När en läkemedelsbehandling påtagligt förbättrar anhörigas livskvalitet bör det i vissa fall kunna påverka värderingen av läkemedlet. Det anser Tandvårds. och läkemedelsförmånsverket, TLV, som presenterar detta förslag i en ny rapport till regeringen.
I rapporten redovisar TLV det fortsatta arbetet med ett regeringsuppdrag. Uppdraget är att utveckla metoder för hälsoekonomiska utvärderingar av precisionsmedicin och nya betalningsmodeller för avancerade terapiläkemedel, ATMP (främst cell- och genterapier). Den första rapporten om uppdraget kom för ungefär ett år sedan.
Anhörigas livskvalitet ska få påverka
”Patienter ska få tillgång till läkemedel som är effektiva och värdeskapande. Men inte till vilket pris som helst. TLV som myndighet och samhället måste kunna möta de utmaningar som kommer med introduktion av avancerade – och dyra – terapier. För att kunna göra det behöver vi utveckla våra metoder för hälsoekonomisk utvärdering. Vi anser även att det finns behov av att tänka nytt kring hur betalningen av läkemedlen ska ske, bland annat genom utvecklade betalningsmodeller”, skriver TLV:s generaldirektör Agneta Karlsson i förordet till den nya rapporten.
Ett av de förslag som myndigheten nu presenterar är att anhörigas livskvalitet i vissa fall ska få påverka värderingen av en ny behandling. I dag är denna parameter inget som myndigheten tar hänsyn till i sina beslut. Men TLV har under utredningsarbetet kommit fram till att det ibland kan vara motiverat att ta med anhörigas situation i bedömningen.
Detta gäller, enligt rapporten, bland annat när patientens tillstånd påtagligt påverkar den anhörigas vardag. En förutsättning är också att det finns evidens som ”på ett tillförlitligt sätt visar att läkemedelsbehandlingen kan leda till förbättrad hälsorelaterad livskvalitet för den anhöriga.” TLV kommer att gå vidare med förslaget och se över metoder för att beräkna effekter på anhörigas livskvalitet. Myndigheten kommer också att ta fram kriterier för när anhörigeffekten ska tas med i beräkningen.
Ska volymen få påverka?
En annan fråga som TLV vill utreda vidare är om förväntad försäljningsvolym ska spela någon roll för vilket läkemedelspris samhället accepterar. Normalt tar myndigheten inte hänsyn till denna faktor i dag. Men i ett litet antal fall har det ändå skett, skriver TLV. Läkemedel mot sällsynta sjukdomar med ett fåtal patienter har då fått kosta mer än de skulle fått göra om patienterna varit fler.
Är det rimligt att utöka tillämpningen? frågar sig myndigheten i rapporten. Och bör man i så fall även ställa högre krav på kostnadseffektivitet för storsäljande läkemedel?
Vill ha förtydligade uppdrag
I rapporten föreslår TLV också att myndigheten genom ändring av förordningar ska få ett tydligt uppdrag att ta fram förslag på betalningsmodeller som kan vara grund för avtal mellan företag och regioner. Myndigheten vill tillsammans med regioner och företag pröva utfallsbaserade betalningsmodeller när det gäller ATMP, där storleken på betalningen till företaget beror på hur stor hälsovinsten verkligen blir. TLV vill vidare ha ett utökat uppdrag att hjälpa regionerna via NT-rådet att analysera olika betalningsmodeller.
– Det är i dag svårt både för betalare och företag att se vad de ekonomiska konsekvenserna blir i praktiken av att implementera en viss betalningsmodell. Vi har därför tittat på hur hälsoekonomiska beräkningar kan utföras så att det verkligen syns hur stor riskminskning som betalningsmodellen ger. Vi håller också på att ta fram ett simuleringsverktyg som kan användas av alla aktörer på marknaden, säger i ett pressmeddelande Douglas Lundin, chefsekonom på TLV.