Att använda blodplasma från tillfrisknade personer för att tillföra antikroppar till sjuka patienter har prövats vid flera tidigare virusutbrott. Metoden har bland annat använts vid utbrotten av sars 2002-2003 och av mers 2015, liksom vid flera ebola-utbrott.
Enligt uppgift till Läkemedelsvärlden överväger nu svenska läkare att testa behandling med så kallad konvalescentplasma på patienter med covid-19.
– Om man kommer in med behandlingen tidigt i sjukdomsförloppet finns goda förutsättningar för att reducera virusmängden hos patienterna. Nästa fråga blir då vad det har för kliniska konsekvenser för patienten, säger Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar och ordförande i svenska Läkaresällskapets referensgrupp för antiviral terapi.
Plasma kan testas i klinisk studie
I dagarna fattar man beslut om man ska skicka in en ansökan om en klinisk prövning med konvalescentplasma till Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden.
– Det finns många studieförslag och tankar om vad man kan pröva i det här läget. Det är en prioriteringsfråga vad vi tycker är genomförbart och har störst chans att lyckas. Om vi startar en studie med konvalescentplasma vill vi att det blir en bra studie som man kan dra slutsatser ifrån, Anders Sönnerborg.
För trots att konvalescentplasma har använts vid tidigare virusutbrott är det svårt att säga något om hur effektiv behandlingen är. De studier som gjorts har varit av låg kvalitet och på ett fåtal patienter.
– Det gör det svårt att dra någon säker slutsats om effekten, även om det finns indikationer på att behandlingen har en viss effekt, säger Anders Sönnerborg,
Hjälper immunförsvaret
Konceptet med konvalescentplasma bygger på att det i blodplasman hos personer som genomgått en infektion finns antikroppar mot det aktuella viruset. För patienter som haft covid-19 finns alltså antikroppar mot det nya coronaviruset sars-cov-2.
Genom att tillföra plasma till sjuka patienter ger man dem ett tillskott av antikroppar som kan bekämpa viruset. Konvalescentplasma gör dock inte att den sjuke själv börjar producera antikroppar, som vid vaccinering, men kan hjälpa det egna immunförsvaret på traven.
Fördelen med en sådan behandling är att den är billig och går snabbt att få fram. Nackdelen är som sagt att man har dålig kunskap om hur effektiv – och säker – den är.
I Sverige faller blodplasma inom lagstiftningen som reglerar transfusioner. Men om man bearbetar plasman på något sätt, till exempel poolar den för att exempelvis öka koncentrationen av antikroppar, räknas det som ett läkemedel.
Kräver tillstånd
Innan en eventuell klinisk prövning med konvalescentplasma till covid-19-patienter måste bland annat Läkemedelsverket ge sitt tillstånd.
– Vi gör till exempel en bedömning om det kan vara farligt för patienterna och om hur övervakningen av patienterna ska gå till, säger Charlotta Bergquist, utredare på Läkemedelsverket.
– Man ska komma ihåg att det i dag inte finns någon data som stödjer effekten av konvalescentplasma. Det skulle till och med kunna ha dåliga effekter om man till exempel inte kommer upp i tillräckligt höga antikroppsnivåer eller om det inte är neutraliserande antikroppar man tillför. Då kan man i stället förstärka infektionen.
Även Anders Sönnerborg påpekar att det kan finnas risker, liksom vid all annan behandling.
– Därför är det mycket viktig att testa givarna så att de inte har några andra infektioner som kan smitta. Det är också viktigt att man i framställningen av plasman kan säkerställa att potentiell smitta kan elimineras.
Prioriterar covid-19
Normalt sett är Läkemedelsverkets handläggningstid 60 dagar för ansökningar om kliniska prövningar, men Charlotta Bergquist säger att ärenden som rör covid-19 går snabbare.
– Alla ansökningar om prövningar som har med covid-19 att göra är högprioriterade. Vi bedömer dem så fort det är rimligt.
Men det är inte bara svenska forskare som intresserar sig för att behandla covid-19 med plasma från tillfrisknade. Under utbrottet i Kina har man testat konceptet, men resultaten är ännu bara preliminära.
Även sjukhus i New York ska enligt tidskriften Nature börja använda konvalescentplasma i kampen mot det nya coronaviruset. Förhoppningen är att behandlingen ska hjälpa sjukvården i jättestaden, som är svårt drabbat av viruset, att undvika en situation som den i Italien.
Testas förebyggande
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har också nyligen klassat konvalescentplasma som en ”investigational new drug” mot det nya coronaviruset. Enligt Nature planeras nu flera kliniska studier på sjukhus runt om i USA. Bland annat ska covid-19-patienter ges plasma tidigt i sjukdomen och sedan utvärderas efter hur ofta de behöver intensivvård. I en annan studie ska konvalescentplasma i stället ges till svårt sjuka patienter.
I ytterligare en studie planeras plasma från tillfrisknade ges som förebyggande behandling till personer, exempelvis sjukvårdpersonal, som kommer i när kontakt med covid-19-patienter. Man ska sedan utvärdera hur många som fått plasma som blir sjuka jämfört med personer med motsvarande kontakter som inte fått plasma.
Men även om plasma från tillfrisknade kanske kan vara ett alternativ i kampen mot coronaviruset är det enligt Anders Sönnerborg bara ett steg på vägen.
– Nu handlar det om ett akut läge. I förlängningen kan man förhoppningsvis ta fram monoklonala antikroppar som massproduceras på ett annat sätt än plasma. Nu börjar man också få en ganska bra bild av vilka regioner på viruset som antikropparna kan riktas mot.
