Annons

Månads arkivering augusti 2002

Husdjur bra för små barn

Prevalensen av positivt svar på pricktest vid 6-7 års ålder var 33,6 procent i gruppen som var helt utan kontakt med katt eller hund under det första levnadsåret. Om barnet hade träffat en hund eller katt var prevalensen 34,3 procent och sjönk till 15,2 om barnet hade kontakt med 2 eller fler husdjur.

Efter korrigering för bland annat kön, äldre syskon, om föräldrarna rökte eller hade astma och om familjen hade husdjur själv, visade gruppen som träffat två eller fler husdjur under sitt första levnadsår en signifikant lägre risk för någon allergisk reaktion.

Studien utfördes som en prospektiv födelsekohortstudie i Detroit i USA, bland barn som föddes mellan den 15 april 1987 och 31 augusti 1989. Barnen följdes årligen upp till en ålder av 6-7 år. Av de 835 barn som inledde studien fullföljde 474 (57 procent) av dem.

I studien användes två olika pricktest med sex vanliga allergener; två olika kvalster, hund, katt och två olika gräs.

Författarna drar slutsatsen att två eller fler husdjur under det första levnadsåret signifikant kan minska känsligheten för allergener underbarnaåren.

Positivt sänka homocystein efter kranskärlskirurgi

I studien, som publicerades i JAMA den 28 augusti, deltog 533 patienter vid universitetssjukhuset i Bern i Schweiz. Den pågick mellan maj 1998 och april 1999. Antingen fick patienterna en B-vitamincocktail eller placebo i sex månader och följdes i ytterligare sex månader. I medeltal följdes de i elva månader och den kombinerade effektparametern död, ickedödlig hjärtinfarkt och revaskularisering utvärderades efter sex och tolv månader.

Vitamincocktailen bestod av folsyra, vitamin B6 och vitamin B12. Efter tolv månader hade 15,4 procent i den aktiva behandlingsgruppen drabbats av någon komplikation, jämfört med 22,8 procent i placebogruppen (p=0,03). Effekten kom primärt av ett reducerat behov av revaskularisering. En ickesignifikant trend sågs mot färre dödsfall och färre hjärtinfarkter med den homocysteinsänkande terapin.

Utifrån resultaten drar författarna slutsatsen att homocysteinsänkande terapi med folsyra, vitamin B12 och vitamin B6 signifikant minskar incidensen av allvarliga kardiovaskulära händelser efter PCI.

Ur tidigare studier är det känt att homocysteinnivåer i plasma är en stark prediktor för kardiovaskulär risk hos patienter med etablerad aeroskleros. Dessutom påverkar homocysttein restenosfrekvensaen efter ballongdilatering.

Insulinresistens hos var tredje amerikan

0

En panel med representanter från fyra medicinska organisationer har enats om officiella riktlinjer om hur diagnosen på insulinresistens eller nedsatt insulinkänslighet ska ställas.
Organisationerna är the American College of Endocrinology, American Association of Clinical Endocrinologists, American Medical Association och American College of Physicians-American Society of Internal Medicine.
Vid insulinresistens förlorar individen förmåga att utnyttja sitt eget insulin tillräckligt effektivt. Fler och fler barn så väl som vuxna utvecklar tillståndet. Om det inte behandlas kan det leda tilldiabetes och hjärtkärl sjukdom.
De amerikanska experterna menar att så många som en tredjedel av alla amerikaner kan lida av insulinresistens. Barläkare har rapporterat att sju till tioåringar utvecklar det metabola syndromet, fetma och typ 2-diabetes.
Det råd experterna ger för att förebygga/behandla är kända och enkla (fast kanske svåra att genomföra): Att minska i vikt med fem till tio procent och promenera 20 minuter fem dar i veckan.
Mer information finns på http://www.aace.com.

Orlistat effektivt mot typ 2-diabetes

Thomas Kjellström, docent vid medicinkliniken vid Helsingborgs lasarett och ordförande för SBU-rapporten ?Fetma ? problem och åtgärder?, säger till TT att effekten är större än han hade väntat sig, och att beslutet om att Xenical inte ska subventioneras borde omprövas.

Studien omfattade 3 304 patienter med fetma i åldrar mellan 30 och 60 år, och har letts av professor Lars Sjöström vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Samtliga försökspersoner fick hjälp med att lägga om mat- och motionsvanor. En grupp fick dessutom orlistat och den andra placebo.

Under de fyra år som studien pågick hade patienter som fick orlistat 37 procent mindre risk än placebopatienter att utveckla typ 2-diabetes, skriver TT. De som ändå fick diabetes utvecklade den senare. I orlistatgruppen minskade var fjärde sin vikt med minst tio procent mot var sjätte i placebogruppen.

Sedan april 2001 ingår läkemedel mot fetma och impotens inte i högkostnadsskyddet. Regeringen ansåg att dessa nya, dyra läkemedel krävde för mycket resurser. Från och med den 1 oktober i år kommer beslut om subventionering att tas av en nybildad läkemedelsförmånsnämnd.

Brister i dokumentation framhålls av svensk professor

Escitalopram utgörs av den ena enantiomeren (spegelbildsformen) av citalopram, den aktiva substansen i det antidepressiva läkemedlet Cipramil. I flera europeiska länder, däribland Sverige, marknadsförs redan läkemedlet som Cipralex; i USA blir varumärket Lexapro.

Rolf Håkansson, professor i farmakologi i Lund, är kritisk till Lundbecks påstående att escitalopram har en bättre effekt än citalopram.

? De statistiska analyser från publicerade studier som gjorts av de svenska och danska läkemedelsmyndigheterna visar inte på någon skillnad i effekt, säger Rolf Håkansson.

? Generellt sett är det dock en utmärkt princip att isolera en mer fördelaktig spegelbildsform. Men det finns ingen automatik i att den ena av formerna verkligen är bättre.

Att döma av den stora försäljningen av Astrazenecas Nexium i USA, som utgör motsvarande isolat av en enskild enantiomer från omeprazol (Losec), kanske den amerikanska lanseringen lyckas.

? Möjligen är amerikanska läkare mer lättlurade än svenska, säger Rolf Håkansson.

Amyloidteorin vid Alzheimers sjukdom bekräftas

 


Sex forskningsrapporter som publicerades i slutet av december förra året, tre i Science och tre i Nature, kommer med ytterligare bevis för att inlagring av
ß-amyloid i hjärnan orsakar demens vid Alzheimers sjukdom. Det ökar möjligheterna att med en vaccinliknande metod kunna hindra förstörelsen av hjärnceller vid Alzheimers sjukdom. Metoden bygger på att bildning av amyloid är avgörande för sjukdomsutvecklingen ? en hittills omdiskuterad teori.
Den första rapporten om att injektioner med amyloid på alzheimermöss kunde minska bildningen av plack i hjärnan publicerades i juni 1999. Där kunde forskare visa att immunisering med ß-amyloid kunde reducera bildningen av amyloid i hjärnan på möss. Studierna som nyligen redovisades i Nature bekräftar dessa resultat och har även kunnat koppla den minskade inlagringen av amyloid med reducerad minnesfunktion. I Nature (2000;975-79) beskriver forskare från Storbritannien ett test för att kunna mäta åldersrelaterade defekter som är kopplade till inlagringar av amyloid. Genom att använda varianter av det nya testet har forskare i Kanada och USA (Nature 2000;979-82,982-85) kunnat demonstrera att vaccinering med ß-amyloid också resulterar i signifikant reducering av störningar i kognitiva funktioner och minnesfunktioner. De har använt olika metoder för att minska bildningen av amyloid. Det tyder på att det går att minska amyloidbildningen på flera olika sätt, vilket också skulle kunna ge olika typer av läkemedel.
Fram till idag är apolipoprotein E4-genen (APOE4) den enda kända genetiska riskfaktorn för Alzheimers sjukdom. Men eftersom bara hälften av alla alzheimerpatienter bär på APOE4-genen har forskarna sökt efter andra gener som har samband med sjukdomen. Nu rapporterar tre forskargrupper i Science att kromosom 10 troligen består av en eller flera gener som ökar risken för Alzheimers sjukdomen.
Att tre skilda forskargrupper har hittat samband med kromosom 10, trots att de använt helt skilda metoder, stärker teorin. De tre rapporterna är publicerade i samma nummer av Science (2000;290:2302-05). Enligt forskarna har den nya genetiska avvikelsen lika stor effekt på sjukdomsrisken som APOE4 och risken är ökad oberoende av APOE4.
När man har hittat genen eller generna på kromosom 10 ökar möjligheten att identifierade individer som löper risk att drabbas av sjukdomen och bestämma vilken läkemedelsbehandling som är bäst, menar forskarna. Det är viktigt att kunna påbörja behandlingen så tidigt som möjligt eftersom amyloidinlagringen i hjärnan pågår under många år innan symtom på sjukdomen visar sig.n

Välbesökt frukostmöte i blött Göteborg

Läkemedelsvärlden deltog som traditionen numera bjuder med en monter vid Läkarstämman i Göteborg i november/december. Förutom tidningen utgjorde professor emeritus Lars Werkö det främsta dragplåstret. Denne i högsta grad levande legend inom den svenska medicinen signerade till åtskilliga köpare sin nyutkomna memoarbok ?Det gäller alltid livet?.
Läkemedelsvärlden 12/2000 gick åt som en bekant mejeriprodukt i varm väderlek och redaktionen fick tillgripa ransonering för att överhuvudtaget ha några tidningar kvar att dela ut under den sista mässdagen.
I arla morgonstund den 30 november anordnade Läkemedelsvärlden ett frukostseminarium med temat ?Fackpressens roll i läkarnas vidareutbildning?. Trots att tre veckors konstant regnväder kulminerade i ett ohyggligt oväder denna morgon slöt ett stort antal allmänläkare upp på restaurang Trädgår?n några kvarter från Svenska Mässan.
Gösta Eliasson, fortbildningssamordnare på Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), Meta Wiborgh, ordförande i samma förening och Anders Hernborg, riksbekant distriktsläkare i Laholm, levererade sina infallsvinklar på temat. Gösta Eliasson betonade bland annat vikten av ett vardagsstyrt, problembaserat lärande som reflekterar läkarens aktuella kunskapsbehov. Anders Hernborg pekade på internet som kunskapskälla och förmedlade länktips. Hans inledande revelj fick säkerligen de åhörare som mot förmodan slumrat till att skärpa sina sinnen.
Stjärnkocken Anders Dahlbom hade komponerat ihop den exotiska frukostbuffén. 

Succé och bottennapp

På Läkemedelsvärlden roade vi oss bland annat med att gå runt och kartlägga utbudet och se hur företagen försökte få in besökarna i montrarna. Tävlingar och förfriskningar var vanliga som lockbeten. Alla ska ha chans att vinna, därför är det egentligen aldrig några svåra frågor, som kräver någon större tankemöda. Svaren finns ofta på affischer i montern.
När tipsraden är inlämnad är det bara att traska vidare till disken med kaffe, apelsinjuice, smågodis eller morotsstavar. Har man otur kommer det fram en representant för företaget som vill berätta om de senaste rönen om något läkemedel.
Pris för mässans bästa företagsmonter ger Läkemedelsvärlden till Aventis. De hade en av de största montrarna men hade ändå lyckats göra den hemtrevlig och ovanlig. Det kändes mer som en sjurumslägenhet med matrum, kök/servering, vardagsrum med öppen spis, kontor med dator och mycket annat. Fåtöljer och stolar fanns på flera ställen och fullt med både fack- och skönlitteratur. Det blev en naturlig och avslappnad mötesplats som alltid var full med folk. Säkert till glädje för Aventis-folket som ändå höll en förhållandevis låg profil gentemot besökarna.
Vräkigt och drastiskt
Pris för mässans sämsta monter ger vi till Janssen-Cilag. Vad har en stor fet BMW Z8 (eller vad modellen nu hette?) på mässan att göra frågar sig vän av ordning? Visst är det ett försök att locka in folk i montern men måste det vara så påkostat och uppenbart? I och för sig visade det sig fungera. När jag stod i Läkemedelsvärldens monter och delade ut tidningar till förbipasserande kom en läkare och frågade: ?Vet du var den där BMW:n står någonstans??
Senare talade jag med Ulf Nissbrand, marknadschef på Janssen-Cilag, och frågade honom varför man ställt en BMW i montern.
? Vi är den fjärde protonpumpshämmaren och har en procents marknadsandel. Det här är ett sätt att få in folk i montern så att vi kan prata med dem och lyfta fram fördelarna med vårt läkemedel. BMW:n är en snabb bil och ska associera till snabb symtomlindring, vilket vi anser att Pariet ger. Snabbhet har varit ett genomgående tema i vår kampanj under hösten.
Det märks att konkurrensen blir tuffare och tuffare. Det är svårt att få uppmärksamhet. Då tar företagen till allt mer drastiska metoder. På frågan om det är relevant marknadsföring med en skinande blank BMW i montern fortsätter Ulf Nissbrand försvara sin sak.
? Företagen har olika tricks för sig att få folk till montern. Vi tycker att det är en bra koppling till läkemedlet men alla läkare förstår den inte. Men det ger oss en bra möjlighet att få prata med folk. 

Mannen som besegrade Hugo

På Celeras hemsida står det ?Discovery can?t wait? med stora bokstäver. Craig Venter tillhör den otåliga människotypen som alltid har bråttom. Han var inbjuden till Göteborg för att tala under titeln ?Sequencing the human genome?. Stämningen var andäktig och lokalen för liten.
På sin egen fråga, varför det är så viktigt att läsa av den mänskliga och andra arvsmassor, svarade Craig Venter:
? Har vi ett genom kan vi hitta sekvenser. Har vi två kan vi jämföra. Men har vi flera kan vi analysera, lära oss och utveckla våra tekniker och vår kunskap.
Craig Venter kallar det för komparativ genomik. Men genetik kan bara ge sannolikheter, inte säga ja eller nej.


Enormt intresse
När vi känner till arvsmassan hos oss själva och hos andra djur kan vi förstå varför läkemedelseffekten kan variera mellan individer. De så kallade polymorfismerna, skillnader i DNA-sekvens mellan individer, kan påverka ett läkemedels effekt och toxicitet. Det kan förklara varför ett läkemedel fungerar eller inte fungerar i olika populationer och vi kan hitta länkar till olika sjukdomar. Han uppskattar att människan har max 50 000 gener som kodar för runt 300 000 proteiner.
? Det är därför läkemedelsföretagen är så intresserade av vår forskning, sa Craig Venter.
Nästa steg för Venter och Celera är proteomik, vilket talar om hur de proteiner som DNA-sekvensen kodar för veckar sig och därmed fungerar i kroppen.
? Genom att förstå genomet kan vi förstå hur proteinerna fungerar och först då kan vi använda det till medicinska ändamål.
Venter berättade att de inte bara analyserar det de själva vill. De analyserar vad kunderna vill ha analyserat. Bara kunden är villig att betala de 80 miljoner dollar Craig Venter och Celera tar för besväret.

Lipidbehandling olika i Sverige och Norge

Dag Thelle från Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg gav en målande inledning där han konstaterade att Sverige och Norge är både lika och olika. I Norge säljs det nästan dubbelt så mycket lipidsänkare (statiner) som i Sverige. Skillnaderna mellan länderna är dock inte så stora att det motiverar en fördubblad försäljning, ansåg Dag Thelle.


Andra riskfaktorer
Serena Tonstad överläkare på Ullevåls sjukhus i Oslo. Hon fortsatte att diskutera hur man i Norge ser på användning av lipidsänkande behandling.
Det finns framför allt två anledningar till varför det skiljer så mycket mellan länderna. I Norge riktas en stor del av ansträngningarna mot de patienter som har familjär hyperkolesterolemi, den ärftliga varianten av förhöjda blodfetter. Dessutom använder man i Norge en absolut riskvärdering istället för enbart kolesterolvärdet som riskmått. Det betyder att man i Norge dels behandlar många fler patienter primärpreventivt än i Sverige och att man i Norge till större del väger in även andra riskfaktorer i sin bedömning av patienten. Det är faktorer som diabetes, rökning, hypertoni, och hjärtinfarkt i släkten.
När det gäller äldre patienter är nästan alla kandidater för statinbehandling. Och oavsett behandlingstyp, konstaterade Serena Tonstad, är vinsten ungefär densamma vid primär som sekundär behandling, en kolesterolsänkning på cirka 30 procent.


Underbehandling
Enligt Lars Wilhelmsen, professor emeritus vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, har förskrivningen av statiner i Sverige nästan fördubblats från 1998 till 2000 enligt nya data från Socialstyrelsen. Men enligt riktlinjer från Läkemedelsverket borde ytterligare 24 000 patienter i Sverige behandlas för kranskärlssjukdom. Det skulle kosta 100 miljoner kr per år men under en femårsperiod skulle man spara 200 miljoner kronor. Totalt används i dag statiner för 1 miljard norska kronor men i Sverige för 450 miljoner svenska kronor.
En anledning till den stora skillnaden är att i Norge bedrivs en aktiv ?screening? av 40-åringar för att hitta högriskpatienter. Detta görs inte i Sverige eftersom SBU har sagt att vi inte ska screena.
? Men i Sverige har vi ett bra behandlingsprogram, kontrade Lars Wilhelmsen.
En intressant påpekan var den att de doser som förskrivs är lägre än de som har använts i de kliniska prövningarna på statinerna. Runt 80 procent av de studerade doserna är de som skrivs.
? Vi har en bättre behandling i dag och fler överlevande vid hjärtinfarkt jämfört med tidigare, sa Lars Wilhelmsen.
Avslutningsvis spekulerade Lars Wilhelmsen i om det naturliga förloppet för hjärtinfarkt (och stroke?) har blivit lindrigare. Incidensen är i stort sett densamma men infarkterna är inte lika allvarliga längre. 

Åter i Göteborg.

Nytt spännande upplägg
Ett välbesökt seminarium under Riksstämman 2000 var det som gick under titeln ?Vad kan svenska kardiologer lära sig av heta internationella nyheter ? dags att ändra behandlingsrutiner?? under ledning av professor Lars Rydén från Karolinska sjukhuset i Stockholm.
Leif Erhardt från Universitetssjukhuset MAS i Malmö inledde med att konstatera att jämfört med övriga Europa är Sverige dåligt på att ge rehabiliteringsprogram till hjärtpatienter. Sverige har också en låg användning av både ACE-hämmare och betablockad till hjärtsjuka patienter.
Leif Erhardt redogjorde för resultaten från en europeisk undersökning där 500 primärvårdsläkare hade tillfrågats varför inte behandlingen blir bättre. 38 procent av doktorerna svarade att de inte har tid, 30 procent angav kostnader som anledning, 17 procent sade patientens följsamhet (compliance) och åtta procent av läkarna påstod sig sakna motivation!
? Ökad kunskap räcker inte, folk måste vilja ändra sitt beteende, avslutade Leif Erhardt.
Mest intressant var själva upplägget. Fyra nya studier inom hjärtkärl-området presenterades under 15-20 minuter av någon med inblick i studien. Studierna var Euraspire II, Acute I, Copernicus och Val-HEFT. Efter varje presentation följde en genomgång av Hans Wedel, professor vid Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg. Han inriktade sig mer på studiens upplägg, genomförande och de statistiska beräkningarna. Hans Wedel gav tips på hur man kan tänka när man läser en studie. Han rekommenderade bland annat att försöka ?titta bakom studien? och att ifrågasätta representativiteten.

Apotekets nya affärsområden tar form

0

Affärsområde Hälsa satsar på egenvård
Affärsområde Hälsa blir störst av de nya affärsområdena med 800 apotek och
8 000 anställda. Det omfattar alla apotek i landet utom sjukhusapoteken. Chef för Affärsområde Hälsa är Monica Hagman som fram till oktober 2000 var apoteksdirektör i Östergötland. Hon menar att den största skillnaden ? eller möjligheten ? med den nya organisationen jämfört med tidigare är att man kommer att kunna fokusera mer på olika kunders behov.
Det kommer för Affärsområde Hälsa att innebära en breddning och fördjupning av dialogen med kunden. Vi kommer att få se en ökad satsning på egenvårdsområdet och en vidareutveckling av den rådgivande rollen i förebyggande hälsovård. Det nya är att man knyter folkhälsofrågorna till själva receptexpeditionen eller expeditionen av ett receptfritt läkemedel.
? Man vet att intresset för hälsofrågor har ökat inte minst bland ungdomar och här måste apoteken bli bättre på att marknadsföra sig och sina tjänster, säger Monica Hagman.
Hälsodialogen en viktig del i arbetet och ute i landet har man redan kommit igång med olika projekt. I Lyckeby i Blekinge ligger man i startgroparna med ett ?hälsotorg?. Det är Apoteket Pantern som tillsammans med vårdcentralen startar en informationsplats där man ska ge råd om hälsa och även kunna hänvisa patienterna till apoteket, läkarmottagningen eller distriktssköterskemottagningen.
Läkemedelsprofiler införs
Monica Hagman vill också lyfta fram arbetet med Läkemedelsprofilerna som hon tror kommer att ge en fördjupning av rådgivningen till kunderna. De kommer att fungera så att kunden tar med sig alla recept till apoteket där man gör upp en lista över aktuell medicinering, ett ?ordinationskort?. Där kan man se vilka läkemedel man har, hur många gånger det är förskrivet och hur många gånger man har tagit ut.
? Vi har inte kommit till detaljutformningen än, men man kan tänka sig att registrera överkänslighet, om man är rökare ? i stort sett alla typer av uppgifter som har betydelse för läkemedelsbehandlingen. Det är också meningen att andra professioner inom sjukvården ska ha tillgång till profilerna, säger Monica Hagman. Men det är kunden/patienten som ?äger? sin läkemedelsprofil och väljer själv när de vill konsultera oss eller vården.
Målet med Läkemedelsprofilerna är en bra läkemedelsanvändning. Monica Hagman tror inte att det på sikt kommer att bli ett merarbete för apoteken utan att det kommer att underlätta och förbättra informationen till kunderna.
? Genom Läkemedelsprofilerna har man ett bra underlag för att föra en dialog runt medicineringen, säger hon. Det verkar vara en trend bland personalen att man värderar kundarbetet mer och mer. Vår personal har under ett antal år inte känt att de har fått använda sina kunskaper på ett optimalt sätt.
Personalfrågorna viktiga
Personalfrågorna kommer att vara viktiga för Monica Hagman. Det måste tas krafttag för att skapa en riktigt bra arbetsmiljö på apoteken ? att göra Apoteket till en riktigt attraktiv arbetsgivare, menar hon.
? Det finns en trend i samhället mot ökad sjukfrånvaro och det ser vi också på apoteket. Det måste vi ta tag i och se vad det finns för orsaker. Målet är att alla med glädje ska gå till jobbet varje dag.
Monica Hagman planerar en förändring av chefsstrukturen på apoteken. Hon vill ha en chef för apoteksverksamheten och en som är farmacevtiskt ansvarig. De som är chefer för apoteksverksamheten ska arbeta med frågor kring ekonomi, verksamhetsplanering och arbetsmiljö. De kommer att leda mellan ett och fem apotek var. På varje apotek ska det utses en farmacevtiskt ansvarig person som ska se till att apoteksservicen utvecklas.
Totalt kommer det att innebära ett mindra antal chefer ? cirka 300-400 jämfört med 800 idag.
Affärsområde Hälsas ledningsgrupp kommer att bestå av åtta personer. Monica Hagman kommer att utse två representanter för distrikten och dessutom kommer cheferna för de fem centrala stödfunktionerna att ingå. Ingrid Ström, tidigare apoteksdirektör i Gävleborg och Ingrid Jacobson, tidigare apoteksdirektör i Kronoberg har redan rekryterats till ledningsgruppen. N
 
Affärsområde Vård arbetar närmare patienterna


Affärsområde Vård omfattar landets alla sjukhusapotek som idag är omkring 100 till antalet. Chef för affärsområdet är Carina Mohlin som är sjuksköterska i botten och fram till årsskiftet var chef för Folktandvården i Skåne. Hon föreslår att Affärsområde Vård delas in i sju distrikt som i princip följer landstingsgränserna.
? Det är för att kunna fokusera på våra kunder som i huvudsak utgörs av landstingen, säger hon.
Carina Mohlin har genom sin erfarenhet sett både sjukhus och tandvård från insidan. Hon är övertygad om att man på många områden kan använda sig av den farmacevtiska kompetensen mycket bättre än man gör idag. Hon tycker också att det är ett mycket bra tillfälle att sälja in de farmaceutiska tjänsterna just nu.
? För alla som arbetar inom vården är brist på resurser och personal ett stort problem, säger hon. Det gör att det kan öppnas nya vägar där man kanske vill ha annan kompetens som kompletterar vårdpersonalen och kanske tar över vissa uppgifter. Därför är det viktigt att tala om vad vi på apoteken kan. Sjukvårdssystemet är oerhört komplext och jag är glad att jag har min erfarenhet, det gör det lättare att se vad man kan göra.
För de anställda inom Affärsområde Vård kommer det att innebära att man arbetar mer direkt på sjukhusen och i vården än tidigare. Det är olika projekt som handlar om att apoteket sköter läkemedelsförråden uppe på avdelningarna, att farmaceuter deltar i ronder och har läkemedelsgenomgångar tillsammans med läkare och sjuksköterskor. Det finns försök där farmacevter besöker patienter innan de skrivs ut för att gå igenom läkemedel och se till att patienten får med sig sina läkemedel hem.
Det här är inte några nyheter utan för Carina Mohlin handlar det mer om att få till stånd och vidareutveckla verksamheten. För att frigöra resurser för den klinikorienterade farmacin skulle delar av tillverkning och logistik kunna flytta ut från apoteken, menar hon. Till exempel genom att läkemedel kommer att kunna levereras direkt från logistikcentraler till vårdavdelningar. Man ska också se om det går att samordna tillverkningen mellan sjukhusapoteken på ett bättre sätt.
?Vissa läkemedel måste tillverkas på sjukhusapoteken, men de behöver kanske inte tillverkas överallt, säger Carina Mohlin. Digital överföring av recept kommer också att innebära en vinst både för kunder och personal genom att det blir färre moment i läkemedelsexpedieringen.
? Jag tror att det finns ett väldigt intresse bland personalen att arbeta närmare vården, säger hon.
Ledningsgrupp
Affärsområde Vård kommer att ledas från Stockholm. Carina Mohlin har tänkt sig en ledningsgrupp som dels består av några av distriktscheferna inom affärsområdet och sedan vill hon ha strateger inom ekonomi, personal och kompetensutveckling  samt kvalitéts- och verksamhetsutveckling, plus en informatör.  n
En nyhet när det gäller läkemedelsförsäljningen är att det i slutet av det här året ska bli möjligt att handla läkemedel på Internet.
? Anledningen till att vi skapar affärsområdet Apoteket Direkt är att vi vill öka tillgängligheten och valfriheten för kunderna, säger Tony Rydberg, chef  för det nya affärsområdet och tidigare apoteksdirektör i Skåne. När apoteket gör sina kundundersökningar får vi ibland kritik när det gäller öppethållandet och tillgängligheten på helger, kvällar och nätter.
Verksamheten inom Apoteket Direkt ska drivas från två kundcentra som håller på att byggas upp i Uppsala och Kalmar. I Uppsala startar man redan i mars/april i år, först med telefonrådgivning och sedan med e-handel. Fullt utbyggt ska det arbeta 110 personer där.
E-handel i år
? Vi har en del förseningar i projektet, men ambitionen är att få igång e-handel med receptfria läkemedel under det här året, säger Tony Rydberg. Vi vet inte idag om det kommer att bli hela det receptfria sortimentet eller bara delar av det. Eftersom det är en helt ny verksamhet kan vi inte heller räkna med att gå ut till hela svenska folket på en gång utan får börja succesivt.
Ännu återstår en hel del detaljer i systemet, men Tony Rydberg tänker sig någon form av standarderbjudande med läkemedelsleverans inom 48 timmar. Det ska också gå att få leveransen snabbare ? men då blir det dyrare. Tjänsten direktleverans kommer att benämnas Apoteket Kurir.
När det gäller receptbelagda läkemedel hoppas Tony Rydberg att man ska kunna starta verksamheten ett halvår senare. 
? Målet är naturligtvis att få igång e-handel med de receptbelagda läkemedlen, säger han. Där jag tror att kundbehovet är störst. Anledningen till att vi börjar med receptfria läkemedel är helt enkelt att det är enklare och att vi kan få mycket erfarenheter som vi har nytta av när vi börjar sälja receptläkemedel.
Tony Rydberg poängterar att man inte kommer att sjösätta något som inte är säkert. Den viktigaste frågan innan försäljningen kommer igång är: Hur identifierar man att det är rätt kund? Hur identifierar man att det är rätt förskrivare?
 ? Vi har inte råd med att det ska inträffa några incidenter och vi kommer att sätta kundernas säkerhet i högsta rummet, säger han.
Tony Rydberg tror inte att hela svenska folket kommer att välja internet ? många kommer att göra det medan andra fortsätter att besöka apoteket precis som vanligt. Men intresset för att köpa läkemedel och hämta information via nätet är väl undersökt, bland annat genom projekt som virtuellt apotek, apoteket direkt och distansfarmaciprojektet. Dessa tre projekt ligger som grund för verksamheten inom Apoteket Direkt. 
Elektroniska recept en viktig del
Ett ytterligare steg i en rationellare läkemedelshantering kommer med den elektroniska receptöverföringen. I Carelink, en organisation där Apoteket, Landstingförbundet och Kommunförbundet med flera samverkar, har man som ett av sina mest prioriterade projekt att försöka hitta en samsyn på elektronisk komunikation.
? Alla aktörer vill ha elektroniska recept och nu återstår bara att lösa de tekniska bitarna, säger Tony Rydberg. Vårt mål är att inom två till tre år ska 80 procent av alla recept i Sverige komma elektroniskt.
Rent praktiskt kommer det att fungera så att man redan hos läkare talar om hur man vill ha läkemedlet expedierat. Vill man ha det hem skickas receptet elektroniskt till ett av Apotekets nya kundcentra och patienten går hem och väntar på leverans. När man sedan vill ha receptet förnyat är det bara att ringa. Vill man hämta det på apoteket i stället skickar läkaren receptet dit och där ska det förhoppningsvis finnas klart att hämta när man kommer in.
Apoteket Direkt leds från Skåne
Ledningen för affärsområdet kommer att finnas i Skåne, sannolikt i Malmö. Att man inte sitter i Nacka Strand är ingen nackdel, menar Tony Rydberg.
? I det nya affärsområdet kommer vi att jobba lite virtuellt.
Ledningsgruppen kommer utöver Tony Rydberg att bestå av sex personer och av dessa är Bengt Åstrand, tidigare apoteksdirektör i Kalmargruppen, redan utsedd. Med tanke på att området ska utvecklas snabbt behöver Tony Rydberg någon som ska arbeta med strategiska personalfrågor. Han kommer också att anställa en marknadsperson och en person med strategiskt datakunnande. Webb-redaktion är viktig eftersom hemsidan konkurrerar med alla andra webb-sidor om kundernas uppmärksamhet.
På de två kundcentra i Uppsala och Kalmar kommer det att arbeta farmacevter, apotekstekniker, apoteksassistenter och sjuksköterskor.  n
Affärsområdet Konsult ska arbeta med producentobunden rådgivning, information och utbildning. Chef för Affärsområde Konsult är Annema Paus som under det senaste året arbetat på Apotekets huvudkontor med ansvar för receptkunder.
? Mycket av vårt fokus kommer att ligga på att förbättra läkemedelsanvändningen, säger hon. Det nya är att vi i ett affärsområde satsar framförallt på tjänsteförsäljning till externa kunder. Det handlar alltså mycket om att synliggöra den farmaceutiska kompetensen.
Inom affärsområdet ska man också ansvara för företagets kompetensutveckling inom farmaci. Den 25 januari invigdes  kompetenscentrat på Ryhov i Jönköping som är ett partnerskap mellan landstinget i Jönköpings län och Apoteket AB. Där ska sjukvårdspersonal och apotekspersonal fortbilda sig tillsammans.
Bidra till lägre kostnader
Exempel på tjänster som affärsområdet ska erbjuda är läkemedelsgenomgångar, utbildningar och statisktik. Det kan till exempel vara hela paketlösningar som syftar till att minska läkemedelskostnaderna för sjukvårdshuvudmännen. Man kan behöva utveckla tolkningen av statistiken för att göra den mer användbar, menar Annema Paus.
? En sak är siffrorna men en helt annan vad de betyder och vad de står för, säger hon. Statistiken ska också kopplas till vår forsknings och utvecklingsverksamhet.
Att arbeta i samarbete med och på uppdrag av sjukvården är viktigt, menar hon. Oberoende läkemedelsinformation är något som efterfrågas allt mer och samarbetet med Läkemedelskommittéerna kommer att utvidgas.
En fördel gentemot tidigare är att man kan bli tydligare genom att samordna verksamheten.
? Alla distrikt ska jobba brett, men man kan också koncentrera en del av verksamheten till vissa delar av landet, säger Annema Paus. Olika distrikt kan specialisera sig på en bit av verksamheten och sedan sprida erfarenhet och kunskap till övriga distrikt.
Till affärsområdet hör den forskning som kan betecknas som samhällsorienterad. Det är en forskning som syftar till att skapa och säkerställa en ändamålsenlig läkemedelsanvändning.
Personal
Annema Paus uppskattar att det kommer att arbeta 200-250 personer inom Affärsområde Konsult. Hon tror att många av dessa idag är informationsapotekare eller resursapotekare. Det kan också bli så att en och samma person arbetar halva sin tid på apotek och halva tiden med producentobunden information inom Apoteket Konsult.
 Två nya chefer är utsedda i ledningsteamet, Ann Marie Schaffrath, apoteksdirektör i Halland och Anders Carlsten, tidigare ordförande i Sveriges Farmacevtförbund.
När det gäller den geografiska indelningen kommer man att föreslå sju distrikt ? samma indelning som Affärsområdena Vård och Hälsa har.

Okänd försäkring i blickpunkten Pharmacia ger hepatitsmittade ersättning

Läkemedelsföretagen i Sverige står bakom läkemedelsförsäkringen (LF), som omfattar alla patienter som skadas i vården. För att ersättning ska bli aktuell måste bland annat ?övervägande skäl? tala för ett samband mellan läkemedelsintag och skada.
I ett aktuellt observandum från Läkemedelsverket beskrivs försäkringen som en underutnyttjad resurs som är ?sorgligt okänd? inom läkarkåren.
? De cirka 3 000 biverkningsrapporterna som årligen når Läkemedelsverket kan jämföras med de 300-400 ärenden som inkommer till oss årligen. Okunskapen om försäkringen bottnar säkerligen i att den nästan aldrig nämns under läkarnas grundutbildning, säger Ralf Blomgren vid Läkemedelsförsäkringsföreningen (LFF).
Utbetalningarna från läkemedelsförsäkringen, som erbjuder såväl drabbade patienter som läkemedelsindustrin möjlighet att slippa kostsamma och långdragna domstolsprocesser, uppgår totalt till drygt 340 miljoner kronor sedan försäkringens tillkomst 1978. Beviskraven är enligt LFF  lägre i försäkringen än i en domstolsprövning. Cirka en tredjedel av de drygt 6 000 skador som anmälts sedan försäkringens tillkomst har beviljats ersättning.


Ersättning möjlig
Det hundratal kvinnor som stämt företaget Organon för skador som de anser sig fått av företagets p-piller återkallade nyligen sin talan inför Göteborgs tingsrätt, och har istället vänt sig till Läkemedelsförsäkringen. Advokat Björn Rosengren, som företräder kvinnorna, anser att utredningen nu nått så långt att man kan vända sig till LF.
? Från industrins sida ser vi positivt på att man nu vänder sig till läkemedelsförsäkringen. Varje fall ska prövas enskilt men jag bedömer att kvinnorna har större chans att få ersättning genom LF än genom en rättslig process, säger Ralf Blomgren på Läkemedelsförsäkringsföreningen.


Kritik mot försäkringen
Försäkringsbolaget Zürich som handlägger skadeanmälningarna har dock fått kritik för sin behandling av ärenden rörande den så kallade Gammonativ-skandalen på 1980-talet. På grund av missnöje hos patienterna med ersättningsnivåer, en segdragen handläggning och det faktum att problematiken uppmärksammats i TV-program beslöt Pharmacia nyligen på eget initiativ att erbjuda de hepatitsmittade patienterna ersättning.
? Vi känner mycket starkt för de här patienterna och gör därför detta undantag, säger Håkan Åström, vd för Pharmacia i Sverige. 

Nya diabetes rekommendationer

0

En svensk-norsk expertgrupp har under ledning av Läkemedelsverket utarbetat nya behandlingsrekommendationer vid typ 2-diabetes.
Icke farmakologisk behandling är basen i all diabetesbehandling och omfattar råd om kost, motion, viktnedgång och rökstopp. Nytt sedan tidigare rekommendationer som publicerades 1990 är att inte endast blodsockerstegringen behöver behandlas utan även förhöjt blodtryck och förhöjda blodfetter när det förekommer. Dessa riskfaktorer bör behandlas intensivt då de i hög grad bidrar till risken för hjärt-kärlsjukdom.


Metformin till överviktiga
För blodsockerkontroll har det kommit flera nya läkemedel på senare år. Men eftersom nya studier har visat att metformin, ett medel som godkändes redan 1965, minskar risken för död och sjuklighet när det ges till överviktiga med typ 2-diabetes rekommenderas det i första hand. Till normalviktiga patienter rekommenderas i första hand metformin eller sulfonureid.
De nya så kallade glitazonerna rekommenderas bara för kombinationsbehandling med metformin eller sulfonureid. Eftersom kunskapen än så länge är begränsad när det gäller långtidseffekterna bör glitazonerna bara skrivas ut av läkare med stor erfarenhet av dessa, menar experterna bakom dokumentet.
Farmakologisk lipidbehandling bör övervägas hos flertalet patienter med typ 2-diabetes beroende på läkarens riskbedömning. Behandlingsindikationen stärks om patienten har flera riskfaktorer. Tillägg av ASA spelar stor roll för kardiovaskulär prevention hos patienter med typ 2-diabetes, med eller utan lipidrubbning.

Nya neuroleptika inte bättre än äldre

0

Nya antipsykotiska läkemedel är inte effektivare eller bättre tolererade än äldre klassiska medel som haloperidol och klorpromazin i rekommenderad dos vid schizofreni. Det visar en metaanalys publicerad i Brittish Medical Journal  (2000;321:1371-76).
Analysen, som är gjord för en nationell rekommendations grupp för schizofreni i Storbritannien, omfattar 52 studier och mer än 12 500 patienter. Resultaten visar att när rekommenderad dos av haloperidol (6-12 mg/dag) eller dess ekvivalent användes hade de lika bra effekt som nya neuroleptika både när det gällde effekt och följsamhet till behandling trots att de nya har färre extrapyramidala biverkningar.


Ej förstahandsval
Konventionella neuroleptika bör därför i allmänhet användas som förstahandsval i behandling av schizofreni, om inte patienten tidigare har svarat dåligt på dessa läkemedel eller har fått extrapyramidala biverkningar, menar forskarna i studien.
Resultaten är en motgång för företagen som marknadsför de nya läkemedlen som klozapin, risperidon och olanzapin och kan komma att påverka behandlingsrekommendationer.


Begränsningar
med metaanalys

I en kommentar i samma nummer av BMJ pekar forskare i Kanada på en del brister i studien. De håller med om att marknadsföringen har gynnat användningen av nya medel och att deras överlägsenhet är tveksam. De anser emellertid att den lägre förekomsten av extrapyramidala biverkningar hos de nya medlen kan vara viktiga för patienterna. Dessa biverkningar ger i sig sämre effekt, sämre följsamhet och i det längre perspektivet risk för tardiva dyskenisier.
Dessutom påpekar de att en metaanalys som klumpar ihop många studier, skilda populationer och olika läkemedel kan missa olika nischeffekter. Det kan vara så att i verkliga livet är fördelarna med de nya medlen inte effektiviteten utan andra effekter av behandlingen som påverkar humör, uppfattningsförmåga eller aggressivitet. De påpekar dock att de nya medlen har sina problem som viktuppgång och diabetes.


Kostnadseffektiva?
De nya antipsykostiska medlen är betydligt dyrare än de gamla medlen och kostnaden brukar ofta debatteras. Det finns inga pålitliga kostnadseffektivitetsdata för dessa läkemedel i Storbritannien. De nya medlen har dock inte någon otvetydig fördel för förstahandsval som gör att det behöver sättas mot deras högre kostnad, skriver forskarna.
Ett problem är att konventionella läkemedel vanligtvis används i högre doser än som rekommenderas, både i klinisk praksis och i jämförande studier. I metaanalysen var också de nya och äldre medlen jämförbara endast när resultat från studier med högre doser sorterats bort. 

Läkemedelsenhet ersätter läkemedelskommittén

0

I Östergötlands landsting blåser just nu förändringens vindar i läkemedelsarbetet. I alla fall vad gäller organisationen av arbetet.
Sedan årsskiftet har man en läkemedelschef, Mikael Hoffman, som ska basa över en nyinrättad läkemedelsenhet vars arbete kommer igång under våren. Man har också förnyat sammansättningen i läkemedelskommittén som, förutom med ett par undantag, enbart består av verksamhetschefer från sjukhus och öppenvården, det vill säga läkare. Inga farmaceuter eller sjuksköterskor är längre med i kommittén.


Viktig markering
? Läkemedelsfrågorna kan inte längre sväva fritt. Det här är en viktig markering för att tydligt införliva läkemedelsarbetet i linjeorganisationen, förklarar Claes Hallert, ordförande i kommittén och den ende som, tillsammans med en representant för universitetet, inte är verksamhetschef.
Kommittén beskrivs i den nya organisationen som läkemedelsenhetens ?styrelse?.
? I kommittén ska man fatta viktiga principbeslut rörande till exempel rekommendationer för behandling, principfrågor om jäv, om och i så fall vilken egen forskning vi ska bedriva. Läkemedelsenheten ska ta fram underlag till besluten och verkställa dem.
Skälet till att enbart ha verksamhetschefer i kommittén förklarar Claes Hallert beror på att det är de som i praktiken lever med och inser de begränsade resurserna.
? Läkemedelsförsörjningen är trots allt en landstingsfråga, därför är det också följdriktigt att det är landstinget som har beslutanderätten.
I och med den här organisationen behövs inte längre olika yrkeskategorier i kommittén, säger Claes Hallert. Däremot ska den kompetensen användas i de olika expert- och arbetsgrupper som tillsätts för specifika frågor.
? Vad man gjort är att man kallar det som i praktiken fungerar som läkemedelsenhetens styrelse för läkemedelskommitté, eftersom det finns en lag som reglerar att varje län ska ha en sådan, säger Birgitta Kallenbäck, chef för sjukhusapoteket i Norrköping.
Att kalla styrelsen för läkemedelskommitté är egentligen ett sätt att komma runt lagen. I praktiken är det den nystartade läkemedelsenheten som ska göra det arbete som den tidigare läkemedelskommittén var tänkt att sköta.
Birgitta Kallenbäck säger att hon, trots att farmaceuter inte längre finns med i kommittén, så här långt är positiv till förändringen.
?Vi finns ju med i expertgrupperna och i informationsarbetet. Kommittén blir mer en intern angelägenhet. 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng