Månads arkivering mars 2004

Att byta dyrt mot billigt

Se här: Dyrt läkemedel, låt oss säga Zocord, byts till billigt läkemedel Simvastatin. Vips så har landstinget sparat hundratals kronor. Så enkelt!

En deltagare på första raden viftar med handen.
– En fråga bara…
– Visst, fråga på. Jag förstår att det här kanske känns lite för bra för att vara sant…
– Vem har gjort den här listan?
– Det här är listan för vårt landsting. Det finns drygt 30 läkemedelskommittéer över hela landet som tar fram egna listor, decentralisering, vet du.

Kvinnan på första raden ser förbryllad ut.
– Menar du att över 30 kommittéer i landet gör samma sak, samtidigt, varje år?
– Nu vet jag ju inte exakt hur allt går till, några landsting har ju flera olika kommittéer och de samarbetar väl antagligen. Varje landsting sköter ju sitt så att säga.

– Så 30-40 kommittéer med ett gäng arbetsutskott… kanske sådär en 40 engagerade personer i varje kommitté… det blir en total organisation på runt 1 400 högavlönade personer som ska utreda, analysera och träffas flera gånger per år…
– Fast kostnader för personal ingår inte i vår budget…
– Men vem samordnar det hela så att det blir samma rekommendation oavsett var man bor?

En arm räcks upp längre bak i salen.
– Det där kan jag svara på. Det finns ingen samordning. Ett hett tips är att undvika Östergötland, där har jag bott.
Förvirringen ökar för varje minut som går. Det är helt tyst i salen och tankarna ligger som en tät dimma i luften. En klurig man harklar sig och frågar:
– När jag var på apoteket med min gamla mor bytte de till billigare tabletter automatiskt, har det med den här listan att göra?
Kursledaren börjar bli irriterad och lägger på en ny färgglad bild.
– Alltså, apoteken får byta till en billigare kopia, och se så mycket vi kan spara…
Kvinnan på första raden bryter in igen:
– Men om apoteket byter automatiskt, vad är då meningen med listorna?

Kursledaren blir högröd i ansiktet av ilska och sätter igång:
– Ja, men vi måste få läkarna att tänka själva utan att läkemedelsindustrin bestämmer allt!
– Jo, men om vi ska upp till kamp och tapetsera listor i tunnelbanan, i tidningar och överallt, det blir väl extrema summor? Dessutom kan vi inte ens göra en gemensam kampanj om alla har olika listor. Jag begriper inte det här.
En annan kvinna skakar på huvudet och bryter in:
– Om vi nu skiter i de här kaffepengarna en stund, alltså är det inte så att läkemedel i sig utgör en besparing för samhället? Om jag kan jobba istället för att vara hemma med migrän är väl det en vinst?
– Jo…
Hon fortsätter:
– Borde vi inte lyfta blicken och se till den totala nyttan för olika typer av behandlingar och inte bara stirra på läkemedel?
Kursledaren suckar tungt.
– Vi kan faktiskt inte sätta pris på allting i vården. Jag menar…vad kostar kärlek?
Kvinnan fnittrar till och svarar med ett leende:
– Det beror allt på vad du menar. I “kärleksbranschen” finns det definitivt bestämda priser för omvårdande behandlingar på de rätta ställena, det ska du ha klart för dig.
– Nu tycker jag du är oförskämd. Vi måste ju faktiskt visa siffror för någonting och ja…läkemedel vet vi ju vad de kostar…
Kursledaren tittar ilsket på klockan och fortsätter.
– Nu måste ni låta mig fortsätta här. Alltså, dyrt läkemedel byts mot billigt läkemedel…

Tvekamp om förskrivarens penna

Landstingen är med sitt kostnadsansvar för läkemedlen den ena slagskämpen i den stora läkemedelsfighten. Via decentralisering av läkemedelsbudgeterna till vårdenheter, kreativa läkemedelskommittéer samt uppföljning och kvalitetskrav på förskrivningen arbetar man intensivt för en mer kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning, givet sina begränsade ekonomiska resurser.

Betalningsansvaret och den trängda ekonomin i kombination med den oinskränkta förskrivningsrätten ger en inte helt avundsvärd sits. Generikareformen och stora patentutgångar har dock medfört en lägre ökningstakt för läkemedelskostnaderna och gett landstingen viss vind i seglen.

I motsatta ringhörnan står en lika utmattad kombattant och flåsar – läkemedelsindustrin. Här består problembilden, förutom betalarsidans sparbeting, av uppskruvade vinstkrav, medial motvind och en utdragen period av läkemedelstorka trots en i grunden mångsidig forskningspipeline.

