Annons
Home 2015

Årlig arkivering 2015

Hon blir ny chefredaktör för Läkemedelsvärlden.se

0

Ingrid Helander kommer närmast från tjänsten som chefredaktör för branschtidningen Life Science Sweden. Hon har en snart tioårig erfarenhet som journalist, främst inom medicin och life science-området. I botten har hon också en examen i biomedicin från Karolinska Institutet.

– Det känns jätteroligt och utmanande att ta över rodret för Läkemedelsvärlden.se. Hela Apotekarsocieteten kännetecknas av kvalitet och kunskap och jag ser fram emot att bli en del av det. Med min bakgrund inom life science tror jag också att jag kan bidra med en del nya infallsvinklar och perspektiv. Det händer otroligt mycket på life science-området just nu, säger hon.

– Jag kommer att fortsätta förvalta det utmärkta arbete som den tidigare redaktionen gjort och arbeta för att tidningen ska bli ännu tydligare och vassare. Min ambition är att Läkemedelsvärlden.se ska vara en självklar nyhetskälla för alla i läkemedelskedjan och en stark röst i debatten. Det finns otroligt mycket kunskap inom Apotekarsocieteten som kan bidra till detta.

Karin Meyer, vd på Apotekarsocieteten, är mycket glad över att kunna välkomna Ingrid Helander till tidningen.

– Ingrids erfarenhet som journalist, chefredaktör och skapare av nyhetsevent gör att hon kompletterar Apotekarsocieteten och tidningen på ett optimalt sätt, säger hon.

Från och med den 24 augusti får tidningen också en ny reporter, Micaela Toresson. Hon har tidigare arbetat som reporter och webbredakatör på Dagens Medicin samt som nyhetssändare och digitalredaktör på Sveriges Radio P4 Gävleborg.

Tillförordnad chefredaktör för Läkemedelsvärlden.se fram till den 31 oktober är Karin Tideström.

Mediciner tillverkas på nolltid

0

Det kan bli betydligt lättare att snabbt sätt tillverka vissa läkemedel i framtiden. Genom att modifiera gener i vanlig bagarjäst lyckades en grupp av forskare att framställa opiater som kan användas för smärtlindring. Jästen i försöken kan tillverka molekylerna på bara några dagar och till ett mycket lägre pris. Normalt sett tar det ett år att producera till exempel hydrocodone när man utgår ifrån plantor.

Efter ett långt utvecklingsarbete har forskarna kommit fram till en fungerande teknik som är mer avancerad än tidigare jästmodeller. Det behövdes fler än 20 olika gener från fem olika organismer som sedan sattes in i generna på jästsvamparna under utvecklingen. Man tog fram två olika varianter där jästen utifrån sockermolekyler kan producera två smärtstillande substanser.

Det kommer krävs mer utveckling av modellen innan den kan fungera kommersiellt eftersom den ännu inte är tillräckligt effektiv. Men nyheten, som publicerats i Science, är ett stort steg man tidigare inte trodde vara möjligt, säger en av forskarna till ScienceDaily.

Fullt fungerande skulle modellen potentiellt kunna producera billigare smärtstillare som det är brist på i många länder, menar forskarna från Stanforduniversitet som ligger bakom teknikutvecklingen. Dessutom borde man kunna framställa andra läkemedel på liknande sätt.

Kol-behandling gav ökad livskvalitet

0

Patienter med kol fick signifikant förbättrad livskvalitet genom att använda den nyligen godkända behandlingen Spiolto Respimat. Behandlingen testades i två kliniska fas III-studier och resultaten har publicerats i Respiratory Medicine.

Förbättringen i livskvalitet mättes efter en skala, SGRQ, och sågs både när behandlingen jämfördes med placebo och med en behandling som innehöll tiotropium som är den ena komponenten i Spiolto Respimat. Den andra substansen är olodaterol. Båda dessa substanser finns på marknaden men då som behandlingar var för sig.

Studierna visade också att tolv veckors behandling gav förbättringar i flera av lungfunktionsmätningarna som undersöktes.

 

Nytt sätt att behandla neuroblastom

0

Neuroblastom är den vanligaste solida tumörformen utanför hjärnan hos barn och i Sverige drabbas ett tjugotal barn om året. Symtomen varierar stort men en del drabbas av en mycket aggressiv typ av sjukdomen.

Nu finns en ny behandling mot neuroblastom av högriskvarianten tillgänglig. EU-kommissionen har godkänt den monoklonala antikroppsbehandlingen dinutuximab som säljs med namnet Unituxin.

Godkännandet gäller för barn mellan 1 och 17 år och läkemedlet ges till dem som redan påbörjat någon annan kemoterapi och som svarat på behandlingen samt genomgått autolog stamcellstransplantation. Antikroppen ska också ges tillsammans med tre andra läkemedel i en kombinationsbehandling.

Behandlingen ger flera svårare biverkningar och kan bland annat ge svåra smärtor som måste behandlas med intravenösa läkemedel. Unituxin kan även ge infusionsrelaterade biverkningsreaktioner som måste övervakas.

United Therapeutics som tillverkar läkemedlet har tidigare i år fått ett godkännande i USA för behandlingen som visat på en ökad överlevnad i kliniska tester.

Bröstcancerbehandling mindre bra bland de äldsta

0

Vid många typer av cancer bland äldre människor kan kemoterapi förlänga livet. Effekten är däremot inte lika bra för de allra äldsta kvinnorna som får behandling av bröstcancer visar en ny studie. Däremot är nyttan av behandlingen stor ända upp i höga åldrar.

Den nya studien utgick utifrån en databas med 14 400 kvinnor med hormonreceptornegativa bröstcancrar i stadie I till IIIA.

Fynden visade att för kvinnor mellan 65 och 69 år ledde kemoterapi till en 30 procentig minskning av risken att dö. Riskreduktionen var 26 procentig bland 70- till 74-åringarna och 24 procent för de som var mellan 75 till 79 år. Däremot gick det inte att se någon signifikant riskreduktion bland kvinnorna som var över 80 år. Ett undantag sågs i en liten grupp som behandlades med doxorubicin samt cyklofosfamid.

Enligt Science Daily spekulerar forskarna om orsakerna till den uteblivna effekten på dödligheten av kemoterapi bland de allra äldsta. En tänkbar faktor kan vara att tumörerna har utvecklats till att vara mindre känsliga för behandlingen. En annan teori är att den åldrande kroppen gör att läkemedelskoncentrationerna blir lägre. Ytterligare en tänkbar orsak skulle kunna vara att behandlingen även dödar friska celler bland dessa patienter.

I samma studie undersöktes effekten av kemoterapi på koloncancer bland både kvinnor och män. Där såg man att behandling gav en reducerad risk att dö även bland de allra äldsta.

E-recept ska stoppa förfalskningar

0

Förfalskning av recept handlar oftast om narkotisk förskrivning och är kopplad till användningen av pappersrecept, framför allt den så kallade särskilda receptblanketten. Den togs en gång fram just för att göra manipulering svårare. Men trots de speciella säkerhetsdetaljerna är det inte helt ovanligt att de förfalskas.

I dag är i princip all förskrivning elektronisk. Av de cirka 3,35 miljoner expeditioner som görs varje månad har andelen pappersrecept stadigt minskat, idag är de cirka 2 procent. Av det totala antalet expeditioner är drygt 65 000 expeditioner från pappersrecept, av dessa är knappt 5 procent, cirka 3 200 expedierade från särskilda receptblanketter.
Hur många förfalskningarna av de särskilda blanketterna är finns det inte någon statistik på. Men Sveriges Apoteksförening identifierade under tre månader 54 förfalskade eller manipulerade pappersrecept.
 

Läkemedelsverket och Socialstyrelsen har kommit med förslag på hur förfalskningarna ska kunna minskas. Enligt myndigheterna kommer de att minska betydligt den dag alla förskrivare har tillgång till elektronisk receptförskrivning och en samlad läkemedelslista som gör det möjligt att se om och vad patienten fått förskrivet från annat håll.
Idag är det en liten grupp förskrivare som inte arbetar åt någon vårdgivare, företrädesvis pensionerade som inte är anslutna till systemet.

Fram till dess att det finns ett webbaserat ordinationsverktyg tillgängligt för alla förskrivare föreslår Läkemedelsverket och Socialstyrelsen att alla pappersrecept på särskilda läkemedel måste förvaras på apoteket efter det första uttaget. Det innebär att patienten sedan måste hämta ut sina läkemedel på samma apotek. Men hen kan välja att omvandla pappersreceptet till ett e-recept och slippa begränsningen. Vidare föreslår de två myndigheterna att pappersrecept som är färdigexpedierade inte ska få återlämnas till patienten.
De här ändringarna i väntan på att samtliga förskrivare har tillgång till elektronisk förskrivning bör införas så snabbt som möjligt, anser myndigheten.

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (s) är i en DN-intervju helt med på myndigheternas förslag och vill slopa pappersrecepten för narkotiska recept.

Ingen ökad risk med Avastin

0

Det finns studier som tytt på att det finns en viss säkerhetsrisk med off label-användning med Avastin, bevacizumab, för behandling av makuladegeneration i ögat.

Men en ny amerikansk studie visar nu att risken fören infektion i ögat inte är högre efter behandling med Avastin som ompaketerats och distribuerats via apotek, än vad risken är vid användning av engångsflaskor med Lucentis (ranibizumab).
I studien har över 530 000 injektioner som administrerades mellan 2005 och 2012 bedömts. Under perioden hade 51 116 patienter fått sammanlagt 296 565 injektioner med Avastin och 7496 hade fått 87 245 injektioner med Lucentis.

Forskarna fann att det inte var någon högre risk för infektion i ögats inre vid en Avastin-injektion jämfört med Lucentis.

Skälet till studien är att FDA i ett utkast till nya riktlinjer föreslår att Avastin, som används vid behandling av ögat, ska användas inom fem dagar efter ompaketeringen. 
Enligt studieförfattaren Brian VanderBeek skulle det i praktiken göra att de flesta ögonläkare inte skulle kunna använda det betydligt billigare preparatet då det oftast tar fjorton att testa att den ompaketerade varan är steril.
VanderBeek menar att en sådan restriktion istället skulle kunna öka infektionsrisken. Enligt VanderBeek visar den analys forskarna gjort att risken för endoftalmit inte är högre med Avastin, tvärtom antyder analysen att risken skulle kunna vara något lägre jämfört med Lucentis

Fiskolja tycks dämpa psykiska störningar

0

Efter sju år hade 40 procent i placebogruppen utvecklat någon typ av psykos. I gruppen som behandlats med fiskolja var det tio procent som efter sju år utvecklat en psykisk störning.

Även om undersökningen är liten; 81 ungdomar mellan 13 och 25 år, varav en grupp fick tolv veckors behandling med fiskolja och den andra placebo, följdes upp efter ett och sju år, så har den mottagits väl i till exempel Danmark och studieländerna.

En professor i psykiatri, Poul Videbech vid Psykiatrisk Center Glostrup, säger till sajten Videnskab, efter att ha läst studien, att unga människor i riskgrupper borde behandlas med kosttillskottet. Och överläkaren Ulrik Haar menar att en sådan billig förebyggande behandling borde bli en del i behandlingen, samtidigt som han påpekar att det troligen rör sig om en viss grupp som har nytta av fiskoljan.
-Men fiskolja är hälsosamt och studien visar på en markant effekt så den borde vara en del av standardbehandlingen för den här utsatta gruppen, säger han till sajten.

Att omgea-3 fettsyror är viktiga för utvecklingen av hjärnan vet man sedan tidigare. Studier har visat att brist på tillskottet kan leda till psykisk störning. Fettet har också en antiinflammatorisk effekt i hjärnan och skyddar hjärnceller.

Gel målsöker inflammationer i tarmen

0

Det kan bli lättare att behandla inflammatoriska tarmsjukdomar som till exempel ulcerös kolit genom en ny metod som har presenterats i Science Translational Medicine.

Forskarna har utvecklat en gel från askorbylpalmitat som idag används som antioxidant i livsmedel och i hydrogelen kapslade man in kortikosteroiden dexametason. De kunde visa att gelen specifikt fäste på inflammatorisk vävnad i tarmen och från inflammationen frisattes det ämnen som bröt med gelen vilket ledde till att läkemedlet levererades direkt i den sjuka vävnaden.

