Kvinnor över 55 år löper större risk att drabbas av stroke än män i samma ålder. Det visar en analys av data från den stora Framingham-studien som amerikanska forskare gjort. Studien visade att kvinnor över 55 år har en risk som är en på fem medan männens risk är en på sex i samma åldersgrupp.
Analysen visade också att de som hade ett blodtryck på 140/90 eller över löpte dubbelt så stor risk att få en stroke än personer med lägre tryck.
Annons
Månads arkivering mars 2004
Kvinnor löper störst risk för stroke
"Vi måste sluta acceptera läkemedelsslöseriet"
Arne Melander, professor och chef för Nätverk för läkemedelsepidemiologi, Nepi, är en av de mer verbala företrädarna för betalarsidans perspektiv i kampen om förskrivarpennan.
Han tycker att vi bör vara lika upprörda över slöseriet på läkemedel som över pensionsspararnas förlorade pengar och toppdirektörers enorma fallskärmar.
– En del läkare och sjuksköterskor slösar år efter år bort stora belopp av våra gemensamma pengar till sjukvården genom att inte använda billigare läkemedel som är minst lika bra och ibland till och med bättre, säger han.
Han menar då inte i första hand att man bör skriva ut billigare generiska kopior, utan snarare att man bör prioritera gamla originalpreparat som förlorat sina patent istället för nya, dyra läkemedel.
– Ett praktexempel är tiaziderna som hos patienter med hypertoni ger minst lika gott eller till och med bättre skydd mot hjärtkärlsjukdomar och förtida död som nyare, dyrare medel. Vi skulle kunna spara mer än 500 miljoner per år på en vettigare förskrivning enbart på detta område, säger han.
Inrotade vanor
Orsakerna till slöseriet är enligt Arne Melander flera. Han tror att det är en kombination av inrotade vanor, ovilja att inse att man belastar den gemensamma sjukvårdsbudgeten med onödiga kostnader, goda relationer med vissa tillverkare samt "missriktad nit" för att de forskande bolagen ska få tillräckliga intäkter för att forska fram nya, effektiva läkemedel.
Arne Melanders recept för att minska kostnaderna är i första hand att föra ut ansvaret för läkemedelspengarna så långt som möjligt i sjukvården. I princip ska varje vårdenhet ha en budget som även innefattar läkemedel. Även om kostnadsansvaret nu är överfört på landstingen så har det i flertalet landsting inte förts vidare ända ut till förskrivarna.
– Det kan låta otrevligt att sätta press på förskrivarna, men det är vad det handlar om. Och den pressen finns redan när det gäller att hushålla med lönemedel och allt annat, säger han.
– Eftersom läkemedelskostnaderna kan röra sig om 25 till 50 procent av en vårdcentrals budget så är det mycket angeläget.
Men han tycker inte att man ska gå så långt som till att tumma på förskrivningsrätten.
– Det skulle skapa mer problem än det löser, då är det bättre att låta ekonomin styra.
Begränsa subventioneringen
Han tycker också att politikerna ska ta ett större ansvar när det gäller principiella regler för prissättning och subventioner. Alla läkemedel som har en väl dokumenterad nytta bör subventioneras utan värderingar om vilken sjukdom det gäller. Samtidigt är det viktigt att betona att det ska vara en sjukdom. Då kommer man åt förskjutningen mot att allt mer resurser går till primärpreventiv användning av läkemedel, som behandling av mild till måttlig hypertoni eller måttliga kolesterolförhöjningar.
– Det är fullt friska arbetsföra personer som istället bör överväga livsstilsförändringar. Om de vill ha ett läkemedel kan det ifrågasättas om det ska subventioneras av det allmänna, säger han.
Han menar att det är där man ska sätta in den stora stöten, att det är sådana övergripande linjer som politikerna ska diskutera.
– Däremot är det heltokigt att göra sådana elefantinhopp som regeringen gjorde med Viagra och Xenical. Man behöver inte heller subventionera varje statin som kommer utan begränsa sig till dem som har god dokumentation.
– Men politikerna ska inte lägga sig i medicinska bedömningar. I förlängningen skulle det kunna resultera i att de ska ha åsikter om diabetes är en allvarligare sjukdom än astma eller vice versa.
