Annons
Home 2002

Årlig arkivering 2002

Nya angreppssätt för lipidsänkning prövas

Birgitta Gerne
-
0

Merck och Schering-Plough Pharmaceuticals har lämnat in ansökan om godkännande i USA för det första medlet, ezetimibe (Zetia), i en ny klass lipidsänkande läkemedel ? kolesterolabsorptionshämmare. Under året ska ansökningar lämnas även i andra länder. Om läkemedlet godkänns väntas den största användningen bli tillsammans med statiner, men monoterapi med ezetimibe kan bli aktuell för patienter som inte kan använda statiner.

Patienter med höga kolesterolvärden som redan använder en statin når ofta inte målnivåer av LDL och ökad dos kan orsaka leverbiverkningar. Användning av två läkemedelsklasser tillsammans kan ge större reducering av kolesterolnivåerna med bättre tolererbarhet, hävdar företaget.

Ezetimibe angriper den exogena kolesterolnedbrytningen och hämmar selektivt absorption av kolesterol från tarmen, medan statiner verkar på kolesterol som syntetiseras i levern. Läkemedlet är hittills den enda kolesterolabsorptionshämmaren under utveckling.

Företaget håller också på att utveckla en kombinationstablett med ezetimibe och simvastatin där det nu pågår kliniska studier.
Franska forskare har identifierat en potentiell ny klass lipidsänkande läkemedel, så kallade SCAP-ligander. Vid katabolismen av det onda kolesterolet LDL involveras en familj membranbundna transkriptionsfaktorer (kallade SREBP) som aktiveras av en grupp proteiner, SCAP (SREBP cleavage activating proteins). Den nya klassen lipidsänkare binder specifikt till SCAP. När medlet administrerades till hyperlipidemiska hamstrar så reducerades både LDL-kolesterol och triglyceridnivåer med upp till 80 procent.

Raloxifen minskar bröstcancer

Birgitta Gerne
-
0

För att testa hypotesen om raloxifen (Evista) kan minska risken för bröstcancer användes data från den så kallade MORE studien vars syfte var att studera effekten på osteoporos. Drygt 7 000 kvinnor observerades i fyra år.
Forskarna fann att kvinnor med höga östrogennivåer som fick raloxifen hade 76 procents lägre risk för bröstcancer än de kvinnor som hade fått placebo.

Hos kvinnor med låga östrogennivåer var det ingen skillnad.
Genom att behandla kvinnor med de högsta östrogennivåerna skulle man kunna minska den genomsnittliga risken för bröstcancer med cirka 47 procent, är den slutsats som forskarna drar av studien.
JAMA 2002;287:216

Raloxifen kan skydda mot hjärt-kärlsjukdomar

Esbjörn Börjesson
-
0

Raloxifen, som saluförs under namnet Evista, är en selektiv östrogenreceptormodulator (SERM). Substansen har delvis samma effekter som vanlig östrogenersättningsterapi, men påverkar inte livmoder, bröst och hypotalamus. Idag används raloxifen med indikationen behandling och förebyggande av osteoporos, men det är även känt sedan tidigare att kolesterolvärdena sänks.

En ny analys av MORE-studien, som ursprungligen publicerades 1999, visar att substansen även har andra positiva effekter. Kvinnor som tidigare drabbats av hjärt-kärlsjukdom eller hade förhöjd risk att drabbas studerades närmare. De som tagit roloxifen hade 40% mindre risk att drabbas av hjärt-kärlproblem än de som ingick i placebogruppen.

Övriga kvinnor hade ingen märkbart förändrad risk, trots att deras kolesterolvärden förändrats till det bättre. Forskarna misstänker därför att den minskade risken kan ha berott på någon annan, hittills okänd effekt.

Eftersom MORE-studien bara inkluderade kvinnor med osteoporos, och inte fokuserade specifikt på hjärt-kärlsjukdomar, ser forskarna resultaten som osäkra. En studie pågår nu för att undersöka raloxifens påverkan på hjärtat, men resultaten kommer inte vara tillgängliga på flera år än.

Johan Calltorp ordförande i Fammi

Läkemedelsvärlden
-
0

Calltorp arbetar sedan 2000 som hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen. Tidigare har han bland annat tjänstgjort vid Nordiska Hälsovårdshögskolan i Göteborg och byggt upp en samhällsmedicinsk enhet inom Stockholms läns landsting.

Till chef för Fammi utsågs som väntat familjeläkaren och Fammi-utredaren Göran Sjönell.

Fammi, som formellt bildades den 18 februari, ska fungera som ett nationellt center för kunskapsutveckling och kunskapsspridning för att stärka kommunernas och landstingens primärvård.

En huvuduppgift för institutet är att ge all personal inom primärvården möjlighet till kompetensutveckling och fortbildning.

Tidigare artiklar om det nya familjemedicinska institutet nås via länkarna i högermarginalen.

Celecoxib ger inte ökad risk för hjärtinfarkt eller stroke

Läkemedelsvärlden
-
0

Den retrospektiva analysen visar bland annat att användning av Celebra, vid två till fyra gånger den rekommenderade dosen för behandling av ledbesvär och smärttillstånd, inte är förknippad med ökad risk för hjärtinfarkt eller stroke jämfört med de traditionella NSAID-preparaten ibuprofen och diklofenak.

Förekomsten av allvarliga hjärtkärlrelaterade händelser var likartad vid en jämförelse mellan Celebra och NSAID-preparaten (både gemensamt och vart för sig) för hela patientgruppen, samt för den delgrupp av patienterna som inte använde acetylsalicylsyra. Detta gällde både alla allvarliga blodproppsfall sammantaget och enskilda typer av hjärtkärlbesvär.

Tidigare artiklar om cox II-hämmarnas hjärtkärlsäkerhet nås via länkarna i högermarginalen.

BMJ-tidningar gratis till världens fattigaste länder

Läkemedelsvärlden
-
0

BMJ:s specialisttidningar, såsom Gut, Heart och Thorax, släpps helt fria på internet till alla som bor i världens 100 fattigaste länder. Länderna utgör en majoritet av världens befolkning, skriver tidningens chefredaktör Richard Smith.

Det är länder som betecknas låginkomst- och lågmellaninkomstländer som omfattas och innefattar bland andra Eritrea, Ukraina, Afghanistan, Zambia, Iran, Sri Lanka och Cuba.

I ett pilotprojekt har tidningarna varit tillgängliga för de 50 fattigaste länderna men utökas alltså nu. Samtidigt är BMJ noga med att påpeka att man inte är ensamt om denna generositet, samt att kritiker undrar hur mycket gott det egentligen gör när tillgången till internet i dessa länder är låg. BMJ menar att tillgången förbättras hela tiden. Dessutom kan initiativ som detta och andra bidra till att utbyggnaden skyndas på.

Läkemedelskostnaderna ökar

Ingert Nilsson
-
0

Jämfört med övriga Europa och USA är kostnadsökningen måttlig visar statistik från Apoteket AB. Mellan september 2000och september20001 var den genomsnittliga försäljningsökningen i Europa 9 procent, i USA 16 procent och Japan 4 procent.

Den måttliga ökningen antas bero på tre saker: Ökad parallellimport och trycket från generika, låg volymökning beroende bland annat på mindre förpackningar och på att få nya läkemedel introducerats förra året.

Användningen ökar knappt

Bara en procent av ökningen beror på en ökad användning av läkemedel. Resten av ökningen står nya och dyrare behandlingar för. Statinerna forsätter till exempel att öka beroende på ändrade rekommendationer för behandling av förhöjda blodfetter. Blodfettssänkaren Zocord såldes till exempel för 659 miljoner kronor förra året och blev därmed det mest sålda läkemedlet i Sverige.

De två stora förlorarna förra året var Xenical och Losec/LosecMups. Båda preparatens försäljning minskade med drygt 200 miljoner jämfört med 2000. Minskningen för magsårsmedlet Losec beror framför allt på att Lanzo tagit marknadsandelar. Lanzo är också det preparat som ökade sin försäljning mest jämfört med året innan. Men trots minskningen ligger Losec Mups på andra plats på försäljningslistan.
Att Xenical minskade beror förstås på att subventionen drogs in i april förra året.

Av cirka 4 000 receptbelagda läkemedel står 20 stycken för 26 procent av försäljningen. Zocord, Losec Mups, Cipramil, Zoloft och Lipitor är de fem största.

De tre största grupperna var 2001 liksom året innan Nervsystemet med 20 procent, Hjärta/kretslopp med 14 procent och Matsmältning/ämnesomsättning med 14 procent av den totala försäljningen.

Bland kvinnor är SSRI den största gruppen, bland män statiner.

Felaktig indikation för syrahämmare vanligast bland lungpatienter

Ingert Nilsson
-
0

Bland patienter inlagda på en lungmedicinsk avdelning på Sahlgrenska i Göteborg var det relativt vanligt att patienter som behandlades med kortison också fick syrahämmande medel. Som en förebyggande åtgärd.

? Men det är en myt att man får magsår av kortison, säger docent Einar Björnsson på sjukhusets gastrosektion och ordförande i Läkemedelskommitténs terapigrupp för mag-tarmsjukdomar.

? Det är väldokumenterat att kortison inte ökar risken för magsår. Det är om man samtidigt behandlar med NSAID- medel som risken är förhöjd.

För att få en uppfattning om förskrivningen av syrahämmande medel har man på Sahlgrenska sjukhuset gått igenom indikationerna för 194 inneliggande patienter på en akutmedicinsk, två kirurgiska och en lungmedicinsk avdelning.

Det visade sig att 43-70 procent av patienterna, beroende på vilken avdelning patienterna låg, hade en felaktig indikation. Flest felaktiga hade man på den lungmedicinska avdelningen, där bara 30 procent hade en indikation motsvarande nuvarande konsensus.

Varför de felaktiga indikationerna var vanligast bland lungpatienter ska man undersöka vidare.

Användningen av antibiotika minskar mycket lite

Ingert Nilsson
-
0

I mitten av 1990-talet minskade användningen av antibiotika något i Sverige.

?Vi vände den uppåtgående trenden. Något vi är ganska ensamma om att ha lyckats med, säger Otto Cars, infektionsläkare och ordförande i Strama-gruppen ( Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning).

Men minskningen har sedan dess planat ut och sedan 94/95 har det egentligen inte hänt något visar Socialstyrelsens senaste kvartalsrapport av läkemedelsanvändningen i Sverige.

I rapporten har Socialstyrelsens läkemedelsenhet speciellt tittat på användningen av antibiotika och antivirala medel. När det gäller de antivirala medlen är det mest anmärkningsvärda den stora skillnaden mellan länen i användningen av herpesläkemedel. Det är mer än en trefaldig skillnad mellan Stockholm och Västerbotten.

Bekymmersamt men inte panik

Även om den värsta överanvändningen av antibiotika försvann i och med trendbrottet är Otto Cars bekymrad

? Även om vi inte har något panikläge när det gäller resistens vet vi, bland annat från England, att låga siffror under en lång följd av år plötsligt kan rasa i väg.
Strama-gruppen har kartlagt behandlingen av 8000 infektionspatienter i öppenvård. Med den diagnosreceptundersökningen som underlag ska man under våren sätta upp mål för hur mycket förskrivningen kan minska.

Otto Cars pekar framför allt på tre områden där användningen bör minska radikalt: Halsfluss, öroninflammation och akut bronkit.

Läkemedelsverket kom i slutet av förra året ut med nya, betydligt restriktivare rekommendationer för antibiotikaanvändning vid halsinfektion.

? De har förstås ännu inte fått genomslag. Däremot är det trist att vi inte kommit längre när det gäller akut öroninflammation.

Stramas undersökning visar att 90 procent av barnen fortfarande får antibiotika. Samma undersökning visar också att närmare hälften av alla patienter med akut bronkit får antibiotika..

? Detta trots att den oftast orsakas av virus.

Hur mycket man kan minska användningen vill Otto Cars inte säga idag. Men när det gäller till exempel akut bronkit tror han att den nog kan minska till kanske hälften.

I Socialstyrelsens kvartalsredovisning betecknar man det som anmärkningsvärt att tetracykliner ofta används vid behandlingen av akut bronkit. Både för att användningen vid virusinfektioner är omotiverad men också risken för resistensutveckling.

En riskabel användning av kinoloner påpekas också i kvartalsredovisningen. Det är illavarslande att de fortfarande används vid behandling av nedre urinvägsinfektioner. Kinoloner är värdefulla läkemedel vid allvarliga infektioner och ett försämrat resistensläge vore därför mycket olyckligt skriver man i rapporten.

Försäljningen av dextropropoxifen har halverats på fem år

Ingert Nilsson
-
0

Försäljningen av dextropropoxifenpreparat har, mätt i Apotekens utförsäljningspris, AUP, halverats sedan mitten av 90-talet. Mätt i definierade dygnsdoser, DDD, har försäljningen minskat från 15,6 DDD fjärde kvartalet 1997 till 7,0 DDD sista kvartalet 2001. Fjärde kvartalet 2000 var försäljningen 9,4 mätt i DDD. Dextropropoxifen måste sedan den 15 juni förra året förskrivas på särskild receptblankett.

Ulf Jonasson som tillsammans med sin hustru, Birgitta Jonasson, sedan slutet av 90-talet arbetat för en skärpning av användningen och även doktorerat på bruket, tror att användningen kommer att minska ytterligare.

? I Norge och Danmark, där man långt tidigare än i Sverige införde restriktioner för de här preparaten, har man en försäljning på bara ett par DDD.

Förekomsten av dextropropoxifen i blodet i rättskemiska obduktioner har också minskat de senaste åren från 9 procent 1997, som var den högsta siffran under 90-talet, till 4,9 procent förra året. Ulf Jonasson har tagit fram statistik som visar att förekomsten av dextropropoxifen också minskat andra halvåret 2001 jämfört med det första, från 5,4 procent till 4,5 procent.

Många dödsfall

Studier som bland annat forskarparet Jonasson gjort har visat att dextropropoxifen varit bidragande eller direkt orsak till mellan 150 till 200 dödsfall om året i Sverige.

Samtidigt med att försäljningen av dextropropoxifen minskat har försäljningen av tramadol, ett morfinliknande analgetikum som lanserades i mitten av 90-talet ökat.

? Även tramadol är beroendeskapande, men det är inte så giftigt som dextropropoxifen. Därför är det mindre farligt, säger Ulf Jonasson.

? I Tyskland där man förskrivit tramadol i över 20 år har man bara registrerat några enstaka dödsfall.

Biverkningar av paroxetin trots nedtrappning

Ingert Nilsson
-
0

De nya studierna visar att biverkningar som mardrömmar, stickningar, domningar och yrsel är vanliga, trots att man trappar ned dosen. För att en biverkan ska räknas som vanlig krävs att minst en av hundra patienter riskerar att drabbas. I de här studierna var det drygt sju procent som fick yrselproblem trots nedtrappning och två procent som upplevde parestesier och mardrömmar.

FDA påpekar i sin rapport att liknande biverkningar har rapporterats för andra SSRI-läkemedel.
I de av FDA refererade studierna, som gjordes på indikationen posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och generaliserat ångestsyndrom, GAD, trappades den dagliga dosen ned med 10 mg i veckan till 20 mg. Efter en veckas behandling på 20 mg avslutades behandlingen.

Nedtrappning rekommenderas

Gradvis utsättande och noggrann uppföljning är innebörden i den nya amerikanska behandlingsrekommendationen. Om patienten får oacceptabla biverkningar bör den tidigare doseringen återupptas och nedtrappningen ske ännu långsammare.

? De senaste fem åren har vi inom professionen känt till att man bör trappa ned behandlingen, säger psykiatrikern Björn Mårtensson.