Studierna har hittills gjorts i en musmodell för ulcerös kolit och det gick att se att behandlingen ledde till att tarminflammationerna minskade.

Hydrogelen tas rektalt men kan ges i en låg dos eftersom den verkar direkt på platsen för sjukdomen vilket också minskar riskerna för systemiska effekter. Metoden kommer behöva utvecklas mer innan fortsatta kliniska studier kan komma igång, enligt Pharmaceutical Journal.

Nytt läkemedel mot svårbehandlad leukemi

0

En ny behandling mot kronisk lymfatisk leukemi, KLL, visade sig ha bra effekt i en nygjord fas II-studie och nu tänker AbbVie och Roche att ansöka om ett godkännande i USA och Europa innan året är slut, enligt FirstWord.

Den nya läkemedelskandidaten venetoclax, som tidigare kallades AB-199, blockerar proteinet BCL-2 och är verksamt mot lymfomceller som har en 17p-mutation. Den genvarianten kan göra sjukdomen svårare att behandla och innebär en sämre prognos. Bland de som efter behandling får återfall av sjukdomen ser man mutationen hos 30 till 50 procent av patienterna.

I den nya studien nåddes det primära slutmålet om total svarsfrekvens på medicineringen och även de sekundära slutmålen uppfylldes. Mer studiedata kommer att presenteras under en kommande kongress.

Den nya behandlingen kan tas oral och venetoclax och fick i maj beteckningen ”breakthrough-designation” av FDA vilket innebär en snabbare utredning om ett godkännande.

De båda läkemedelsbolagen håller även på med fler kliniska försök med venetoclax där behandlingen testas mot bland annat akut myeloisk leukemi, non-Hodgkins lymfom och multipelt myelom.

Hundratals döda i stort mässlingsutbrott

I Katanga-provinsen i Demokratiska republiken Kongo pågår ett mässlingsutbrott, skriver Reuters. FN har rapporterat att minst 20 000 personer insjuknat och epidemin fortsätter att växa. Hittills vet man att drygt 300 människor har mist livet, men det rätta antalet kan vara mycket större. Det är svårt att få en klar överblick från de områden som ligger mer avsides.

FNs samordningsorgan för humanitära frågor, OCHA, anser att mässlingsutbrottet är det värsta sedan 2010-2011 då nästan 1100 människor avled.

Den mycket smittsamma sjukdomen kan framförallt i fattigare länder leda till dödliga komplikationer som diarré, uttorkning, andningsproblem samt hjärninflammation.

WHO varnade i slutet av förra året om att täckningsgraden av mässlingvaccinationerna då var för låg för att göra det möjligt att utrota sjukdomen.

Vaccinationen kostar ungefär en dollar att genomföra i ett utvecklingsland.

Svensk bioteknik i miljardaffär

0

Genom ett nytt avtal med det svenska bolaget Alligator Biosciences får Janssen Biotech de globala rättigheterna till antikroppen ADC-1013 som är en potentiell immunterapi mot cancer.

Om alla steg faller ut positivt i utvecklingen och den eventuella kommersialiseringen av antikroppen kan avtalet ge Lundaföretaget dryga sex miljarder kronor. Därutöver tillkommer royaltyersättningar från eventuell framtida försäljning. Dessutom investerar Johnson & Johnson, där Janssen Biotech ingår, i aktier i Alligator Bioscience.

Läkemedelskandidaten ADC-1013 är en monoklonal antikropp som stimulerar CD40-receptorer som finns på immunceller av dendritsorten. Effekten blir att T-celler aktiveras till att attackera tumörceller. Dessutom uppstår ett immunologiskt minne som kan ge långtidsimmunitet mot cancertypen.

Den nu pågående fas I-studien ska slutföras av Alligator men därefter kommer Janssen att ta över alla steg i den fortsatta utvecklingen. Från början kommer fokus riktas mot behandlingar av blodcancrar och solida tumörer.

Legionellabakterier stänger läkemedelsfabrik

0

Det pågår en mindre utbrott av legionellainfektioner i USA där fler än 100 fall rapporterats i bland annat New Yorkområdet där flera personer också avlidit. Sjukdomen har krävt tolv liv i södra Bronx under den senaste månaden.

Nu har man hittat legionellabakterier i läkemedelsbolaget GSKs lokaler i Zebulon, North Carolina där det jobbar 4400 personer. Man stängde direkt ned produktionen efter fyndet. På platsen producerar man bland annat cancermediciner, hivbehandlingar och olika inhalatorer med läkemedel. Bakterierna hittades vid en rutinkontroll i ett kyltorn och enligt PharmaTimes ska det inte finnas några risker för att sjukdomen har spridits.

Snart slut på injektionsvätska

0

Läkemedelverket rapporterar att det i slutet av september kommer att uppstå en brist på en injektionsvätska med kalcium som används vid akuta sjukhussituationer. Företaget som marknadsför Calcium-Sandoz har meddelat myndigheten att befintligt lager håller på att ta slut och därefter kommer produkten inte att finnas på den svenska marknaden.

Det finns heller ingen produkt i landet som motsvarar Calcium-Sandoz injektionsvätska i 9 milligram/milliliter lösning. Det går däremot att ansöka om licens för läkemedel som är godkänt i något annat land eller om att använda extempore-beredningar.

Calcium-Sandoz används framförallt vid kalciumbrist vid akuta sjukhussituationer på grund av försämrat upptag eller vid rubbningar i ämnesomsättningen men även vid förgiftningstillstånd samt vid till exempel kalciumbrist som beror på nedsatt njurfunktion.

Influensavaccin kan göras på nytt sätt

0

Novavax har tagit fram en ny teknik för att väldigt snabbt kunna göra ett vaccin mot säsongsinfluensa som har effekt på det aktuella viruset som sprids. Genom att framställa vaccinet på rekombinant väg kommer man runt de risker som traditionell vaccinframställning kan innebära. Vaccin framställs ofta i hönsägg och kan därför ge svåra reaktioner bland äggallergiker. Tillgången till ägg kan också begränsa vaccinproduktionen.

Den rekombinanta tekniken gör det möjligt att hämta in den genetiska informationen om det senaste viruset från internet så snart den är känd och sedan snabbt göra ett mer exakt vaccin. Tidigare har det hänt att man gjort missbedömningar om vilket virus som kommer spridas den kommande säsongen och då har det tillgängliga vaccinet inte gett ett fullgott skydd. Det gångna årets vaccin gav till exempel ett lägre skydd än vad man förutspått.

Hittills har man gjort fas II-studier där man inte såg biverkningar bland de 400 vuxna som var försökspersoner. Vaccinet är kvadrivalent vilket betyder att det innehåller delar från fyra olika virustyper och är framtaget i samarbete med amerikanska myndigheternas Biomedical Advanced Research and Development Authority, BARDA.

Konkurrenten Waxinnate håller också på att utveckla ett kvadrivalent rekombinant säsongsinfluensavaccin enligt FierceVaccines och gör fas II-studier.

Kognitiva fördelar med Brintellix

0

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, har gått med på att granska nya kliniska fynd som kan leda till att godkännandet av Brintellix uppdateras. Det antidepressiva läkemedlet innehåller vortioxetin och är godkänt i USA sedan 2013 samt även i Europa med indikationen egentlig depression. Däremot är läkemedelsbolaget Lundbeck inte nöjt med försäljningen och hoppas att ett uppdaterat godkännande från FDA ska ge större marknadsandel, enligt FiercePharma.

Vid egentlig depression är det vanligt med nedsatta kognitiva funktioner som koncentrationsproblem, obeslutsamhet, tankestörningar samt minnesstörningar. Flera av problemen kan kvarstå mellan de depressiva episoderna trots behandling.

Studieresultaten som ligger bakom uppdateringen pekar på att Brintellix ger förbättrade exekutiva kognitiva förmågor efter åtta veckors behandling enligt de båda randomiserade dubbelblinda placebokontrollerade studierna.

Brintellix är en serotonin-5-HT-upptagshämmare samt 5-HT1A receptoragonist och även en partiell agonist för 5-HT1B receptorer och dessutom en antagonist till 5-HT3, 5-HT1D and 5-HT7 receptorer. Substansen är den enda med dessa funktioner. Den exakta mekanismen för hur medlet är verksamt mot depression är inte känt.