Den nya Läkemedelsförmånsnämnden har inte gjort livet lättare, även om industrin prisar dess arbetssätt. Tidigare subventionerades alla läkemedel med automatik; nu har ytterligare ett hinder tillkommit på läkemedlens väg till patienten.
Parternas verklighetsbeskrivningar tycks ibland som tagna från olika planeter. Landstingens spargeneraler beskriver stora delar av läkemedelsförskrivningen som rent slösaktig.

I skottgluggen finns framför allt den del av förskrivningen som inte följer kommittéernas rekommendationer och där specifika medicinska skäl för detta saknas.

Statistiken visar tydligt att säkerligen effektiva men kostsamma, icke-rekommenderade läkemedel som Nexium och Cipralex förskrivs i stor omfattning. En studie från Nepi häromåret visade att kommittélistorna vinner stor respekt i teorin, men bara till liten del lyckas styra förskrivarnas svårtyglade pennor i verkligheten.

Idag kan landstingen följa upp läkemedelförskrivningen vad gäller volymer och följsamhet till rekommendationslistor. Nu arbetar man för att få tillgång till data från ett framtida läkemedelsregister, som en aktuell statlig utredning vill inrätta. Enligt utredningsförslaget skall dock den samlade registerinformationen förbehållas Socialstyrelsen.

– Om det bara som idag är volymer och följsamhet till listan som sjukvården enkelt kan följa upp samtidigt som man har kostnadsansvar, blir de t lätt volymsbegränsningar och följsamhetskrav till listor som gäller, säger Mikael Hoffman, ordförande i Östergötlands läkemedelskommitté.

– Har man däremot möjlighet att söka upp på diagnosnivå, koppla till andra data som blodfetter och andra diagnoser kommer kraven att se annorlunda ut, till exempel "hur många diabetiker behandlar ni med statiner?", "hur många med hjärtsjukdomsdiagnos hos er är bedömda med blodfetter?" och så vidare. Gissa vilket som leder till bäst sjukvård?

Tveeggat hot

Industrins representanter menar istället att läkemedelskostnaderna måste få öka och ser landstingens ökande kostnadsfokus som ett hot. I retoriken är hotet främst riktat mot patienterna, men indirekt omfattar det förstås även industrin själv.

– Ett skräckscenario är att landstingens kostnadsfokus blir så starkt att patienterna inte får optimal behandling. De moderna alzheimerläkemedlen är ett varnande exempel. Bara två av tio som borde få behandlingen får den idag. Det beror till stor del på att samhällsvinsterna av behandlingen hamnar hos kommunerna, landstingen ser bara kostnaderna, säger Lars Gunneflo, vd på Pfizers svenska marknadsbolag.

Industrifolket ställer gärna de relativt sett mindre läkemedelsutgifterna i kontrast till de totala vårdkostnaderna eller samhällets utgifter för sjukskrivningar, som i en jämförelse ter sig monumentala.

Tumskruvar dras åt

Mellan dessa kraftfält befinner sig förskrivarna, och indirekt deras patienter. Trycket från industrin består, medan det från betalarsidan förstärks och konkretiseras i takt med decentraliseringen av kostnadsansvaret och ett idogt arbete i läkemedelskommittéerna.

Det har dock kommit signaler från statsmakterna på senare tid om att vården på sikt generellt bör få större resurser relativt andra samhällssektorer. Befolkningen blir allt äldre och knappast i mindre behov av läkemedel än tidigare.

– Det kommer troligen att bli svårt att undvika att hälso- och sjukvården i framtiden kostar relativt sett mer än idag. Det är vanskligt att uttala sig om hur mycket mer, men det har från många håll förts fram att tio procent av BNP kan vara en rimlig nivå på sikt, säger Anders Blanck, departementsråd på socialdepartementet.

Dialog möjlig

Man kan alltså med rätta säga att industrin och landstingen har olika världsbilder, och tendensen tycks alltså vara att dessa glider isär allt mer.

Samtidigt – eller antagligen just därför – kommer allt fler signaler på att läkemedelsindustrin söker dialog. Branschföreningen har centralt anslagit ett mer samarbetsvilligt tonläge och Lars Gunneflo bjöd i höstas in vårdens aktörer till rundabordssamtal i ett uppmärksammat utspel.

Liksom läkemedelsindustrin har landstingen på senare tid blivit medialt tilltufsade. Kritiken har bland annat gällt den långt gångna sparnit som tydliggjorts genom öppna prioriteringslistor och frånvaro av vissa läkemedelsgrupper på kommittélistorna. Kanske kan detta bidra till en ökad benägenhet att delta i en dialog med meningsmotståndaren i kampen om förskrivarens penna.

Framtiden lär utvisa om det går att nå en mer samstämmig verklighetsbeskrivning kring läkemedlen – där patientens bästa står i centrum.

"Missförstånd att svensk utbildning inte håller måttet"

Inför en rekrytering av 40 forskartjänster till Astrazeneca i Mölndal nyligen beslöt företaget enligt Sveriges Radios Ekoredaktion att söka personal utomlands. Alla tjänsterna besattes av utländska forskare, enligt Ekot.

Företagets personalchef Thomas Stääv hänvisade i Ekot bland annat till att svenska utbildningar inte håller tillräcklig bredd och kvalitet.

Detta dementeras dock av företagets informationschef Staffan Ternby.

? Det bygger på ett missförstånd. Att kvaliteten sviktar i Sverige kan möjligen gälla några enstaka discipliner.

? Att vi rekryterar utomlands är helt naturligt eftersom vi är så stora och Sverige inte har den bredd som vi behöver. Ändå rekryterar vi förstås mycket personal i Sverige, vi är nog en av de aktörer som anställer allra flest personer med svenska utbildningar inom de medicinska disciplinerna, säger Staffan Ternby till Läkemedelsvärlden.

Många väljer hysterektomi trots hormonbehandling

0

Två studier som publiceras i dagens JAMA visar att cirka hälften av de kvinnor får hormonbehandling för rikliga blodningar inom ett par år ändå genomgår hysterektomi. I den ena studien vid University of California, San Francisco i USA ingick 63 kvinnor med onormala blödningar som antingen genomgick hysterektomi eller behandlades med hormonläkemedel. Slutsatsen var att för kvinnor som var missnöjda med medroxyprogesteron var hysterektomi bättre än förlängd läkemedelsbehandling när det gäller livskvalitet.
Den andra studien från Helsingfors, Finland inkluderade 236 kvinnor som behandlats för rikliga blödningar i fem år med antingen hysterektomi eller levonorgesterel lokalt i livmodern. Efter fem år skilde sig de två grupperna inte nämnvärt när det gällde livskvalitet.

Kraftig ökning av konsumtionen av sömnmedel

Från 1999 till 2003 ökade antalet dygnsdoser sömnmedel från 42 till 47 per tusen invånare. Störst är användningen av sömnmedel bland äldre, främst kvinnor. Men några säkra svar på vad som ligger bakom ökningen har inte Socialstyrelsen, enligt Svenska Dagbladet.

– Det är ingen slump utan det är verkligen en ökning och den är konstant i alla landstingen, säger Örjan Ericsson, utredare vid hälso- och sjukvårdsavdelningen på Socialstyrelsen, till SvD.

Vid Sömnforskningsenheten i Uppsala har man i flera år gjort befolkningsundersökningar och kommit fram till att oro, ångestbesvär och sömnstörningar ökar. Lena Mallon vid Sömnforskningsenheten tror att om inte läkaren utreder den bakomliggande orsaken finns det en fara att patienten bara får sömnmedel ? inte rätt diagnos.

? Sömnbesvär är ofta symptom på något annat och bakom besvären kan finnas behandlingsbara åkommor, som exempelvis en depression som inte patienten själv har identifierat.

Active Biotech lägger ner den tidiga forskningen

Det Lundbaserade forskningsföretaget Active Biotech, som grundades 1998 genom en avknoppning från Pharmacia, ändrar strategi i sin forskning. Konsekvensen blir att företaget lägger ner den tidiga forskningen och enbart satsar på projekt som ligger i klinisk fas. Företaget minskar också sin personalstyrka och 98 av 176 anställda varslas om uppsägning.
Forskning läggs ner inom tidiga projekt samt utvecklingsprojekt. Det gör enligt företagets styrelse att man kan fokusera på de längst framskridna projekten för att säkerställa deras kvalitet. Man bedömer att denna omorganisation möjliggör en långssiktig värdeutveckling.
Nedskärningarna minskar också företagets kostnader med cirka 100 miljoner kronor per år jämfört med 2003, med full effekt från 2005.

Generikareformen gynnar större förpackningar och dyrare tabletter

Läkemedel i mindre förpackningar som är billigare att köpa in byts i vissa fall på apoteken mot större förpackningar som är dyrare att köpa in. Det beror på apoteksmarginalens konstruktion.
– Byte till annan produkt än den förskrivna föreslås av apotekens ATS-system om det finns en annan produkt som är billigare i AUP per tablett och förpackningen i sin helhet är billigare. Antalet tabletter får dock inte skilja mer än tolv procent från det förskrivna antalet, säger Örjan Björnsson på Apotekets ledningskansli.
Enligt Hans Morén, produktchef på Ivax, expedieras inte deras 28-förpackning av simvastatin. Istället byter apoteket till Nycomeds 30-förpackning, eftersom den är billigare för kunden i apotekets utköpspris, AUP. Trots att Ivaxs tabletter är billigare att köpa in för Apoteket.
– Det stämmer inte. Om 28-förpackningen finns hemma får patienten det. Men om inte 28-förpackningen finns hemma får patienten en 30-förpackning istället, säger Örjan Björnsson.

"Marginalen felkonstruerad"
Mats Ohlsson, vd på Ivax, anser inte att man kan ha ett system som bygger på det han beskriver som felaktigheter.
– Det är fel när den som är billigast per tablett inte premieras. Dessutom slår marginalkonstruktionen fel på små förpackningar, säger Mats Ohlsson.
Enligt honom är problemet att marginalen är uppbyggd både genom ett procentuellt påslag om 20 procent samt ett fast kronpåslag om 31 kr. Det procentuella påslaget ska enligt Örjan Björnsson bland annat täcka Apotekets lagerhållning av varan och kronpåslaget ska avspegla själva expedieringen vid disken.
– Kronpåslaget påverkar AUP mer i små förpackningar än i stora, vilket gynnar större förpackningar över små, säger Hans Morén.
– Samma regler gäller vid inköp till apoteken. ATS föreslår den billigaste produkten i AUP per tablett, så vår produkt kommer inte ens in på apoteken.
Konsekvensen är att Ivax måste sänka sitt pris till Apoteket (AIP) med 25 procent, från 0,24 kr per tablett till 0,18 kr per tablett, för att med Apotekets påslag få ett konkurrenskraftigt pris.
– Vi konkurrerar ju inte på lika villkor, säger Hans Morén.
Örjan Björnssons råd till Ivax är att sluta med 28-förpackningen och införa en 30-förpackning istället.
– Då konkurrerar de på samma villkor. Men jag skulle tro att Ivaxs problem snarare är att förskrivaren oftare skriver 30 än 28 tabletter på receptet.

Inte aktuellt ändra
Enligt Örjan Björnsson kommer runt 80 procent av Apotekets bruttovinst i receptförsäljningen från kronpåslaget. Innan konstruktionen ändrades vid årsskiftet var samma siffra drygt 60 procent.
Men enligt Tor-Olov Mellgren på Läkemedelsförmånsnämnden är det inte aktuellt att ändra marginalens konstruktion till att enbart bestå av ett procentuellt påslag.
– Nej, kostnaderna för Apoteket är i stort sett lika oavsett vilket pris produkten har och marginalen är ju till för att täcka apotekskostnaden.

Socialstyrelsen avvisar SSRI som orsak till minskningen av självmord

0

Att användningen av antidepressiva medel, speciellt SSRI-preparaten, skulle förklara att antalet självmord minskat i Sverige det senaste decenniet, avfärdas av Socialstyrelsen i en rapport om hälso- och sjukvården 2003.

En slutsats som inte delas av Läkemedelsverket som i sin biverkningsinformation om paroxetin skriver att "Det finns ett tydligt tidssamband mellan den ökade användningen av antidepressiva läkemedel, främst SSRI-preparat, och en minskning av antalet självmord i befolkningen".

Den uppfattningen stödjer Läkemedelsverket bland annat på docent Göran Isacssons studier. Han visar på ett tidssamband och menar att användningen av antidepressiva är den huvudsakliga förklaringen och att läkemedlen därmed räddat 2 500 liv på tio år.

Stark signal

– Det måste naturligtvis ses som en stark signal att självmorden gått ned i takt med att användningen av SSRI ökat, säger Barbro Gerdén på Läkemedelsverket.

Örjan Ericsson på Socialstyrelsen håller inte med.
– Det finns studier som visar på en positiv effekt, de som inte visar på någon effekt alls och studier som snarare antyder det omvända.

Stämmer inte på kön

När det gäller Sverige påpekar Örjan Ericsson att trenden var minskande för självmord redan under 1980-talet, innan SSRI-medlen lanserades.

– Även om minskningen blev brantare när de introducerades tycker jag minskningen borde varit kraftigare för att dra slutsatsen att SSRI-förskrivningen förklarar trenden.

Det är främst bland män som självmorden minskat, medan det är kvinnorna som är de stora användarna av SSRI-preparat.

En ytterligare aspekt som gör att Örjan Ericsson ifrågasätter SSRI-preparaten som förklaring, är att självmordsförsöken inte minskat.

– De borde vara ett bättre mått på hur människor mår och att man därför skulle få en bättre effekt på dem av läkemedelsbehandling. Men jag ser ingenting i den statistiken som tyder på någon stor effekt av de antidepressiva medlen.

Posten ansvarar för Apotekets transporter

Posten kommer att ansvara för att hitta de bästa och mest kostnadseffektiva transporterna från Apotek och Distansapotek till avtalskunder som vårdcentraler, sjukhus, veterinärer och tandläkare, men även till privatkunder.
– Posten ska utvärdera olika lösningar åt Apoteket och välja den bästa, även om det kan bli hos andra speditörer, säger Michael Camitz.
Redan i dag transporterar Posten läkemedel till runt 400 apotek för Kronans Droghandels räkning, samt till vårdcentraler, sjukhem och privatpersoner.
– Första steget i arbetet är att tillsammans med Apoteket kartlägga i detalj vilka krav på säkerhet och leveransservice som skall gälla, säger Pernilla Johansson, konceptchef för Posten logistiklösningar.
Det innefattar sånt som säkerhet för stöldbegärliga läkemedel, narkotiska preparat och kyltransporter.
Affären löper fram till 2007 och värderas till mellan en halv och en miljard kronor.

Skilsmässa mellan Astra och Merck kostade 180 miljarder

Enligt tidningens beräkningar uppgår engångsbelopp och löpande ersättningar som Astrazeneca ska betala Merck fram till 2010 till hisnande 180 miljarder kronor.

Tidigare har Astrazeneca främst offentliggjort de fasta ersättningarna som man betalar för att avsluta Merck-avtalet; cirka 60 miljarder kronor över elva år.

Utöver detta betalar dock Astrazeneca även varje år mångmiljardbelopp till Merck i royalty för läkemedel som säljs i USA. I Astra Zenecas årsredovisning för 2004 nämns detta bara i en not.

Juridiska oklarheter satte stopp för receptläkemedel på internet

Efter ett telefonsamtal från Datainspektionen (DI) valde Apoteket att stoppa sitt försök med recept på internet efter en veckas pilotdrift. 230 kunder hade anmält intresse att vara med.
– Vi valde att stoppa piloten tills vidare och har meddelat samtliga anmälda kunder. De tyckte det var tråkigt men sa att de ville vara med när vi sätter igång igen, säger Håkan Johansson, tillförordnad marknadschef på Apoteket Hälsa.
Tjänsten vänder sig främst till kroniskt sjuka patienter som kan få läkemedlen hemkörda eller till ett hämtställe (se LMV 1-2/04).
Inför försöket samrådde Apoteket med Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet vad gäller databehandling av personuppgifter.
– Det krångliga är att det inte är helt klart vilken lag som ska tillämpas, om det är Receptregisterlagen eller Personuppgiftslagen Pul, säger Agneta Runmarker, dataråd på Datainspektionen.

Lagstiftningen är känslig
Håkan Johansson berättar att man hade löpande kontakter med Datainspektionen innan starten av försöket, för att se till att verksamheten ligger inom lagens ramar.
– Vi tycker att piloten gör det. Det är ett begränsat antal patienter, de får noggrann information, de kan avbryta när som helst och få tillbaka sina recept. Men lagstiftningen är känslig och vi vill inte ta några risker.
Det som måste till är enligt Håkan Johansson en lagändring som tillåter att internet kan användas som bärare av information, och att personlig information får lagras.
– Det möjliggör att kunden kan plocka upp sina recept via internet och själv beställa sina läkemedel. Men där duger inte lagen i dag.
Juridiskt sett är det speciallagen, i det här fallet Receptregisterlagen, som ska tillämpas i första hand. I andra hand är det Pul som ska tillämpas. Men enligt Agneta Runmarker finns det inget uttalande hur dessa båda lagar fungerar tillsammans. Receptregisterlagen är äldre och tillåter inte den aktuella pilottjänsten. Apoteket trodde då att man kunde hänvisa till Pul. Men det räcker inte enligt Agneta Runmarker.
– Det är en oviss zon eftersom det inte finns någon vägledande information. Vi är inte alls negativa till försöket, men lagstiftaren har inte gett Apoteket de juridiska redskapen att göra det.
Hade Apoteket valt att fortsätta driva pilottjänsten skulle DI med hot om vite kunnat förbjuda dem att fortsätta.
– Vi har vissa befogenheter men Apoteket är ett stort seriöst företag så jag tror inte att det skulle gå så långt, säger Agneta Runmarker.

Förändring pågår
Apoteket har fått intern kritik för att inte kontrollera med DI och få ett förhandsbesked. Men enligt Agneta Runmarker har inte DI någon juridisk möjlighet att lämna förhandsbesked.
– Vi kan bara säga hur vi tolkar situationen. Receptregisterlagen ger inte Apoteket de redskap som behövs.
Helst ser Agneta Runmarker att Apoteket vänder sig till lagstiftaren, Socialdepartementet, för att få till ett förtydligande av Receptregisterlagen. Ett förändringsarbete av den lagen pågår, och Apoteket är en av remissinstanserna. En förändring av den kan tidigast komma till stånd runt årsskiftet.

Investeringarna redan gjorda
Håkan Johansson tycker inte att stoppet har skapat "badwill" för Apoteket, inte externt i varje fall.
– Nej, mest internt. Vi har utbildat cirka 50 personer för den här tjänsten. De tycker naturligtvis att det är tråkigt men vi har hela tiden varit tydliga med att det här kan hända.
Han vill inte ge någon siffra vad stoppet kostar, men säger att det inte är så mycket.
– Investeringarna är redan gjorda. Plattformen är framme, liksom marknadsföringsmaterial. Allt kan användas när vi startar igen.
Parterna träffades för överläggningar den 23 mars, efter denna tidnings pressläggning. Håkan Johansson vågar dock inte säga exakt när tjänsten kommer igång igen.
– Antingen startar vi kort efter det mötet eller när Receptregisterlagen ändras.
Se www.lakemedelsvarlden.nu för senaste nytt.

"Vi måste spendera mer pengar på läkemedel"

Landstingens vilja att betala för nya dyra läkemedel har minskat dramatiskt på senare år, i takt med att de tagit över allt mer av kostnadsansvaret från staten. Vid sidan av det finns i dag tunga instanser som reglerar läkemedlens väg till patienterna; Läkemedelsverket, Läkemedelsförmånsnämnden, läkemedelskommittéerna och apoteken, när det gäller generika.
För att lyckas sänka kostnaderna tar stat och landsting till olika metoder; decentralisering av kostnadsansvaret, kostnadsfokus i läkemedelskommittéernas arbete, införande av generisk substitution som på sikt kan övergå till generisk förskrivning, samt aktiv marknadsföring av kostnadsmedvetande till allmänheten.

Måste argumentera utifrån nyttan
Läkemedelsvärlden har talat med företrädare för de största läkemedelsföretagen i Sverige. De menar att detta är fel väg att gå – att landstingen har ett alltför kortsiktigt perspektiv när man isolerat lyfter ut läkemedel för granskning. Man måste sätta läkemedelskostnaderna i relation till hela sjukvårdskostnaden och i relation till andra behandlingar.
– Man kan inte se läkemedel enbart som en kostnad utan även som en produktionsfaktor, man måste sätta in läkemedel i hela samhällsperspektivet, säger Lars Gunneflo, vd på Pfizers marknadsbolag.
Han efterlyser framför allt ett samspel mellan de olika aktörerna på sjukvårdsområdet, för att åstadkomma och optimera helhetsperspektivet.
– Sen måste all annan behandling och teknik granskas på samma sätt som läkemedlen granskas så att vi är säkra att vi lägger pengarna på rätt saker.
För att bemöta detta måste industrin argumentera utifrån nyttan med läkemedlen, inte utifrån vad de kostar.
– Jag tycker att vi får förståelse för våra behov men det är svårt med den stora kostnadsfokuseringen i landstingen, säger Steinar Höeg, vd på Astrazenecas marknadsbolag.

Generika skapar utrymme
Allt eftersom förhållanden ändras i samhället justerar industrin sina argument. Steinar Höeg talar om basläkemedel, som till exempel simvastatin och omeprazol, som ska användas. Men han är noga att påpeka att dessa inte räcker för att behandla alla.
– Det är livsfarligt att tro att de räcker till alla eftersom behandlingen måste anpassas till den enskilde människans behov. Risken blir att alla får dessa basläkemedel om det blir för stort fokus på kostnader i landstingen.
Men grundsynen i dag i många läkemedelsföretag är att patentutgångar och generisk substitution skapar ekonomiskt utrymme för nya innovativa läkemedel.
– Genom politiska beslut skapas utrymme för att bygga upp erfarenhet kring dessa läkemedel. Det är ett viktigt instrument för att de innovativa läkemedlen verkligen ska få plats i vårt system, säger Lars Gunneflo.
Läkemedelsindustrin menar att investeringar i både hälso- och sjukvård och specifikt i läkemedel måste öka för att nå upp till de ambitioner som finns inom den svenska vården.
– Framför allt måste landstingen arbeta mer effektivt. De måste se över hur resurser används för att sen öka sin produktion, säger Folke Magnusson, affärsutvecklingschef på Glaxo- smithkline, som menar att det i dag inte finns bra processer för det inom vården.
– De har definierat vad de vill med vården men de följer inte upp det mot till exempel vårdprogram och nationella riktlinjer. De måste helt enkelt ta reda på i vilken omfattning de uppfyller sina mål.

"Produkterna tillför värde"
Steinar Höeg tycker att vårdnotan är för låg i förhållande till ambitionen.
– För att klara den svenska vårdambitionen borde man höja investeringen från i dag dryga åtta procent av BNP till runt tio procent.
Som en del av det ser han att det bör införas kvalitetsmål.
– Genom att använda nya effektiva läkemedel finns det fortfarande vinster att göra.
Lars Gunneflo håller med.
– Om man ser att det är kostnadseffektivt ska man tillåta läkemedelskostnaden att öka.
Industrins representanter är eniga. För att underlätta för landstingen måste de i sin tur bli bättre på att snabbare ta fram bra data på sina läkemedel, framför allt vad gäller kostnadseffektivitet.
– Men problemet är att det finns allt för många huvudmän inom vården med separata budgetar. Ofta hamnar kostnaden för läkemedelsbehandlingen i en budget men vinsten i en annan, säger Folke Magnusson.
Alla industriföreträdare som Läkemedelsvärlden har talat med är eniga om att det är industrins ansvar att dokumentera sina läkemedel för att kunna visa på nytta och kostnadseffektivitet. Men de menar att det inte går utan hjälp från hälso- och sjukvården.
– De borde ju vara lika intresserade som vi av att veta mer om våra läkemedel, säger Folke Magnusson.
– Vi har goda argument för att de produkter som vi marknadsför tillför värde i vården. Därför måste vi kunna övertyga läkemedelskommittéerna om att de bör användas, fortsätter han.

Brister i systemet
Industrin tycker att det är bra att Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, efterfrågar hälsoekonomisk dokumentation. Men samtidigt är det en brist i systemet att LFN fattar beslut om subventionering för ett läkemedel, baserat på positiva hälsoekonomiska data, men att läkemedlet kanske sedan ändå inte rekommenderas av läkemedelskommittéerna och aldrig kommer i kliniskt bruk.
Steinar Höeg tar ett exempel:
– Läkemedelsverket bedömer Crestor som effektivt och säkert. LFN gör bedömningen att Crestor är hälsoekonomiskt effektivt. Men trots det säger läkemedelskommittéerna nej eftersom de i dag bara har fokus på kostnader.
Han menar att det visar på ett fel i systemet när LFN:s tankegångar inte får genomslag ute i klinisk praxis; det blir fel i överföringen från central nivå ut till regional och lokal nivå.
– I det avseendet tycker jag det vore bättre att staten hade ett övergripande ansvar. Eller att landstingen får mer pengar, eftersom vinsten med läkemedelsbehandlingen oftast hamnar på andra ställen än hos landstingen, säger Steinar Höeg.
Men han anser också att vi ändå bör ha råd med att ge patienterna den bästa vården även om man inte kan räkna fram en kostnadseffektivitet.
– Det tydligaste exemplet på detta är cancervården där läkemedel kan bidra till att förlänga livet eller åtminstone ge en bättre livskvalitet utan att man kan räkna en strikt kostnadseffektivitet. Däremot kan man ju sannolikt fastställa en marginalnytta om vi skall följa LFN:s uppdrag.
Folke Magnusson menar att läkemedelsföretagen har förståelse för att sjukvården är satt under stor kostnadspress på flera håll i Europa. I dag flyttar allt fler delar av den biologiska forskningen till USA.
– Rent näringspolitiskt måste Europa ha ett positivt klimat för industrin. Men det har vi inte jämfört med till exempel USA där viljan att betala för innovationer är större.

Inte det smartaste
Industrins representanter tycker att det är rätt att genomlysa läkemedelskostnaderna. Men de tycker att det är fel att inte göra samma genomlysning av andra behandlingar och tekniker som används, eller kostnadsposter som personal och lokaler.
– Att tro på stora effektivitetsförbättringar på läkemedelskostnaderna som utgör 15 procent av det totala är inte det smartaste. Då skulle det ge betydligt mer att granska de resterande 85 procenten för att hitta möjligheter att effektivisera, säger Folke Magnusson.
Han tror dock att utvärderingar inom andra områden kommer snabbt, till exempel vad gäller medicinsk utrustning.
– Men när det gäller personal och lokaler tar det lång tid eftersom det är både svårare och känsligare.
– Det är bra med fokus, men inte om det fokuseras bara på läkemedel.

Landstingen vill ha fler villkor för subvention

0

Läkemedelsförmånsgruppen, Landstingsförbundets organ med möjlighet att yttra sig inför subventionsbeslut, är rådgivande och har tillgång till det sekretessbelagda underlag som LFN fattar besluten utifrån.

Under det dryga år som gått har landstingsgruppen i fem fall föreslagit avslag där LFN beslutat om subvention (Forsteo, Risperdal frystorkad tablett, kombinationspreparatet Avandamet, Duodopa och StrucctoKabiven).

I ytterligare fyra fall har landstingen önskat villkor kopplade till subventionen som inte hörsammats av LFN.

– Generellt kan man säga att vi, när vi tycker det saknas dokumentation, vill begränsa förskrivningsrätten. Vi anser också att läkemedel som främst används inom slutenvård inte ska ingå i subventionen, utan upphandlas, säger Gunilla Thörnwall Bergendahl i landstingsgruppen.

Svensk läkemedelsreklam belönas

Den 20 april går Guldäggsgalan av stapeln på China och Berns i Stockholm. Då belönar reklambranschen sina egna för den bästa reklamen som publicerats i Sverige under 2003. Det finns ingen speciell kategori för läkemedelsreklam, utan läkemedelsindustrin tävlar här på samma villkor som alla andra.

