Nobelpriset i kemi 2022 går i tre lika delar till forskarna Barry Sharpless, Morten Meldal och Carolyn Bertozzi. Det meddelade Kungliga vetenskapsakademinens ständiga sekreterare Hans Ellegren vid en presskonferens på onsdagsförmiddagen.
Klickkemi viktig för läkemedelsutveckling
De tre pristagarna får priset för sina bidrag till skapandet av en funktionell form av kemi där molekylära byggstenar “snabbt och effektivt snäpper i varandra”, skriver Kungliga vetenskapsakademin i ett pressmeddelande. Denna form av kemi kallas klickkemi och har stor betydelse för bland annat utveckling av nya läkemedel.
– Årets kemipris handlar om att inte krångla till det så mycket och i stället utgå från det lätta och enkla. Även om man väljer en enkel väg kan man bygga avancerade och användbara molekyler, sa Johan Åqvist, ordförande i Nobelkommittén för kemi, vid presskonferensen.
Metodens utvecklades i flera steg
Den som startade alltihop var Barry Sharpless som började ta fram en enkel och säker form av kemi med få oönskade biprodukter. Han myntade begreppet klickkemi omkring år 2000. Det här årets nobelpris är hans andra. Barry Sharpless fick tillsammans med två andra forskare Nobelpriset i kemi även 2001, då för arbeten över kiralt katalyserade oxidationsreaktioner.
Men redan tio år tidigare, 1991, hade han blivit tilldelad ett annat svenskt vetenskapligt pris. Det handlar om Scheelepriset som delas ut av Apotekarsocieteten. Efter dagens besked har nu Nobelpriset sammanlagt sex gånger gått till forskare som tidigare fått Scheelepriset. Två av dessa gånger har Barry Sharpless stått för.
Nästa steg i klickkemins utveckling var att Morten Meldal, dagens andra pristagare, och Barry Sharpless oberoende av varandra presenterade en central kemisk reaktion kallad den kopparkatalyserade azid-alkyn cykloadditionen. Det är en effektiv kemisk reaktion som har fått stor spridning. Bland mycket annat används den numera för att utveckla läkemedel, kartlägga DNA och skapa ändamålsenliga material.
Möjliggör nya cancerläkemedel
Den tredje pristagaren Carolyn Bertozzi tog sedan klickkemin vidare. Hon utvecklade klickreaktioner som fungerar inuti levande organismer. Hennes så kallade bioortogonala reaktioner sker utan att störa cellernas vanliga kemi. Reaktionerna används för att utforska celler och synliggöra biologiska processer. Med hjälp av bioortogonala reaktioner har forskare också utvecklat mer träffsäkra cancerläkemedel, som nu testas i kliniska prövningar.
“Med klickkemin och bioortogonala reaktioner har kemin gått in i funktionalismens era. Det är till mänsklighetens största nytta.”, skriver vetenskapsakademien.