Han hoppas att Läkemedelsförmånsnämnden kan hitta lösningar som ger långsiktigt vettiga principer för subventioneringen, även om det inte är en lätt uppgift.
Det är också viktigt att läkemedelskommittéerna agerar kraftfullare, men han påpekar samtidigt att generikareformen till viss del slagit undan fötterna för deras verksamhet. Byte av läkemedel är frågor som kommittéerna ska ta ställning till.
– Det bör bygga på regionala förutsättningar som det är synd att rucka på. Det är visserligen bra att man sparar pengar, men man kunde ha sparat genom att lagstifta om att följa kommittéernas rekommendationer.
Det hade gett samma ekonomiska effekt, men med mer sympatiska medel. Och apotekarna hade sluppit att ta på sig en tråkig uppgift, påpekar han.
Dialogsökande förståeligt
Läkemedelsindustrins önskan om en ökad dialog med sjukvården kring kostnadsökningarna är fullt förståelig, menar han. Det krävs idag stora resurser att ta fram ett nytt läkemedel och företagen blir färre och större och måste satsa stort. Problemet är att det har skett en glidning mot högre och högre kostnader som ger allt mindre vinst.
– Men det är inte tillverkarna som skapar problemen, även om en snett inriktad marknadsföring förvärrar den. Läkemedel är utmärkta produkter men användningen är ofta fel på olika sätt. Felet ligger hos mina kollegers hantering av verksamheten, säger han.
Specialister bovarna
På sistone har uppmärksamheten kring det Arne Melander kallar slöseriet inom sjukvåren ökat, även om det främst har fokuserats på läkarnas nära relation med företag. Arne Melander menar att det största slöseriet härstammar från allmänläkarnas pennor.
– Men allmänläkarna försvarar sig, med all rätt, med att det är på universitet och sjukhus som specialister bestämmer trenderna. Och det är många gånger samma specialister som har gjort prövningarna som är ute och propagerar för läkemedlen.
– Därför kan det vara en fördel att man som i England låter allmänläkarna ha hela det ekonomiska ansvaret för läkemedelsanvändningen. Ett annat tänkvärt exempel är Danmark. Där är priserna på läkemedel högre än här, men de har ändå mycket lägre läkemedelskostnader.
Han menar att förskrivningsvanorna ser annorlunda ut beroende på att det finns en annan attityd till läkemedel hos både förskrivare och patienter.
Arne Melander ser inte någon risk att patienterna kommer i kläm när det ska sparas på läkemedelsnotan.
– Om man vänder på det så har ju läkemedelskostnaden tenderat att tränga ut annan vård och patienterna kan drabbas mer av köer och annat om det blir färre läkare. Vi måste prioritera och vi har inte varit vana vid det när det gäller läkemedel, säger han.
Arne Melander
Bakgrund: Professor och chef för NEPI.
Glad över: Att det idag finns en helt annan medvetenhet om de ökande läkemedelskostnaderna än för ett par år sedan. Att läkarnas insikter om läkemedel är mycket bättre idag och att det finns väldigt många kunniga allmänläkare som verkligen behärskar sitt revir. Problemet ligger inte där utan hos opinionsbildande specialister.
Oroad över: Att kostnadsökningen inte tycks gå att bromsa i ett läge när den inte ger motsvarande vinster. Att effektiviteten i läkemedelsanvändningen är på väg ner samtidigt som industrin kommer med så få reella nyheter.
Svårt att hitta stjärnorna i tjock Astrabok
Visste du att Vin & Sprit under en tidig period ägde Astra? Eller att företaget under en period producerade Swix skidvalla? Eller att Astra 1969 köpte ett gammalt valfångsfartyg för framställning av fiskprotein?
Sven Sundlings bok Per aspera ad astra (Genom svårigheter mot stjärnorna) är inte någon hyllningsbok till Astra. Enligt instruktionerna från dåvarande vd:n Håkan Mogren skulle boken bli en problemorienterad och vardagsnära beskrivning av händelser och beslut som varit avgörande för företagets utveckling. Det har Sundling lyckats med.
Boken är fullödig med sina detaljrika 329 sidor, inklusive faktabilagor och personregister, där ett rikt bildmaterial höjer intrycket. Bokens stora brist är frånvaron av ett ordentligt sakregister. Till viss del kompenseras det genom en bra innehållsförteckning i bokens början, men om jag vill läsa om till exempel Hässle är jag tvingad att själv leta igenom boken. Och det blir verkligen ett letande eftersom intressant information finns utspridd på flera olika ställen.
Mycket om Losec
Stora delar av boken ägnas de viktigaste milstolparna. Följaktligen får utvecklingen av den första storsäljaren Xylocain mycket utrymme, men framför allt Losec, som med tiden blev världens mest sålda läkemedel. Ingående skildras de initiala cancerlarmen samt kampen mellan Astra och Glaxo i magsårskriget mellan preparaten Losec och Zantac. Även misslyckanden tas upp, till exempel Astras stora intåg på den amerikanska marknaden genom det samägda bolaget med amerikanska jätten Merck. Efter bara fyra år separerade parterna i en för Astra kostsam uppgörelse.
Läsaren lotsas kronologiskt från företagets bildande 1913 via sammanslagningar, uppköp och avyttringar, fram till fusionen med Zeneca i april 1999. Materialet är omfattande och blir allt mer initierat ju närmare den senaste fusionen läsaren kommer. Språket är lätt och ledigt, utan någon speciell jargong, och förutsätter egentligen inte några förkunskaper.
Läkemedelsfrisättande stentar påverkar inte dödlighet
Patienter med förträngda kranskärl som genomgår perkutan koronar intervention (PCI), till exempel ballongvidgning, löper inte mindre risk att dö eller att drabbas av hjärtinfarkt om de behandlas med läkemedelsfrisättande stentar jämfört med de patienter som behandlas med vanliga stentar. Det visar en rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering.
SBU har analyserat sju studier med 3 559 patienter som hade förträngning i ett av hjärtats kärl. Studierna jämförde läkemedelsfrisättande stentar (DES, drug eluting stent) med vanliga stenar utan läkemedel (BMS, bare metal stent) och följde upp patienterna i upp till och med ett år.
Uppföljning i upp till ett år visade att i genomsnitt fyra procent av patienter som behandlades med DES genomgått minst ett förnyat ingrepp. Motsvarande siffra bland dem som fick BMS var mellan 11 och 21 procent i studierna.
Däremot har inte studierna undersökt och redovisat jämförelser mellan grupperna avseende symtom, livskvalitet eller läkemedelsanvändning efter ingreppet. Det har inte heller gjorts några kostnadseffektivitetsanalyser i studierna, skriver SBU i sin rapport.
Eempal på substanser som har prövats och diskuterats är framför allt cancer- och immunförsvarshämmande läkemedel, som till exempel sirolimus, tacrolimus, everolimus, paklitaxel, dexametason och actinomycin. De utövar sin effekt genom att hämma den omkringliggande vävnaden att växa in i stenten som på det viset ökar risken för en restenos.
Ny studie bekräftar fördelar med anastrozol
Läkemedelsbehandlingen visade sig krympa tumörerna så mycket att de kirurgiska ingreppen i genomsnitt blev mindre omfattande, skriver Astrazeneca i ett pressmeddelande.
I de så kallade PROACT-studien ingick 451 kvinnor. Hos 43 procent av kvinnorna som fick anastrozol hade tumörerna krympt tillräckligt för att undgå mastektomi. Hos den grupp i studien som behandlades med tamoxifen var motsvarande resultat 31 procent.
Resultaten bekräftar slutsatser från tidigare studier, bland annat den så kallade IMPACT-studien (se artikel länkad i högermarginalen).
P-piller receptfritt på försök i USA
Genom att fylla i ett frågeformulär med 23 frågor om sin hälsa kan kvinnor som ingår i en amerikansk studie köpa p-piller utan att först ha träffat en läkare. Det är det första försöket i USA med receptfri försäljning av p-piller.
Mer än 50 kvinnor har rekryterats till studien som startade i februari som ett samarbete mellan School of Pharmacy och Department of Obstetrics and Gynecology i Washington, USA. Forskarna räknar med att totalt 300 kvinnor ska ingå i studien.
Kvinnorna i åldern 18 till 45 år kan besöka ett av åtta apotek i Seattle, fylla i ett frågeformulär och få sitt blodtryck mätt. Om de uppfyller hälsokraven kan de få p-piller för tre månader och därefter ytterligare nio månader efter ett uppföljningsbesök.
Kvinnor som är feta, röker mycket, har högt blodtryck eller som haft bröstcancer, blodpropp eller andra riskfaktorer får inte ingå i studien.
Industrin utbildar äldrevården om läkemedel
Läkemedelsindustriföreningen, Lif introducerar imorgon ett nytt interaktivt läromedel på internet om äldre och läkemedel.
På nästan 400 äldreboenden ska läkemedelskonsulenter demonstrera läromedlet för sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden.
Docent Johan Fastbom expert på äldres läkemedel verksam vid Karolinska Institutet är den som författat utbildningen.
? Den första delen som släpps imorgon riktar sig främst till undersköterskor och vårdbiträden. Det är den patientnära personal som ser hur patienten mår, om patienterna har problem att hantera läkemedlen och också om patienten kan misstänkas må dåligt när till exempel en ny medicin sätts in eller doser förändras, säger han.
A och O i behandlingen är ju att man är observant och följer upp effekten. I det arbetet bör de här yrkeskategorierna ha en större uppgift än idag, tror han.
Det interaktiva utbildningspaketet kommer sedan successivt att utökas och nästa kapitel riktar sig till sjuksköterskor.
Läkemedel är den helt dominerande medicinska behandlingen för äldre. de som är 75 år utgör en knapp tiondel av befolkningen men konsumerar mer än 25 procent av alla läkemedel.
Novartis överväger fusion med Aventis
En fusion mellan de europeiska företagen skulle skapa världens näst största läkemedelsföretag.
Novartis avvisar dock alla tankar på ett så kallat fientligt övertagande i linje med det som Sanofi-Synthelabo nyligen föreslog, men som avvisades av Aventis aktieägare, skriver Forbes.com.
Bland analytiker startade Novartis utspel genast spekulationer om ett samgående mellan Sanofi-Synthelabo och Pfizer.
Förslag till reklamförbud för receptbelagda läkemedel
Igår överlämnades promemorian “Formerna för den framtida läkemedelsreklamen” till socialminister Lars Engqvist. Gruppen, ledd av rättschefen Björn Reuterstrand vid Socialdepartementet, föreslår i promemorian ett förbud mot marknadsföring av receptbelagda läkemedel till allmänheten. Förslaget gäller både human- och djurläkemedel, samt sådana varor som har beretts i enlighet med en erkänd homeopatisk metod och som registrerats av Läkemedelsverket. Däremot vill gruppen undanta kampanjer för vaccinationer mot infektionssjukdomar, om de uppfyller de övriga bestämmelserna om marknadsföring av läkemedel till allmänheten.
Gruppen anser att det är Läkemedelsverket som ska ha tillsyn över de nya författningsbestämmelserna om marknadsföring av läkemedel. Det ska gälla även sådan marknadsföring av läkemedel som förekommer i TV och som i dag övervakas av Konsumentombudsmannen. Läkemedelsverket ska kunna förbjuda en näringsidkare att fortsätta med marknadsföring som strider mot lagen, inklusive sådana läkemedel som godkänts enligt den ömsesidiga proceduren. Det förutsätts att branschens egenåtgärdssystem, innefattande IGM och NBL, även fortsättningsvis kommer att fylla en viktig funktion.
När det gäller receptfria läkemedel, där reklam redan i dag är tillåten, vill gruppen att marknadsföringen inte får vara otillbörlig eller vilseledande. Vissa påståenden eller omnämnanden, som bedöms som otillbörliga eller vilseledande när de riktas till allmänheten, skall vara förbjudna i sådan marknadsföring. Man vill även att all läkemedelsreklam som riktas till allmänheten ska vara utformad så att det klart framgår att det är fråga om en annons och att produkten är klart beskriven som ett läkemedel. Gruppen föreslår också att reklamen ska utformas så att den främjar en ändamålsenlig användning av produkten genom en presentation som är aktuell, saklig och balanserad. Därför måste annonsen bygga på vad som är dokumenterat i produktens produktresumé (SPC) eller i Fass.
Slutligen vill arbetsgruppen att den som har fått ett läkemedel godkänt inom företaget skall ha en funktion med vetenskaplig kompetens som övervakar informationen om läkemedlet. För att kunna övervaka informationen om läkemedel bedömer utredaren att det krävs kompetens inom områdena informationsvetenskap, medicin och juridik.
Läkemedelsverket vill höja ansökningsavgifter
Verket vill höja ansöknings- och årsavgifterna med 13 procent respektive 25 procent under åren 2005 och 2006. Man motiverar höjningen med att verket annars beräknas få ett ekonomiskt underskott på 25,6 miljoner kronor 2006 och 25,1 miljoner kronor 2007.
Enligt Anders Blanck, chef för hälso- och sjukvårdsenheten på Socialdepartementet, kommer ett regeringsbeslut att krävas, eftersom det handlar om en ändring i gällande
förordning.
Efter överläggningar mellan departementen väntas beslut fattas om några månader.
Antalet sålda förpackningar minskar
Generikareformen, den därav följande priskonkurrensen samt de många patentutgångarna är inte de enda förklaringarna till den vikande kostnadsutvecklingen på läkemedelsområdet, enligt ett pressmeddelande från Läkemedelsstatistik AB.
Även antalet sålda läkemedelsförpackningar minskar. Under perioden mars 2003 till februari 2004 har antalet sålda förpackningar minskat med 1,8 procent, och under årets två första månader med 4,3 procent.
Läkemedelsförsäljningen mätt som apotekens inköpspris (AIP) i februari landade på 1,8 miljarder kronor. Det innebär en minskning jämfört med februari 2003 på 2,4 procent.
Serverbyte släckte webbplatsen
Därför skedde ingen daglig nyhetsuppdatering under dessa dagar. Även nyhetsbrevet som normalt skickas ut varje fredag uteblev.
Vi beklagar det inträffade.
Den dagliga nyhetsuppdateringen fortsätter nu som vanligt.
Ytterligare östrogenstudie stoppad i förtid
Forskare vid National Institute of Health, NIH, i USA har beslutat att stoppa den del av den stora WHI-studien som undersöker behandling med enbart östrogen ett år tidigare än planerat. Beslutet grundas på att resultaten hittills visar att östrogen inte påverkar (varken ökar eller minskar) risken för hjärtsjukdom, som var huvudfrågeställningen i studien. Resultaten tyder dessutom på att östrogen kan öka risken för stroke samt minska risken för höftfrakturer. Enligt NIH kan dock inte fördelarna uppväga de nackdelar som studien visat.
Ett annat resultat är att östrogen enbart inte verkar öka risken för bröstcancer. I den del av WHI som bara studerat östrogen ingick 11 000 friska postmenopausala kvinnor.
Sedan juli 2002 då den del av WHI som undersökte kombinationsbehandling stoppades har FDA arbetat på nya rekommendationer för hormonbehandling.
Curt Furberg ifrågasätter Roaccutan
Risken för fosterskador är visserligen väletablerad, men enligt Public Citizen förskrivs och används läkemedlet inte i enlighet med rekommendationerna.
Roaccutan är bara godkänt för behandling av svårare former av akne, men förskrivs ofta även vid mindre uttalade former. Forskningschefen vid Public Citizen Sidney Wolfe uppskattar att 26 gånger fler kvinnor får läkemedlet än vad som borde vara fallet om indikationerna följdes.
Även svensken Curt Furberg, professor vid Wake Forest University och medlem av FDA:s rådgivande kommitté som handhar frågan, ifrågasätter i ett brev till kommittén om läkemedlet borde släppts på den öppna marknaden. Enligt honom är det oetiskt att låta läkemedlet vara så tillgängligt som det är idag i USA.
Roaccutan är inte godkänt på den svenska marknaden, men är föremål för omfattande licensförskrivning.