Två läkemedelsföretag är nominerade, Astrazeneca i kategorin utomhusreklam, för annonser för Nezeril nässprej, och Pfizer i kategorin reklamfilm, för filmerna Iprens favoriter och Treo-köket.

Guldägget är enligt den egna hemsidan "Sveriges äldsta, största och mest prestigefyllda reklamtävling som belönar kreativ reklam". I januari skickade landets reklambyråer in förslag på kandidater. Under februari månad sammanträdde juryn och nominerade ett tiotal kandidater i varje kategori. Dessa presenteras under mars och belönas sen i april.

Mod och nytänkande

Guldägget syftar till att uppmuntra kreativ reklam som berör, väcker känslor eller på annat sätt känns nyskapande. Tanken är att belönad reklam ska inspirera till mod och nytänkande hos såväl reklamskapare som reklamköpare.

– I varje kategori delas ett Guldägg ut och minst ett Silverägg. De nominerade som inte får ägg belönas med diplom, säger Agneta Oppenheim, produktionsledare på Åkestam-Holst, som gjort Astrazenecas reklam för Nezeril.

Det betyder att både Astrazeneca och Pfizer belönas med minst ett diplom.

I sin bedömning av tävlingsbidragen ska juryn enligt Guldäggets hemsida bland annat ta hänsyn till idéhöjd (förmågan att skapa insikt), innehåll (förmågan att skapa betydelse), relevans (handlar om vad det bör handla om), uttryck (förmågan att ta för sig med form, kraft och stil), hantverk (hantering av bild, text, form och typografi) samt omdöme (ej bryta mot god etik).

Sedan 1978 har Pharmacia vunnit 24 utmärkelser, Astra och Glaxosmithkline var sin.

Ingen kvinnlig chef bland de tio största läkemedelsföretagen

0

Bland Läkemedelsindustriföreningens 60 medlemsföretag har sju stycken en kvinnlig verkställande direktör. Det största av dem är Organon där Eva Andrén Forsmark är vd. Försäljningsmässigt ligger företaget på 18:e plats i Sverige. Hon finns också med på Veckans Affärers lista över de 125 mäktigaste kvinnorna i företagsvärlden.

Mindre företag

Ju mindre företag desto fler kvinnor i toppen är något som stämmer också inom läkemedelsbranschen.

Den tunna kvinnorepresentationen är inte något som förvånar Håkan Mandahl vice vd på Lif.

– Det reflekterar väl företags allmänna syn på kvinnor i ledande positioner.

För samtidigt som antalet kvinnliga verkställande direktörer är få så är nog läkemedelsindustrin kvinnodominerad, säger han.

– Men inom ledningsgrupperna är jag säker på att representationen är betydligt bättre.

Kvinnor är oftare vd i traditionella kvinnliga branscher som vård och utbildning där de utgör 30 procent, medan de är knappt sex procent inom tillverkningssektorn. Jämförelsevis usel kvinnorepresentation alltså om man anser att läkemedelsindustrin tillhör hälso- och vårdbranschen, vilket Håkan Mandahl tycker.

– De empatiska betraktelsesättet bör ju ha stor betydelse inom den här sektorn.

Ser man det istället som en tillverkningsindustri är läkemedelsföretagen i nivå med övriga.

De företag som förutom Organon har kvinnlig vd är Abbott, Biogen, E Merck AB, Allergan, Octapharma samt G Pohl-Boskamp GmbH.

Marianne Dicander Alexandersson, vd för Kronans Droghandel, finns också med på Veckans Affärers kvinnliga makthavarlista, på plats nummer tio.
Hon kan sägas representera ett stickspår inom läkemedelsbranschen.

Generika är inte alltid identiskt med originalet

När Novartis generikabolag Biochemie i höstas bytte namn till Sandoz, tog man fram en broschyr för att förklara namnbytet. I broschyren förklaras dessutom vad generika är.

Astrazeneca (AZ) anmärker på ett antal olika formuleringar, som till exempel "den enda skillnaden [mellan originalläkemedel och generikum] är priset" och "generiska läkemedel har minst 25-50 procents lägre pris än motsvarande originalläkemedel".
Astrazeneca menar att det kan finnas fler skillnader mellan generika och originalläkemedel än pris. Det kan vara både beredningsform och tillgängliga styrkor. Att generika alltid är billigare stämmer inte heller enligt AZ.

Sandoz bestrider anmärkningarna och menar att man inte kan begära av en översiktsbroschyr att förklara alla små praktiska skillnader som kan finnas.

IGM går på AZ:s linje och tycker att formuleringen att bara priset skiljer är kategorisk och inte alltid stämmer. Vidare är det allmänt känt att påståendet att priset för generika är minst 25-50 procent lägre än originalets är både inaktuellt och oriktigt. Båda påståenden är kategoriska och oriktiga. Sandoz åläggs en IGM-avgift om 30 000 kr.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng