Månads arkivering augusti 2002

Diovan godkänt för hjärtsvikt i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände på onsdagen angiotensin-II-receptorblockeraren valsartan (Diovan) för behandling av hjärtsvikt. Indikationstexten innehåller reservationen ?för patienter intoleranta mot ACE-hämmare?. Till grund för godkännandet ligger Val-Heft-studien (Valsartan Heart Failure Trial) med 5 010 patienter i 16 länder.

I Val-Heft-studien förbättrade valsartan morbiditet och bromsade upp patienternas försämring jämfört med patienterna i placebogruppen. Däremot sågs ingen skillnad mellan grupperna avseende mortalitet. Den kombinerade effektparametern mortalitet och morbiditet påverkades i positiv riktning för valsartan.

Samtliga patienter hade dessutom vanlig hjärtsviktsbehandling, såsom ACE-hämmare (95 procent), betablockerare (35 procent), diuretika och digitalis.

Ingen märkbar effekt av pneumokockvaccinering

0

Allt fler landsting planerar gratis pneumokockvaccinering av äldrepensionärer.
I Stockholm och Gävleborg erbjuds sedan ett år tillbaka alla över 65 gratis såväl influensa- som pneumokockvaccinering. Flera landsting har liknande planer. Men det är tveksamt om en generell pneumokockvaccinering av äldre gör någon nytta. Nyligen publicerade metaanalyser ger inte något belägg för att vare sig dödlighet eller insjuknande minskar vid en generell pneumokockvaccinering.
Det är i alla fall den slutsats som den engelska tidskriften Bandolier drar efter en genomgång av metaanalyserna. Forskarna som gjort översikterna har granskat i stort sett samma studier och kommit fram till samma resultat: Det finns mycket litet som talar för att generell pneumokockvaccinering har effekt. I den medicinska tidskriften BMJ (10 augusti) ifrågasätts också pneumokockvaccineringen utifrån de här studierna.

Föreskrifter bör ses över
– Även om jag inte hunnit studera materialet ingående, så verkar genomgången bestickande, säger Patrik Olin, docent vid Smittskyddsinstitutet.
Det kan finnas skäl, menar han, att titta över Socialstyrelsens rekommendationer för pneumokockvaccinering. I dessa ges ett försiktigt stöd för vaccinering av personer som är äldre än 65 år.
– Utifrån de studier som nu publicerats kan det vara befogat att understryka att det inte finns några påvisbara skäl för en generell vaccinering av äldre.
Vilket alltså går på tvärs mot utvecklingen i en del landsting.
I Stockholm införde man förra året gratis pneumokockvaccinering vilket kostar landstinget drygt fyra miljoner kronor. www.jr2.ox.ac.uk/bandolier/ booth/Vaccines/pneumup.html

Vanligt med olämpliga läkemedel hos äldre

En finsk studie som publicerades idag i Archives of Internal Medicine visar att 12,5 procent av den undersökta äldre befolkningen använde minst ett olämpligt läkemedel. 1,3 procent av dem använde två olämpliga läkemedel och 0,2 procent använde tre olämpliga läkemedel.

De mest använda läkemedlen som ansågs olämpliga var dipyridamol (3,6 procent), långverkande bensodiazepiner (2,6 procent), amitriptylin (1,6 procent), alfa-receptorblockerare (1,6 procent), muskelrelaxerande (1,2 procent) och ångestdämpande (1,1 procent).

Vid vissa sjukdomar var användningen av olämpliga läkemedel ännu högre. Till exempel, bland dem med kronisk obstruktiv lungsjukdom, använde 27,2 procent av patienterna en betablockerare och 19,3 procent något sedativt läkemedel.

Bland dem med diabetes som tog oral hypoglykemisk behandling eller insulin, var det 32,5 procent som samtidigt tog en betablockerare. Bland dem med perifer hjärtkärlsjukdom var det 37,9 procent som tog betablockerare.

Å andra sidan, hävdar Kaisu Pitkala, studiens huvudprövare vid den geriatriska kliniken vid Helsingfors universitetssjukhus, att två tredjedelar av dessa patienter hade samtidigt kranskärlssjukdom.

I jämförelse med andra studier var användningen av olämpliga läkemedel märligt nog lägre. I kontrast till det var användningen vid vissa sjukdomar högre, skriver Dr Pitkala.

Studien genomfördes som en postal enkät som skickades till 3 921 äldre i åldrarna 75, 80, 85, 90, och 95 år. Av dessa bodde 3 219 (82 procent) fortfarande hemma. Studien pågick mellan den 1 november 1998 och den 31 mars 1999. Svarsfrekvensen var 78 procent.

(Arch Intern Med. 2002;162:1707-1712)

Apoteket kritiserar nya receptblanketten

0

Läkemedelsverkets förslag till ny receptblankett har varit ute på en andra remissomgång. När det första förslaget presenterades var Apoteket positiva. Det förslag som nu presenterats är företaget mycket kritiska till.

? Den gör det väldigt rörigt för oss och den är förvirrande för patienterna, säger Yvonne Borg på Apoteket.

I det nya förslaget finns till skillnad mot det tidigare plats för två läkemedel per blankett. Det, menar Apoteket gör det svårare för patienterna att få en översikt över sina läkemedel.

Företaget kritiserar också att informationen om att ett läkemedel bytts ut kommer att finnas på receptets baksida.
För patienten kan det vara förvirrande att det som står på framsidan av receptet inte stämmer överens med det som står på läkemedelsförpackningen.

Den första oktober då den nya Läkemedelsförmånen träder i kraft ska blanketten vara klar.

Bättre behandling till hjärtsjuka i Stockholm

Nya rön visar att ballongvidgningar som utförs på ett tidigt stadium på patienter med instabila hjärtsjukdomar både ökar livskvaliteten och minskar risken för dödsfall. När kranskärlsoperationen utförs med kateterburen teknik kan vårdtiden kortas med en till två dagar samtidigt som behovet av återinläggningar och påföljande akutsjukvård minskar.

Det skriver Karolinska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Avsikten med det nya samarbetsavtalet är att väsentligt öka antalet ballongvidgningar i norra Stockholm. Statistiken visar att det inom de norra delarna av Stockholms läns landsting utförs endast hälften så många ingrepp som normen anger i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Ballongvidgningar ska utföras vid alla tre sjukhusen. Målet för nästa år är att utföra 1200 ingrepp och 1300 under år 2004. Inför nästa år finns det också planer på att utföra 3200 coronarangiografier (kranskärlsröntgen) och 3500 året därpå.

Samarbetet innebär att sjukhusen ska ha ett nära kunskapsutbyte sinsemellan, med en styrgrupp bestående av specialister från de tre sjukhusen som bevakar resultat och kvalitetsmål.

Läkare och sjuksköterskor från S:t Göran och Danderyds Sjukhus kommer att utbildas i PCI-teknik vid Karolinska Sjukhuset. En gemensam jourorganisation kommer att skapas vilket innebär att röntgenläkare från både S:t Göran och Danderyds Sjukhus kommer att förstärka jourlinjen för PCI-verksamhet vid Karolinska Sjukhuset under kvällar och nätter.

– På Karolinska Sjukhuset har vi byggt upp en kompetens kring PCI-verksamheten som vi vill dela med oss av. Vi ser fram emot samarbetet med Danderyd och S:t Görans Sjukhus för att det också ger oss möjligheten att fokusera på utbildningen, utvecklingen och forskningen av kateterburna tekniker. Samtidigt kommer samarbetet oss tillgodo i form av bättre arbetsmiljö för våra läkare, säger Conny Mathiesen, chef för Thoraxdivisionen vid Karolinska Sjukhuset.

S:t Görans Sjukhus står redo att starta ballongvidgningar i oktober 2002 medan Danderyd planerar att börja starten till årsskiftet 2002/2003. Karolinska Sjukhuset svarar idag ensamt för PCI-verksamheten i norra Stockholms län.

– Att starta kranskärlsoperationer med PCI-teknik är ett naturligt steg i utvecklingen av S:t Görans växande kardiologiverksamhet. Vi är glada att kunna bidra till att öka kapaciteten på det här området inom Norra Stockholm, som generellt sett har en mycket väl utbyggd sjukvård men en underkapacitet just vad gäller PCI, säger Åke Strandberg, VD S:t Görans Sjukhus AB.

– Det känns bra att nu kunna erbjuda våra patienter kranskärlsingrepp med kateterteknik på hemsjukhuset. Det kommer patienterna tillgodo på flera sätt; ökad tillgänglighet, minskade väntetider och färre onödiga transporter mellan sjukhusen. Det är glädjande att Danderyds Sjukhus nu blir i framkant även på detta område inom hjärtsjukvården säger Carola Lemne, VD Danderyds Sjukhus AB.

Förbud mot fluorläkemedel

0

Den belgiska regeringen har förbjudit receptfri försäljning av läkemedel som innehåller fluor, till exempel tuggummin och tabletter.

? Här har den fria försäljningen lett till en överkonsumtion som vi menar kan vara direkt skadlig, säger Tom Ruts, på belgiska Hälsoministeriet.

Benskörhet och skador på nervsystemet är biverkningar som diskuteras.

Från svenskt håll är man förvånad över att Belgien som enda EU-medlem beslutat om indragningen.

? Det normala är ju att man först tar upp det i EU. Och där har det vad jag vet ännu inte varit uppe för diskussion, säger Gunnar Guzikowski på Läkemedelsverket.

Enligt Tom Ruts ska försäljningen av fluor diskuteras i kommissionen, men den belgiska regeringen beslutade att dra in den receptfria försäljningen i väntan på den och ett eventuellt EU-direktiv.

? Men fluorläkemedel kan fortfarande förskrivas på recept.
Förbudet gäller inte fluortandkrämer eftersom de räknas som kosmetiska produkter.

Förra året sålde apoteken i Sverige fluorläkemedel för drygt 110 miljoner kronor. Knappt hälften såldes receptfritt över disk.

Industrikoppling färgar läkarens omdöme

0

En dansk undersökning visar att forskare är betydligt mer benägna att skriva ut ett läkemedel eller ge ett positivt omdöme om deras forskning är betald av läkemedelsindustrin än om forskningen är offentligt finansierad. Studien, som publicerades i British Medical Journal (2002;325:249), har analyserat studier som publicerats i BMJ från januari 1997 till juni 2001. De har också tittat på andra samband som personliga, akademiska eller politiska, men där kunde de inte hitta signifikanta samband.
Forskarna undersökte sammanlagt 159 studier inom 12 olika specialiteter. Enligt analysen var sambadet mellan läkarnas positiva omdöme och finansiering signifikant både för farmakologiska och icke farmakologiska studier.
Författarna påpekar att resultaten visserligen bara gäller studier i BMJ, men undrar samtidigt varför sambandet inte skulle gälla generellt.

Kritik mot sydafrikansk omprövning av nevirapin

Anledningen till myndighetens beslut om omprövning är misstankar om brister i effektivitet och toxicitet. Misstankarna gäller medlets användning för att förhindra överföring av hivsmitta från moder till barn. MCC:s slutliga beslut kommer i september när myndigheten tagit del av en FDA-rapport från en nevirapinprövning i Uganda.

Enligt aktivistgruppen TAC finns ovedersägliga bevis för nevirapins skyddande effekt, och man avser gå till domstol om MCC beslutar att avregistrera medlet på den aktuella indikationen.

MCC:s omprövning baseras på att Boeringer Ingelheim dragit tillbaka sin ansökan om godkännande på den aktuella indikationen i USA. Detta efter att FDA upptäckt brister i den slutliga dokumentationen av den ovan nämnda studien i Uganda.
Tidiga resultat från denna studie, publicerade i Lancet 1999, utgjorde grund för registreringen i Sydafrika.

Endast fyra procent av hiv-patienterna har tillgång till behandling

FN-organet UNAIDS beräknar att endast fyra procent av smittade hiv-patienter som skulle behöva hiv-behandling har tillgång till den. De fyra procenten finns dessutom till övervägande del i Västeuropa, Nordamerika, Argentina och Brasilien. I de värst drabbade länderna är det praktiskt taget inga patienter som har tillgång till modern hiv-behandling.

Det framkom på den internationella aidskonferensen i Barcelona i juli, enligt ett pressmeddelande från Stiftelsen Noaks ark och Röda Korset.

Irene Fernandez, ordföranden i nätverket CARMA Asia, betonade under konferensen kopplingen mellan mänskliga rättigheter och ett framgångsrikt arbete mot hiv/aids. Fernandez argumenterade mot uppfattningen att fattiga länder saknar det sjukvårdssystem som modern hiv-behandling kräver. Enligt Fernandez är den bristfälliga tillgången till hiv-behandling enbart en resursfråga.

Det politiska engagemanget för hiv-frågan har ökat, men ännu återstår att se om det finns politisk handlingskraft för att satsa de 7-10 miljarder dollar som kommer att behövas årligen för hiv-bekämpning. Tills vidare har bara 1 miljard flutit in och ytterligare en miljard finns det utfästelser för. Fernandez jämförde siffrorna med de 300 miljarder dollar som EU använder årligen till jordbrukssubventioner.

Resistens mot hivläkemedel allt vanligare

En retrospektiv analys av hivvirus i plasmaprover från 377 obehandlade patienter, presenterad i dagens nummer av New England Journal of Medicine, visar att läkemedelsresistenta hivvirus blir allt vanligare.

Ungefär var femte person som får hiv i USA idag har infekterats med läkemedelsresistent virus. Resistens mot flera bromsläkemedel är dock fortfarande relativt ovanlig (6,2 procent).

Antiretroviral terapi misslyckas av naturliga skäl oftare hos de patienter som infekterats med resistenta hivstammar. Därför utförs nu allt oftare resistenstestning före insättande av terapi, och studieförfattarna anser att sådan testning bör genomföras före behandlingsstart i alla delar av världen.

Många miljarder sparas med lägre blodtryck

0

Forskarna beräknar att ungefär en tredjedel av alla vuxna i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och Sverige har högt blodtryck. Ungefär 29 miljoner vuxna i de fem länderna, 13 procent av befolkningen, har ett blodtryck som överstiger 160 mm Hg i systoliskt tryck och 95 mm Hg i diastoliskt tryck.
46 miljoner till, 21 procent, har mellan 140/90 mm Hg och 160/95 mm Hg. I de flesta europeiska länder anses 140/90 vara målet med en blodtrycksbehandling.

Forskarna beräknar att det inträffar ungefär 281 000 fall av onödiga insjuknanden i hjärtkärlsjukdom på grund av högt blodtryck.

Lyckades man nedbringa dessa under målnivåerna skulle de fem länderna tillsammans spara ungefär 12 miljarder i vårdkostnader, hävdar forskarna.

Rapporten som är publicerad i senaste numret av tidskriften Blood Pressure är skriven av forskare från bland annat Sverige, med bidrag från Pfizer.

Donepezilstudie väcker etiska frågor

0

Demensläkemedlet donepezil (Aricept) kunde i en studie på 18 piloter i USA göra att de fungerade bättre i en kritisk situation och mindes de färdigheter de hade lärt sig under en träningsperiod.
Författarna till studien kommenterar: ?Om kognitiva förbättringar blir möjliga hos intellektuellt friska individer, väcker det ett antal juridiska och etiska frågor: Hur skulle sådan behandling finansieras? Skulle skillnaderna mellan rika och fattiga bli ännu större när det blir möjligt att köpa läkemedel som ger kognitiva fördelar??
I studien fick de 18 piloterna med en genomsnittlig ålder på 52 år göra sju testflygningar i en simulator för att träna sig att utföra en serie komplicerade instruktioner samt klara av tre slumpmässigt förekommande kritiska situationer. Piloterna delades sedan in i två grupper där den ena fick 5 mg donepezil dagligen under en månad och den andra placebo.
Alla piloter flög sedan ytterligare två flygningar dag 30. Forskarna fann att donepezil gruppen utförde flygningar som inte skilde sig från hur de utfört dem tidigare medan placebogruppens resultat hade försämrats.
Neurology 2002;59:123-125

?Hivepidemin utrotad om 100 år?

Hiv/aids behandlas idag med så kallade nukleosidanaloger och proteashämmare i kombination. Behandlingen är i regel välfungerande men kräver sträng behandlingsdisciplin och sannolikt livslång behandling.
Det växande antalet resistenta hiv-stammar utgör dock ett orosmoln, liksom det ökade sexuella risktagande som i vissa områden blivit följden av att en fungerande behandling nu finns.

Den mexikanske matematikern Jorge Velasco-Hernandez och medarbetare presenterar i veckans nummer av tidskriften Lancet Infectious Diseases en matematisk modell som förutser huruvida hivepidemin kan utrotas med hjälp av nuvarande behandling (Dagens läkemedel är visserligen bara bromsmediciner och därmed inte botande, men att bota individer är inte nödvändigt för att utplåna en epidemi. Det räcker med att smittoöverföringshastigheten sänks under ett visst tröskelvärde som varierar för olika infektioner).

Forskarna beräknade ett så kallat Basic Reproduction Number, som anger det antal personer som varje hivsmittad i genomsnitt för över smittan till. Är denna siffra under ett är utrotning av epidemin ifråga möjlig. För San Franciscos del hamnade siffran strax under ett, vilket visserligen indikerar att epidemin kan utrotas, men att detta sannolikt skulle ta över 100 år med nuvarande behandlingsprinciper.

Inhalerat iloprost effektivt vid pulmonell hypertension

I studien, som behandlade 203 patienter med pulmonell hypertension (förhöjt blodtryck i lungkretsloppet), visade de patienter som fick iloprost (Ilomedin) i inhalerad form bättre resultat än de som fick placebo.

Den primära effektvariabeln ansågs uppnådd om, efter tolv veckors behandling, patientens NYHA-klassificering hade förbättrats minst en klass, patienten kunde gå en 10 procent längre sträcka i det så kallade ?six minute walk test? och hon inte hade försämrats eller dött.

Efter tolv veckor uppnådde i den aktiva behandlingsgruppen 16,8 procent av patienterna den kombinerade effektvariabeln medan motsvarande siffra i placebogruppen var 4,9 procent (p=0,007).

Fyra procent i iloprostgruppen, varav en som dog, och 13,7 procent i placebogruppen, varav fyra som dog, fullföljde inte studien. De vanligaste anledningarna för att inte fullfölja var att sjukdomen försämrades.

Studien utfördes på 37 europeiska specialistkliniker. Patienterna randomiserades till antingen aktiv behandling med iloprost (101 patienter) eller till placebobehandling (102). Läkemedlen administrerades i aerosolform genom en nebulisator, i snitt 7,5 gånger per dag med uppehåll under natten. Varje gång gavs 2,5 g. Beroende på hur väl patienten tolererade läkemedlet kunde upp till 5 g ges. Medeldos per dag var 30 g.

Iloprost är en stabil analog av prostacyklin, en substabs som uppvisar vasodilatorisk, fibrinolytisk och blodplättshämmande effekt. Effekten är mer långvarig, 30-90 minuter jämfört med 15 minuter för prostcyklin.

? Vi föreslår att iloprost ges till patienter med pulmonell hypertension som befinner sig i NYHA-klass 3 eller 4, säger en av prövarna, Werner Seeger, vid Justus-Liebig-universitetet i Giessen i Tyskland, i en kommentar till hemsidan theheart.org.

Risperidon effektiv behandling för autistiska barn

Risperdiongruppen uppvisade efter åtta veckor en 57-procentig minskning på en vanligen använd irritabilitetsskala, mot en 14-procentig minskning i placebogruppen (p<0,001). Studien tittade också på positiv respons, där risperidongruppen uppvisade 69 procent responders medan placebogruppen uppvisade tolv procent (p<0,001). Förbättringarna i risperidongruppen höll i sig även efter sex månader, hos 23 av de 34 barn med positiv respons på behandlingen (68 procent).

De vanligaste biverkningarna i risperidongruppen var viktökning (cirka 3 kg), ökad aptit, trötthet och yrsel. Inga barn avbröt studien på grund av biverkningar. Däremot avbröt 21 barn studien av andra anledningar.

Medeldosen i risperdongruppen låg mellan 0,7 och 1,8 mg per dag, medan placebogruppen låg mellan 0,6 och 2,4 mg per dag.

Studien utfördes vid fem universitetssjukhus i USA på 101 barn, 82 pojkar och 19 flickor, i åldrarna 5-17 år. 49 barn fick risperidon och 52 fick placebo. Studiens första del var en åtta veckor dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad studie. Sen följde fyra månaders öppen behandling; aktiv behandling för dem i placebogruppen som inte uppvisade positiv respons. Studien avslutades med en två månaders placebokontrollerad avslutningsfas.

Författarna medger att studien har visa begränsningar; observationsperioden var bara åtta veckor, det vara bara autistiska barn ? man kan inte generalisera slutsatserna till andra liknande sjukdomar, det gick inte att hitta någon minsta effektiv dos och studien säger inget om hur risperifon fungerar i kombination med beteendeterapi.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng