Annons

Månads arkivering oktober 2022

TLV: Uppdrag om apoteks-indikatorer bör avslutas

0

I december 2021 fick Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i uppdrag av regeringen att utforma och sammanställa apoteksindikatorer. Dessa skulle göra det enklare för apotekskunder att jämföra olika apotek. Uppdraget utgick från förslag som TLV lämnade i en förstudie 2019, som Läkemedelsvärlden tidigare har skrivit om.

Men TLV bedömer nu att ingen av de kvalitetsmått som myndigheten då föreslog är lämpliga att utveckla vidare. Uppdraget om apoteksindikatorer bör därför avslutas, föreslår myndigheten i en delrapport som har lämnats till regeringen.

12 apoteksindikatorer för att rangordna apotek

Syftet med uppdraget var att indikatorerna skulle göra det enklare för apotekskunder att jämföra hur bra olika apotek är på till exempel rådgivning och kompetensutveckling. Därigenom skulle konsumenterna kunna göra ett genomtänkt val av apotek, och öppenvårdsapoteken skulle få incitament att förbättra kvaliteten.

TLV kom fram till 12 kvalitetsmått för att mäta och rangordna olika apotek. De flesta av dessa handlade om rådgivning och säker läkemedelsanvändning.

Svårbegripliga för konsumenter

Myndigheten har nu gjort en noggrann granskning och analys av dessa indikatorer utifrån träffsäkerhet, kopplingar till tillsynen och om indikatorerna är tydliga, relevanta, rättssäkra och utslagsgivande.

Enligt TLV har några av indikatorerna förlorat sin aktualitet sedan förstudien, och några är alltför svårbegripliga för den genomsnittliga apotekskunden. Ingen av kvalitetsmåtten är därför ”direkt lämpliga att utveckla vidare som kvalitetsindikatorer för att upplysa konsumenter om apotekens kvalitet”, skriver myndigheten.

TLV tycker i stället att kvaliteten ska granskas inom den apotekstillsyn som flera myndigheter ansvarar för.

Om regeringen vill att TLV ska ta fram till exempel prisindex eller andra jämförelsetjänster bör detta ske i ett annat regeringsuppdrag, skriver myndigheten.

Bakslag för covid-19-vaccin i form av nässpray

Möjligheten att ge covid-19-vaccin i form av nässpray i stället för genom injektioner har tilldragit sig stort intresse. Ett intresse som har förstärkts av forskningsresultat som visar vilken stor betydelse det lokala infektionsförsvaret i de övre luftvägarna har vid covid-19. Både Kina och Indien godkände också nyligen varsitt covid-19-vaccin som ges i näsan.

Men nu lägger företaget och forskarna ned ett annat av de projekt som startats för att utveckla covid-19-vaccin i form av nässpray. Det handlar om samarbetet mellan läkemedelsföretaget Astrazeneca och forskare vid Oxford university.

Målet var att vidareutveckla det vaccin som de tidigare tagit fram tillsammans och som godkänts mot covid-19 under namnet Vaxzevria. Forskarna tog fram en nässprayversion av detta vaccin. Nu har de för första gången testat det på människor.

Dålig effekt av covid-19-vaccin i form av nässpray

Resultaten av den aktuella kliniska fas I-studie blev en besvikelse.

”Nässprayen gav inte så bra effekt i den här studien som vi hade hoppats”, säger Sandy Douglas, som ledde studien vid Oxford´s Jenner institute, i ett uttalande som citeras av Reuters och många andra medier.

”Att ge vaccin via näsan och lungorna är fortfarande en lovande möjlighet, men den här studien visar att det sannolikt kommer att finnas utmaningar när det gäller att göra nässprayer till pålitliga alternativ.”

Studerade immunsvar och säkerhet

Forskarna har rapporterat resultaten av den öppna fas I-studien i Lancet eBioMedicine. De gav vaccinkandidaten i olika doser till 30 friska vuxna som inte tidigare fått covid-19-vaccin. Fjorton av deltagarna fick även en andra näsdos efter 28 dagar. Tolv andra av deltagarna fick i stället en intramuskulär injektion med mRNA-vaccin mot covid-19 någon gång mellan dag 22 och dag 46.

Dessutom medverkade 12 personer i en del där forskarna undersökte hur nässpraysvaccinet fungerade som påfyllnad efter intramuskulär grundvaccinering.

Forskarna analyserade dels vaccinkandidatens säkerhetsprofil och dels vilket immunsvar det gav. Immunsvaret mättes både lokalt i luftvägarnas slemhinnor och systemiskt genom blodprovsanalyser.

Lägger ned utvecklingen

Antikroppssvar i slemhinnorna uppträdde endast hos en minoritet av deltagarna, vanligen på lägre eller samma nivå som efter en covid-19-infektion. Det systemiska immunsvaret som avspeglades i blodprover var svagare än efter en intramuskulär injektion med Astravaccinet.

Forskarna konstaterar i studien att även om biverkningsprofilen var acceptabel så gav nässprayvaccinet varken ett pålitligt antikroppssvar i slemhinnorna eller ett starkt systemiskt immunsvar. De skriver att effekten inte var tillräcklig för att motivera fortsatt utveckling av den aktuella versionen av vaccinet.

Ännu ett ja till prishöjning på kritiskt antibiotikum

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beviljar ännu en prishöjning på ett kritiskt antibiotikum för att patienter inte ska stå utan behandling. Det handlar om läkemedlet Amoxicillin Sandoz i form av tabletter med styrkan 500 mg.

Bredspektrumantibiotikumet amoxicillin används mot olika typer av infektioner som till exempel bihåleinflammation, öroninflammation och lunginflammation. Företaget Sandoz som marknadsför läkemedlet hade ansökt hos TLV om att få höja priset. Motiveringen var att produkten inte var lönsam med det tidigare priset och att en prishöjning skulle säkerställa att den blir kvar på den svenska marknaden.

I sin utredning av ansökan konstaterar TLV att läkemedlet är medicinskt viktigt. Det tidigare priset var också lägre än vad produkten kostar i de flesta andra länder. TLV bedömer därför att det finns en risk att amoxicillin i denna beredningsform försvinner från Sverige om företaget inte får höja priset.

Myndigheten säger därför ja till en höjning med nästan 30 kronor till 48 kronor (apotekens inköpspris) för en förpackning med 30 tabletter. Beslutet gäller från och med 1 november.

Amoxicillin står på Folkhälsomyndighetens lista över medicinskt viktiga antibiotika som riskerar att få för liten tillgänglighet i Sverige.

TLV har även tidigare beviljat prishöjningar för att rädda kvar sådana antibiotika på den svenska marknaden.

Sverige donerar covid-19-vaccin till Rwanda

0

Regeringen har beslutat att donera 310 000 doser av Pfizer/Biontechs covid-19-vaccin till Rwanda. Doserna är avsedda för påfyllnad för de 80 procent av den rwandiska befolkningen som har fått primärvaccinationen.

Donationen kommer inte att påverka den svenska försörjningen av vaccinet negativt. Sverige har tidigare gjort en vaccindonation till Rwanda. Denna talar för att landet har kapacitet till att genomföra vaccinationer.

Under 2021 satte Världshälsoorganisationens, WHO, upp ett mål om en global vaccintäckning på minst 70 procent i mitten av 2022. I juni 2022 hade endast 58 av WHO:s 194 medlemsstater nått det målet.

Nya betalningsmodeller för ATMP hindras av sekretess

Avancerade cell- och genterapier är ofta godkända på små studier med kort uppföljningstid. Det innebär att det finns en stor osäkerhet som resulterar i att regioner kanske inte är villiga att betala för de dyra behandlingarna. En lösning som har lyfts fram är nya betalningsmodeller för avancerade cell- och genterapier. Detta är dock något som det har pratats om länge, utan att någon sådan har testats i skarpt läge i Sverige.

Men vad är egentligen de största hindren för införandet?

Detta var något som diskuterades på seminariet ”Kan vi riva hindren för nya betalningsmodeller för ATMP?”, som nyligen anordnades av Apotekarsocieteten och Läkemedelsvärlden.

De medverkande var Katia Eriksson Bragazzi, landschef för området onkologi på läkemedelsföretaget Novartis Sverige, Johanna Ringkvist, projektledare på Tandvårds- och läkemedelverket, TLV, samt Lina Nordquist från Liberalerna och Karin Rågsjö från Vänsterpartiet, båda riksdagspolitiker i socialutskottet. Moderator var Läkemedelsvärldens chefredaktör Helene Wallskär.

Höga pris för ATMP

Advanced therapy medicinal products, ATMP, är ett område som utvecklas snabbt. Behandlingarna har potential att bota svåra sjukdomar.

Det handlar om ofta engångsbehandlingar och priset är satt utifrån ett antagande om en mycket god och långvarig hälsovinst. Detta innebär att priset på behandlingarna är mycket högt.

Vill se ny sekretesslagstiftning

På seminariet var alla medverkade överens om att ett hinder för att införa nya betalningsmodeller för ATMP är den nuvarande sekretesslagstiftningen.

Katia Eriksson Bragazzi berättade om ett pilotprojekt kring nya avtalskonstruktioner och betalningsmodeller för ATMP som inte gick att genomföra. I projektet skulle genterapin Zolgensma mot spinal muskelatrofi följas via nationella register och betalningen skulle sedan avgöras av hur de faktiska behandlingsresultaten blev. Men på grund av patientsekretess gick inte detta.

– Hälsodata är en väldigt viktig del för att innovativa betalningsmodeller ska kunna fungera i praktiken. Vi hade goda intentioner i vårt projekt och alla som var med var väldigt positivt inställda. Men det hela föll på grund av integritetsskäl. Man kunde helt enkelt inte dela data från Socialstyrelsens hälsodataregister på det sätt som vi hade tänkt oss. Det gjorde att vi inte kunde göra uppföljningar, sa hon under sin presentation på seminariet.

Även Johanna Ringkvist tog upp problemet med sekretess i sin presentation, som handlade om TLV:s arbete med betalningsmodeller.

– Vi behöver hitta ett relevant utfallsmått som vi kan följa upp. Det kanske inte är det utfallsmått som vi är mest intresserade av, till exempel hur behandlingseffekten ser ut efter 40 år. I stället måste vi kanske ha ett surrogatmått som på något sätt ger en indikation om hur behandlingen fungerar. Det här behöver vi kunna göra i de register som finns tillgängliga och samtidigt förhålla oss till patientsekretessen. Fallet med Zolgensma är en väldigt viktig lärdom, sa hon.

Vill se statlig utredning

I en efterföljande paneldebatt lyfte både Liberalernas Lina Nordquist och Vänsterpartiets Karin Rågsjö fram att regeringen behöver tillsätta en statlig utredning som ser över sekretesslagstiftningen.

– Vi behöver en ny form av sekretesslagstiftning som skyddar människors integritet samtidigt som vi måste kunna dra nytta av att vi kan samla in information så länge människor går med på att lämna den ifrån sig. På så sätt kan vi titta på hur bra en behandling är och hur den påverkar patienter på lång sikt. Vi behöver kunna gå ned på individnivå så mycket som möjligt och då behöver vi en lagstiftning som stödjer det, sa Lina Nordquist.

Ojämlikt mellan regioner

Alla deltagare var också ense om att ett påtagligt hinder för att införa ATMP i vården är att regioner har olika förutsättningar.

– Hela den här frågan handlar om jämlik hälsa. Och det förutsätter ju en jämlik behandling och det är det inte nu, det kan man se runt om i regionerna. Kostnadsmodellerna är inte funktionella som de ser ut i dag. Vi i Vänsterpartiet har haft som idé att det ska finnas en statlig pott för de här dyra behandlingarna så att det ska bli jämlikt över hela Sverige, sa Karin Rågsjö.

Lina Nordquist höll med.

– Staten behöver komma in och ta större ansvar. Det har bland annat att göra med att det är strategiska frågor och att det är väldigt långsiktiga åtaganden. Vi behöver hitta ett sätt att dela ansvaret mellan regionerna, staten och näringslivet, sa hon.

Testa nya betalningsmodeller för ATMP

En tredje sak som de medverkande diskuterade i paneldebatten var att det är viktigt att våga börja testa de nya betalningsmodellerna. Katia Eriksson Bragazzi påpekade att länder som till exempel Norge och Danmark har kommit mycket längre än Sverige.

– Vi har en hel del indikationer på att det behövs förändring, låt oss då ta ett beslut i de frågorna. I Sverige utvecklar vi processen samtidigt som vi är mitt i den. Vi behöver kanske ha ett långsiktigt mål i början i stället. Det är viktigt med ledarskap som säger vad vi ska göra och det är viktigt med en vision, sa hon.

Karin Rågsjö framhöll att staten tillsammans med regionerna och företaget bör diskutera fram en plan över vad man ska göra.

– Vi behöver tänka ut vart vi vill komma och lösa hur vi kommer dit. Och det får inte ta tio år. Det finns massor av kunskap nu, men det är så många intressenter nu så jag tror att det är bra att man smalnar av och bestämmer sig, sa hon.

Lina Nordquist påpekade också att det måste finnas en beslutsvilja.

–  Vi måste vilja börja. Vi kan inte stå och fundera utan vi måste bara bestämma oss. Och så får vi acceptera att det inte blir perfekt från början.

Seminariet finns att se på Apotekarsocietetens hemsida.

Coronametod kan spåra även andra virus

Att mäta halten coronavirus i avloppsvattnet har visat sig vara en bra markör för att följa covid-19-pandemins svängningar. På detta sätt har samhället kunnat få veta när en ny sjukdomsvåg har varit på väg. Men det är inte bara sars-cov-2 som går att mäta på detta sätt. På Kungliga tekniska högskolan i Stockholm har forskare studerat coronaviruset sedan 2020. Nu har de utvidgat sin metod till att även kunna mäta halterna av andra virus i avloppsvattnet.

Mäter apkoppsvirus

Bland annat har forskarna analyserat prover från vattenreningsverk i Stockholm och Malmö sedan slutet av juni 2022 för att upptäcka apkoppsvirus. Dock har antalet fall av apkoppor i Sverige hittills varit lågt så resultatet har varit negativt i avloppsvattnet. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik har det handlat om färre än fem fall per vecka.

Genom metoden går det även att upptäcka influensavirus.

– Vi står också redo att bevaka utvecklingen av säsongsinfluensor som Influensa A, och vi kan övervaka sjukdomar som Influensa B, Calicivirus (Norovirus och Sapovirus) och respiratoriskt syncytialvirus (även kallad RS-virus). Vi arbetar just nu med att utveckla en metod för att kunna upptäcka förekomsten av antibiotikaresistens via avloppsprover, säger Mariel Perez Zabaleta, universitetslektor på KTH, i ett pressmeddelande.

Virus i avloppsvattnet visar smittspridning

Ett annat virus som forskarna tittar efter är adenovirus F41 som har pekats ut som den primära orsaken till det nya utbrottet av hepatit hos barn.

– Att spåra hur detta hepatitvirus sprider sig i befolkningen, och specifikt hålla koll på Adenovirus F41 i områden med skolor, kan hjälpa myndigheter och sjukvård att agera om de ser hög smittspridning bland unga. En tydlig bild av pågående smittspridning skulle också kunna vara till hjälp för att utreda orsaken till hepatitutbrottet, säger Mariel Perez Zabaleta.

Mål om online-försäljning av CBD till kammarrätten

Turerna kring det nederländska företaget Nordic trading groups onlineförsäljning av produkter som innehåller cannabidiol, CBD, till kunder med adress i Sverige fortsätter. Efter företagets överklagande av förvaltningsrättens dom, som gav motparten Läkemedelsverket rätt, har Kammarrätten i Stockholm nu beslutat att ta upp ärendet. Det är första gången en dom i förvaltningsrätten som handlar om Läkemedelsverkets CBD-beslut överklagas till kammarrätten.

– Förvaltningsrätten har prövat och avslagit flera sådana överklaganden tidigare, men ingen dom har ovanligt nog sedan blivit överklagad till kammarrätten. Det blir naturligtvis intressant att se vad domstolen kommer fram till, säger Martin Burman, senior tillsynsutredare på Läkemedelsverket.

Förbud att sälja vissa produkter med CBD

Det var i februari 2021 som Läkemedelsverket beslutade att förbjuda företaget att sälja vissa CBD-produkter. Det handlade bland annat om ”CBD  hampaolja”, ”CBD kapslar”, ”CBD tuggummi” och ”CBD-olja för hundar”. Förbuden förenades med ett löpande vite på en miljon kronor.

Anledningen till förbuden var att produkterna marknadsfördes och såldes med medicinska påståenden om att de kunde förebygga och behandla sjukdom. Enligt Läkemedelsverket ska produkterna därmed definieras som läkemedel vilket kräver godkännande och tillstånd enligt läkemedelslagen.

Företaget överklagade förbudet till förvaltningsrätten och hävdade att svenska regler inte ska gälla eftersom försäljningen skedde från Nederländerna. Det hänvisade till e-handelslagen som innebär att nationella regler i vissa fall inte får begränsa rätten att erbjuda online-tjänster inom EES. Företaget framförde också att produkterna inte ska klassas som läkemedel då de inte har egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom.

Förvaltningsrätten gick dock på Läkemedelsverkets linje, och bedömde att myndigheten har rätt att meddela förbud även vid denna typ av online-försäljning så länge de aktuella produkterna är läkemedel. Enligt förvaltningsrätten påverkar E-handelslagen inte krav på läkemedelsgodkännande vid denna typ av försäljning. Domstolen ansåg dessutom, precis som Läkemedelsverket, att produkterna ska räknas som läkemedel då företaget har marknadsfört dem som behandling mot sjukdom.

”Saknar vägledning”

I slutet av juni överklagade företaget förvaltningsrättens dom till kammarrätten, som nu alltså har meddelat prövningstillstånd i målet.

Företaget fortsätter att hävda att försäljningen faller inom ramen för e-handelslagen, samt att produkterna inte ska räknas som läkemedel. Dessutom anser det att det är viktigt att målet prövas av en högre instans.

Enligt företaget innehåller målet också flera svårbedömda rättsfrågor som saknar vägledning från någon form av prejudikatinstans. Detta vill Martin Burman inte kommentera.

– Det är klart att det rent generellt är viktigt att det finns vägledning av domstolarna i betydande frågor. Men jag kan inte säga något om just det här området i nuläget.

Kammarrätten uppger i ett mejl till Läkemedelsvärlden att domstolen inte kan ge något besked om när dess slutliga avgörande i målet kommer.

Omega-3 minskade inflammation vid covid-19

Tidigare studier har visat att omega-3-fettsyror som ges intravenöst kan minska inflammation vid kritiska infektionstillstånd. Det har dock inte studerats hur denna behandling fungerar vid covid-19, vilket väckte ett intresse hos forskare vid Karolinska institutet. I en liten studie visar de nu att att omega-3-fettsyror som ges intravenöst verkar kunna ha positiva effekter på immunförsvaret även vid svår covid-19. Studien har publicerats i tidskriften Clinical and translational medicine.

Omega-3 hämmade inte immunsvaret

Hos en del covid-19-patienter överaktiveras immunförsvaret vilket kan leda till en så kallad systemisk inflammatorisk storm. Personen kan då få komplikationer som sepsis och hjärtsvikt.

Den nu aktuella studien visade att intravenös behandling med omega-3-fettsyra kan stimulera utläkning av inflammationen, utan att hämma immunsvaret.

I studien ingick 22 äldre sjukhusvårdade covid-19-patienter. Hälften fick intravenös behandling med en emulsion med fiskolja innehållande omega-3-fettsyror dagligen i fem dagar. Den andra hälften fick i stället koksaltlösning. Patienterna visste inte själva vilken grupp de tillhörde. Detta visste dock forskarna. Det var två dödsfall i varje grupp.

Kan bli kostnadseffektivt komplement

Forskarna studerade inflammatoriska biomarkörer och immunologiska reaktioner i serum från patienterna. De såg då att omega-3-behandlingen minskade inflammationen. Enligt forskarna skulle det i framtiden kunna vara möjligt att motverka de allvarligaste komplikationerna av covid-19 genom att ge omega-3 intravenöst.

– Genom att isolera immunceller före, under, och efter behandlingen kunde vi visa att immunfunktionen förbättrades, säger Magnus Bäck i ett pressmeddelande.

Han är överläkare i kardiologi och professor vid Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

– Att stimulera inflammationens utläkning med omega-3-fettsyror har potential att leda till en ny, kostnadseffektiv lågriskbehandling mot covid-19, som komplement till befintlig behandling.

Forskarna nämner det låga antalet deltagare i studien som en begränsning. De planerar nu att göra större kliniska studier för att se om intravenös behandling med omega-3 faktiskt leder till bättre kliniska resultat vid covid-19.

Omega-3 mot covid-19 omdiskuterat

Behandling med omega-3 mot covid-19 har varit en omdiskuterad fråga under pandemin. I en studie, som Läkemedelvärlden tidigare har rapporterat om, undersökte forskare om ett receptläkemedel som innehöll en omega‑3‑fettsyra kunde minska antalet sjukhusinläggningar och dödsfall bland patienter med covid-19. Till skillnad från den nu aktuella studien gavs dock detta läkemedel oralt.

Resultatet i den tidigare studien visade ingen statistiskt signifikant skillnad mellan gruppen som fick läkemedlet och gruppen som fick placebo.

Ovanligt att skaffa antibiotika utan recept

Bara en dryg procent av de tillfrågade hade de senaste fem åren skaffat antibiotika utan recept. Det visade en undersökning som forskare vid Centrum för antibiotikaforskning, Care, på Göteborgs universitet genomförde. Studien är publicerad i PLoS One.

Antibiotika utan recept kan öka resistens

Människors inställning till att skaffa antibiotika på andra vägar än genom förskrivning är en betydelsefull faktor i arbetet mot antibiotikaresistens. Praktiska filosofer och statsvetare knutna till Care ville därför undersöka hur vanligt det är att personer i vårt land får tag i antibiotika utan recept. De ville också studera attityderna till ett sådant beteende och drivkrafterna bakom det.

Först gjorde de en pilotstudie där nästan en femtedel angav att de hade fått tag på antibiotika utan att en läkare förskrivit det. Forskarna tyckte denna höga andel var illavarslande och gick vidare med en större studie. De genomförde en webbenkätstudie med hjälp av SOM-institutets medborgarpanel.

I studien svarade 4 243 vuxna på frågor om antibiotikainköp och om sin syn på bland annat hälso- och sjukvården.

Avvek från pilotstudien

Resultatet skilde sig kraftigt från pilotstudiens. I den stora studien svarade endast 2,3 procent att de senaste femåren någon gång skaffat antibiotika utan recept från en läkare i Sverige. De flesta som hade gjort så hade i stället fått recept av en läkare utomlands. Det var endast 1,4 procent som köpt antibiotika utan något recept alls.

Av dem som skaffat antibiotika helt utan recept hade 28 procent köpt den utomlands, 15 procent fått den av någon de kände och 9 procent köpt den på ett online-apotek.

Fyra procent av alla tillfrågade kunde tänka sig att skaffa antibiotika utan förskrivning någon gång i framtiden.

Förtroende för vården är avgörande

Det som framför allt påverkade benägenheten att skaffa antibiotika utan recept var de tillfrågades förtroende för hälso- och sjukvården. Personer som svarade att de hade stort förtroende för vården ville inte skaffa antibiotika på andra vägar medan det låg betydligt närmare till hands för de som hade lågt förtroende.

– Eftersom vi vet att förtroende för vården varierar stort mellan länder, så ger vårt resultat starka skäl för länder med lägre förtroendesiffror än nordiska länder att se över situationen och sätta in åtgärder om det visar sig att många människor skaffar antibiotika utan recept, säger forskaren Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, i ett pressmeddelande.

Forskargruppen menar också att även vi i Sverige bör ha ögonen på denna fråga:

– Det är viktigt att tänka på behovet att vårda och stärka förtroendet för vården när man utformar strategier för att begränsa antibiotikaanvändningen, säger Christian Munthe.

Tre får dela på pris för klickkemi

Nobelpriset i kemi 2022 går i tre lika delar till forskarna Barry Sharpless, Morten Meldal och Carolyn Bertozzi. Det meddelade Kungliga vetenskapsakademinens ständiga sekreterare Hans Ellegren vid en presskonferens på onsdagsförmiddagen.

Klickkemi viktig för läkemedelsutveckling

De tre pristagarna får priset för sina bidrag till skapandet av en funktionell form av kemi där molekylära byggstenar “snabbt och effektivt snäpper i varandra”, skriver Kungliga vetenskapsakademin i ett pressmeddelande. Denna form av kemi kallas klickkemi och har stor betydelse för bland annat utveckling av nya läkemedel.

– Årets kemipris handlar om att inte krångla till det så mycket och i stället utgå från det lätta och enkla. Även om man väljer en enkel väg kan man bygga avancerade och användbara molekyler, sa Johan Åqvist, ordförande i Nobelkommittén för kemi, vid presskonferensen.

Metodens utvecklades i flera steg

Den som startade alltihop var Barry Sharpless som började ta fram en enkel och säker form av kemi med få oönskade biprodukter. Han myntade begreppet klickkemi omkring år 2000. Det här årets nobelpris är hans andra. Barry Sharpless fick tillsammans med två andra forskare Nobelpriset i kemi även 2001, då för arbeten över kiralt katalyserade oxidationsreaktioner.

Men redan tio år tidigare, 1991, hade han blivit tilldelad ett annat svenskt vetenskapligt pris. Det handlar om Scheelepriset som delas ut av Apotekarsocieteten. Efter dagens besked har nu Nobelpriset sammanlagt sex gånger gått till forskare som tidigare fått Scheelepriset. Två av dessa gånger har Barry Sharpless stått för.

Nästa steg i klickkemins utveckling var att Morten Meldal, dagens andra pristagare, och Barry Sharpless oberoende av varandra presenterade en central kemisk reaktion kallad den kopparkatalyserade azid-alkyn cykloadditionen. Det är en effektiv kemisk reaktion som har fått stor spridning. Bland mycket annat används den numera för att utveckla läkemedel, kartlägga DNA och skapa ändamålsenliga material.

Möjliggör nya cancerläkemedel

Den tredje pristagaren Carolyn Bertozzi tog sedan klickkemin vidare. Hon utvecklade klickreaktioner som fungerar inuti levande organismer. Hennes så kallade bioortogonala reaktioner sker utan att störa cellernas vanliga kemi. Reaktionerna används för att utforska celler och synliggöra biologiska processer. Med hjälp av bioortogonala reaktioner har forskare också utvecklat mer träffsäkra cancerläkemedel, som nu testas i kliniska prövningar.

“Med klickkemin och bioortogonala reaktioner har kemin gått in i funktionalismens era. Det är till mänsklighetens största nytta.”, skriver vetenskapsakademien.

Myndigheter vill förbättra svenska hälsodata

Två digra myndighetsrapporter om den nationella tillgången till hälsodata har landat på regeringens bord. Det är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, och Socialstyrelsen som redovisat varsitt regeringsuppdrag.

Hälsodata för läkemedelsuppföljning

TLV:s rapport fokuserar på hur de nationella hälsodataregistren bör vidareutvecklas för att förbättra uppföljningen av läkemedel. TLV föreslår såväl nya register som utökning av befintliga register.

– Med en ökad tillgänglighet till nya datakällor och nödvändiga analysverktyg ökar TLV:s möjlighet att säkerställa att kostnader för läkemedel är rimliga under hela produktens livscykel, säger Pontus Johansson, enhetschef på TLV, i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsens rapport har en ännu bredare ansats. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att kartlägga hälsodataläget i stort i Sverige. Rapporten redovisar därför vilken tillgång som finns till hälsodata, vilka behov av hälsodata som olika aktörer har samt vilka hinder som finns för att samla in och använda data på ett önskvärt sätt.

Efterlyser data om slutenvårdsläkemedel

Ett behov som de två myndigheterna är överens om gäller slutenvårdens inrapportering av sin läkemedelsanvändning. Både TLV och Socialstyrelsen framhåller att det råder brist på data på patientnivå om de läkemedel som används inom hälso- och sjukvården. Detta skiljer slutenvårdsläkemedlen från de förskrivna. För de senare finns data på individnivå i Socialstyrelsens läkemedelsregister, men för slutenvårdsläkemedlen saknas motsvarande datakälla.

TLV framhåller i sin rapport att den bristen är otillfredsställande. Detta eftersom behandlingar som ges inom hälso- och sjukvården står för en betydande del av den totala läkemedelsanvändningen i Sverige. Ändå kan de på grund av databrist inte inkluderas i TLV:s uppföljningsanalyser.

TLV föreslår här en lösning på kortare och en på längre sikt. Till att börja med vill myndigheten att Socialstyrelsen ska få regionerna att öka sin inrapportering av användningen av läkemedel på individnivå till Socialstyrelsens patientregister. På längre sikt vill TLV se ett nytt, mer detaljerat register för slutenvårdsläkemedlen, liknande det som redan finns för förskrivna läkemedel.

Föreslår primärvårdsregister

Ett annat område som enligt båda myndigheterna behöver utvecklas är hälsodata från primärvården. TLV föreslår ett nationellt primärvårdsregister som fångar upp hela vårdförloppet så att det går att följa upp behandlingseffekter av läkemedel där. Och även Socialstyrelsen skriver att nationell insamling av data från primärvården har ”hög prioritet”. Myndigheten vill därför ha ett uppdrag att förbereda för sådan insamling och föreslår också att förordningen om patientregister ändras så att datainsamling från primärvården blir möjlig.

Båda rapporterna innehåller en lång rad problembeskrivningar och förslag utöver dessa. TLV vill bland annat ha större tekniska och juridiska möjligheter att hantera individdata om läkemedelsanvändning.

På Socialstyrelsens åtgärdslista märks bland annat ett förslag om ett nytt biobanksregister. Myndigheten vill också vidareutveckla sådana hälsodata som behövs för krisberedskap och krishantering.

Nämnd: Högsta instans bör pröva forskningsfusk

Kammarrätten bedömde i maj i år att Karolinska institutets tidigare prorektor Karin Dahlman-Wright inte var skyldig till oredlighet i forskning i ärendet om bildmanipulationer i vetenskapliga artiklar. Beslutet överklagades av Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, NPOF, som nu har inkommit med en motivering till överklagandet. Enligt NPOF handlar det om en fråga av principiell betydelse för hur lagen ska tolkas. ”Prejudikatintresset är således starkt”, skriver nämnden.

Fråga om oredlighet i forskning

Det uppmärksammade ärendet handlar om bildmanipulationer i fyra vetenskapliga artiklar där Karin Dahlman-Wright varit korresponderande författare eller ansvarig sistaförfattare. På grund av publiceringarna fällde NPOF i september 2020 Karin Dahlman-Wright för oredlighet i forskning enligt den lagstiftning som började gälla 1 januari samma år. NPOF ansåg att forskarna hade manipulerat bilder, och att Karin Dahlman-Wright hade varit grovt oaktsam.

Efter turer i flera instanser nådde ärendet tidigare i år till kammarrätten som ansåg att Karin Dahlman-Wright inte var skyldig till oredlighet i forskning. Kammarrätten bedömde att bilderna utgjorde allvarliga avvikelser från god forskningssed i form av förfalskning. Karin Dahlman-Wright hade dessutom brustit i sitt ansvar när hon godkänt dessa utan att säkerställa att de var korrekta innan de publicerades, enligt domstolen. Däremot hade hon inte varit grovt oaktsam.

”Har stor betydelse för kommande ärenden”

Men NPOF vill att Högsta förvaltningsdomstolen meddelar prövningstillstånd i ärendet. I sin motivering till överklagandet framhåller nämnden att fallet inte är unikt och att frågan därför har stor betydelse för kommande ärenden. NPOF anser att kammarrättens tolkning innebär att det är väldigt få av de forskare som fabricerar, förfalskar och plagierar som faktiskt kommer anses skyldiga till oredlighet i forskning.

”Frågan vad som får beaktas i skuldfrågan är av central betydelse för hur lagen ska tolkas och för den kommande rättstillämpningen”, skriver NPOF i motiveringen.

Nämnden framhåller också att lagen är ny och innehåller en del av forskningsverksamheten som inte tidigare reglerats i lag, och att det därför krävs tydlighet.

Högsta förvaltningsdomstolen kommer nu att ta ställning till om domstolen ska meddela prövningstillstånd i ärendet.

”Vi måste hålla ögonen på resistensutveckling”

Att sars-cov-2 muterar i snabb takt påverkar hur vården kommer att kunna använda sig av monoklonala antikroppar i behandlingen mot covid-19. Även om forskarna ännu inte vet hur dessa kommer att fungera mot kommande virusvarianter, finns det i nuläget tecken på sviktande effekt för några av dem.

Den högst aktuella frågan diskuterades på ett seminarium under Stockholm Nordic hiv and virology meeting förra veckan. En av föreläsarna var Anders Sönnerborg som är professor i infektionssjukdomar och klinisk virologi vid Karolinska institutet samt överläkare vid infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

Han menar att en lösning kan vara monoklonala antikroppar som riktar sig mot flera delar av sars-cov-2.

– Det är allvarligt med resistensutveckling och vi måste hålla ögonen på det. Vi kommer att behöva bredverkande monoklonala antikroppar som inte blir så känsliga för virusmutationer. Detsamma gäller för vaccinerna, säger han.

Monoklonala antikroppar ska sättas in tidigt

Monoklonala antikroppar ska sättas in tidigt i förloppet hos covid-19-patienter som har en förhöjd risk att bli allvarligt sjuka. I vissa fall kan de även användas som förebyggande behandling för personer som av något skäl inte får en tillräcklig skyddseffekt av vaccin.

De monoklonaler och vaccin som finns i dag riktar sig mot olika delar av sars-cov-2-virusets spikprotein. I spikproteinet uppstår dock mutationer ofta, och det är det som påverkar effekten av monoklonalerna och vaccinerna allteftersom att viruset förändras. Om dessa i stället riktar sig mot fler delar av viruset kan de bli mindre känsliga för förändringar.

Det pågår mycket forskning om sådana nya läkemedel, både inom akademien och läkemedelsföretagen.

Visar avtagande effekt i provrör

En av de monoklonala antikroppar som används mot covid-19 i Sverige är Evusheld (tixagevimab/cilgavimab). Det är en långverkande antikroppskombination som i mars i år godkändes som förebyggande behandling. Nyligen godkändes Evusheld även som behandling för personer som redan har blivit infekterade av viruset, vilket också är det vanligaste användningsområdet för läkemedlet i Sverige.

– Det förefaller vara mycket ovanligt att Evusheld används som profylax. Det finns inget centralt register över detta men trenden är tydlig, säger Anders Sönnerborg.

Forskare har sett en något minskad effekt hos Evusheld i så kallade neutraliseringstest i provrör när det gäller omikronvarianterna BA 4 och BA 5. Det är dessa varianter som nu dominerar smittspridningen i Sverige. Även för Xevudy (sotrovimab), som är en annan monoklonal antikropp som används i Sverige, har effekten minskat. Där är effekten kraftigt försämrad.

Men Anders Sönnerborg framhåller att det är för tidigt att säga hur effekten blir i den kliniska verkligheten.

– Det här behöver inte betyda att läkemedlen inte kommer att fungera alls på patienter. Det är även andra parametrar som har betydelse och det är möjligt ändå att det kommer att ha en klinisk effekt beroende på graden av nedsatt provrörseffekt, säger han.

Nya virusvarianter

För två andra varianter av omikron har man i provrör dock sett att Evusheld inte fungerar alls. Dessa kallas BA 2.75.2 och BQ 1.1. När det gäller den förstnämnda finns ett fåtal konstaterade fall i Sverige, och den sistnämnda har man ännu inte upptäckt här.

– Det finns mer och mer data från provrör som tyder på att det kommer nya stammar som smiter undan antikropparna ännu mer. Men även om sådana sammanställningar kommer snabbt så ligger vi alltid efter i och med att nya virusvarianter dyker upp hela tiden, säger Anders Sönnerborg.

Han framhåller dock att de omikronvarianter som cirkulerar nu orsakar mindre allvarlig sjukdom, och att de här testerna i provrör handlar om hur bra läkemedlet är på att förhindra smitta.

– Är man frisk och inte alltför gammal så är risken att hamna på sjukhus väldigt liten. Problemet med att det monoklonala antikropparna tappar i effekt berör framför allt de som har nedsatt immunförsvar och som inte har svarat på vacciner, säger han.

Men vad innebär detta då för dessa patienter?

– Den gruppen är riktigt utsatt, och problemet är att vi inte vet än hur det kommer att påverka dem. Det som är bra är att man ännu inte har sett någon resistensutveckling när det gäller antivirala läkemedel mot covid-19 som till exempel Paxlovid och Veklury.

I gruppen antivirala läkemedel handlar det om redan befintliga läkemedel som under pandemin även är aktuella mot covid-19. Även dessa ska sättas in tidigt i sjukdomsförloppet. Antivirala läkemedel kan dock bara användas som behandling och inte i förebyggande syfte.

Omikron mer smittsam

Statistik från Socialstyrelsen visar att det vårdas fler patienter på sjukhus med covid-19 i dag jämfört med samma tidpunkt år 2020 och 2021. Anders Sönnerborg menar att detta beror på att omikronvarianten är mer smittsam.

– De nu cirkulerade virusstammarna är mer smittsamma och då blir det ju fler i riskgrupperna som bli infekterade. Och som ett resultat av det så blir det också fler som hamnar på sjukhus med viruset, säger han.

Enligt Anders Sönnerborg är det omhändertagandet det allra viktigaste för de patienter som behöver sjukhusvård.

– Där har vi lärt oss otroligt mycket om man jämför med tidigt under pandemin.

För de patienter som behöver läkemedelsbehandling är det Paxlovid (PF‍-‍07321332/‌ritonavir) som används i första hand. Det ska sättas in inom fem dagar efter att patienten har smittats av viruset så det kan bara användas av de patienter som kommer tidigt till sjukhus.

Ett annat stort problem är att de patienter som bäst behöver Paxlovid inte kan behandlas på grund av hög risk för läkemedelsinteraktioner. Även användningen av Veklury (remdesivir) kan övervägas, men eftersom det är en intravenös behandling med risk för njur- och leverbiverkningar är det ofta ett andrahandsval.

Även monoklonala antikroppar används

På Karolinska universitetssjukhuset behandlar man även patienter med monoklonala antikroppar.

– För dessa är det dock viktigt att veta vilken stam av viruset patienten har så att man vet att det är en patient med virus som är känslig för läkemedlen. Men det behöver man då ta reda på snabbt för man kan inte vänta med behandling med monklonaler för länge hos en svårt sjuk patient. De få patienter som får Evushield som behandling är patienter med grav immundefekt som inte kan ta Paxlovid, säger Anders Sönnerborg.

Att det är en begränsad tillgång på covid-19-läkemedel spelar också roll för hur behandlingen ser ut.

– Som läkare får man vara noggrann med vilka patienter som man behandlar så att läkemedlen räcker till de som verkligen behöver.

Ny behandling mot ALS godkänns i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkänner en ny behandling mot den dödliga nervsjukdomen ALS. Det handlar om Amylyx pharmaceuticals läkemedel Relyvrio, som har varit omdiskuterat på grund av tvivel kring dess effekt.

Ingen botande behandling mot ALS

ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en nervsjukdom som drabbar mellan 220 och 250 personer i Sverige varje år. Sjukdomen gör att de nerver som kontrollerar musklerna bryts ner och dör. Detta leder till att personen förlorar kontrollen av sina muskler och efter en tid blir förlamad, för att sedan avlida. I genomsnitt överlever patienterna bara mellan två och fem år efter diagnos. Det finns dock en mycket stor variation mellan enskilda patienter och vissa personer kan leva betydligt längre.

Det finns ingen botande behandling mot ALS, och behandlingsalternativen för att bromsa sjukdomsförloppet är begränsade. I Sverige och övriga EU finns i dag bara en godkänd sjukdomsmodifierande behandling. Det är läkemedlet Rilutek (riluzol) som ökar livslängden något, men också har en hel del biverkningar.

Detta läkemedel är även godkänt i USA som också har ytterligare en behandling mot sjukdomen; Radicava (edaravone).

Det nu aktuella läkemedlet Relyvrio blir därmed den tredje ALS-behandlingen att godkännas i landet. Läkemedlet är en oral kombinationsterapi som består av natriumfenylbutyrat och tauroursodeoxikolsyra. Behandlingen ska kunna skydda nervceller hos ALS-patienter från fortsatt nedbrytning.

Behandlingen fick i juni också ett villkorligt godkännande i Kanada, där under namnet Albrioza. En ansökan om godkännande har även lämnats in till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

Studie visade längre överlevnad

Godkännandet bygger på en 24 veckor lång placebokontrollerad fas II-studie. I studien ingick 137 vuxna patienter som slumpmässigt fick antingen Relyvrio eller placebo. De patienter som fick läkemedlet upplevde att den dagliga funktionen minskade i en långsammare takt jämfört med vad de som fick placebo upplevde. I en långtidsanalys såg forskarna också en längre total överlevnad bland patienter som fick läkemedlet.

De vanligaste biverkningarna var diarré, buksmärtor, illamående och övre luftvägsinfektion.

Amylyx pharmaceuticals genomför just nu en större, längre fas III-studie för att bekräfta fördelarna med läkemedlet. Denna förväntas vara klar i slutet av 2023 eller i början av 2024.

Diskussion om Relyvrio

Tidigare i år sa FDA nej till att godkänna Relyvrio. Anledningen var det fanns tvivel kring effektiviteten av läkemedlet. Myndigheten ansåg att det skulle vara bättre att invänta resultatet från företagets pågående, större studie. Beslutet väckte dock starka reaktioner bland ALS-patienter. De hävdade att det vore bättre för patienter med begränsad livslängd att få prova ett nytt läkemedel som verkar vara säkert, även om det längre fram skulle visa sig vara ineffektivt.

Motreaktionerna ledde till att FDA tog det mycket ovanliga beslutet att kalla till ett nytt möte för att ompröva beslutet. Och denna gång gick omröstningen åt andra hållet. FDA vidhåller dock att det finns ”en viss grad av kvarvarande osäkerhet om bevisen på effektivitet.”

Caroline Ingre är specialistläkare och ansvarig för ALS-verksamheten på Karolinska universitetssjukhuset, samt gruppledare för ALS-forskningen på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Enligt henne är godkännandet en viktig signal till både patienter och läkemedelsföretag för att visa att forskningen går framåt. Hon anser dock att det är ett problem att FDA godkänner läkemedlet baserat på resultat från en studie som ännu bara nått till fas II.

– På ett sätt är det väldigt viktigt att visa världen att det finns ett nytt läkemedel och att patienterna känner att de är uppmärksammade. Det verkar ju som att läkemedlet både förbättrar den motoriska förmågan, och ökar överlevnaden.

– Samtidigt är det bara resultat från fas II och vi vet faktiskt inte vad som kommer att hända i fas III. Man behöver data som sträcker sig över 12 månader för att visa att det faktiskt stämmer. Det finns därför en oro att patienter ska vänja sig vid att ta läkemedlet och att det sen visar sig att det inte har någon effekt.

Neandertalgener påverkar läkemedelsnedbrytning

Neandertalgener fortsätter att påverka oss nutida människor på många olika sätt. Det har blivit tydligt under det dryga decennium som gått sedan årets medicinpristagare Svante Pääbo och andra forskare 2010 publicerade den första kartläggningen av neandertalarnas arvsmassa. Forskning har visat att gener som vi ärvt från våra utdöda föregångare har betydelse för bland annat hudpigmentering och olika neurologiska och psykologiska egenskaper.

Mer nyligen har det också börjat komma forskningsresultat som visar på neandertalgenernas betydelse när det gäller sjukdomar och behandling. Svante Pääbo själv har varit mycket aktiv i denna forskning. Detta tillsammans med andra forskare vid Max Planckinstiutet för evolutionär antropologi i Leipzig som Svante Pääbo grundade och nu leder.

Forskarna har bland annat visat att de viktigaste genetiska risk- och skyddsfaktorerna när det gäller svår covid-19 är arv från neandertalarna.

Neandertalgener påverkar dosering

I somras publicerades även en studie som visar att detta genetiska arv också påverkar hur vi bryter ned läkemedel. Neandertalgener ligger bakom att en del människor inte klarar lika höga doser av vissa läkemedel som de flesta personer. Det var Svante Pääbo tillsammans med Hugo Zeberg, Max Planckinstiutet för evolutionär antropologi och Karolinska institutet, och två andra forskare som publicerade studien i The pharmacogenomics journal.

Forskarna hade studerat den genetiska variationen när det gäller två enzymer i enzymfamiljen cytokrom P450. Det är välkänt att denna enzymfamilj är viktig för kroppens nedbrytning av vissa läkemedel.

Svante Pääbo och hans kollegor identifierade ett DNA-segment som 20 procent av dagens européer ärvt från neandertalare och som bär gener för två cytokrom P450-enzymer. Dessa enzymer är viktiga för nedbrytningen av flera vanliga läkemedel. Det handlar bland annat om blodförtunnande warfarin, epilepsiläkemedlet fenytoin, kolesterolsänkande statiner och vanliga smärtstillande läkemedel som ibuprofen.

Neandertalvarianterna av dessa enzymer bryter ned läkemedlen mindre effektivt. Personer som bär på sådana gener behöver därför anpassade läkemedelsdoser.

– Det här är ett fall där mötet med Neandertalare har en direkt påverkan på vården. Terapeutiska doser kan annars vara toxiska för bärare av Neandertalgenvarianten, sade forskaren Hugo Zeberg då i ett pressmeddelande.

Nobelpriset i medicin till Svante Pääbo

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin går till svensken Svante Pääbo. Han får priset för sina upptäckter om arvsmassan hos utdöda människor och människans evolution.

Genom sin banbrytande forskning har Svante Pääbo gjort någon som ingen trodde gick, nämligen att kartlägga arvsmassan från neandertalare. Han har även upptäckt en tidigare okänd hominin; Denisova.

Svante Pääbo gjorde också den viktiga upptäckten att dessa nu utdöda homininer fick barn med homo sapiens efter migrationen ut ur Afrika för cirka 70 000 år sedan. Det betydde alltså att generna överfördes mellan de olika homininerna. Att gener från de utdöda människoformerna har lämnat spår hos nu levande människor har visat sig ha fysiologisk betydelse. Bland annat har det visat sig att dessa gener kan påverka människors försvar mot infektioner.

Detta har senast visat sig vara aktuellt i forskning kring covid-19. I en internationell studie identifierade Svante Pääbo och andra forskare en specifik genvariant som ger skydd mot svår covid-19. Detta skulle i framtiden kunna leda till nya läkemedel.

Helt nytt forskningsfält

De upptäckter som Svante Pääbo har gjort har lett till ett helt nytt forskningsfält, paleogenomik. Genom att upptäcka genetiska skillnader mellan levande människor och utdöda homininer ger hans upptäcker en grund för vad som gör oss unikt mänskliga.

Svante Pääbo blev tidigt intresserad av att använda moderna metoder för att studera DNA från neandertalare. Det fanns dock stora tekniska svårigheter eftersom DNA med tiden blir kemiskt modifierat och bryts ned till korta fragment. Han använde sig då av en metod för att analysera DNA från neandertalmitokondrier – organeller i celler som innehåller sitt eget DNA. Med denna metod lyckades han sekvensera en region av mitokondrie-DNA från en 40 000 år gammal benbit, något som aldrig tidigare hade gjorts.

Vid dagens tillkännagivande av medicinpristagaren berättade Thomas Perlmann, Nobelförsamlingens sekreterare, hur det gick till när han fick ge det glädjande beskedet till vinnaren.

– Han var överväldigad, mållös och väldigt glad och frågade om han fick berätta för sin fru. Jag sa att det var okej, sa Thomas Perlmann under presskonferensen.