Han menar också att 20 mg är en för hög dos att avsluta med.

? Det är de sista milligrammen som är de svåra. Jag brukar minska dosen till 10 mg innan utsättandet.

Seroxat finns dock inte i lägre dosering än 20 mg. Men det finns en skåra i tabletterna.

I produktresumén och FASS står det att abrupt utsättande ska undvikas.

Lagändring och förskrivarkod ska underlätta granskning av överförskrivande läkare

Ingert Nilsson
-
0

Genom att ge Socialstyrelsen tillgång till receptregistret för att granska förskrivningen av narkotiska läkemedel och förbud att expediera recept på narkotiska preparat som inte har förskrivarkod hoppas regeringen att tillsynen över överförskrivande läkare ska förbättras.
Förslagen finns med i den narkotikapolitiska propositionen som är tänkt att tas av riksdagen i början av april.

Enklare för apoteken

? För apoteken innebär det en betydande förenkling, säger Inger Näsman på Apoteket AB, som är positiv till förslaget.
Idag måste personalen manuellt gå igenom recepten när Socialstyrelsen vill granska en läkares förskrivning.

Hur stor del av de narkotikaklassade läkemedlen, framför allt bensodiazepiner men också kodein- och dextropropoxifenmedel, på den illegala marknaden som är förskrivna av läkare är svårt att uppskatta. Men Narkotikakommissionen beskriver det som ett omfattande missbruk och en inte obetydlig handel som ökat under senare år.

I en rapport som Socialstyrelsens tillsynsenhet i Malmö gjort om överförskrivande läkare beräknar man att det totalt i Sverige rör sig om cirka 240 läkare som av olika skäl står för den här förskrivningen. Man uppskattade att kostnaderna år 2000, i ren läkemedelskostnad, var cirka 150 miljoner kronor. På den illegala marknaden betingar sedan preparaten ett betydligt högre värde.

? Även om det förstås är en liten del av den totala läkemedelskostnaden finns det ju viktigare saker att använda pengarna till, säger Nils René som gjort rapporten.

Dryga tiotalet läkare fick förra året sin legitimation indragen på grund av felaktig förskrivning av narkotiska läkemedel.


Nils René ser regeringens förslag som en viljeyttring men tror inte att förändringarna i praktiken innebär så mycket för tillsynsarbetet.

? I det första skedet när man samlar in posterna är det en förenkling. Men för att kunna gå vidare och utöva tillsynen måste vi begära in journaler och recept manuellt.

Lennart Rinder avdelningschef på Socialstyrelsens tillsynsavdelning säger att lagändringen eventuellt kan göra det möjligt att screena fram överförskrivande läkare. Istället för att söka en viss läkares förskrivning söker man läkare med en viss förskrivning:

? Till exempel skulle vi som kriterium kunna ha alla läkare som förskriver narkotiska läkemedel till mer än tio patienter i månaden eller över en viss mängd DDD. Vilka de här värdena ska vara måste man förstås tänka igenom så det inte ?ramlar ut? tusentals läkare.

Friska men kortvuxna ska inte behandlas med tillväxthormon

Ingert Nilsson
-
0

Idiopatisk kortväxthet, ISS, kallas det när det inte finns någon medicinsk förklaring till den försämrade längdtillväxten. Sedan en tid tillbaka finns det möjlighet att behandla med syntetiskt tillväxthormon. Men det är en dyr behandling.

Uppskattningsvis ligger läkemedelskostnaden på flera hundratusen kronor för varje centimeter. Tillväxten har i de studier som gjorts också visat sig ?måttlig? i bästa fall sju centimeter.

Men det finns också etiska aspekter på behandlingen menar de sakkunniga. Genom behandlingen, som kan innebära injektioner i tio års tid, riskerar man att medikalisera friska barn.

Som kortvuxen räknas idag män som är under 167 centimeter och kvinnor under 158 centimeter.

Ramipril skyddar mot stroke oavsett blodtryckssänkning

Läkemedelsvärlden
-
0

I den nya specifika undersökningen av stroke minskade risken för icke dödlig stroke med 24 procent och dödlig stroke med 61 procent. Dock, påpekades vid presentationen, var antalet patienter ganska litet, 17 patienter i ramiprilgruppen mot 44 i placebogruppen. Risken för återkommande stroke minskade med 33 procent, ischemisk stroke med 36 procent och hemorragisk stroke med 26 procent.

Forskarna fann även att patienter som fick ramipril, som drabbades av en stroke, fick lindrigare skador än de som fick placebo.

Under presentationen hävdades att resultaten inte helt och hållet kan förklaras med enbart systolisk blodtryckssänkning, som var marginella 3,3 mm Hg. Frågan är kontroversiell och jämfört med andra studier borde sänkningarna varit runt 13 procent för stroke och 5 procent för hjärtinfarkt. I Hope var sänkningarna 32 procent respektive 20 procent.

När forskarna analyserade placebogruppen och en blodtryckssänkning om 3,3 mm Hg, visade det sig att de hade en riskminskning för stroke på 7 procent och för hjärtinfarkt på 6 procent.

? Här finns något annat, förutom blodtryckssänkningen, som ger den kraftiga strokeminskningen, sa Jeffrey Probstfield under presentationen.

De nya resultaten kommer att publiceras i British Medical Journal.

För två år sedan, när Hope-studien publicerades i Lancet, med extra positiva resultat för diabetiker, gick American Heart Association ut med en ny rekommendation att alla med hypertoni och diabetes skulle behandlas med ramipril för att minska risken att patienten drabbas av stroke. I Hope-studien rapporterades 32 procents reduktion i strokerisk.

I Hope-studien fick 9297 patienter med vaskulär sjukdom eller diabetes och minst en ytterligare riskfaktor ramipril eller placebo. Patienterna följdes i mellan fyra och sex år. Studien avbröts i förtid på grund av fördelaktiga resultat till ramiprils fördel. I den kombinerade primära variabeln kardiovaskulär död, hjärtinfarkt eller stroke minskade risken med 21 procent, från 17,5 procent i placebogruppen till 13,9 procent i ramiprilgruppen (p=0,000002).

Landstingen 300 miljoner minus på läkemedelsnotan

Ingert Nilsson
-
0

Statsbidraget till landstingen var 16,7 miljarder. Enligt avtalet med staten ska underskottet delas lika mellan landstingen och staten.

Landstingens del av underskottet består av en kollektiv del som betalas av landstingskollektivet och en individuell del som betalas av varje enskilt landsting.

Stockholm, Västra Götaland och Skåne är de landsting som har de största underskotten, 81, 42 och 53 miljoner back. Det är också de landsting som har de största läkemedelskostnaderna och det största statsbidraget.

Ett enda landsting, Gävleborgs, har inte använt hela bidraget från staten utan hade vid förra årets slut ett överskott på 15 miljoner kronor.

Kemister skräddarsys för läkemedelsindustrin

Birgitta Gerne
-
0

Till hösten startar Stockholms universitet en ny linje i läkemedelskemi. Syftet är att möta den stora efterfrågan på utbildade kemister inom forskningssektorn i den svenska läkemedelsindustrin.
?Svensk läkemedelsindustri kommer under en lång tid framåt att ha ett stort behov av kvalificerade kemister inom forskning och utveckling?, spår Dr Claes Wilhelmsson, Astrazenecas forskningsdirektör.
Den nya utbildningen lägger stor vikt vid uppbyggnad och design av organiska föreningar, men även på analys och funktion av dessa. Bland annat kommer en halv termin att ägnas åt hur läkemedel fungerar och verkar i människokroppen.
? Utbildningen är skräddarsydd för att passa läkemedelsindustrin. Den viktigaste nyheten är påbyggnadsblocket med kurser i avancerad organisk kemi och bioanalytisk kemi, säger professor Jan-Erling Bäckvall, kursansvarig.
Utbildningen är fyraårig och leder fram till magisterexamen.

1...899091...95Sida 90 av 95