Nobelpriset i kemi 2022
Tre får dela på pris för klickkemi

Tre får dela på pris för klickkemi

Årets Nobelpris i kemi går till tre forskare som skapat ett enkelt sätt att bygga molekyler. Det kallas klickkemi och är viktigt vid läkemedelsutveckling.

5 okt 2022, kl 11:42
0

Annons

Carolyn Bertozzi. Foto: Stanford unversity.

K. Barry Sharpless. Foto: Scripps Research.

Morten Meldal. Foto: University of Copenhagen.

Nobelpriset i kemi 2022 går i tre lika delar till forskarna Barry Sharpless, Morten Meldal och Carolyn Bertozzi. Det meddelade Kungliga vetenskapsakademinens ständiga sekreterare Hans Ellegren vid en presskonferens på onsdagsförmiddagen.

Klickkemi viktig för läkemedelsutveckling

De tre pristagarna får priset för sina bidrag till skapandet av en funktionell form av kemi där molekylära byggstenar “snabbt och effektivt snäpper i varandra”, skriver Kungliga vetenskapsakademin i ett pressmeddelande. Denna form av kemi kallas klickkemi och har stor betydelse för bland annat utveckling av nya läkemedel.

– Årets kemipris handlar om att inte krångla till det så mycket och i stället utgå från det lätta och enkla. Även om man väljer en enkel väg kan man bygga avancerade och användbara molekyler, sa Johan Åqvist, ordförande i Nobelkommittén för kemi, vid presskonferensen.

Metodens utvecklades i flera steg

Den som startade alltihop var Barry Sharpless som började ta fram en enkel och säker form av kemi med få oönskade biprodukter. Han myntade begreppet klickkemi omkring år 2000. Det här årets nobelpris är hans andra. Barry Sharpless fick tillsammans med två andra forskare Nobelpriset i kemi även 2001, då för arbeten över kiralt katalyserade oxidationsreaktioner.

Men redan tio år tidigare, 1991, hade han blivit tilldelad ett annat svenskt vetenskapligt pris. Det handlar om Scheelepriset som delas ut av Apotekarsocieteten. Efter dagens besked har nu Nobelpriset sammanlagt sex gånger gått till forskare som tidigare fått Scheelepriset. Två av dessa gånger har Barry Sharpless stått för.

Nästa steg i klickkemins utveckling var att Morten Meldal, dagens andra pristagare, och Barry Sharpless oberoende av varandra presenterade en central kemisk reaktion kallad den kopparkatalyserade azid-alkyn cykloadditionen. Det är en effektiv kemisk reaktion som har fått stor spridning. Bland mycket annat används den numera för att utveckla läkemedel, kartlägga DNA och skapa ändamålsenliga material.

Möjliggör nya cancerläkemedel

Den tredje pristagaren Carolyn Bertozzi tog sedan klickkemin vidare. Hon utvecklade klickreaktioner som fungerar inuti levande organismer. Hennes så kallade bioortogonala reaktioner sker utan att störa cellernas vanliga kemi. Reaktionerna används för att utforska celler och synliggöra biologiska processer. Med hjälp av bioortogonala reaktioner har forskare också utvecklat mer träffsäkra cancerläkemedel, som nu testas i kliniska prövningar.

“Med klickkemin och bioortogonala reaktioner har kemin gått in i funktionalismens era. Det är till mänsklighetens största nytta.”, skriver vetenskapsakademien.

Här är de tre pristagarna

Professor Carolyn R. Bertozzi är född 1966. Hon är verksam vid Stanford university, USA

Professor Morten Meldal är född 1954 och verksam vid Köpenhamns universitet i Danmark.

Professor K. Barry Sharpless är född 1941. Han är knuten till Scripps Research, La Jolla, CA, USA.

DE HAR TIDIGARE FÅTT BÅDE SCHEELE- OCH NOBELPRISET

Gregory Winter, forskningsledare vid MRC laboratory of molecular biology i Cambridge, fick Scheelepriset 1994 och nobelpriset i kemi 2018.

K.Barry Sharpless, vid Massachusetts Institute of Technology fick Scheelepriset 1991 och nobelpriset i kemi tio år senare, 2001, “för hans arbeten över kiralt katalyserade oxidationsreaktioner.” 2022 tilldelades han återigen Nobelpriset i kemi.

Luc Montagnier, Institut Pasteur, belönades 1986 med Scheelepriset för upptäckten av humant immunbrist-virus (hiv). 2008 fick han även nobelpriset i fysiologi eller medicin för samma upptäckt.

James Black, då vid Wellcome Research Labs, fick Scheelepriset 1983 och tilldelades 1988 nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten av propanolol och syntetiseringen av magsårsmedicinen cimetidin.

Emmanuelle Charpentier, Max Planck-institutet i Berlin, fick Scheelepriset 2019 och Nobelpriset i kemi 2020 för sina upptäckter om gensaxen CRISPR/Cas9

Källa: Apotekarsocieteten

Föregående artikel Myndigheter vill förbättra svenska hälsodata
Nästa artikel Ovanligt att skaffa antibiotika utan recept

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng