eva Andrén Forsmark

0

– Är det så många?

Av Lif:s 60 medlemsföretag har sju kvinnliga vd:ar. Du tycker det är många?

– Ja, jag trodde faktiskt bara vi var två. Men jag kan inte säga att jag tycker det är tillräckligt.

Är Organon ett speciellt kvinnligt företag?

– Det kanske man kan säga, eftersom ett av våra starkaste ben ju är inom gynekologi. Men det är inte skälet till att jag är företagets vd.

Har det någon betydelse för företaget om man har en kvinnlig vd?

– Jag har inget direkt belägg för det. Men jag tror att kvinnor är mindre prestigefyllda och inte håller samma höga integritet som jag tycker mig märka att män gör.

Finns det någon skillnad mellan dig och dina manliga kollegor i synen på läkemedel, deras användning och marknadsföring till exempel?

– Nej, det tror jag inte. Möjligen att kvinnor tänker en etisk omgång till. Men vi är också affärsmässiga, annars hade vi inte de här positionerna.

Vad är det roligaste med jobbet?

– Att leda andra och nå ett bra resultat.

Vilket resultat är du stoltast över just idag?

– Just nu är det nog att vi nådde vårt utlovade resultat för 2003. Men du kan väl också skriva att jag är väldigt stolt över min personal.

Hur många är de?

– 82 stycken och vi är faktiskt lika många av båda könen. Vi har också jämställdhet i ledningsgruppen och en övervikt kvinnliga produktchefer.

Läkemedelsinteraktioner påverkar effekten av morfin

0

Blodhjärnbarriären skyddar hjärnan från giftiga ämnen. Den skyddande effekten beror bland annat på att transportproteiner pumpar främmande ämnen ur hjärnan. Det gör att många läkemedel har svårt att nå tillräckligt höga koncentrationer i hjärnan.
Karin Tunblad vid institutionen för farmacevtisk biovetenskap i Uppsala, har i sin avhandling bland annat studerat hur transporten av morfin påverkas av ämnet probenecid som blockerar vissa transportproteiner i blodhjärnbarriären. Hon fann att mängden morfin i hjärnan var högre hos råttor som fick både morfin och probenecid än hos de som fick enbart morfin. Det tyder på att de transportproteiner vid blodhjärnbarriären som blockeras av probenecid också hindrar morfin att ta sig in i hjärnan. Det kan ha betydelse för patienter som behandlas med flera läkemedel eftersom sådana interaktioner kan leda till oväntat höga eller låga koncentrationer av morfin i hjärnan.
Karin Tunblad har även visat att olika sjukdomar kan påverka koncentrationen av morfin i hjärnan. Hon undersökte hur hjärnhinneinflammation och skallskada påverkade mängden morfin i hjärnan hos grisar. Försöken tyder på att transportproteinerna som brukar pumpa morfin ur hjärnan är utslagna vid hjärnhinneinflammation. Förutsatt att hjärnhinneinflammation påverkar funktionen av blodhjärnbarriären på samma sätt hos människa bör därför morfin ges i lägre doser till patienter med hjärnhinneinflammation.
Däremot fann hon ingen skillnad i morfinkoncentrationer i frisk och sjuk hjärnvävnad hos patienter som råkat ut för svår skallskada.

?Provkör vår nya sportmodell? är oklart

Wyeth Lederles (WL) senaste annons för Lanzo, med rubriken ?Premiär för vår nya sportmodell?, gör reklam för den nya smälttabletten. Brödtexten anger att Lanzo är ?den första protonpumpshämmaren i världen som smälter på tungan på 30-60 sekunder och verkar upp till 24 timmar?. IGM menar att denna formulering, tillsammans med beteckningen ?sportmodell?, leder läsaren till uppfattningen att den nya beredningen har motsvarande snabbt insättande effekt, som varar upp till 24 timmar. Det är vilseledande och ej förankrat i produktresumén. Dessutom förstärks budskapet av en andra mindre annons som är formulerad ?Provkör vår nya sportmodell. 0-10 000 på 30 sekunder?. Enligt IGM är annonsen oklart formulerad, ovederhäftig och ger läsaren en överdriven uppfattning om läkemedlets ändamålsenlighet och verkningar vilket strider mot artikel 4 i regelverket.

I sitt svaromål skriver WL att avsikten inte var att framhäva att tabletten har snabbare effekt utan att den smälter i munnen på 30 sekunder till 10 000 granulatkorn. WL lovar att ändra texten i annonsen och tydligare förklara detta. Bakgrunden, som man försöker framhäva, är tablettens komposition, att den innehåller 10 000 granulat. Det gör det möjligt för tabletten att smälta utan att man får känslan av ?korn? i munnen. I övrigt är smälttabletten likvärdig med Lanzo kapsel, samma tillslag och effekt upp till 24 timmar.

IGM noterar WL:s vilja att snabbt ändra annonsens utformning. Trots det avviker annonsen från regelverket, vilket föranleder IGM att fastsälla en något lägre avgift i det nya avgiftsintervallet ? 40 000 kr.

Dyrare att fällas

Nu finns det tre nivåer, baserade på hur allvarlig avvikelsen är. Enklare fall bestraffas med 30-40 000 kr, normalfall med 70-90 000 kr och de graverande fallen från 100 000 upp till 250 000 kr.

? En arbetsgrupp inom LIF har tagit fram förslaget som har sanktionerats av styrelsen, säger IGM Göran Wennersten, som menar att många tyckte att det gamla systemet med en straffavgift om 60 000 kr kändes orättvist.

? Dessutom har styrelsen uttalat att de riktigt små företagen ska behandlas lite mildare jämfört med de stora företagen.

En annan nyhet är att avgiftens storlek kan överklagas till NBL.

Ny modell av schizofreni

0

En viktig faktor vid schizofreni, Alzheimers sjukdom och ADHD är att minnesfunktionen lätt distraheras av andra signaler. Det gör att patienten har svårt att koncentrera sig.
Nya experimentella fynd visar att dopamin kan reglera aktiviteten hos nervceller som hämmar den distraherande effekten. Forskare vid Linköpings universitet, under ledning av Jesper Tegnér, letar därför efter farmaka som påverkar exakt rätt typ av dopaminutsöndrande celler i pannloben. De har konstruerat en modell som kan studeras med datorsimuleringar som de beskriver i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Modellen kan även ge bättre träningsprogram för barn med ADHD.

Patient med makt

0

Egentligen är Lena Öhrsvik inte så förtjust i rubriken, säger hon när jag berättar att jag kommit på den redan på väg till vårt möte.

? Vi brukar inte vilja kalla oss patienter i den bemärkelsen. Patienter är vi bara den lilla tid vi befinner oss i vården. För övrigt är vi ju människor med en reumatisk sjukdom.

Helt följdriktigt är hon därför inte heller så förtjust i benämningen patientorganisation.

? Vi beskriver oss som en intresseorganisation för människor med reumatisk sjukdom.

Handikapporganisation är också en benämning som ibland används och som hänger med från när föreningen bildades 1945. Senare, under 70?talet, beskrev sig förbundet ofta som en socialpolitisk organisation som tillsammans med andra handikapporganisationer arbetade för funktionshindrades rättigheter. Det målet finns fortfarande och beskrivs i en presentationsbroschyr som ?en samhällsutveckling som ger alla reumatiker full delaktighet och jämlikhet inom alla samhällsområden?.

Gärna makt

Att beskrivas som en makthavare duckar Lena Öhrsvik dock inte för. Tvärtom.

I fyra år har hon funnits med på Dagens Medicins rankinglista över de 100 viktigaste vårdpolitiska makthavarna. Hon är den enda på listan som mer direkt kan sägas representera en grupp brukare av vården.

? Och vi lobbar friskt, säger hon glatt.

Det ser hon inget fult med. Beslutsfattare behöver underlag. Reumatikerförbundet är en av leverantörerna.
I sitt arbete, att påverka de politiska besluten i för organisationen viktiga frågor, har hon nytta av sina 18 år i riksdagen för socialdemokraterna.

? Jag vet arbetsvillkoren, vad som är en lämplig dos och lämplig tid att ta kontakt.

Och hon kan de politiska beslutsgångarna.

Den politiska karriären började på Kalmar högre läroverk där hon som 16?åring startade den första SSU?klubben. Hon hann också med några år som kurator inom psykiatrin innan hon 1976 började pendla mellan Nybro och Riksdagshuset. Som mor till två små barn tackade hon förstås först nej till uppdraget.

? Men min sambo, barnens far, påpekade att barnen ju också hade en far, att de var våra barn.
Samboförhållande höll i nästan
30 år.

? Sedan gick vi olika vägar. Men med tanke på mitt kringflackande liv som ju började tidigt tycker jag 30 år är ganska bra.

Sedan 1995 har hon bytt ut Kalmarbänken i Riksdagen mot ordförandestolen i Reumatikerförbundet.

En egen specialitet

Det exempel hon ger på ett nyligen väl genomfört lobbyarbete, eller kanske man lika gärna kan kalla det, intressepolitiskt arbete, är att förbundet lyckats stoppa förslaget om att införliva reumatologin som en grenspecialitet inom internmedicinen.

? För oss är det viktigt att reumatologin får utvecklas istället för att tryckas in i en specialitet som för övrigt har mycket litet med reumatologi att göra.

Från att alltså i Riksdagen sett till helheten ur ett socialdemokratiskt, och väl i viss mån öländskt perspektiv, ägnar hon nu i princip all sin tid till ett förverkligande av Reumatikerförbundets vision: Ett bra liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta.

Utan en fungerande medicinering och möjlighet att styra sina villkor skulle hon inte kunna arbeta som hon gör. Men det finns sämre dagar.

? Då kan jag inte bläddra i en sån här, säger hon och pekar på en pappershög.

När Lena Öhrsvik fick sin diagnos ledgångsreumatism i mitten på 80?talet, handlade behandlingen fortfarande mycket om att vänta och se. Det gör det inte längre. De nya medicinerna, bland andra TNF?hämmarna, i kombination med att man nu känner till betydelsen av tidig behandling, har inneburit en mindre revolution.

? Idag handlar det om att tidigt få en riktig diagnos så att behandlingen kan komma igång. Det är ett viktigt skäl till att bevara reumatologin som egen specialitet.

Hon beskriver de nya läkemedlen som en gudagåva, som gett reumatiker möjlighet till ett anständigt liv. Och peppar, peppar, kanske är inte heller biverkningarna så allvarliga som man först befarade, säger hon.

? Ännu har vi ingen riktig bot. Men vi hoppas förstås att man ska finna den, helst ett vaccin. Man tänker ju på sina barn och barnbarn…

Dyr behandling

När vi kommer in på kapitlet skenande läkemedelskostnader svartnar blicken och tonläget blir skarpt.

? Jag har skällt ut en del ordentligt som svepande använt sig av det vokabuläret. Då vet man inte vad det handlar om, då har man inte varit sjuk. Jag blir så arg när man tittar på den enskilda budgetposten och inte ser till den samhällsekonomiska nyttan.

Kostnaderna för de nya medicinerna är höga. Men den utgiften är liten jämfört med produktionsbortfall och sjukskrivningar för utebliven behandling.
De nya bromsmedicinerna tillsammans med tidig diagnos och rehabilitering kan ändra det mönstret, hävdar Lena Öhrsvik med eftertryck.
Men då krävs att landstingen vågar leva upp till riksdagsbeslutet om prioriteringar inom vården som togs fram av Prioriteringsdelegationen i slutet av 90?talet. Ett arbete som Lena Öhrsvik deltog i.

Få vågar

Det är få landsting, med Östergötland som känt undantag, som ännu systematiskt tagit in beslutet om öppna prioriteringar i sitt arbete. Om beslutet hade följts skulle landstingen ha fört över resurser till de kroniska sjukdomarna, men istället har man fortsatt att satsa på tillgänglighet inom primärvården, anser Lena Öhrsvik.

? Landstingspolitikerna har gett kliniker order om att prioritera, men det handlar också om att prioritera mellan olika verksamheter.

Och då kan konsekvenserna bli att ett eller annat närsjukhus eller vårdcentral får stryka på foten. Beslut som man inte vinner många röster på.

? Vi har erbjudit landstingen vår hjälp när de ska ut i en svår bypolitisk debatt om strukturförändringar utifrån prioriteringsbeslutet.

Gärna ett smörgåsbord

I arbetet att visa på den samhällsekonomiska nyttan med läkemedelsbehandling av reumatiker är industrin en god bundsförvant. Något Reumatikerförbundet tidigt insåg. Man var till exempel det första förbund med en nedskriven sponsorpolicy.

? I det arbetet har vi naturligtvis gemensamma intressen. För oss är det av oerhörd vikt att man forskar och får fram nya läkemedel. Vi vill ha ett smörgåsbord av läkemedel och våra medlemmar är ju också försökskaniner i den forskningen.

Men när läkemedelsföretag som marknadsför coxiber ville få med Reumatikerförbundet i kritiken mot Socialstyrelsens rekommendation att inte se medlen som ett förstahandsalternativ, satte man ned klackarna.

? Vi ansåg inte att vi skulle gå in i en diskussion om värderingen av olika läkemedels användning. Det har vi inte kompetens för. Vårt intresse är att det finns ett så stort utbud som möjligt så att det finns alternativ.

För, känner sig Lena Öhrsvik kanske tvingad att understryka: Det finns förstås inget egenvärde i att använda dyra mediciner om och när billigare är lika effektiva.

Beslutet om byte till billigaste utbytbara läkemedel kan dock få konsekvenser för den som har svårt att öppna förpackningar. Hänsyn till det kan också tas vid val av varumärke. Därför har Lena Öhrsvik föreslagit att man vid införandet av datoriserade förskrivarstöd lägger in bilder på förpackningarna.

Själv har hon numera som följd av utbytet en sämre förpackning. Den metotrexat som Lena Öhrsvik får förskrivet låg tidigare i en för henne ?toppenförpackning?.

? På locket till förpackningen som jag tidigare fick satt en stor klump som gjorde den enkel att öppna. Den bästa av alla jag sett. Den nya är inte så dålig att jag kan protestera, men den är sämre.

Bröstcancer kopplas till antibiotika

0

Kvinnor som exponeras för stora mängder antibiotika, mätt som mer än 500 dagars behandling eller 25 utskrivna recept under 17 år, löper dubbelt så stor risk att drabbas av bröstcancer. Det visar en amerikansk studie på drygt 10 000 kvinnor som publicerades i JAMA (2004;291:827-835).
Det är dock inte känt om det är behandlingen i sig som är orsaken eller om det är den bakomliggande sjukdomen som tyder på ett generellt svagare immunförsvar.

Ny strategi vid postpolio

0

Nya forskningsresultat från Karolinska Institutet visar att inflammatoriska reaktioner hos patienter som tidigare drabbats av polioinfektion sjunker dramatiskt vid behandling med immunglobulin. Efter behandling med immunglobulin intravenöst dagligen under tre dagar sjönk nivåerna av cytokiner till i stort sett noll.
Så kallad postpolio karakteriseras av tilltagande rörelsehinder tiotals år efter den akuta polioinfektionen vilket orsakas av en hela tiden pågående nervförtvining som leder till muskelsvaghet.
Forskarna har nu inlett en större placebokontrollerad studie med immunglobulin.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng